Podcasts about ungarna

Årets först 11-kaffe är ett spretigt och glatt samtal mellan mig och "ungarna". Näst intill omöjligt att återge vad vi pratade om, men vi minns bla 2023 års bästa konstupplevelser, mat från en lyxyatch, en hel del kändisskvaller och många gapskratt som skär skönt i öronen..... Trevlig lyssning!

1. Mattias reder ut (och virrar till) elpriserna2. Torka grönsaker och kött, vad kostar det3. Vilken tork skall vi köpa? 4. Squash Vad kan vi göra med squash? 5. Uppdatering kattlåda6. Uppdatering hushållsekonominhttps://anneshus.wordpress.com/2012/09/13/zucchinifrossa/Vad går det att görame squash?"Sylta"FermenteraSyraSaftaRiv och torka.Riv och frys.SnålröraTorka och mixa till mjölBostongurkaLagra i rumstemperaturGe bort!Grovriver och fryser in i platta påsar, går på nån minut så allt blir tillvarataget utan stress med att tillaga osv. Sen tar jag upp den, fräser med lite vitlök tills allt är mjukt, häller på nån grädde och äter med ost till pasta.River squash. Kramar ur en del av vätskan. Fryser i plastpåsar. Gott i alla grytor, soppor, pannkakssmet, bakning, mmSkär i bitar tillsammans med tomater, kryddor, lök, mm. I ugnen tills det är lagom konsistens. Gör stora mängder så det finns i frysen att ta uppJag körde i mixer och frös i till kuber (isbitsform). Enkelt att sätta i såser, för jag tyckte det som jag rivit och fryst i plastpåsar var svåranvänt (för jag hade 3l påsar och inte små portionspåsar Snålröra, Googla recept! Squash, tomater och lök, ugnsbakat i typ två timmar med lite salt, olja och vinäger. Mixas. "Snål" för att man drygar ut de värdefulla tomaterna. Vi använder det istället för passerade tomater i pastasåser och annat, blir matigare och minst lika god.Jag torkar mycket o mixar till mjöl. Perfekt till att fylla ut soppor, grytor, bröd, pannkakaSyltad squash2 kg squash3 dl ättickssprit 12%4½ dl vatten1½ kg socker1 citron2-3 bitar ingefära2 tsk mald ingefära1 tsk atamonSkala och klyv squashen på längden, ta bort kärnhuset med sked.Skär ½ cm tjocka skivorKoka upp vatten, ättika, socker och ingefärabitarna och lägg i squashen. Sjud i ca 10 min.Ta upp squashen med hålslev och lägg bitarna i atamonsköljda burkar.Borsta citronen, riv skalet och pressa juicen i lagen och lägg i den malda ingefäran. Koka ihop lagen i ca 20 min. Tillsätt atamon.Låt lagen svalna och häll i burkarna.Förvaras svalt.Gör bostongurka: http://anaxskafferi.se/bostongurka-pa-squash/Koka och pure'a m lite smör. Bästa pannkakorna! Har det istället för mjölk i receptet.Ungarna kunde inte tro sina öronKanske viktigast av allt - ge bort. Har du överflöd så delar du med dig till dina grannar och vänner. Så gör en riktig småbrukareSmåbrukarpoddens snackgrupp på facebook är lanserad. Du hittarden på https://bit.ly/m/lilltorpBjud in de som du tycker borde lyssna och prata!Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Det blir absurt poolparty med en av Hollywoods största filmstjärnor där det bland annat avslöjas opassande aktiviteter på en tennisbana. Kjersti berättar den vilda historien om en fyllekväll med Kiefer Sutherland i New York. Det blir också pizza med barnen till Brad Pitt och ett mycket speciellt möte med Frank Sinatra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen att sitta ned till ett högst spontant 11-kaffe i valborgsskymningen! Ett samtal om känslosamma mötet med Rembrandt, buköppning och att Noah & Nelly har hängt med Post Malone i dagarna... Noah blir utfrågad om tankarna kring att snart blir pappa och så pratar vi såklart om lastbilen som svängde in med 1000 böcker härom dagen..... Trevlig lyssning!  

Japp! Vill ni veta hur en tvättäkta påsk firas så är det här avsnittet för er. Häng på i ett virrvarr av påståenden och killgissningar som absolut inte har ett uns av sanning i sig. Medverkande: Johan Ericson och Håkan Lundqvist Produktion: Poddverandan i Östersund.

