Podcasts about teorin

Vi måste såklart börja med Dino Beganovic. Svensken som nu suttit i en F1-stol för Ferrari. Vidare in hos de stora förarna där Lando Norris sågas för sitt startrutehaveri. Sen lanserar vi en rejäl konspirationsteori om Max Verstappen och dennes klausul i kontraktet. Teorin inkluderar även George Russell som har ett kontrakt som inte varar för evigt.

Trots att polisen flera gånger sagt att det inte finns några ideologiska motiv, försöker flera etablerade mediekanaler och debattörer skohorna in "rasism" i sin förklaringsmodell till massmordet i Örebro på Campus Risbergska.I det här inslaget tittar vi på artiklar från TV4, Expo och Arbetsvärlden, vilka alla tydligt illustrerar hur agendadrivna dessa kanaler är. Det blir också tydligt att man försöker piska upp en svenskfientlig stämning, kanske i förhoppningen om en fortsatt våldsspiral?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=PWIgWJ9f_g4&ab_channel=DetfriaSverigeLäs mer om DFS: https://www.detfriasverige.seKolla in vår digitala gemenskap: https://www.friasvenskar.seBygg ditt bibliotek: https://butik.logik.se00:00:00 Introduktion00:01:25 Teorin om attack mot socialtjänsten00:06:40 TV4 och "ni ska bort från Europa"00:12:15 Expo och Morgan Finnsiö försöker hitta rasism00:15:00 Arbetsvärldens svenskfientliga artikel00:25:26 Plötsligt vet man vilka som är invandrare00:27:08 En fortsatt våldsspiral?Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Vi träffar inhoppande hjältarna Jesper och Robert. Jesper är återkommande gäst som bland annat berättat om sin rädsla för gigantiska råttor. Robert är plåtslagare från Avesta som råkade vara i Stockholm och inte tvekade att hoppa in på kort varsel. De berättar stories om ”Jesus”, ett dyrt misstag med plåttak, lärlingsbus och lite naket.

Veckans avsnitt gästas av Johannes Gustavsson, influencerexpert och vd på Infly, som varit i USA och spanat på hur influencers användes i den amerikanska presidentvalrörelsen. Dessutom: Influencerupproret i Danmark, låg AI-satsningen bakom Mattels pinsamma förpackningstabbe? – och premiär för lyssnarfrågan!

Ni vet de där idéerna som är riktigt bra men som kanske ändå inte håller hela vägen. Ikväll viger vi hela programmet åt exakt de idéerna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi pratar med Sveriges kanske mest trogna hockey supporter Kim Sköld, eftersöker rekord i broderi, pratar med partypianisten Jacob och så hör vi när Kungälvsbon Eva-Marie tar sig ann vår tävling Inte helt fel. Det blir en riktigt festlig fredag!Rasmus och Morgan – gör om och gör rätt!Lyssnare hörde av sig direkt och tyckte Eva-Marie blev felaktigt dömd i tävlingen. Vi ringer upp henne igen i extramaterialet och tar reda på om det trots allt fanns mer poäng för henne att plocka!

Ett samtal mellan Lydia Sandgren, romanförfattare och psykolog, och Per Magnus Johansson, ­psykoanalytiker, författare och idéhistoriker. Inspelat på Bokmässan 26 september 2024. Psykoanalysen uppkom liksom alla andra teorier i ett historiskt sammanhang och präglades av sin tids strömningar. Teorin utvecklades i den habsburgska dubbel­monarkin, i en urban sekelskiftesmiljö, som karakteriserades av etniska, politiska och sociala motsättningar samt ett ifrågasatt värdesystem. Den uppstod i en wiensk judisk miljö och i spänningsfältet mellan humaniora och naturvetenskap. Vilken aktualitet har psykoanalysen idag? Ett samtal mellan Lydia Sandgren, romanförfattare och psykolog, och Per Magnus Johansson, ­psykoanalytiker och idéhistoriker. Samtalet går också att se på Youtube: https://youtu.be/wUrYboRgirY?si=dGjmP-hOg9QuG67t

Teorin om att det pågår ett folkutbyte där vita trängs ut av muslimer har blivit ett av de mest brännande uttrycken i debatten. Det många inte känner till är att mannen bakom idén inspirerades av postkoloniala tänkare och arabisk frihetskamp. Den i Frankrike bosatta statsvetaren Matilde Tiozzo skriver den första delen i Kvartal Kulturs artikelserie Idéerna som skakar världen – och noterar likheter mellan kulturkrigets skyttegravar. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Pirmoje Planas dienai X laidų ciklo dalyje žiūrovai išgirs, kokiais būdais galima prisidėti prie visuotinės gynybos. Laidos dalyviai, atstovaudami skirtingas organizacijas, pasidalins savo pasiūlymais, kokius gebėjimus tiek žinių, tiek fizinius gali stiprinti žmonės, norintys prisidėti prie visuotinės neginkluotos gynybos. Taip pat, kokių veiksmų reikėtų imtis kiekvienam, atėjus dienai X. Laidoje diskutuoja: Karolina Savickytė - Mobilizacijos ir pilietinio pasipriešinimo departamento Pilietinio pasipriešinimo skyriaus patarėja; Žygimantas Solovjovas - Vilniaus miesto savivaldybės civilinės saugos skyriaus vedėjas, Paulius Tamolė - Krašto apsaugos savanorių pajėgų savanoris Luka Lesauskaitė - „Raudonasis kryžius“ komunikacijos vadovė Laidos vedėjas – Paulius Mikolaitis. 0:00 DIENA X 1:43 Kas yra visuotinė gynyba? 5:15 Būdai prisidėti 12:40 Kur kreiptis 19:23 Jaunimo pilietiškumas 22:58 Savivaldybės vaidmuo 25:08 Kiekvieno piliečio vaidmuo 30:22 Kaip stiprinti save 37:22 Kur rasti informaciją 44:34 NVO vaidmuo 48:58 Teorinė situacija

Göran Skarman är legitimerad psykolog, specialist behörig i arbetslivs psykologi, psykoterapi och handledare. Han har bland annat skrivit boken ”Handledning för professionell utveckling”. Göran har arbetat i ledande befattningar inom Hälso-sjukvård, och även i privat verksamhet, samt varit företagsledare inom Humanik-gruppen. Göran har utbildat i ”Client Centered Psychotherapy", hypnos och EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing). Idag är Göran ansvarig för utbildning i Polyvagal teorin, förlagd på Ersta Konferens Center. I detta avsnitt får du lära dig allt om Polyvagalteorin i teorin, och utifrån den amerikanska psykologen och forskaren Stephen Porges, som utvecklat polyvagal teorin. Polyvagal teorin handlar om hur det autonoma nervsystemet påverkar våra känslomässiga tillstånd och sociala beteenden. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår presenterades den stora public service-utredningen, som föreslår ett fortsatt brett uppdrag för SR, SVT och UR. Så långt är partierna överens, men oppositionen är kritisk till en rad detaljer i utredningen, bland annat finansieringen.Sen pratar vi om en ny studie som ger stöd till en tidigare ifrågasatt teori om vilken betydelse långdistanslöpning haft för människans utveckling. Teorin är att människan jagat genom att springa efter sina byten tills de kollapsar, men det lär inte vara det som får unga tjejer att rusa till långdistansloppen idag.

