Podcasts about arbetsdomstolen

Elisabeth Ellidotter är högt uppsatt S-tjänsteman. Samtidigt håller hon i seanser. Snart uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken. Elisabeth är beredd att satsa allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Jonatan Loxdal.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Jag såg liksom döda människor. Andar som stod bredvid. Tänk att man kan vara så, jag säger ond. Elisabeth är tjänsteman hos Socialdemokraterna. Men vid sidan av det håller hon i seanser – där hon säger sig få kontakt med de döda. Nu uppstår en frontalkrock mellan andarna och politiken, där Elisabeth är beredd att satsa allt. – Jag skulle aldrig utge mig för att vara någonting som jag inte är. De vill ju att du ska göra något. Och det var då jag bestämde mig. Du lyssnar på Verkligheten med mig Jonatan Loxdal och det här är Elisabeths berättelse. –––Jag minns när nyheten först kom om Elisabeth Ellidotter. Den som slog ned som en bomb i det andliga Sverige. Det handlade om en politisk tjänsteman som pratar med andar. Nyhetsrubrikerna talade om en sällan skådad rättsprocess. ”S-tjänsteman fick inte vara spiritualist – stämde partiet” (Aftonbladet)”Elisabeth stämmer S – pekades ut som 'medial risk''' (Expressen)“Får man vara precis vad som helst utom andlig? Det vi ser är en modern häxprocess” (Aftonbladet Debatt)Bakom de där orden anade jag en större berättelse. en arbetsplatsthriller, en konflikt mellan byråkratin och hjärtan som är hungriga på något större. Vad händer när gråsossesverige krockar med spiritualism? Och varför är en andetalare beredd att stämma sin arbetsgivare? Är hon en bluff – eller en kämpe för religionsfriheten? För att få svar på mina frågor har jag tagit mig till stormens öga – Elisabeth Ellidotters kontor där hon jobbar som medium, i hälsans hus på Södermalm i Stockolm. Först hittar jag inte Elisabeth. En kvinna jag möter i korridoren försöker hjälpa mig rätt. Och till slut ser vi varandra i ögonen, jag och Elisabeth. Elisabeth visar sitt kontor, där högar av böcker om tarotkort tronar intill religiösa motiv. Jag vill att Elisabeth ska läsa av mig. Hon blundar en stund och tittar mig sen i ögonen. Det hon säger stämmer, men skulle nog lika gärna kunna handla om henne. – Jag känner att du har stort behov av Att få vara i lugn och ro. Du tycker inte om att folk ska tala om för dig hur du ska göra. Det är viktigt för dig att du får säga din mening. Att du inte blir avbruten. Det är viktigt för dig att. Göra det som känns värdefullt. För när det inte finns, när det inte är värdefullt så känns det som att. Då känns det som en tomhet. Du vill göra saker som är på riktigt.Elisabeth ser ut som vilken medelålders kvinna som helst. Men hon bär på ett mysterium. Hon påstår att hon varit medial så länge hon kan minnas. Hon säger sig få kontakt med andar – och kan se de döda. Något som senare totalt kommer att krocka med hennes andra kall. – Jag upptäckte att jag kan se döda människor. Några exempel från Elisabeths liv. När Elisabeth är liten, ska familjen hyra ett hus i finska Vasa på semestern. Inför resan får Elisabeth en vision av en död kvinna i huset, säger hon.– Jag såg henne ligga i en säng och jag såg hennes ansikte och vad hon hade på sig. Och så väldigt detaljerat.När familjen kommer fram får hon veta att husets ägare mycket riktigt har dött – i huset. – Så mycket sådana där varsel fick jag som liten. Och det var ju kanske inte alla gånger så roligt och inte någonting som jag kunde direkt prata med någon om. Så det var. Både fascinerande och obehagligt. För jag var ju ett barn. Elisabeth har fler berättelser. Som tonåring får hon på känn att hennes farbror är döende – hon ser begravningen. sen får hon veta att han har cancer. Men hon möter också döda öga mot öga, säger hon. Som i ett semesterhus familjen hyr, där anden från en död man stör Elisabeth och hennes syskon på natten. Han spelar piano och går runt med ett träben på vinden.– Så då gick jag upp och nu räcker det. Vi försöker sova.Såg du honom gå runt där med sitt träben? – Ja, jag ser så att jag såg honom. Ja, jag skulle bli jätterädd om jag såg döda personer gå omkring. – Ja, jag hade väl inte förstånd nog att bli det då. Jag var inte så gammal.Många som hör det här skulle nog inte tro på det du säger, de tror inte på att man får budskap från andar. Vad säger du till dem? – Jag kan förstå att det kan verka väldigt konstigt, men jag är helt övertygad, jag har haft med mig det hela livet. Det finns fler andligt sökande i Elisabeths släkt. Hon minns att hennes farmor hade en egen kristallkula. Men Elisabeths föräldrar är med i Jehovas Vittnen, en rörelse som inte accepterar andar från något annat håll än Gud. Elisabeth gör bäst i att hålla tyst om vad hon ser när hon befinner sig i kyrkolokalen, Rikets sal. – Då trodde man att den som då gick upp och pratade, den som kallades för äldste, att den gick upp och pratade trodde jag att det var Gud. Och då var det ju så att om man då ägnade sig åt någonting som inte var rumsrent, det sa de ju inte så. Men man förstod att det inte var. Man pratade inte om det, skulle vara tyst.Det är tufft att ha för barn. – Det är tufft att höra för ett barn. Och det får sina konsekvenser att man blir. Att man får bära någonting. En gåva som man har som man inte kunde prata om. Men Elisabeths upplevelse av att tala med andar, kommer inte att försvinna. Tvärtom – den blir starkare. Som vuxen, utbildar sig Elisabeth åt ett helt annat håll. Hon är teoretiskt lagd. Bor i Stockholm, väljer att plugga ekonomi och , och jobbar med personalfrågor. Hon kommer in i den fackliga världen och jobbar på olika förbund: LO, kommunal, IF metall. – Jag jobbade med statistik och gjorde välfärdsrapporter, statistiska beräkningar och så. Jag tyckte det var väldigt intressant och spännande att se de här klyftorna i samhället och hur man kunde beräkna det och få ut information.Och en dag får Elisabeth tips om att söka jobb hos Socialdemokraterna i riksdagen. Elisabeth är tjänsteman, inte politiker. Men hon har inget emot att jobba med partiet – som chefsassistent. Hon får jobbet.– Och då började jag som assistent till gruppledaren för gruppledaren för socialdemokraterna i riksdagen. Och då var det Anders Ygeman som var gruppledare. – Jag har ju jobbat väldigt mycket i alla mina jobb, så det har inte varit någon semester när man har jobbat, utan man har jobbat hårt. Jag är väldigt ambitiös och plikttrogen Det är alltid mycket att göra i Sveriges största parti, på riksdagen på Helgeandsholmen i Stockholm.