I mellandagarna finns det extra mycket tid för lek och för skärmtid. Som förälder är det lätt att få dåligt samvete för att barnen sitter still och stirrar ner i en skärm. Men är det verkligen så farligt om barnen också rör på sig under dagen? Lyssna på vad Karin Nygårds, lärare och digitalexpert har att säga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Björnfebern har inte helt lagt sig än och det surras om viktiga saker som val, hundar, turkepsar och motocross Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På sommaren finns det extra mycket tid för lek och för skärmtid. Som förälder är det lätt att få dåligt samvete för att barnen sitter still och stirrar ner i en skärm. Men är det verkligen så farligt om barnen också rör på sig under dagen?Gäst: Karin Nygårds, lärare och digitalexpert.Lyssna på en längre diskussion om skärmtid för barn och vuxna i podden “Sämst i världen” https://www.vadvivet.se/skarmtid-for-barn-och-vuxna/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hemmasittare har blivit et tyvärr allt vanligare begrepp. Många föräldrar sliter för att få sina barn att kunna gå till skolan. Hur motiverar vi våra barn och hur gjorde du själv? Enligt skolinspektionen så var det minst 20.000 barn i Sverige som hade så hög frånvaro att man riskerade att få skolmisslyckande resultat. Oavsett orsaker som psykisk ohälsa eller att man inte kan motivera sig att gå till lektionerna. Det kan vi väl känna igen. Hur gör du som förälder när ditt barn inte vill gå till skolan? Har du erfarenheter att dela med dig av? Hur motiverar du dina barn att de måste gå till skolan? Nu har vi ju haft lov och det kan vara extra svårt att vända på dygnet och komma upp på morgnarna. Hur gör ni hemma hos er, hur får vi barnen att vända på dygnet och bli motiverad att  komma upp til plugget. Hur gör ni hemma hos er? Har du haft ett barn eller har du själv haft svårt att gå i skolan? Ring in till oss och prata om dina erfarenheter om hur man kan bryta ett mönster. Har du ett barn som är hemmasittare? Hur känns det? Finns det andra vägar att gå för att tillgodose sig undervisningen? Vad har du för tips? Programledare är Sanna Lundell Vi startar som vanligt 21.40, telefonslussen öppnar kl 21.00 020 22 10 30, du kan också mejla på karlavagnen@sverigesradio.se

Vi satsar mera tid på våra barn än någonsin tidigare. Ungarna skjutsas från hobby till hobby. Samtidigt går många föräldrar med dåligt samvete för att inte räcka till. I Slaget efter tolv deltar Mirjam Kalland (bilden till höger), professor i småbarnspedagogik och Charlotte Wieliczko (bilden till vänster) från Krisjouren för unga. Programledare: Markus Ekholm E-post: slaget@yle.fi

Efterlängtad semester. Vi poddar med 13 timmars tidsskillnad ackompanjerade av vågskvalp och svajande palmer. Sofia kämpar mot Montesumas hämd och Pernilla med fel färg på havet. Lyxproblem i paradiset. Vi summerar året, lårskav och stöddjur. Vad räknas som mikrootrohet? Ungarna vill ha Gucci-skärp och vi tekniska saker vi inte behöver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 39 blev ett riktigt julavsnitt! Stämningen har aldrig varit mjukare och behagligare. Allt inleds med några riktigt bra julklappstips till dig själv. Självklart bil-relaterat och i tre olika prisklasser. Ponkan fuskar så klart och levererar på tok för dyra tips. Därefter beskriver Krick varför man ska ha en perfekt amerikansk plastgran och inte en östeuropeisk barrande skitgran. Ponkan hamnar i chock och kontrar med att beskriva sina barndoms jular i Falun där det lutades fisk flera månader i förväg. Krick avbryter och beskriver den irriterade och sura Nisse Mys som röjer i köket under julnatten. Ungarna är livrädda. Precis som Krick när han blir attackerad av en galen expedit på Disney Store i Mall of Scandinavia. Slutligen presenterar vi våra idéer på Tomtens nya släde. Karln behöver helt enkelt ett bättre färdmedel. Sist av allt tänder vi jul-ljuset. Ha en fröjdefull jul och häng med!

I detta avsnitt får du höra Eva Berlander svara på frågor gällande konflikter, kärlek och kommunikation. Bland annat pratar Eva om den här konversationen mellan Lotta och Mikael: - Vad är det för fel, Micke? - Det är inget fel. - Men du säger ju inget! - Vad ska jag säga? - Vi kan väl prata med varandra. Vi behöver prata Micke!! jag har försökt ordna det mysigt ikväll och så sitter du bara och är sur och stirrar rakt ut i luften. - Jag är inte sur... och jag stirrar inte. - Det gör du visst! Stirrar tomt ut i luften. Du tittar på allt utom på mig. De satt i villaköket med två tomma tallrikar och varsitt glas vitt mellan sig på ekbordet. Ungarna hade ätit tidigare och nerifrån tv:n i gillestugan hördes hög musik”. Välkommen på ett nytt avsnitt!