Den svarta svanteorin eller teorin om svarta svanhändelser är en metafor som beskriver en händelse som kommer som en överraskning, har en stor effekt och ofta olämpligt rationaliseras i efterhand med fördelen av facit . Termen är baserad på ett gammalt talesätt att förmodade svarta svanar inte existerade, förrän de upptäcktes i Australien 1697, och det blev sedan omtolkade för att betyda en oförutsedd och följdhändelse. Teorin utvecklades av Nassim Nicholas Taleb , med start 2001, för att förklara: Den oproportionerliga rollen av högprofilerade, svårförutsägbara och sällsynta händelser som ligger utanför de normala förväntningarna inom historia, vetenskap, finans och teknik. Oberäknbarheten av sannolikheten för sällsynta följdhändelser med hjälp av vetenskapliga metoder. De psykologiska fördomar som förblindar människor, både individuellt och kollektivt, för osäkerhet och för den betydande roll som sällsynta händelser spelar i historiska angelägenheter. Talebs "svarta svanteori" (som skiljer sig från de tidigare filosofiska versionerna av problemet) hänvisar endast till statistiskt oväntade händelser av stor omfattning och konsekvens och deras dominerande roll i historien. Sådana händelser, betraktade som extrema extremvärden , spelar tillsammans mycket större roller än vanliga händelser. Black Swan-händelser diskuterades av Taleb i hans bok Fooled By Randomness från 2001 , som gällde ekonomiska händelser. Hans bok The Black Swan från 2007 utvidgade metaforen till händelser utanför finansmarknaderna . Taleb betraktar nästan alla större vetenskapliga upptäckter, historiska händelser och konstnärliga prestationer som "svarta svanar" - oriktade och oförutsägda. Han ger uppkomsten av internet, persondatorn, första världskriget , upplösningen av Sovjetunionen och attackerna den 11 september 2001 som exempel på händelser med svarta svaner. Taleb hävdar: Det vi här kallar en svart svan är en händelse med följande tre attribut. För det första är det en "outlier" , eftersom den ligger utanför de vanliga förväntningarnas område, eftersom ingenting i det förflutna på ett övertygande sätt kan peka på dess möjlighet. För det andra har det en extrem "påverkan". För det tredje, trots sin avvikande status, får den mänskliga naturen oss att hitta på förklaringar till att det inträffade i efterhand , vilket gör det förklarligt och förutsägbart. Sammanfattning av tripletten: sällsynthet, extrem "påverkan" och retrospektiv (men inte prospektiv) förutsägbarhet. Ett litet antal Black Swans förklarar nästan allt i vår värld, från framgången för idéer och religioner, till dynamiken i historiska händelser, till delar av våra egna personliga liv. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Dasha har fått kritik för sitt hyllande av vårvädret. Det är väl redan vår eller hur ska man definiera det egentligen? Alexandra delar med sig av när hon var och gästade podden Högt i Tak och hur hon kände lite att hon var otrogen mot Dasha. Sen har Alexandra bråkat med sin kille på morgonen och det pratas om hur hon lätt blossar upp när hon blir stressad, vilket också skedde mellan henne och Dasha nyligen. Alexandra presenterar en ny teori hon stött på, 80/20-teorin, som handlar om hur ens partner oftast är 80% perfekt men de sista 20% är alltid något man stör sig på. Det farliga med detta är om man ger sig ut för att hitta någon annan som har de där sista 20% och blir ihop med dem istället och går då miste om de 80% som var så bra hos ens förra partner. Sen har Dasha blivit varse om att hon har alltid på sig ”vanliga” trosor, och det är något som är ovanligt, för tydligen så har alla andra alltid på sig string? Är det verkligen så? Alexandra ställer frågan om hur sent man får ha fest när man bor i lägenhetshus. Räcker det att sätta upp en lapp? Ska man vara tyst efter 23.00? Eller får man helt enkelt stå ut för man har valt att bo i samma hus som andra människor?Dasha avslutar med en uppdatering om den trumpet som hon skulle ge sin son och vi får höra ett litet smakprov när han spelar för första gången. Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JUST NU: Allsvenskan - din nya dagliga nyhetspodd om allsvenskan. Varje dag får du senaste nytt och analyser kring vad som händer i vår inhemska liga. Gänget bakom Fotbollskanalen i Stockholm, Göteborg och Malmö finns med er varje dag. Missa inte JUST NU: AllsvenskanAnsvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt: När pandemin var ett faktum i början av 2020 ställdes omgående frågor hur den här smittan hade uppstått och hur den hade spridits. Många var det som undrade om Kina visste mer om viruset än man sa. Och än större blev frågetecknen under våren 2023 när både amerikanska Energidepartementet och FBIs chef gick ut och påstod att man hade belägg, om än svaga, för att viruset kom från ett kinesiskt laboratorium. I en värld där frågan om covid-19 blivit inte bara en folkhälsofråga utan också en fråga om politisk och samhällelig polarisering blev detta, för vissa, en bekräftelse på att teorin om en labbläcka var långt ifrån en konspirationsteori. Men vad vet man om virusets ursprung och spridning? Och är det så att det bara är en slump att ett avancerat viruslaboratorium ligger mitt i staden där covid-19 började sin resa till pandemiskt virus? Allt detta och mer därtill i avsnitt 44 av Kvalificerat Hemligt. Musik i programmet: Podington Bear - Good Times (http://freemusicarchive.org/music/Podington_Bear/Upbeat/GoodTimes_1375)