– Hade hand om nomineringar till utskott. Det var väldigt mycket ansvar. Vi riggade stora konferenser. Det är en tuff miljö att jobba i. med korta deadlines. Och det är ju det. Den ena dagen är inte den andra lik. Så det är ju väldigt mycket som man måste.Vilka politiker Elisabeth jobbar för beror hur det går för Socialdemokraterna i valen. Till slut blir Elisabeth chefsassistent under toppolitikern Mikael Damberg. Hon skulle kunna låta det här viktiga jobbet i partiet, och sin andliga sida vara helt separerade.– När jag har varit på mitt arbete så har man varit full kontroll på det som är i huvudet då. Sen har jag haft haft andligheten vid sidan av. Men då händer något som kommer göra Elisabeths mediala sida mer offentlig. Elisabeth är med om en fruktansvärd händelse. Hon befinner sig med sin make i ett hus ute i skärgården när hon får en obehaglig känsla. Hon säger att det knakar och rör på sig i huset. Och hon får en omedelbar aning av att något har hänt en ung släkting till henne. – Och då började det. Dörrar öppnades och det gick i trappen och det var. Täcket rycktes bort. Då sa min man att det måste ju vara någonting som har hänt. Och då så sa jag namnet på den här anhöriga. Så sa jag. Men det är det. Du har hänt någonting, sa jag. Elisabeth kontaktar mamman till släktingen.– Och så försökte jag ringa då till den som är mamma till honom. Jag försökte ringa henne och hon svarade inte, men sen ringde hon upp mig och när hon ringde så förstod jag. Släktingen har dött , alldeles för ung. Det är en stor sorg förstås. Men inte bara det. Efter dödsfallet upplever Elisabeth att hon inte blir lämnad ifred av andevärldens oväsen. Hennes liv präglas av andarnas närvaro.– Det var ju allt som händer runt omkring hemmavid. Så var det att det knackade stod. Jag såg andar som stod bredvid. Min morgonrock flög i luften som min man sa. Men hallå Elisabeth, nu får du göra något åt det här. Det är ju de vill ju att du ska göra någonting. [00:34:42][17.8]Nu känner Elisabeth ett kall. Hon vill förstå det hon upplever som sin spirituella förmåga. Hon ska utbilda sig. Hon får kontakt med en kvinna som utbildar medier. Enligt Elisabeth är det ingen enkel utbildning. – Så det var ju höga krav så man kan ju inte bara. Det var ju inte som att du går en helgkurs och sen är du klar utan hennes utbildning var i tre år. Men eftersom hon tyckte att jag kunde så mycket så gick jag två år med så mycket hemarbete och också mycket övningsklienter för att kunna bli certifierad. När Elisabeth är färdig börjar hon själv ta emot klienter. Klienter som exempelvis vill ha kontakt med döda anhöriga. För den tjänsten tar hon 1000 kronor, för en sittning på 45 minuter,ett pris ungefär som för ett psykologbesök. Hon skaffar en hemsida, där skriver hon “Det är en stund för återförening, vägledning och förmedling av budskap i ljus och kärlek”.– Som ett klart vetande.Historien är full av bluffmakare som har tagit betalt för att tala med döda, men de har bara bluffat. Hur vet man att du inte är en sån? – Jag skulle aldrig utge sig för att vara någonting som jag inte är. Som i alla branscher, det finns charlataner och de som verkligen brinner för det här.Samtidigt sliter Elisabeth i maktens korridorer i Sveriges riksdag. Elisabeth säger att hon inte pratar öppet på arbetstid om sin sidoverksamhet, men att hon är ärlig om någon frågar. En dag frågar hennes chef.– Ja, vad ska folk tro? Så försökte jag förklara vad jag gör och vad det innebär. Att det inte inkräktar alls på mitt arbete som chefsassistent till Mikael Damberg.Arbetet som medium är blygsamt när det kommer till inkomster, men eftersom det räknas som en bisyssla måste Elisabeth ansöka om det. Det gör hon, och sen följer en lång tids väntan. Till slut har dagen kommit. Elisabeth blir inkallad till chefens kontor. Hon ska få veta om hennes bisyssla som medium är godkänd. – Det är ett vanligt riksdagsledamots rum, så det är då, när man är chef som riksdagsledamöterna har en soffa, ett skrivbord, en bokhylla.Och hon har har vissa förväntningar. Hon som gör ett så bra jobb, tänker hon, borde inte få problem.– Jag tänkte nog faktiskt att det här går nog bra, för de vet ju att jag verkligen gör precis allt. Jag ger allt för mitt jobb, att jag är lojal. Och så sa hon. Men det blir inte godkänt. Då får jag fråga Varför sa jag nej? Det anses som en medial risk det du gör.Det blir ett nej. Elisabeth får inte fortsätta med sin verksamhet. Hon anses vara en medial risk – kanske i dubbel bemärkelse. Beskedet kommer som en chock. Elisabeth säger att hon försöker lirka fram kompromisser, att exempelvis plocka ned sin hemsida. – Och då försökte jag. Men om jag skulle tänka att jag gör så här, att jag kan göra si eller så. Jag försökte förklara mig. Om jag kan. Nej, men det är bara att gilla läget. Och då sa jag att jag är medium. Att jag har en andlighet. Jag tror på en Gud. Jag är en spiritualistiskt medium. Det är en religion. Men din uppgift är att se till att Socialdemokraterna vinner nästa val. Då sa jag, jag är ju inte livegen. Jag har ju rätt till min fritid. Elisabeth lämnar mötet med en mycket dålig känsla. Det var inte så här det skulle bli.– Jag var så sårad och så kränkt så det var i flera samtal så att när jag gick därifrån skakade jag för att man var i hela kroppen, för att man var så ledsen. Men blev du verkligen förvånad? – Jag blev förvånad av att jag blev så hånad. Men kan du förstå att de känner att det är olämpligt att någon som har som bisyssla att tala med döda, jobbar åt Socialdemokraterna på hög nivå?– Jag kan förstå att de kan tycka att bisysslan var olämplig. Men det var ju inte bara det det handlade om. Det handlade ju om min tro. För Elisabeth handlar det nu om religionsfrihet. Hon kan acceptera att bisysslan avslås, men vill kunna vara offentlig med att hon är ett medium, exempelvis på olika mässor. För henne är det inte konstigare än att vara aktiv i en kyrka. Och själv har hon börjat tycka att partiet, där hon jobbat i åratal, är något av en sekt. – Jag vet när jag var med på någon konferens första gången att vi skulle sjunga Internationalen och ta armkrok. Oj, det här är creepy, tänkte jag. Men det du säger om att hålla armkrok och sjunga Internationalen. Det är också en slags andlighet. – Ja, så här i efterhand så kan man väl säga att det är väl en sekt. Är det så? Det är grovt. – Det är grovt, men det är en sanning. Hurdå?