Svenska reseföretag säljer volontärresor för att rädda Afrikas vilda lejon. Men bakom fasaden döljer sig en lönsam industri som för många lejon slutar med att de skjuts för nöjes skull. Jag är på Ukutula, en av södra Afrikas många lejonfarmer. Här finns ett 80-tal lejon, men också hyenor, geparder och afrikanskt lodjur. Och dessutom några asiatiska tigrar. Vi har just passerat en stor lejonhanne i en inhägnad och i en annan inhägnad finns ett tiotal halvvuxna lejonungar som sliter en djurkropp i stycken. Det grälas en del om maten. – Lions are social cats but when it comes to eating sharing isn't caring. That's what is going on there, säger farmens guide. Vi är en liten grupp turister och just nu på väg mot de små rovdjursungarna: lejon och tigrar som vi ska få träffa. – Yes you can go and touch them. Ungarna har tagits från sin mamma vid tre veckors ålder och fötts av med nappflaska av människor. På en filt på golvet ligger två lejonungar, en av dem tuggar på ett hörn av filten och bredvid slåss två lite större tigerungar. – Här sitter jag med en lejonunge som jag tror är tre veckor gammal, som jag klappar på huvudet just nu. – He wants to play with you, do you see? Säger guiden. Det är inte bara turister som lockas av rovdjursungarna. Farmen är ett av de ställen i södra Afrika dit svenska volontärresebyråer skickar volontärer, ofta ungdomar som under några veckor eller månader betalar för att arbeta för en god sak. På en av volontärresebolagens hemsidor beskrivs i en reklamfilm hur volontärerna får mata lejonungarna och gå promenader med dem. Och att Afrikas vilda lejon minskar dag för dag, och att något måste göras för att få tillbaka dem. I marknadsföringen står det att uppfödning är ett sätt att rädda lejonen. Men Kaliber har fått tips om att det här inte handlar om att rädda de vilda lejonen, utan om något helt annat. Att lejonen används för att tjäna pengar, och att de som vuxna kan komma att skjutas av rika turister. Jag har åkt till Sydafrika för att få reda på om det här tipset stämmer, och jag vill veta vad som kan hända med den lejonunge jag just klappat på huvudet. Men först ska vi träffa Frida Aronsson i Göteborg. Frida har just kommit hem efter jobb och träning. Hon är en av många svenska ungdomar som lockades av möjligheten att kombinera en spännande resa med att göra en insats för djur och natur. – Jag har ju funderat på att åka på en längre resa och nu blev det möjlighet att kunna åka iväg. Och då kände jag att jag ville göra något mer meningsfullt än att bara åka på ja, turistsresa. Jag gillar ju djur och natur så jag funderade på om jag kunde hoppa på någonting i volontärresor för att hjälpa dem, berättar hon. Frida tog kontakt med en volontärresebyrå som heter Amzungo för att få veta mer. – Sen fastnade jag lite för de stora djuren i Afrika. Det var lockande med Lejon och geparder och andra djur. Så då verkade det spännande att åka på ett sånt projekt. Det stod att de motionerade djuren varje dag så då undrade jag om det verkligen var varje dag man var ute och gick med djur, fortsätter Frida. – För det hade du velat eller? – Jaaa, fast…jag hade velat vara ute med djur men det var några som gick i koppel och då började jag fråga varför de gjorde det? Frida började läsa på om volontärarbete med djur och blev allt mer tveksam ju mer hon läste. – Det var bland annat det att man fick umgås med en del ungar och rovdjursungar borde kanske inte umgås med människor, så då frågade jag lite om det och sen tipsade en kompis till lite länkar, lite sidor som var kritiska mot det här och då läste jag lite mer och kom fram till att det kanske inte var jättebra. Amzungo säljer en resa till Zambia där volontärerna har nära kontakt med rovdjur. Jag läser på hemsidan att man får hjälpa till att mata djuren och en av de tidigare volontärerna beskriver hur hon fick mata lejonungar med nappflaska. Jag läser vidare att man strävar efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Jag hittar ytterligare en svensk volontärresebyrå, Goxplore ,som erbjuder fem liknade resor till Zambia, Zimbabwe och Sydafrika. Två av farmerna i Goxplores resor sysslar med forskning, men föder också upp och säljer lejon. De tre andra farmerna är knutna till ett projekt som kallas Alert, eller fyrstegs-programmet, och som jobbar med att föda upp lejon för att sedan släppa ut i det fria. Och att det har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla lejonstammen, står det. Jag tänker att jag måste lära mig mer om hur man arbetar för att bevara vilda djur och åker till ett av de ställen i Sverige där man har mest erfarenhet av det, nämligen Nordens Ark i Bohuslän. Regner strilar ner. – Hej! Vilket ruskväder vi har idag…usch… Ewa Wikberg är biträdande zoolog. Hon låser upp en port i ett högt plank. Här bakom finns en gång där tre stora hägn löper samman. – När vi kommer fram här nu kan pojkarna gå in i slussarna och kan nå genom staket…så vi håller ett säkerhetsavstånd på ca en meter. Tigern morrar. – Det är ett vänligt hälsningsläte, säger Ewa. Tillsammans med Ewa Wikberg går jag igenom hur man arbetar för att återföra