Viktor tar med Bill på en resa, men vart är vi på väg? Bill tar hjälp av den belgiske kosmologen Thomas Hertog (tidigare doktorand för Stephen Hawking) för att reda i frågor som: varför finns vi till? I boken Om tidens uppkomst går Thomas Hertog igenom den krångliga teorin om fysiklagarnas evolution. Likt hur människor utvecklats från encelliga organismer via ett gäng mellanarter ska lagarna som styr universum ha kristalliserats genom tidens gång. Frågan är om det är mer filosofi än fysik som pratas om i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål på spännande rymdfenomen som vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: viktor.krylmark@nyteknik.se bill.burrau@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Viktor tar med Bill på en resa, men vart är vi på väg? Bill tar hjälp av den belgiske kosmologen Thomas Hertog (tidigare doktorand för Stephen Hawking) för att reda i frågor som: varför finns vi till? I boken Om tidens uppkomst går Thomas Hertog igenom den krångliga teorin om fysiklagarnas evolution. Likt hur människor utvecklats från encelliga organismer via ett gäng mellanarter ska lagarna som styr universum ha kristalliserats genom tidens gång. Frågan är om det är mer filosofi än fysik som pratas om i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål på spännande rymdfenomen som vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: viktor.krylmark@nyteknik.se bill.burrau@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter jag psykoterapeuten och författaren Lina Skantze som skrivit Sveriges första bok om Polyvagalteori.  Kort förklarat så beskriver polyvagalteorin hur människors respons, reaktioner och upplevelser på stress styrs av vårt nervsystem. Teorin visar också på sambandet mellan vår kropp, fysiska symptom och vår inre emotionella och psykiska värld.  I dagens samtal hör du oss dyka in i frågor som bland annat:  Hur kan nervsystemet försätta oss i olika försvarslägen beroende på vad vi tidigare har varit med om och upplevt?  Vilka vägar och praktiker finns tillgängliga för självreglering när nervsystemet har hamnat i någon typ av försvarsläge?  Hur hänger vår trygghet att våga känna våra känslor fullt ut ihop med vårt nervsystem och dess funktioner?  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga mig! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  TACK TILL:  Co-Working Space Livingroom CC: ⁠⁠⁠⁠https://www.livingroomcc.se/⁠⁠⁠⁠⁠  HELA KVINNANS KRAFT: Anmäl dig här: https://mofjrd.com/hela-kvinnans-kraft/ LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE:  Kontakta Lina Skantze: https://www.polyvagalteori.se/ Bli medlem och stötta podden: ⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠  Boka aktuella kurser: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.goingdeeper.se⁠⁠/aktuellt ⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Boka coaching/session: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Madeleine Mofjärd: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠

På en kyrkogård i Sundsvall dyker en naken tonårspojke upp med skärsår över hela kroppen. Ytterligare två unga killar har torterats på liknande sätt men pojkarna är inte bara brottsoffer de misstänks också själva för brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barn som skjuter, spränger och mördar har blivit vardag under våldsvågen det här året men flera barn har också själva blivit utsatta för grovt våld – och till och med mördats.En sommardag 2023 går undersköterskan Marianne med sin dotter på en kyrkogård i Sundsvall. ”Vi hörde vi någon som ropade lite svagt. Hjälp! Kan ni hjälpa mig?”, säger Marianne som berättar att killen de mötte var naken och hade skärsår över hela kroppen. Senare ska det visa sig att 15-åringen har utsatts för en tortyrliknande misshandel. Och på en annan plats i Sundsvall har ytterligare två tonårskillar, 14 och 16 år, knivhuggits så allvarligt att de har varit nära att dö.I rättegången som pågår just nu står en 20-årig kille från Sundsvall åtalad för mordförsök, tillsammans med fem andra personer. Men två av brottsoffren är själva åtalade – för synnerligen grovt vapenbrott och förberedelse till mord – på 20-åringen. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

1979. Lars Tingström avtjänar sitt straff i Kumlabunkern och utvecklar en djup vänskap med Christer Pettersson. Mannen som senare kom att både dömas och frias för mordet på statsminister Olof Palme. Skulle Christer Pettersson kunna ha utfört mordet på Palme som hämnd för rättsövergreppet mot Tingström? Hade Christer Pettersson motiv, möjlighet och medel? Lyssna på fortsättningen om Lars "Bombmannen" Tingström .Hasse Aro fortsätter att intervjua advokaten och författaren Per E Samuelson och även advokaten Johan Eriksson. Per berättar om Tingström och Petterssons vänskap, den teoretiska hämnden och Johan om teorierna om vapnet "Silverkillern".Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Under fredagen häktades två personer för inblandning i mordet på den 14-åriga pojken som hittades mördad i Nynäshamn. Och under fredagen kom också den första domen efter mordet på Emporia i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En 17-åring och en 21-åring från Stockholm häktades på fredagen misstänkta för medhjälp till mord och människorov på den 14-åring som hittades mördad i Nynäshamn, söder om Stockholm, den 29 juli. Vi har tidigare berättat om 14-åringen som vi kallar för Abdi. Han försvann från Nyköping i slutet av juli, någon dag senare försvann även hans vän ”Hassan” som också senare hittades mördad i en skog i Upplands Bro.De nu häktade misstänks för att ha hållit Abdi kidnappad på en adress i Gubbängen i södra Stockholm den 24 och 25 juli. Teorin är sedan att Abdi mördades mellan 25 och 29 juli.På fredagen kom också domen mot en nu 16-årig pojke för mordet på en gängledare på gallerian Emporia i augusti 2022. Pojken, som då bara var 15-år, har erkänt mordet. Han döms nu till maxstraffet fyra års sluten ungdomsvård.

Än en gång har vi förmånen att ha Barbro Holm Ivarsson med oss i vår podcast. Denna gång pratar vi om ett ämne som verkligen är viktigt på riktigt. Döden. Vad händer när vi dör? Kan vi ens dö och hur kommer det sig att det finns tusentals berättelser om människor som varit kliniskt döda och kommit tillbaka med mycket likartade upplevelser av en annan värld, minst lika verklig som den här på jorden? Vi pratar om meningen med livet, varför är vi här och vad är det vi ska uppnå egentligen? Barbro delar med sig av många års forskning i ämnet döden, både egen och andras och hon berättar om att det faktiskt nu finns flera bevis för att döden inte existerar utan att livet bara byter medvetandeform. Hon delar dessutom med sig av en sann historia om en flicka som är stum tills hon är fyra år och när hon börjar prata bönar och ber hon om att få komma hem till sin riktiga familj, sin man, sin son och sitt hem i en helt annan stad. En familj som det senare visar sig att hon dött från i tidigare liv vilket går att bevisa. En berättelse av många om barn som kommer ihåg tidigare liv. Vi får också göra en övning i att bli medveten om vårt andra sinne, en start till att förstå att vi är betydligt mer än bara vår fysiska kropp. Barbro har under årens lopp hjälpt många människor, skrivit flera böcker och har eget företag där hon håller kurser och har klientmöten. Om du vill komma i kontakt med Barbro finns hon på; www.barbroivarsson.se Här finns också en mängd ljudfiler med övningar och meditationer du kan lyssna på. Vill du läsa böckerna vi pratar om heter de; Teorin om det andra sinnet och Förlåt och bli Fri- En väg till lugn, styrka och välbefinnande. Varmt välkomna att lyssna på oss där poddar finns. Mia, Linda och Barbro. Barbro - www.barbroivarsson.se

I Kvällspasset delar lyssnarna delar med sig av sina idéer som såg så bra ut på pappret, men blev något helt annat i praktiken. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus. Kvällspasset tar sig från ritbord till resultat när lyssnarna bjuder på sina idéer som såg så bra ut, på pappret i alla fall. Som Jonnys kongeniala råttfälla, Magnus försök att ta bort vatten från heltäckningsmatta med potatismjöl. Och dessutom får Fråga Lund-fysikern Gabriella Stenberg Weiser kommentera Rolands idé om att byta ut olja i elementen mot ketchup.I extramaterialet berättar Ludde om när Australien förklarade krig mot en fågel och när deb amerikanska delstaten Idaho flyttade bävrar med hjälp av fallskärm.