– För om man inte passar in i normen, om man går emot då blir man ju bestraffad. Ja, det var väl då som jag tänkte att det här är att jämföra med en sekt, eftersom jag har erfarenhet av en sekt. Elisabeth upplever att stämningen på jobbet är svår när konflikten pågår. Hon känner sig utfryst, säger att cheferna undviker att över huvud taget prata med henne. Efter varje arbetsdag känner hon sig dränerad på energi. – Jag satt på mitt rum för jag satt jag avskilt bakom en glasdörr, så det var inte någon som gick där. Så det var väldigt ensamt. Men jag gjorde ju mitt jobb. Det var ingen som kom till mig till sist, utan jag fick vara helt isolerad. Totalt utmattad. Är helt slut. Så ibland så var man ju så trött att det var. Man orkar knappt gå till tunnelbanan eller till bussen för att kroppen var så trött av anspänning.Elisabeth blir sjukskriven och känner sig till sist tvungen att själv säga upp sig. Elisabeth går nu till en advokat. De kommer överens om att hon ska stämma sin forna arbetsgivare Socialdemokraterna – i Arbetsdomstolen. – Ja, det blev en stämningsansökan. Vi försökte lösa det på annat sätt. Att få till ett samtal och så, men det gick inte utan det var verkligen tvärhanden. I stämningsansökan skriver de att Socialdemokraterna har diskriminerat Elisabeth genom att missgynna henne på grund av hennes religiösa övertygelse. Diskrimineringen har bland annat bestått i vägran att godkänna bisyssla, kränkande uttalanden samt andra ageranden. Samtidigt har storyn börjat synas i tidningar. Man kan läsa om hur Elisabeth föklarat krig mot sin arbetsgivare Socialdemokraterna, som hon jobbat hos i nio år. – Det är inte roligt. Men jag gör ju det här för min rätt. För jag vet ju att jag har rätt. Jag vet ju min sanning och de vet vad de har gjort. Men kände du någonsin att det kanske är bäst att bara inse att vi funkar inte ihop? Nu går jag vidare utan att göra någon sak av det här. – Ja, visst har den tanken kommit upp, men då hade du ju redan gått till domstol. Så tänker jag att vi fortsätter väl ett tag och så. Advokaten sa också att det är ett starkt case. Det är ett politiskt case. Om man ska vara lite kategorisk. Socialdemokraterna, et är liksom ett betongparti. Jättestort. Raka rör, inte så andligt. Kan du fatta att det inte funkar att jobba åt dem som är liksom betongsossar och att tala med andar? – Nej, jag kan faktiskt inte det. Alla ska med, alla lika värde. Det är ju då inte allas lika värde. Om jag då som spiritualist inte anses det anses inte att jag passar in i normerna.Elisabeth har gott hopp om att vinna den rättsliga striden. Och hon känner hela tiden att hon har andevärlden bakom sig. Även om hon står ensam mot en stor organisation.– Så jag har litat på processen att det som sker av en anledning. Det som har varit så. Så andarna står inte på socialdemokraternas sida? – Det kan jag väl inte säga att de. Det kan jag inte tänka mig att de gör, i alla fall inte de som är med mig.Men Socialdemokraterna, de köper inte Elisabeths inställning. De vill inte gå med på någon förlikning. De kommenterar inte detaljerna i ärendet, men säger sig vara redo att möta henne i rätten. Elisabeth, som redan känner sig pressad, vill samtidigt inte bli skuldsatt för livet. – Det var som att få en kniv i bröstet, att betyder inte mer. Mina nio år jag har jobbat, slitit, vara anträffbar, semestrar, kvällar och helger. Då tänkte jag att det gjorde faktiskt ont. Och blev jag riktigt ledsen tänker jag. Ja, tänk att man kan vara så jag säger Ond. För jag tycker faktiskt det är. Det handlar inte om någonting annat. Och då kände jag att ska jag riskera att stå där, att få betala rättegångskostnaderna, deras rättegångskostnader, socialdemokraternas. Hur ska jag göra? Men då tänkte jag att nej. Jag blev pressad till att tacka ja till förlikning.Elisabeth drar tillbaka stämningsansökan. Socialdemokraterna skriver i mejl till Verkligheten att man generellt inte kan kan ha bokningsbara tider för en bisyssla under arbetstid som anställd hos Socialdemokraterna. Elisabeth förnekar att det varit så. Frågan om att sluta med bisysslan men “vara öppen i vissa andra sammanhang” har aldrig varit uppe för diskussion, skriver de. Detta säger Elisabeth är ren lögn. Vidare menar Socialdemokraterna att de inte gör någon skillnad på någon som har en andetro och någon som går i en kyrka. De betraktar frågan som ett avslutat kapitel. På ett sätt tar historien slut nu. Det blir en dyr historia. Elisabeth uppskattar att hon hunnit lägga ned 250 000 kronor på advokatkostnader. Men på ett sätt har ett nytt kapitel i hennes liv börjat. För nu kan hon göra precis vad hon känner för. – Den utveckling som jag har fått gå igenom under den här tiden. Den har ju verkligen vridit och vänt på. Vem är jag? Hur vill jag vara? Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt i livet på riktigt? Så att det finns? Det har varit mycket. Var det väldigt mycket frågeställningar så det var bra. – Jag tar emot klienter här. Ja, det stämmer. Är det en ikon där?– Ja, det är energier, så är det i andlighet. Elisabeth Ellidotter visar runt på sitt kontor. Där tar hon emot för andlig och medial vägledning. Hon håller bland annat i seanser där hon söker kontakt med döda anhöriga. Hon, utbildad ekonom, som jobbat med HR och som tjänsteman i Socialdemokraterna, har släppt alla sarger – hon ska vara medium på heltid. – Ja, jag har ju inget annat jobb nu så jag har satsat på det på heltid. Jag har sökt andra jobb också, men det är lite svårt när man ser i media vem jag är.Vi går genom Hälsans hus och de olika verksamheterna som finns där. – Helande händer. Ja precis. Det är klangmassage. Så här är det. Biodynamisk kran och kraniosakralterapi vet jag inte riktigt vad det är, men det finns och det är många psykologer och psykoterapeuter.Men då kanske det här passar mycket bättre för dig än att jobba på ett parti? – Ja, det gör det ju. Men jag insåg det kanske väldigt sent i livet. Men nu är jag här. Jag tänker på konflikten mellan den hårda politiken och den fluffiga andligheten, om det verkligen måste vara en så tuff gräns – åt båda hållen. Så jag frågar Elisabeth om hon har något förlåtande att säga om sin gamla arbetsgivare. – Nej, jag har inget förlåtande, men jag har ingen bitterhet. Jag lämnar det bakom mig och de vet vad de har gjort. Det har du ingen bitterhet för. Du låter ändå. Du säger att de är onda och det känns som att det är något som hänger kvar. – Ja, men det är ju det ju. Om jag ska beskriva vad som jag har råkat ut för så är det. jag har ingen bitterhet, för då skulle jag ha en bitterhet. Då skulle jag gå och bära på det här resten av mitt liv. Och det är jag inte intresserad av, utan jag vill vara fri och få vara den jag är. Och en bitterhet är ju en energi som är lågfrekvens, och jag vill vara i höga, rena frekvenser och vara i min sanning.

Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt.   00 23         Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30         Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45         KB slirar med upphovsrätten 24 46         Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27         Dag Klackenberg 33 04         Cappelen Damm gör bort sig två gånger

I december förra året gästade Elizabeth Hovnanian Direktionen inför den stundande rättegången i Arbetsdomstolen. Då fanns fortfarande hoppet om att Försäkringskassan hade agerat felaktigt när hon avskedades.Men i januari kom domen. Arbetsdomstolen gick på statens linje och ansåg att Försäkringskassan haft laglig grund för avskedandet med hänvisning till felaktig redovisning av arbetstid och frånvaro.I det här avsnittet är Elizabeth tillbaka för att berätta om tiden efter domen:• Hur det är att leva i en två år lång rättsprocess• Hur det känns när domen inte blir som man hoppats• Vad hon tänker om strategin i processen och fackets agerande• Vad som varit allra tuffast – och vad som hjälpt henne vidareVi pratar också om:drivkraften och tron på demokrati och den svenska modellenhur det är att synas i media när man befinner sig i sitt livs krisjuridiska ombud och fackliga processerden mänskliga sidan av konflikter på jobbetDessutom svarar Elizabeth på lyssnarnas frågor om allt från polisanmälan och medias uppmärksamhet till lärdomar, återhämtning och om det var värt att ta fighten.Det här är ett samtal om strategi, makt, sorg, mod och vad som händer med en människa när man hamnar i en rättsprocess.Annsofi Thunholm är managementkonsult med inriktning konflikthantering och är grundare av SNAFU Rescue Advisors som stöttar personer i konflikter på jobbet som går bortom vanliga missförstånd och sunda argument.Vi hjälper dig navigera toxiska beteenden och maktspel på jobbet.SNAFU Rescue Advisors tror inte på en perfekt värld - vi lär dig att hantera den.Läs mer om konflikthantering och SNAFU Rescue Advisors på www.snafura.se och följ oss gärna på LinkedIn och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brottslighet på fritiden, kan det utgöra grund för att skilja någon från tjänsten? I detta avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh ett nytt rättsfall från Arbetsdomstolen, AD 2026 nr 29. Rättsfallet berör en civilanställd vid Polismyndigheten som avskedades efter att ha dömts för grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik. Frågan i målet var om det funnits grund för avskedandet. Avsnittet knyter också an till det tidigare polisfallet som diskuterades i avsnitt #107.Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/