de uppfödda lejonen till det vilda. På Goxplores hemsida finns en beskrivning av arbetet i fyra steg. I första steget skiljs ungarna från mamman för att födas upp av människor, något som volontärerna alltså får hjälpa till med. I steg två får lejonen möjlighet att blida en flock i ett litet och skyddat området, där de fortfarande övervakas av människor. I steg tre flyttas de till ett större område och får klara sig på egen hand. De ungar som föds i flocken kommer sedan att släppas ut till vilda flockar i steg fyra. Ewa Wikberg säger att hon har svårt att förstå det här arbetssättet. – Men jag kan inte säga att jag tycker att ta ungar vid tre veckors ålder, flaskuppföda dem, för att sen avvänja dem vid människor igen för att försöka konstgjort återskapa en socialt fungerade grupp är den väg som verkar logisk. Lejon förökar sig lätt, till skillnad från vissa andra kattdjur, så det finns egentligen inget skäl till att föda upp dem. Anledningen till att de är nära utrotningshotade är i stället att kommer i konflikt med människan. De skjuts av tjuvjägare, de dödas när de tar tamboskap, och områdena där de kan leva och där de finns tillräckligt med bytesdjur blir allt mindre och allt färre. Och det man måste hitta lösningar om man vill rädda det vilda lejonet, säger Ewa Wikberg. – Utan vad man borde göra är att ta reda på vad du vill bevara, starta en grupp med dem, låt de sköta det själva för de fullt kapabla att göra det. Se till att du har lämpliga habitat, se till att det finns bytesdjur, restaurera områdena där de ska vara, ta bort hotbilden och sen sätt ut. Det är så man gör. På Nordens Ark, där man har lång erfarenhet av att jobba för att bevara hotade djurarter är man alltså tveksam till om det här fungerar. Vad säger då de svenska företag som säljer de här resorna? – På Alert har de ju fött upp lejon på detta sätt genom att ta dem tidigt från deras mödrar och sen satt ut dem. Och där har de själva fått egna avkommor. Och de avkommornar som fötts där är födda vilda. Så det fungerar att göra så här, säger Fredrik Dahlberg är vd för Goxplore. Men när jag tar fram Alerts årsredovisningar framkommer en annan bild. Projektet startade för tio år sedan, men ännu har ingen av lejonen kommit ut i det fria, det som kallas steg fyra. Vad man har är två små flockar som kommit till steg två, alltså att de lever i ett litet skyddat område, där de fortfarande har möjlighet att få hjälp med mat av människor. – Ja, och det är ingen som har gjort det här innan, det är en ny metod som prövas. Det är en insats och det är ett försök till att få fram fler lejon som kan flyttas runt i Afrika som är vilda. Jag hoppas och tror att det här fungerar, säger han. – Men du tycker inte du lurar volontärer och skickar de till något som kanske kommer att fungera i framtiden? – Det är som jag säger det får utvisa sig, jag hoppas och tror att vi kan nå det fjärde steget. Fredrik Dahlberg säger alltså att han hoppas att det här kommer att fungera i framtiden. Hur är det då med Amzungos volontärresa, där man säger sig sträva efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Lisa Alfredsson är en av ägarna till Amzungo och säger att uppgifterna på hemsidan inte stämmer helt och hållet, det projekt deras resenärer kommer till handlar snarare om att utbilda lokalbefolkningen om varför det är viktigt att bevara vilda djur, än att föda upp och släppa ur djur i det fira. – Det har varit väldigt bra det här med att ni börjar ställa lite frågor och så, så att vi också får oss en tankeställare, att vi verkligen får fram det här som vi har vetat om hela tiden, men som kanske inte riktigt i våra texter och hur vi har marknadsfört projektet, så om du går in på hemsidan i dag kan du läsa mycket mer om just utbildningen som är så himla viktigt, men vi får ta på oss att vi har varit dåliga att lyfta fram det, säger Lisa Alfredsson. När jag kommer hem går jag in på Amzungos hemsida igen, och ser att texten är ändrad. Det står inte lägre att man strävar efter att föda upp lejon och geparder, bara att man strävar efter att släppa ut dem tillbaka till deras naturliga miljö. Och man har tre lejon, inte som släppts fria, men som finns i ett privat hägn när jag skriver till dem och frågar. Bara i Sydafrika finns omkring 160 farmer som föder upp lejon. Och många av dem tar emot volontärer och turister. Många säger också att de föder upp för att sen släppa lejonen fria. Så finns det andra projekt som är mer framgångsrika? För att få svar på frågan ringer jag Luke Hunter, forskare och ordförande i Panthera, en internationell miljövårdsorganisation som arbetar med bevarande av stora kattdjur. 