Välkommen till dagens avsnitt av vår podcast, där vi kommer att utforska två universella lagar: tacksamhet och relativitetsteorin.Tacksamhet är en kraftfull känsla som kan påverka vårt sätt att tänka, agera och interagera med andra människor. Att känna tacksamhet för det vi har i livet, oavsett hur små eller stora det är, kan hjälpa oss att uppleva mer lycka och positivitet. Forskning visar också att tacksamhet kan förbättra vår hälsa, stärka våra relationer och öka vår produktivitet.Relativitetsteorin är en av de mest berömda teorierna inom fysiken, som utvecklades av den berömda vetenskapsmannen Albert Einstein. Teorin förklarar att tid och rum är relativa beroende på observatörens position och hastighet. Detta innebär att tiden och rummet kan uppfattas på olika sätt beroende på var du befinner dig och hur du rör dig.

Teorin "flooding smile" svämmar över våra sociala medier. Vad är detta, var kommer det ifrån och viktigast av allt; fungerar det i verkligheten? Kom med mig för att ta reda på om denna sociala teknik verkligen tillför något till vårt dagliga liv, eller om det är en trend som snart kommer att ersättas med något annat. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daniel-andersson9/message

I veckans avsnitt svarar Christoffer och Esse på frågan om hur man optimerar laddningen på bästa sätt för batteriets hälsa. Kommer det krav på batteribyte på mobiltelefoner och elbilar? Teorin finns.Huvudämnet i dagens avsnitt handlar om standardutrustning i bilen. Vad är det som man kan förvänta sig ska ingå i en bil idag när du köper den fabriksny? Kanske luftfjädring inte behöver vara standard men torkarblad bak? Esse och Christoffer går igenom bilen, från front till bak, och diskuterar utrustningen som finns i många bilar idag. Det är åsikter åt mer än ett håll.Men inte kan ett avsnitt om elbilar ta slut innan det snackats lite faktiska elbilar. Nya Kia EV9 har dykt upp med fler detaljer och det är kanske den Volvo EX90-dödaren som vi har väntat på.Kom till Malmö på vårmönstring den 13/4 och möt Peter Esse, Christoffer Gullin och Kristofer Rask (Allt om elbil) hos Rifil. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/583187693443128 Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.Hur stärker man motivationen?Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.Självbestämmandeteorin (SDT)Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i boken Why we do what we do – understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen – från temporär tändning till livslång låga.Motivation kommer inifrånEnligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.Inre behov – inte morot och piskaMånga tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:att få känna sig kompetentatt ha någon form av självbestämmandeatt känna tillhörighetDet som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål – det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.Relationer och dialog är nyckelnVad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.Balans mellan kontroll och stödVi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.Fotograf: Niklas Palmklint för bokförlaget Forum Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja? Fusion är den process som får solen att lysa, och i framtiden ska den ge oss massor med energi på jorden, är det tänkt. Och det utan skadliga utsläpp. Teorin är klar sedan många år, men hur man bygger en fusionsreaktor i praktiken är en helt annan sak. Forskning pågår över hela världen, bland annat på KTH i Stockholm och vid Chalmers i Göteborg. Och i Frankrike byggs testanläggningen Iter, som ska bli världens största forskningsanläggning för fusion. Steg för steg går arbetet framåt, med sikte på att producera elektricitet. Om allt går som det är tänkt händer det runt 2060. Därefter återstår att bygga ett kommersiellt system med kraftverk, vilket kommer att ta ytterligare ett eller ett par årtionden. Ingen vet om det kommer att lyckas, och frågan är om vi om femtio år fortfarande behöver fusionskraften.I programmet medverkar Thomas Jonsson, plasmafysikforskare på KTH i Stockholm, Tünde Fülöp, professor i plasmafysik på Chalmers i Göteborg, och Per Helander, forskningschef på forskningsanläggningen Wendelstein 7-x i Greifswald, Tyskland.   Medverkande: Thomas Jonsson, bitr professor plasmafysik KTH Stockholm; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers Göteborg; Per Helander, forskningschef Max Planckinstitutet för plasmafysik Greifswald.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Kan ökningen av många sjukdomar höra samman med att vår tarmflora har utarmats? Det tror en del forskare och pekar på att vi i dag har mycket färre bakteriearter i magen.Linn och vetenskapsjournalisten Henrik Ennart pratar också om Afrikas urinvånares lyckosamma likheter med ismannen Ötzi och om vi kan rädda de viktiga magbakterier som försvunnit från våra tarmar undan för undan.Prenumerera i din podd-app nu: linktr.ee/saleverdulangre Producent: Linn AsterbyProduktionsbolag: Asterism Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#271 - Med en fondrobot kommer du aldrig vara bäst, men vinna i längden ändå

Boken heter "Nya vägar till en likvärdig skola - Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan" och gäst är författaren Fredrik Zimmerman.Att pojkar presterar sämre än flickor (på gruppnivå) i skolan är inte bara ett utbrett problem, det är numera även en fråga om att vi inte lyckas skapa en likvärdig skola. De senaste åren har en dominerande förklaring varit att många pojkar ägnar sig åt en antipluggkultur, vilket Fredrik Zimmerman upptäckt är fel. Teorin om antipluggkultur har dessutom lett till att vi hjälper pojkarna på fel sätt. I boken sammanfattas forskning som pekar i en annan riktning, och det ges svar på vad som behöver göras för att fler pojkar ska lyckas i skolan. I programmet pratar vi bl.a. om varför teorin om antipluggkultur lett oss fel. Vi pratar om vad som egentligen ligger bakom att pojkar på gruppnivå presterar sämre än flickor i skolan. Och vi pratar vad lärare och föräldrar kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför går det allt sämre för pojkar i skolan, relativt flickor? Det korta svaret är att ingen vet riktigt. Det lite längre svaret är att ganska få intresserar sig för att ta reda på varför. En av dem som har gjort det är Fredrik Zimmerman, lektor på institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. I en ny bok – Nya vägar till en likvärdig skola (Liber) – visar han hur vi använder oss av en dubbel logik när vi analyserar skillnader i utfall mellan könen. Om en arbetsplats domineras av män är det ett jämställdhetsproblem, men beskrivs sällan så när den domineras av kvinnor. Det är ett jämställdhetsproblem att färre kvinnor är professorer, men inte att kvinnor dominerar alla utbildningar. När Skolverket ber lärare tänka över hur de ser på könsnormer, är det med anledning av att flickor som grupp presterar sämre än pojkar som grupp i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor sedan ett antal år presterar bättre än pojkar i alla andra ämnen föranleder inte samma skrivningar om normkritik med mera. När flickor har problem, eller inte väljer vissa saker, förläggs ofta ansvaret på det omkringliggande samhället och skolan. Därför har man pedagogiska satsningar på att få fler tjejer att lära sig koda, programmera och så vidare. Något motsvarande sker inte med pojkar, visar Zimmerman. En förklaring handlar om myten om en antipluggkultur. Teorin är att det ger status bland pojkar att ta avstånd från skolarbete. Det är en teori som passar in i ett övergripande feministiskt ramverk, där pojkar på detta sätt bevarar sina privilegier genom att inte anstränga sig, medan flickor måste anstränga sig för att klara sig i ett mansdominerat samhälle. I stället för att hjälpa pojkar som halkar efter så får man genom teorin om antipluggkultur anledning att förebrå dem. Det är deras eget fel, som upprätthåller en toxisk maskulinitet. Det är bara det att teorin inte verkar stämma. I dagens podd pratar jag med Fredrik Zimmerman om detta och vad man kan göra för att hjälpa elever som halkar efter.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Efter 26 år fanns det plötsligt ett bindande bevis som saknats tidigare. DNA från en spermafläck på mördade Malins byxor. Och den visade sig nu komma från den unge man som först dömdes och sedan friades. Teorin har hela tiden varit att fläcken kom från Malins mördare. Inför den nya rättegången var det också det här som skulle bli den avgörande frågan. Hur skulle den idag 44-årige mannen förklara det besvärande beviset? Skulle han bli trodd och friad också den här gången? Reporter: Anders Johansson Producent: Marcus Ulvsand