Hur vet man när det är dags att agera om en medarbetare inte fungerar i sin roll? Och vad krävs egentligen för att göra det på rätt sätt? I det här avsnittet möter vi Jenny Hellberg, advokat på Elmzell advokatbyrå och en av Sveriges mest erfarna inom arbetsrätt.Hon delar med sig av praktiska råd till HR och chefer om hur man hanterar underprestation, skapar tydlighet och undviker vanliga misstag. Vi pratar om dokumentation, svåra samtal, red flags och varför tidiga insatser kan göra stor skillnad. Dessutom går Jenny igenom aktuella domar från Arbetsdomstolen som påverkar HR-arbetet här och nu. Ett avsnitt som väcker både igenkänning och nya insikter.HRnytt-podden produceras i samarbete med FEM HR och leds av Hanna Bergfäldt, partner och HR-konsult på FEM HR. I podden intervjuar Hanna aktuella experter, ledare och HR-chefer för att ge insikter, kunskap och inspiration inom HR-området. Nya avsnitt släpps varje månad.https://www.femhr.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt tar vi återigen upp ett rättsfall om förtroendeskadande agerande från en arbetstagares sida och huruvida detta har utgjort grund för avskedande. I det aktuella rättsfallet, AD 2025 nr. 23, var det fråga om en handläggare vid Försäkringskassan som avskedades från sin anställning efter att det uppdagats att hon underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i en egen ansökan om bostadsbidrag. Arbetsdomstolen berörde också frågan om avskedandet hade grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelse om tilltänkt avskedande, dvs. om Försäkringskassan hade åsidosatt den s.k. tvåmånadersfristen. Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren diskuterar rättsfallet.

I årets sista avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh rättsfallet AD 2025 nr 81. I rättsfallet prövade Arbetsdomstolen om en privatperson hade rätt till ersättning för rättegångskostnader i ett så kallat förenklat tvistemål, när denna kostnad bestått av rättslig rådgivning från ett fackförbund. Med detta avsnitt önskar Arbetsrättspodden alla lyssnare en riktigt god jul!