2013 publicerade han en forskningsrapport i en vetenskaplig tidskrift om de här lejonfarmerna bidrag till att bevara Afrikas vilda lejon. Rapportern visade att de lejonfarmer som säger sig föda upp lejon för att släppa ut i det fria, aldrig har gjort det. – They have not released lions so even though they claim that's the ultimate objective, it simply hasn't happened yet. Nej, trots att många säger att det är målet så har ingen av de här lejonfarmerna lyckats med att släppa ut lejon uppfödda i fångenskap, säger Luke Hunter. Enligt honom är syftet i stället att tjäna pengar och det är också förklaringen till varför ungarna tas från sina mammor, menar han. – I think that the organizations that are doing this are interested in lots of little lion cubbies because they could charge people to come and interact with them, you it is very appealing, people pay a lot of money to do that. So again I have heard all sort of excuses why we must do this, way we are taken away the cubs and that it is good to socialize them all that sort of things, and that's absolute rubbish, if they were serious about wild lions they would let lions reproduce naturally and raise their cubs to become wild lions and it is just no place for volunteers in that process. Jag tror att de vill ha en mängd små söta lejonungar, eftersom turister är beredda att betala en hel del pengar för att få kela med lejonungarna, jag har hört alla möjliga ursäkter om varför man måste ta ungarna och att det är bra att vänja dem vid människor. Men det där är bara dumheter säger han. Det verkliga skälet är att honan snabbt ska blir dräktig igen. Han det varit serösa med öka den vilda lejonstammen skulle de låta lejonen själva föda upp sina lejonungar till vuxna lejon som är vilda på riktigt. Och då finns det ingen plats för turister eller volontärer. Och efter ett och ett halvt eller två års ålder är lejonungarna för stora och för farliga för att det ska vara säkert för människor att umgås med dem. Men ett lejon i fångenskap kan leva tills det blir 15 år eller mer. Så vad händer då med alla lejonungar ungar som föds upp? Luke Hunter säger att de troligtvis säljs till jaktindustrin. – The main byer is of course the canned hunting industry. Kaliber handlar idag om svenska reseföretag som säljer volontärresor till farmer som säger sig arbeta för att rädda Afrikas vilda lejon. Men där få av lejonen som fötts upp släpps ut i det fria. Och forskare säger att lejonen oftast slutar i ett jakthägn där de skjuts av rika turister. Men gäller det också de djur som föds på farmer som svenska företagen skickar volontärer till? Vi återvänder till Ukutula som ligger cirka 10 mil norr om Johannesburg. Lejonungen som jag suttit och kelat med gäspar, reser sig och går iväg. Han heter Odin, döpt efter en fornnordisk gud. Han är på väg till vattenskålen som står en bit bort. Ungen är en av  Sydafrika  cirka 6 000 lejon i fångenskap, det finns dessutom omkring 800 lejon i privata hägn, och det är tre gånger så många som de vilda lejonen som bara är omkring 2 300. En av ungarna har fått tag i håret på en av turisterna och det uppstår spridda skratt. Ukutula har fått kritik bland annat i sociala medier och på bloggar för att djuren tas omhand dåligt, och en Facebook-grupp, ”Volonteers in Africa Beware” som granskar volontärställen har farmen på sin svarta lista. Det har också talats om att lejonen säljs till jaktindustrin. Ett par dagar efter mitt besök som turist på farmen återvänder jag, den här gången som journalist för att träffa ägaren Willi Jacobs och han avfärdar kritiken helt och hållet. Den kommer från volontärer som inte följt farmens regler och blivit tillrättavisade säger han. Samma sak med påståendet om att många lejon slutar i jakthägn. Jag säljer inte till jakt, säger han. – If you are going to kill an animal for at trophy or to say what a great guy you are, that are against our policy completely. – But where do you sell your lions? – As I mentioned to you we check out the facility and up upon resently the new owner would have to sign a agreement with that the animal will not be used for anything unethical. And we don't restrict it only to hunting, we restrict it to that the animal will not be used in the animal parts industry, in other words the animal will not be killed for it skins, for it bones for its teeth or whatever else some people use the animal for. The animal must go to a facility where it will be looked after in the same way we would do. And we have come into contact with several people that we are very happy to sell to. Some of the places are involved in tourism like we are, some of the places are involved in education, so we make sure to the extent possible that the people that we deal with have the same ideas as we have, sager Willi Jacobs. Den nya ägaren har fått skriva på ett kontrakt som visar att det inte tanker använda djuret på något oetiskt sätt och då gäller det inte bara jakt. Alldeles nyligen har vi startat en databas som ska göra det möjligt att spåra våra lejon, var de tar vägen i framtiden. Vi lägger ner ett stort arbete på att visa att säljer våra djur till bra ställen, säger Willi Jacobs. Men hur kan han veta att inte djurens säljs vidare och ändå hamnar i jaktindustrin? Nej, det kan han ju naturligvis inte veta säger han. – There are certain factors that are out of your control. And to hold me responsible for a lion that was born on my property the years ago, is really ridiculous. You know if it has gone through three different owners why should I carry the responsibility? Det är verkligen löjligt att