Massmordet i Buffalo beskrivs som det värsta hatbrottet i USA på flera år. Gärningsmannen ska ha inspirerats av en rasistisk idé vars tentakler sträcker sig in i det republikanska partiet och Fox News. Detta är "The Great Replacement"Tio människor mördades och flera skadades när en gärningsman öppnade eld vid en mataffär i Buffalo. Presidenten beskriver det som ett terrorbrott och den misstänkte 18-åringen ska ha inspirerats av en rasistisk teori som hävdar att vita människor systematiskt ersätts av andra etniska grupper. Teorin har fått fäste hos många amerikaner och nyanser av dess tankegods sprids av såväl republikanska politiker som tv-personligheter.Sverige, USA och NatoDå var det klart: Sverige kommer att söka medlemskap i militäralliansen Nato. Hur tas det emot i USA?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent, Roger Wilson, USA-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Elvira Björnfot

Kim Jong-Un menar numera att svarta svanar skall ingå i den nordkoreanska kostcirkeln... Eller menar han kanske något annat? Cygne noir (franska för svart svan) även kallad den svarta svanen-teorin, innebär att göra någonting som ansetts omöjligt, att motbevisa något som varit närmast en sanning. Denna vetenskapsteoretiska teori beskrevs först av Nassim Nicholas Taleb i hans bok The Black Swan. Uttrycket härstammar från ett exempel som använts för att förevisa problematiken med att använda induktion som bevismetod, som utgår från den historiska utsagan att "alla svanar är vita". En tes som falsifierades när fågelarten svart svan påträffades i Australien. Teorin har utvecklats för att förklara: * Den oproportionerligt stora roll som sällsynta händelser med stor effekt och vilka är svåra att förutse och som är bortom de normala förväntningarna i historia, vetenskap, ekonomi och teknik har. * Att sannolikheten för de därav sällsynta händelserna inte är beräkningsbar med hjälp av vetenskapliga metoder, på grund av själva naturen av låg sannolikhet * Den psykologiska bias som gör människor individuellt och kollektivt omedvetna om den massiva roll en sällsynt händelse har haft i historiska frågor. Cygne noir avser endast oväntade händelser av större omfattning och konsekvens och deras dominerande roll i historien. Sådana händelser, som anses vara extremt avvikande, spelar tillsammans oerhört mycket större roll än vad vanliga händelser gör. Han kategoriserar bl.a internets uppkomst, persondatorn, första världskriget och 11 september-attackerna som exempel på Cygne noir-händelser - om nu någon kan ta detta på något som helst allvar... ;) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

https://www.facebook.com/elektrikerpodden Potentialutjämning är ämnet som ställer många frågar och vi kräver raka svar! Teorin möter praktiken. Hur ska vi göra?! Det blir het diskussion experterna emellan när de försöker komma fram till hur vi ska veta NÄR man ska potentialutjämna!  Ta diskussionen vidare till vårt teknikforum på Facebook. Ställ frågorna direkt till experterna och få svar.  Ha en grym vecka!

Trion är återigen komplett och den här veckan diskuterar vi Safari-tillägg, Magnus nya bil, tar tempen på känslan inför nästa veckas Apple event. Ämnen och åsikter spretar som vanligt och det blir så där mysigt som det brukar. Välkommen att lyssna! Ur veckans innehåll Försnack Netflix Squid game SK Broadband Feedback Björeman/Melin feedback Safari extensions 1Password Safari extension Amplosion Tweetbot extension Apollo extension Super Agent extension Hush 1Blocker X Bitwarden Apple Watch Ämnen Apple October event Eftersnack Metroid Dread VW ID.3 Automan En podd om teknik Hemsida Skicka feedback Om oss Stötta podden EPOT-gänget på sociala medier En podd om teknik på Twitter En podd om teknik på Facebook En podd om teknik på Instagram Jezper på Twitter Johan på Twitter Magnus på Twitter Jezper på Instagram Johan på Instagram Magnus på Instagram

Teorin kom tidigt, och förkastades. Mittemot marknaden i Wuhan – coronapandemins epicentrum – ligger ett högrisklaboratorium som bedriver kontroversiell forskning på fladdermusvirus. Larmen från amerikanska diplomater 2018 om att experimenten där kunde utlösa en pandemi ignorerades. På en kvart får du veta allt om labbteorin som WHO:s coronadelegation inte ville utreda. Med SvD:s utrikesreporter i Genève, Gunilla von Hall. Avsnittet är en repris och sändes första gången den 29 mars. Under sommaren återpublicerar vi några av de avsnitt som haft flest lyssnare under våren. Den 4 augusti är Dagens story tillbaka som vanligt igen, 15 minuter, varje vardag.

Teorin om att coronaviruset från början läckt ur ett labb i Wuhan har hela tiden kallats för konspirationsteori. Fram tills nu. I Aftonbladet Utrikes djupdyker vi i frågan om coronavirusets ursprung. Vad är det egentligen för forskning som pågår vid det virologiska institutet i Wuhan? Går det att lita på Världshälsoorganisationen? Och hur är läget nu i staden som blev coronans ground zero? Programledare: Jenny Ågren. Utrikeskommentator: Nivette Dawod Gäst: Johan Björnfot, svensk hockeytränare boende i Wuhan.

Teorin om att coronaviruset från början läckt ur ett labb i Wuhan har hela tiden kallats för konspirationsteori. Fram tills nu. I Aftonbladet Utrikes djupdyker vi i frågan om coronavirusets ursprung. Vad är det egentligen för forskning som pågår vid det virologiska institutet i Wuhan? Går det att lita på Världshälsoorganisationen? Och hur är läget nu i staden som blev coronans ground zero? Programledare: Jenny Ågren. Utrikeskommentator: Nivette Dawod Gäst: Johan Björnfot, svensk hockeytränare boende i Wuhan.