I det här avsnittet av Direktionen möter vi Elizabeth Hovnanian — en tidigare anställd och fackligt heltidsanställd medarbetare på Försäkringskassan vars tillvaro plötsligt vändes upp och ner när hon 2023 fick sparken av sin arbetsgivare.Efter 12 år utan minsta anmärkning blev hon inte bara plötsligt avskedad utan kort därefter polisanmäldes hon även för bedrägeri — anklagad för felaktig tidsrapportering.Detta har väckt bred uppmärksamhet i svensk media, där fallet beskrivs som en mardrömslik kamp mot staten och en pågående rättslig strid i Arbetsdomstolen, med dom väntad i januari 2026.I denna första del berättar Elizabeth om situationen på Försäkringskassan, de personliga utmaningarna med stress och tvivel men också hur hennes starka övertygelse för lag och rätt leder henne i hennes kamp för att inte bara hon själv ska få upprättelse utan för att alla ska behandlas rättvist och att det ska få konsekvenser när arbetsgivare bryter mot lagen och underminerar den svenska modellen. Del två kommer i januari när Arbetsdomstolen har meddelat sitt beslut.Annsofi Thunholm är managementkonsult med inriktning konflikthantering och är grundare av SNAFU Rescue Advisors som stöttar personer i konflikter på jobbet som går bortom vanliga missförstånd och sunda argument.Vi hjälper dig navigera toxiska beteenden och maktspel på jobbet.SNAFU Rescue Advisors tror inte på en perfekt värld - vi lär dig att hantera den.Läs mer om konflikthantering och SNAFU Rescue Advisors på www.snafura.se och följ oss gärna på LinkedIn och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I podden denna vecka diskuterar vi det faktum att Arbetsdomstolen fått ställa in alla mål som inte är förtursmål på grund av pengabrist, Högsta domstolens ständigt ökande målbalanser och hur man tampas med det samtidigt som man ska bilda prejudikat PLUS en debattartikel på Dagens Juridik om att principen att hellre fria än fälla inte följs som den gjorde förut.Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet diskuterar arbetsrättsexperterna Jenny Welander Wadström och Linnéa Ceréus de senaste domarna från Arbetsdomstolen på föräldraledighetsområdet: AD 2025 nr 53 och AD 2025 nr 57. De tar upp vilka rättigheter föräldralediga har när det gäller arbetsuppgifter efter ledighet samt rätten till ekonomisk ersättning vid arbetsförbud under graviditet. Dessutom diskuteras hur arbetsgivare bör agera framåt för att säkerställa att reglerna på föräldraledighetsområdet följs.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Arbetsdomstolen tvingas ställa in mål – regeringen öppnar för lösning

I det här avsnittet av Hire & Fire diskuterar Sophie Foss och Ilham Anwar Jama Arbetsdomstolens första avgörande om visselblåsning enligt den nya visselblåsarlagen. Målet gällde en plastikkirurgs interna rapporter om brister i en kollegas arbete, som enligt kirurgen ledde till samarbets- och kommunikationsproblem med risker för patientsäkerheten. Arbetsdomstolen fann dock att visselblåsarlagen inte var tillämplig, eftersom anmälaren inte hade visat att de påstådda missförhållandena var av allmänintresse. Sophie och Ilham går igenom bakgrunden till målet, de rättsliga frågorna och vilka slutsatser som kan dras.

En arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren kan bli avskedad från sin anställning. Så var fallet för en polis som dömts för dataintrång genom användning av arbetsgivarens datasystem. I dagens avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh hur Arbetsdomstolen resonerade i det aktuella fallet (AD 2025 nr 12) och vad som gäller om en arbetstagare begår brott på arbetsplatsen.Detta är sista avsnittet för säsongen, Arbetsrättspodden återkommer under hösten 2025.

Vivi och Camilla svarar på lyssnarfrågor.Vi pratar bland annat om hur man känner att andevärlden är nära. Vad är positivt respektive negativt med egot i mediumskapet? Även de stora samtalsämnena just nu – prästen Ellen Jakobsson som avsäger sig ämbetet för att hon inte får praktisera sin andlighet och mediet Elisabeth Ellidotter som har valt att stämma Socialdemokraterna i Arbetsdomstolen för kränkande behandling och diskriminering. Detta och mer!Ha en fin vecka! Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan tidig hemgång från arbetet utgöra sakliga skäl för uppsägning? Och hur tydlig måste en arbetsgivare vara med att ett visst oönskat agerande kan leda till en uppsägning, om inte arbetstagaren slutar med agerandet? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2024 nr 103 där Arbetsdomstolen bl.a. prövade dessa frågor.

I avsnittet diskuterar arbetsrättsexperterna, Sofia Andersson och Hanna Elveros, Arbetsdomstolens nyligen meddelade dom AD 2025 nr 17. Den fråga Arbetsdomstolen hade att avgöra denna gång var vilket av de två kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av som skulle tillämpas vid arbete som flaggvakt. Arbetsdomstolens metod för tolkning av kollektivavtal känns igen från tidigare praxis, men domen visar att frågan om kollektivavtalstolkning och vilka villkor ett bolag ska tillämpa på vilka arbetstagare inte alltid är helt enkel.

I det här avsnittet pratar våra arbetsrättsexperter, Hilda Kristoffersson Cangemark och Aylin Bahmanyar Strand, om de nya reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) som Arbetsdomstolen nu har tillämpat i två domar. Sedan 1 oktober 2022 har "saklig grund" ändrats till "sakliga skäl" i LAS, vilket påverkar uppsägningar av personliga skäl. Nu krävs bara ett omplaceringsförsök, och arbetsgivaren behöver inte ta hänsyn till andra omständigheter än de som lett till uppsägningen. Hilda och Aylin diskuterar hur Arbetsdomstolen har bedömt uppsägningarna enligt de nya reglerna, med särskild hänvisning till Huvudavtalet i en av domarna.    

När en verksamhet går över till annan ägare måste en bedömning göras om det utgör en verksamhetsövergång i enlighet med 6 b § i lagen om anställningsskydd. Om det är det en verksamhetsövergång enligt LAS blir flera arbetsrättsliga regler tillämpliga som både överlåtande och övertagande bolag måste förhålla sig till. I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh frågan utifrån de överväganden som Arbetsdomstolen gjorde i rättsfallet AD 2024 nr 40.