påstå att jag ansvarig för ett lejon som sålts och köpts gång på gång. Varför skulle jag vara ansvarig för det, säger han. Nej, Willi Jacob är en av många lejonuppfödare i södra Afrika vill inte alls förknippas med jaktindustrin. Men både media och djurrättsorganisationer i södra Afrika kopplar ihop lejonuppfödning med jakt. Jag lämnar Ukutula och åker till George i södra Sydafrika för att träffa Chris Mercer och hans partner Bev Pervan, och blir entusiastiskt mottagen av hunden Cometh. Paret har startat ”Campaign Against Canned Hunting” – en organisation som nu finns i en rad länder. Canned hunting säger Chris Mercer är en sorts troféjakt där djuret på något sätt hindras från att fly. Det kan vara så att det skjuts i en inhägnad. Eller också är det vant vid människor och uppfattar inte människan som en fara. Det är en kritiserad jaktform, men helt laglig i Sydafrika. Och enligt Chris Mercer är det är de allra flesta lejonungar som föds upp med nappflaska av volontärer hamnar. – Wherever you have lion cubs in South Africa there you have canned hunting. Because if I can explain: the purpose of lion farming is to produce huntable targets. That's the whole business model. Adult lions are expansible to feed and as you could imagine once they reach huntible size they must be hunted. The idea that they could be accommodated somewhere where they could be retied and live to a ripple age eating up every profit they made for the owner when they were younger is of course recipe for insolvency. It is not a business plan so I would like your listeners to understand that the public relation put out by the lion farmers that there lion cubs will never be hunted and that they are used only for scientific research and that they will released back to the wild or retired all these are falsehood in order to conceal the ultimate fate of the cubs which is to be cruelly hunted most often by a bow and arrow. På det stora hela är själva poängen med att föda upp lejon att producera för jaktindustrin – inkomsterna från volontärarbete och turister är bara ett komplement till den verkliga inkomstkällan som är jakten, menar Chris Mercer. Men både uppfödarna och jaktfarmerna har ett intresse in att dölja det här. Hälften av turisterna och volontärerna skulle komma om de visste, samma sak med jägarna, det vill inte veta att de skjuter att tamt lejon. Visst, ett och annat lejon kanske säljs till något privat zoo i Dubai eller Abu Dhabi, men de allra flesta lejonungarna kommer att skjutas, ofta med pil och båge eller form av jakt som blivit allt populärare på senare tid. Det är stora pengar det handlar om. Jag letar på jaktsidor som har prislistor över vad det kostar att skjuta olika djur. 35 000 dollar eller drygt 300 000 kronor för en fullvuxen lejonhanne. Och ett riktigt fint lejon kan kosta upp till 50 000 dollar. Och djuren säljs i flera led, därför kan uppfödarna säga att de inte har något med jaktindustrin att göra säger Chris Mercer: – I have nothing to do with canned hunting, you can see I sold my lions to mr X and he hasn't hunted them, he has sold them to mr Y and as far as I know he hasn't hunted them, and if they get hunted by mr Z you can´t blame me it is not my fault, once the lions leave my possession they are no longer my responsibility. So this is not going to change the fundamental issue which is that the only market for an adult lion, which is expensive to feed and maintain, is the hunting industry. Och statistiken pekar på att han kan har rätt. Eftersom det afrikanska lejonet är bedömt som nära utrotningshotat regeleras och registreras all handel med döda och levande lejon. 2013 exporterades 52 levande lejon som fötts upp i fångenskap från Sydafrika, men samma år exporterades cirka 700 döda lejon eller delar av lejon som fötts i fångenskap och dödats i jakt. Men vad säger de svenska reseföretagen om påståendena om att djuren slutar i ett jakthägn? På Amzungo har man lutat sig mot att jakt tidigare har varit förbjudit i Zambia, till skillnad från Sydafrika. Men enligt tidningar i södra Afrika har den zambiska regeringen nu beslutat att tillåta jakt igen. – Vi vill ju inte att det ska finnas någon möjlighet att djuren som vi jobbar för att bevara hamnar i fel händer och kan bli del av det här, så då kommer vi ju verkligen få fundera på och ta mycket diskussioner med projektet vad det kommer att göra för att verkligen jobba emot att de här djuren kan bli inblandade på något sätt, säger Amzungos Lisa Alfredsson. Och Goxplores vd Fredrik Dahlberg säger att företaget tar helt avstånd från det som kallas canned hunting och att de farmer han skickar volontärer till skriftligen har försäkrat att de inte säljer till jaktindustrin. – Ja, och det finns canned hunting och det är fortfarande lagligt och det sker, men jag har fått försäkringar från de vi jobbar med att de sysslar inte med detta. Hade de gjort det hade vi inte sysslat med dem. Men kan man verkligen lita på det? Kan jag vara helt säker på att den lejonunge som jag kelat med inte kommer att skjutas av en rik jaktturist? Jag får kontakt med en anställd som vill vara