Den för närvarande accepterad vetenskapliga teorin om varför vi blir sjuka säger att olika mikroorganismer, patogener, bakterier och virus, angriper kroppen och gör oss sjuka.Men hur väl stämmer den idén överens med verkligheten? Hur relaterar den till den nya modellen av hur kroppen fungerar, baserad på relationerna mellan vår kropp, vår unika individuella historia och de konsekvenser som följer på de inre och yttre störningar som vårt ekosystem hela tiden utsätts för.Och vad har den fått för konsekvenser för vår bild av sjukdom i teorin och praktiken?Tillsammans med Per Johansson fortsätter vi diskutera hur de senaste årens forskning om kroppen i allmänhet, och Fascia i synnerhet, tvingar oss att tänka om och ifrågasätta tidigare sanningar.Fasciaguiden är en podcast som handlar om kroppen, om ny forskning och om en förändrad syn på hälsa, värk och smärta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är det inte märkligt att vi kan uppleva hot när ingen omkring oss känner samma sak? Däggdjur har ett skanningssystem som tolkar signaler utan att de ens inser det. I det här samtalet förklarar Elin Lundberg den polyvagala teorin om lugn, trygghet, kamp, flykt och freeze och menar att många pratar om denna däggdjursbaserade teorin dagligdags utan att veta att det är den de talar om. Elin Lundberg är legitimerad psykoterapeut, socionom och matte till terapihunden Izzy. Några frågor som jag ställer: ⚫ Stephen Porges, professor i psykiatri, menar att teorin bygger på att ett däggdjur som hunden hela tiden befinner sig i ett polyvagalt tillstånd, men vad innebär det? ⚫ Går det att beskriva psykisk ohälsa utifrån den polyvagala teorin? ⚫ På vilket sätt, genom att få reaktionerna förklarade för oss och våra hundar, kan vi få en ny förståelse för stress, trygghet och aggressivitet? Vill du ha fler VBV-avsnitt?Ditt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation. Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung. Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, och när det troligen hände. Men både internationella forskare och svenska forskare är besvikna på att bristande data gör att WHOrapporten inte kunnat kartlägga när viruset smittade människa, och inte heller avfärda teorier om eventuell spridning från ett säkerhetslabb. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och Magnus Evander professor i virologi vid Umeå universitet diskuterar bristerna, och veterinär Louise Berndtsson vid Statens veterinär medicinska anstalt, SVA, konstaterar att inte så mycket nytt har kommit fram kring vilket djur som viruset skulle kunna ha landat ifrån fladdermöss innan det tog sig in i människa. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet? Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla. Hur stärker man motivationen? Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden. Självbestämmandeteorin (SDT) Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i  boken Why we do what we do - understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen - från temporär tändning till livslång låga. Motivation kommer inifrån Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet. Inre behov - inte morot och piska Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss: att få känna sig kompetent att ha någon form av självbestämmande att känna tillhörighet Det som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål -  det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar. Relationer och dialog är nyckeln Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna. Balans mellan kontroll och stöd Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder. Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.

Repris. Teorin om Skandiamannen som Olof Palmes mördare är inte ny, och framfördes bland annat av journalisten Thomas Pettersson i tidskriften Filter och i en bok 2018. Den 25 maj 2018 intervjuades DN:s rättsreporter Stefan Lisinski i Studio DN om varför Skandiamannen är intressant, men också vilka frågor som kvarstår att svara på för den som hävdar att han är gärningsmannen. Programledare: Sanna Torén Björling, Hanna Fahl. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Per Bohman & Robert Laul tar hjälp av Rikard Norling och resonerar kring om Malmö FF har gynnats av inte ha permitterat spelare, vi funderar på vilka som förlorar på tomma läktare och lyfter fram en läsare som har lösningen på hur Hammarby skulle kunna använda Zlatan Ibrahimovic.Men också:* AIK-utspelet totalsågas.* Därför säger Tegnell ja…* …men allsvenskan kan skjutas ytterligare.* Svenska strategin: sex nej, fotboll ja.Och mycket mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I alla tider har vi fått lära oss att jorden är rund. Men TÄNK OM den lilla skara som tror på motsatsen egentligen har rätt...? Idag ska vi titta på den s.k. Flat Earth-teorin, och se vilka poänger och svagheter den har. Och det här är ett ämne jag gärna vill återkomma till med en gäst, så förvänta er mer på samma tema.MUSIK:Life Decisions av Remember the Future (intro och outro)Övrig musik och bakgrundsljud levereras av Epidemic SoundLOGOTYPE:Vår logotype är skapad av Josefine Molén på Molén Media (www.josefinemolen.se), och anpassas inför varje avsnitt av mig.Glöm inte att sponsra oss på patreon.com/tankom för att få fler och längre avsnitt!Du kan också Swisha ett engångsbidrag på nummer 123 356 17 01 (betalningsmottagare: Tobias Henricsson) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En kaosartad morgon med tekniskt strul i den nya studion i Svenskarnas hus. Men trots svajigt internet så tar vi oss igenom det mesta. Det är dags att prata allvar. Hur ska vi som rörelse hantera krisen i Coronavirusets spår. Ordförande Dan Eriksson från Det fria Sverige ger syrlig kritik mot etablissemanget för staten Sverige och dess hantering av viruset. Men även hur DFS kommer stå stadigt in i framtiden. Daniel Frändelöv hoppar in i studion och det pratas bomber i Vasastan. Samt mycket mycket mer. 

I avsnitt 88 av Source är det breaking news som råder! Resan till Marseille! Petersons avslöjande! Teorin om André Göransson! Leo Borg-febern i media! Svenskkollen! Tsitsipas presskonferens om Ymer!