Kan en neutralitetspolicy, som syftar till att visa att arbetsgivaren är neutral och inte har någon koppling till t.ex. en specifik religion, innebära att en arbetstagare diskrimineras? Och vad är egentligen skillnaden mellan en direkt och en indirekt diskriminering? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2023 nr 71, där Arbetsdomstolen prövade om tillämpandet av en neutralitetspolicy innebar att arbetsgivaren diskriminerade sin arbetstagare.

Uppsägning när arbetstagaren är sjuk. När är det möjligt och vad behöver arbetsgivaren tänka på? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona AD 2024 nr 12, en ny dom där Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren hade grund för att säga upp en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga efter en stroke.

För ett år sedan trädde Nya LAS ikraft och introducerade nya regler som berör bland annat avskedanden och uppsägning på grund av personliga skäl. Det här kan få stor betydelse för individuella fall. I det här avsnittet ger Emelie Svensäter Jerntorp och Sam Seddigh en ögonblicksbild av vad som just nu pågår i Arbetsdomstolen som berör den här typen av ärenden. Prenumerera på vårt nyhetsbrev om arbetsrätt: https://www.vinge.se/vara-tjanster/verksamhetsomraden/arbetsratt/

En arbetstagares uppsägning bör vara skriftlig, men vad händer om det påstås att en handling är förfalskad? Arbetsgivarens bevisbörda är diskussionsämnet i sommaravslutningen av Arbetsrättspodden med utgångspunkt i ett rättsfall från Arbetsdomstolen.

En person i företagsledande ställning omfattas inte av anställningsskyddet vid uppsägning i LAS. Men vem är egentligen i företagsledande ställning? Det var frågan i ett nyligen avgjort fall i Arbetsdomstolen och detta diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Daniel Melander Björner i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.Mer arbetsrätt? Prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://form.apsis.one/zRCnYzelp9rlV#popup

Arbetsrättsåret2022 var fullt av nyheter. Vi fick bland annat 60 nya rättsfall från Arbetsdomstolen. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck två av årets rättsfall som rör arbetsgivarförhållandet för ett gig-bolag, samt uppsägning på grund av personliga skäl när det är fråga om en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.Prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://form.apsis.one/zRCnYzelp9rlV#popup

Case-onsdag! Nu är det dags för det trettioförsta avsnittet av Företagarnas podcast där Företagarnas jurister svarar på viktiga frågor och hjälper företagare som hamnat i kläm. Programledarna Oxana Iakimenko och Hampus Löwstedt går igenom nyligen avgjorda domar från Arbetsdomstolen. Kan det betraktas som ogiltig frånvaro även om en anställd har läkarintyg? Och får man avskeda en medarbetare som hotat en kollega på en aw? De rättsfall som tas upp i detta avsnitt är AD 2022 nr 56 och AD 2022 nr 55. Här får du viktiga svar på svåra frågor som kan hjälpa dig som företagare och arbetsgivare. Lyssna nu!

I detta avsnitt diskuterar våra arbetsrättsexperter Sam Seddigh och Peder Boström en nyligen avkunnad dom från Arbetsdomstolen. Domen handlar om en arbetsgivare som instruerade anställda att använda ansiktsskydd för att förhindra spridningen av COVID-19, vilket en arbetstagare vägrade. Sam och Peder diskuterar bland annat vad som gäller kring arbetsgivares arbetsledningsrätt, när arbetstagare kan vägra att följa arbetsgivares instruktioner och vilka åtgärder som arbetsgivare kan ta vid ordervägran.  

Vad innebär det att skyddet för arbetstagararen är ett anställningsskydd och inte ett befattningsskydd? Rättsfallet AD 2022 nr 7 gav tydliga svar när det gäller den ofta knepiga frågan om omplacering enligt 7 § och 22 § i LAS. I veckans avsnitt diskuterarar Emelie Svensäter Jerntorp och Sara Strandberg rättsfallet från Arbetsdomstolen.

Satir: Ge råd, påminna om födelsedagar och fixa myskvällar är en liten del av det obetalda känslomässiga arbete som Filip uträttar i sin relation. Nu har han dragit sambon Sofie inför Arbetsdomstolen. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Produktion och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

Satir: Ge råd, påminna om födelsedagar och fixa myskvällar är en liten del av det obetalda känslomässiga arbete som Filip uträttar i sin relation. Nu har han dragit sambon Sofie inför Arbetsdomstolen. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Produktion och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

När en anställning påbörjas är det vanligt att den startar med en prövotid. Detta för att arbetsgivaren ska kunna se om den anställde är rätt person på rätt plats. Som vanligt är det viktigt att hålla sig till de regler som gäller för anställningsformen, eftersom det kan bli kostsamt för en arbetsgivare att göra fel. I veckans avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Daniel Melander Björner de regler som gäller vid provanställning och tar även upp ett rättsfall från Arbetsdomstolen.

I en ny dom tar Arbetsdomstolen ställning till om målares bilresor till och från arbetet utgör arbetstid eller något annat. Utgången i målet följdes av många, eftersom resultatet skulle ha stor betydelse för arbetsmarknaden. Victoria och Elin reder ut begreppen, och noterar bl.a. att domstolen tycker att pendlingstid är rekreationstid då arbetstagare kan ägna sig åt fritidsintressen. Häng med på en åktur i svensk arbetstidsreglering!