anonym, men som jobbar på en av de farmer som är knutna till Alert, alltså det projekt där man uttryckligen säger sig föda upp för att sätta ut lejon till den vilda lejonstammen. – Det är ett fuskprojekt skriver den anställde till mig. – Hur kan du säga det, skriver jag tillbaka. – Var tror du all lejon tar vägen, när det har ätit sig stora. Det finns jägare som föredrar lejon i burar, får jag till svar. Vad säger vd Fredrik Dahlberg på Goxplore om det påståendet? – Det är nyheter för mig i så fall. Då skulle jag väldigt gärna vilja veta mer om det, om det kommer från Alerts som inte har några band med jakt, till och med de som ifrågasätter projekten säger att de inte är förknippade med jakt. Kaliber har sökt Alerts ansvariga via mejl med frågor om det här. Vi har dock inte fått något svar. Men en anställd som säger att djuren säljs till just canned hunting räcker inte som bevis för att säga att det är så. Däremot inser jag att frågan är stor i Sydafrika, jag hittar fler tidningsartiklar och det visar sig också att flera politiker engagerat sig i frågan. Och det är nu jag får tag på något intressant. En politiker i har ställt en fråga i The North West Provincial Govement, alltså en av delstatsparlamenteten i Sydafrika, om handel med lejon. Och det finns en förteckning över vart några av farmerna sålt sina djur. Det visar sig att Letsatsi, en farm som Goxplore skickar volontärer, har sålt till två jaktfarmer. ”Have a taste of a the south African hunting experince” skriver den ena jaktfarmen på sin hemsida och visar en film med sex leende jägare som skjuter bland annat lejon, ackompanjerat med pampig musik. Jag visar de här uppgifterna för Fredrik Dahlberg. – Då visar det sig att de har sålt en hel del. Och då tog jag fram de här ställena. – Och det var från Letsatsi? – Bägge är från Letsatsi. – Men det här tar jag gärna kopior på och tar upp med ägaren. – För det här var inget du visste? – Nej, absolut inte. – Förvånar det dig? – Ja, det gör det. När de säger att de inte säljer till jakt får man väl tro på det, men nu måste vi ju fråga om det här. Jag ringer Letsatsi för att få veta hur de har resonerat, men det tackar nej till att prata med mig. Det handlar om sammantaget 41 lejon. 2013 sålde Letsatsi ett lejon till en jaktfarm och 2014 sålde de 40 lejon vid fem olika tillfällen till en annan jaktfarm. – Men skulle volontärer verkligen betalat för det här om det hade vetat att djuren går till jakt? – Vi skulle inte tillhandhållit det här om vi hade vetat, och jag måste titta på det här, annars hade vi inte haft det här. Det säger sig självt. Men det slutar inte här. Det visar sig nämligen finnas ytterligare ett sätt att tjäna pengar på lejonen som föds upp i fångenskap. När jägaren har tagit trofén, det vill säga huvudet och skinnet, finns något värdefullt kvar: nämligen benen, själva skelettet. Det säljs, helt lagligt, till Asien, där det finns en efterfrågan på rovdjursben, något som används i naturmedicin som potenshöjande medel. Men även om det är lagligt väckte uppståndelse i Sydafrikansk media när det uppdagades att Letsatsi 2009 hade sålt lejonben till Laos. Men det här var något som Fredrik Dahlberg visste om. Lejonen dog av sjukdom säger han. ­– Det är beklämmande, men som sagt det var något som hände innan vi började syssla med det här projektet och de här lejonen dog av sjukdom. Bakom volontärresorna som säljs med argumentet att rädda Afrikas vilda lejon döljer sig alltså en lönsam industri, och få, om ens några, lejon släpps ut i det fria. Djuren utnyttjas för att få volontärer och turister att betala för att kela med dem och ta hand om dem. När de blir för stora och för farliga att hanteras av människor slutar det för många djur att de skjuts för nöjes skull av rika jaktturister. Kaliber har kunnat visa att det svenska reseföretaget Goxplore skickat volontärer till uppfödare som sålt sina djur till jaktfarmer. Hur gick det då för Frida Aronsson som funderade på att åka på en volontärresa för att göra en insats för djur och natur? – Jag valde att inte åka, utan började titta på annat i stället som kändes mer seriöst. Och jag avbröt väl egentligen för att jag fick lite mer kännedom vad som händer med uppfödda lejon och andra djur. Det hade varit väldigt hemskt att åka ner och tro att man gör något bra och sen visar det sig att djuren föds upp för att skjutas eller egentligen bara är kvar i inhägnaden resten av livet. När programmet är klart får jag ett mejl av Goxplores vd Fredrik Dahlberg där han skriver att de har avslutat samarbetet med Letsatsi och tagit bort det från sitt utbud. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Det är veckoslut och vi har fullt hus! Nåja, fullt nog. För det är nämligen Joakim, Anders, Victor och Victoria som rullar in och rullar på när veckan ska sammanfattas och quattron har verkligen en drös med saker att avhandla - inte minst en mängd titlar. De hinner lösa internetmysterier, räta ut The Matrix och utvärdera sina respektive titlar innan det är dags att “peka ut ett par elefanter i rummet”. Vi är okej, och det är nog du med - det är ju fredag tamejfan!