Kommer vi någonsin att ha en "teori om Allting", den som både Einstein och Hawking jagade? Vi ska titta närmare på vad en sådan skulle innebära. Vi kollar också in bråkdels sekunden strax efter Big Bang, då de fyra stora fundamentala naturkrafterna ännu var förenade i en enda "superkraft". Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Den första planet som upptäcktes utanför solsystemet gick inte ihop med teorierna om planetbildning. Därför trodde Michel Mayor och Didier Queloz först inte på upptäckten. Nu får de Nobelpris för den. Runt stjärnan 51 Pegasi cirklar en stor gasplanet, lik Jupiter, som hinner ett varv runt stjärnan på bara 4,2 dagar. När Didier Queloz och Michel Mayor upptäckte det 1995, gick det emot den då gällande teorin om planetbildning. Teorin fick justeras, för planeten fanns där. Sedan dess har ungefär 4000 exoplaneter, planeter i andra solsystem, upptäckts. Många har förvånat, och inget solsystem liknar vårt. Nästa steg i forskningen om exoplaneter är att göra allt tydligare beskrivningar av dem, och till slut kunna leta efter tecken på liv. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I dagens podd fortsätter vi samtalet från #126 om de inre framgångsfaktorerna för ett rikare liv och för att bli rikare genom att tjäna mer pengar. Vi tror nämligen att en uthållig och hållbar framgång kommer i skärningspunkten mellan de inre och yttre faktorerna för framgång. Vi fortsätter samtalet utifrån T. Harv Ekers bok "The Secrets of the Millionaire Mind" och delar med oss av våra egna erfarenheter, tolkningar och upplevelser av hans så kallade "wealth principles". Det handlar således inte om sant/falskt, bra/dåligt eller ens rätt eller fel. Det är en inbjudan till ett tankespjärn för att eventuellt få nya perspektiv och tankar. De resonemang som vi pratar om i det här avsnittet bland annat följande: - Teorin om den finansiella termostaten - Först när man observerar sina tankar slipper man autopiloten - Om vi ändå ska välja våra tankar, varför inte välja stödjande sådana? - Skapar jag mitt liv eller händer livet mig? - Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga - Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt samtidigt - Om ditt mål är att ha det komfortabelt lär du inte bli rik - De flesta vet inte vad de vill i livet - Skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något En av de stora insikterna för mig i det här avsnittet var verkligen skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något. Jag vill sjukt många saker i mitt - jag vill ha bra relationer, jag vill ha framgång, jag vill ha en vältränad kropp, jag vill x. Men att bara vilja gör ingen skillnad. När det t.ex. handlar om en "vältränad kropp" så har jag inte bestämt mig för att göra det som krävs. Jag äter fortfarande glass, rör mig för lite och hittar på ursäkter för att inte träna. Således att bara vilja gör ingen som helst skillnad. På nästa nivå insåg jag att jag just nu inte har något område i livet som jag är åtagen eller "committad". Åtagen på det sättet som han pratar om det i boken. Typ att man är redo att göra ALLT som krävs. Att det inte finns någon annan väg. Det finns ingen återvändo. Att antingen lyckas man eller "you die trying". Det som man i många kulturer kallar för "the way of the warrior". Det var intressant och lite sorgligt samtidigt. Nästa vecka kommer vi bryta av inför det tredje avsnittet i serien med ett avsnitt om elavtal, elbolag och tips för att minska sin elkonsumtion och därmed sin elräkning. Vi lovar att det kommer vara betydligt mer konkret och hand-son. Tack för den här veckan. Tack för den här veckan!

Malin har mens och är helt opryd. Vi läser upp lyssnarbrev och dagboksrapporterar från veckan som gått. Anitha tror man ska vara två av tre på BBP-teorin.

Per Bohman och Robert Laul går igenom allsvenskans 21:a omgång med fokus på guldstriden, bottenstriden och allt annat som hänt denna intensiva vecka.Men också:* Tidig press – inte hög press.* Därför vann Djurgården.* Därför förlorade Malmö.* AIK:s fördel.* Bajens vilande potential.* Teorin om Henkes avhopp.* Lauls trepunktsprogram.* Bohman backar om Robin Söder – i onödan.* Blåvitts medelålder.* Gamla Kalmar redan tillbaka?* Hasse Backe hängs ut som 40-talist.* Falkenbergs ogenerade gräskupp.* Läsarfrågor.Och mycket, mycket mer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Filosof, 46 år. Född i Helsingborg, bosatt i Oxford. Debuterar som Sommarvärd. I sitt Sommar berättar Nick Bostrom om den slingriga vägen fram till att bli en av världens ledande tänkare kring hur teknisk och medicinsk utveckling kan påverka mänsklighetens framtid. Från en studio i Oxford, där Nick Bostrom bor och där han också byggt upp ett stort forskningsinstitut, berättar filosofiprofessorn hur han som barn avskydde skolan som han fann meningslös. Men som tonåring upptäckte han filosofins, konsternas och litteraturens världar, och gick in i dem med hull och hår. Det var dock först på universitetet han fann sig tillrätta i utbildningssystemet. Nick Bostrom berättar också att han var isolerad och djupt ensam under sin ungdom och tidiga vuxenhet, och att han då hittills aldrig träffat någon som var intresserad av samma saker som han själv var. I programmet konstaterar Nick Bostrom att han inte längre känner det som att han kommit från en annan planet och kraschlandat på jorden. Detta som ett sätt att beskriva hur han numera i sin vardag möter många kollegor som delar hans intressen. Nick Bostrom berättar också om det sex år långa arbetet med boken Superintelligens som översatts till ett 30-tal språk och som starkt påverkat den internationella debatten om AI. Redan i början av 2000-talet hade han väckt stor uppmärksamhet med det så kallade Simuleringsargumentet, som diskuterar huruvida mänskligheten i en framtid kommer att leva i en datorsimulering. Teorin har bl.a. inspirerat film- och musikskapare, och i programmet spelas en låt baserad på en sampling av en föreläsning av Nick Bostrom. Till de större artister som inspirerats hör rockbandet Muse som släppte albumet Simulation Theory 2018. Inför sitt Sommar sade Nick Bostrom: Jag kommer att utsätta den svenska nationen för en massa trams. Förlåt. Om Nick Bostrom Professor i filosofi och en av världens främsta tänkare kring artificiell intelligens, AI. Den uppmärksammade boken Superintelligens de tänkande maskinernas tidsålder har översatts till 28 språk och drivit på en internationell debatt om riskerna med superintelligenta robotar. I boken ställs frågan: Hur ska mänsklig moral och värderingar föras in i maskinerna? Chef för Future of Humanity Institute vid Oxfords Universitet. Har avlagt doktorsexamen vid London School of Economics, undervisat vid Yale University och varit rådgivare åt Obama-administrationen. Har lanserat spekulationen att vi lever i en simulerad datavärld konstruerad av människor i framtiden. Producent: Mattias Hermansson

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Lugnet före stormen fortsätter. Blir nästa avsnitt historiens häftigaste strid? Vem kommer att dö? Antagligen en av My, Ted eller Anka som diskuterar säsongens andra avsnitt som Thormund dricker fermenterad getmjölk.

I det här avsnittet: USA är landet som plågas av skol- och masskjutningar på nästan veckobasis. Tidigare var detta en fråga om det faktiska skeendet och vad gärningsmannen hade för motiv. Men idag är det nästan garanterat att konspirationstroende kommer hävda att skjutningen var fejkad, för att uppnå ett ondskefullt mål. Detta har hänt med skjutningarna för Parklandskolan, musikfestivalen i Las Vegas och vid lågstadiet i Sandy Hook. Alla har ifrågasatts och konspirationsentusiaster tror att bevis hittas för en mörkläggning när de misstolkar videoklipp och officiella dokument. Dessutom går jag igenom skälet till att skjutningen i Sandy Hook blev startskottet för ifrågasättandet av just skjutningar. Och det skälet kan man lägga framför Alex Jones, en av de som varit mest drivande i den här utvecklingen, som via sin kanal och webbplats Infowars öser ur sig det ena påståendet efter det andra om bland annat dessa skjutningar. Allt detta och mer därtill i avsnitt 30 av Kvalificerat Hemligt. Musik i programmet: Podington Bear – Good Times (http://freemusicarchive.org/music/Podington_Bear/Upbeat/GoodTimes_1375)

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Teorin att en eller flera poliser ska ha varit inblandade i mordet på Olof Palme See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Fill or Kill *H&M *JM *Ericsson *Jelly-Donut-teorin *Amerikanska räntorna *Index *Veckans Fill or Kill