Det är veckoslut och vi har fullt hus! Nåja, fullt nog. För det är nämligen Joakim, Anders, Victor och Victoria som rullar in och rullar på när veckan ska sammanfattas och quattron har verkligen en drös med saker att avhandla - inte minst en mängd titlar. De hinner lösa internetmysterier, räta ut The Matrix och utvärdera sina respektive titlar innan det är dags att “peka ut ett par elefanter i rummet”. Vi är okej, och det är nog du med - det är ju fredag tamejfan!

Bodil Malmsten är tillbaka i Sverige och vi har den äran att få besök av henne den andra sändningen av "Virtanen med...". Vi pratar om hennes medfödda ledsenhet och oro som hon dock alltid lyckas beskriva med stor humor. Som barn var hon duktig på att äta upp det som fanns på tallriken och hennes "Moma" var så stolt. En dag slutade hon dock att äta. Bodil Malmstens låtlista: Willy de Ville - Demasiado Corazon  Emmylou Harris - Jerusalem tomorrow Chrissie Hynde & Pretenders - Don't Get Me Wrong Massive attack – Splitting the atom   Eldkvarn – Blues för Bodil Malmsten Jimmy Cliff – The harder they come, harder they fall Chet Baker - There will never be another you The Waterboys – Somebody Might Wave Back Dion - Born to cry Bernard Pivots frågeformulär Vilket är ditt favoritord? Snö. För innebörden, inte ljudet. Snow är fint, neige ännu finare. Vilket är ord tycker du minst om? Vårkänslor? Nej rädslor. För det är fel, en rädsla, rädsla finns bara i ental. Vad går du igång på? Amerikanska polisserier med våldsbenägna psykopater. Det är bara det att jag har sett alla. Vad går du INTE igång på? Allting med tvång, måste. Inte plikt, det är fint, men allt man bara måste. Vilken är din favoritsvordom? Finns inga bra. En gång kunde jag en fruktansvärd ungersk svordom men han som lärde mig den dog. Vilket ljud älskar du? Ungarna som leker på skolgården. Regn på takfönster vid Atlanten. Vilket ljud hatar du? Folk som år efter år envisas med att pladdra om sina meningslös liv i mobiler. Vilket yrke skulle du vilja testa på? Racerförare Vilket yrke skulle du inte vilja testa på? Pressansvarig hos någon toppolitiker Om du skulle återfödas som en djur eller växt, vilket skulle det vara? En poppel Vilken person skulle du vilja se på en ny sedel? Bengt Göransson, f d kulturminister Om himlen finns,  vad vill du att Gud ska säga vid pärleporten? ” Fancy meeting you here”

Ewa och Sune Rosqvist har varit gifta i över fyrtio år. De har rest otaliga somrar med husvagn genom Europa. Ungarna i baksätet, Sune vid ratten och Ewa vid hans sida. Men nu har Sune fått alzheimers. En sjukdom som förändrar honom. Som förändrar deras liv. Och som får Ewa att fundera på hur länge hon kommer att kunna ha Sune hos sig. - Vi skulle sälja allt vi hade och köpa en husbil och så skulle vi åka runt i hela Europa. Så beskriver Ewa drömmen om hur livet som pensionär skulle bli. De skulle se alla platser de drömt om och ha ett liv i frihet. Tillsammans. Men istället fick Sune diagnosen alzheimers när han bara var 57 år gammal. Då hade han och Ewa redan märkt att någonting inte var som det skulle. Sune tappade bort sina nycklar, sin plånbok, sin mobiltelefon. Det enda besked Ewa och Sune får att han kommer bli sämre och sämre. Det är med den oron som Ewa lever. - Tänk att vakna en morgon och han inte känner igen mig, säger Ewa. Då kan han ju inte minnas den tiden som vi h