Vi pratar med Christopher Okhravi om att lära ut programmering, både inom skolvärlden och på hans youtubekanal. Dessutom ergonomi för utvecklare, varför han använder Vim, hur universitets roll som central kunskapskälla ser ut i framtiden och mycket mycket annat. Vi som driver Still in beta är Anton Gunnarsson, Amanda Sjöström och Andreas Lundgren. Har du kommentarer, frågor eller tips? Hör gärna av dig till oss på @stillinbetapodd eller info@stillinbeta.se. Om du tycker om det vi gör blir vi väldigt glada om du recenserar och prenumererar på oss i iTunes. Länkar Christopher Okhravi Christophers youtubekanal Spray.se ErgoDox Vim Vim adventures Vimium StackBlitz Javascript Fight Club Ashkan Fardost: Därför har vi missförstått hela poängen med digitalisering Black Box Thinking Christophers avsnitt när han pratar om boken Blackbox thinking  

Det kan ta lång tid från att en matematisk upptäckt får praktisk betydelse. Teorin om kvantmekanik är över 100 år gammal och används nu för att bygga ett nytt sätt att kommunicera på - teleportering. Albert Einstein kallade det spooky action at a distance, engelska kvantfysiker säger quantum entanglement och svenska kvantfysiker kallar det för sammanflätning. Det de syftar på är ett oförklarligt fenomen som kvantmekaniken beskriver och som gör det möjligt att teleportera objekt över långa avstånd.

Undervisning från Skövde Pingst 2/7 2017. Tredje delen i vårt sommartema "Jag undrar…" där människor fått ställa sina frågor om tro, Bibeln och Gud.

I detta avsnitt träffar vi Kristoffer Pettersson som är insatt i vad terapiformen ACT handlar om. Vad är bra men den, vilka är de vanliga fallgroparna och varför gör den dig som utövare till en bättre människa? Vi reder ut begreppen, filosofin och så sätter Kristoffer mig på pottkanten om vad en värdering egentligen är. Datum för utbildningar i ACT: Del 1: Teorin bakom ACT Linköping den 28-29 september och 5-6 oktober. Sista anmälningsdag är den 9 september Stockholm den 22-23 nov och 30 nov - 1 dec. Sista anmälningsdag är den 22 oktober   Del 2: Upplevelsebaserad workshop Malmö den 29-30 augusti. Sista anmälningsdag är 5 augusti. Stockholm den 18-19 januari 2018. Sista anmälningsdag är den 27 december   Del 3: Färdighetsträning Göteborg 4-5 och 18 oktober. Sista anmälningsdag är den 4 september Malmö den 15-17 november. Sista anmälningsdag är den 15 oktober Anmälan till utbildningen görs här, där du också hittar information om vår specialistutbildning för psykologer i Acceptance and Commitment Therapy

Stor SM-finalspecial i Istid denna vecka. Alla tror att Frölunda vinner SM-guld, inklusive vår gästexpert Niklas Wikegård. Dessutom i Istid: Frölunda-tränare Roger Rönnberg har hittat lugnet i sin ledarstil, enligt Radiosportens reporter Peter Sundkvist som ger en inblick i hur det är att stå mellan båsen under finalmatcherna. Skellefteå AIK:s hopp? Fördelen av att nästa SM-final spelar på bortais, och där har expert Kristofer Ottosson några intressanta tankar.Magnus Wahlman lyfter fram och plussar rejält för domarna efter den tredje SM-finalen.Vad gör Hammarbys fotbollsspelare Stefan Batan i Istid? Jo, han utmanar ishockeyns slutspelsskägg... Och två hockeyprofiler från Gävle (Magnus Wahlman och Niklas Wikegård) i samma poddstudio blev nästan en för mycket... Martin Sundelius martin.sundelius@sverigesradio.se

Efter några dagar ombord den mentala och känslomässigt riktningslösa versionen av den övergivna och vind för vågs drivande briggen Mary Celeste (1872, se Wikipedia:) så började Jonas fundera mer och mer på mål, drivkrafter och varför man gör det man gör. Samtalet centreras kring drivkrafter som pengar, lycka, oberoende, ego, prestige, självförverkligande och överlevnad. Djupt, innerligt och inte så lite provocerande. Teorin om mitt-i-livets-walkabout presenteras. Naturligtvis bjuder vi på en lång inledning där det ointressanta med sport avhandlas, Miljöpartiets dåliga vecka ironiseras över, något dras åt helvete och solen hyllas. I vanlig ordning är podden Coltings Nakna Sanning en hemvist för språkekvilibrism och höjd för tanke och idé. Come get some! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En kväll på stan med Baronen, där chipsbuffén på Teg får sig en omgång och McDonald's drive thru utvärderas. Teorin män och skjortknappar får se dagens ljus och ett nytt ordspråk myntas.

Låt mig presentera första avsnittet där jag kommer ”kärleksroasta” mentalisten Henrik Fexeus känd från TV. Resultatet hör du här när självaste programledaren av Kärlekskoden blir "roastad" om närhet, sårbarhet och kärlek i vad jag förstått är sidor Henrik inte "brukar" prata om på det här sättet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nytt avsnitt av Radio Houdi där John & Anders expanderar showen som big bang Väder, vind och big bang. Kan det bli så mycket bättre? John irriterar sig över att bli utlåst från iTunes Match...

Med Sofia Klemming Nordenskiöld och Ylva Mårtens.Fredagen den 23 januari kl 11.03 & söndagen 25.1. kl 19.03Barnen denna vecka inleds med några citat ur Nobelpristagaren i litteratur Jean-Marie Gustave Le Clézios föreläsning, där han förklarar varför han tillägnar priset en speciell pojke som sitter på golvet i en bod och läser i skenet från en fotogenlampa. - Jag tycker att det är roligast att skriva för då kan man skriva snälla grejer till varandra, säger Tony Allervall, 6 år, som går i förskoleklassen Isbrytaren på Vikingaskolan i Haninge. Hur lär sig barnen bäst att läsa? Och ska man överhuvud taget lära barn att läsa innan de börjar i skolan?Sofia Klemming Nordenskiöld har besökt förskoleklassen Isbrytaren där lärarna Sia Magouh  jobbar medvetet med att stärka barnens språkutveckling genom leken. Rim, ramsor, lek och högläsning är metoder man använder för att väcka barnens intresse för språk. Lärarna har satt upp mål för vad barnen ska kunna innan de börjar i ettan. - Det handlar inte om att det ska bli som i skolan utan vi leker hela tiden, säger Sia Magouh.I Haninge kommun arbetar alla förskolor och förskoleklasser  med leken för att utveckla barnens språk. Skolchefen Mats Öhlin anser att det är det bästa sättet att motverka det faktum att 1 av 4 elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg. - Om man väntar tills barnen själva är intresserade av språk riskerar man att förstärka de skillnader som redan finns, säger Mats Öhlin.Han får medhåll av Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon tycker att det kan vara farligt att vänta på att barnen själva ska visa intresse. Teorin om olika mognadsstadier har många brister och ny forskning visar just på vikten av att börja leka med språket när barnen är små.