I fjärde avsnittet av Fack You Podcast går vi igenom Arbetsdomstolen, hur ser rättskällor/lagtolkning ut i Arbetsdomstolen, vad är skillnaden i Lokal/Central förhandling, New York Times har hyllat den Svenska folkbildningen, hur kan vi använda det för att bygga en bra avtal med bra löner? Lite tips på att göra årsmötet intressant och framför allt STUDIELEDIGHETSLAGEN - Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. De och i alla fall lite till hör du i detta avsnitt! ______________________ Licenser: Introlåt: The WTF singalong - Melody Sheep - "Vadim Krakhmal - Whales Of The North" is under a Creative Commons license (CC BY-SA 3.0)  https://creativecommons.org/licenses/... Music promoted by BreakingCopyright: https://soundcloud.com/jeaniro/hydros... - C Major Prelude by Bach Creative Commons — Attribution 3.0 Unported— CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/... Music provided by FreeMusic109 https://youtube.com/FreeMusic109 - Antarctica by Audionautix Creative Commons — Attribution 3.0 Unported— CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/... Music provided by FreeMusic109 https://youtube.com/FreeMusic109 - Ride of the Valkyries (by Wagner) by Wagner Creative Commons — Attribution 3.0 Unported— CC BY 3.0 https://creativecommons.org/licenses/... Music provided by FreeMusic109 https://youtube.com/FreeMusic109 - “Royalty Free Music from Bensound” - “Censored_Beep-Mastercard” http://soundbible.com/

Om man som arbetsgivare låter inhyrd eller anställd personal producera upphovsrättsskyddade verk, såsom filmer och figurer, vem äger rättigheterna? Denna fråga har Arbetsdomstolen prövat i en dom som gäller det populära barnprogrammet Babblarna – trevlig lyssning!

När du byter arbetsgivare kan är det ett par saker som är bra att ha koll på. Vilken kunskap du får ta med dig och vad som är en företagshemlighet. Hur långt sträcker sig lojalitetsplikten? I avsnitt 39 går Jenny och Stina igenom begrepp som lojalitetsplikt, värvningsklausuler och konkurrensklausuler. De tar även upp det aktuella fallet där tre av våra medlemmar med vår hjälp blev friade i Arbetsdomstolen efter anklagelser om att ha tagit med sig företagshemligheter. Podden förklarar ett komplicerat ämne på ett enkelt sätt.

Hire and Fire är tillbaka för ännu en säsong med spännande arbetsrättsliga ämnen! I detta avsnitt diskuterar Victoria och Elin diskriminering på grund av religion. 2018 avgjorde Arbetsdomstolen ett uppmärksammat mål angående handskakning på arbetsplatsen och kom fram till att den aktuella arbetsgivaren diskriminerade personer med viss trosuppfattning när denne begärde att alla anställda skulle ta i hand. Trots domen införde Trelleborgs kommun nyligen ett krav på att kommunens anställda inte får neka att ta andra i hand med hänvisning till kultur eller religion. Elin och Victoria går igenom hur Arbetsdomstolen resonerade i handskakningsmålet, tyckte domstolen verkligen att religionsfriheten är viktigare än jämställdhet mellan könen? Strider kravet i Trelleborgs kommun mot lagen? Jenny kommer dessutom in och berättar hur ett liknande mål bedömts i Norge.

I dagens avsnitt bland annat: Harvardprofessorn Charles Lieber grips av polis efter hemligt samröre med Kina, Arbetsdomstolen dömer det inte diskriminering att inte anställa döv man som receptionist, finlandsvenske författaren och regissören Jörn Donner avliden, Rupert Murdoch lanserar nyhetsaggregatorn Knewz och radiostation Times Radio samt Brexit godkänns i Europaparlamentet med röstsiffrorna 621 mot 49 https://radio.bubb.la/torsdag-30-januari-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Framstående Harvardprofessorn Charles Lieber grips av polis och åtalas för att ha ljugit om sina kopplingar till Kina, har i hemlighet byggt upp laboratorium för biologisk forskning vid universitet i Wuhan och tagit emot stora summor pengar Inte diskriminering att inte anställa döv man som receptionist enligt Arbetsdomstolen, annonsen krävde att man skulle kunna tala i telefon, Unionen ska betala landstingets rättegångskostnader på 200 000 SEK Finlandsvenske författaren och regissören Jörn Donner avliden vid 86 års ålder, tilldelades under sin livstid Oscarpris som producent för filmen Fanny och Alexander samt Finlandiapriset för boken Far och son, skrev sin första roman vid 15 års ålder, släppte sammanlagt ett sextiotal verk och var politiskt aktiv inom Socialdemokraterna, Demokratiska förbundet för Finlands folk och Svenska folkpartiet Nyhetsaggregatorn Knewz lanseras av News Corp, kombinerar mänskligt och maskinellt urval av material från fler än 400 webbplatser och låter läsare jämföra olika källors rapportering om en och samma händelse, ska hjälpa tidningar bli mer oberoende av sociala medier och låta användare undvika filterbubblor Rupert Murdoch startar brittiska radiokanalen Times Radio, ska satsa på opinionsdrivna program utan reklamavbrott och primärt konkurrera med krisdrabbade BBC Radio 4 Berkshire Hathaway säljer sina innehav i nyhetsbranschen, BH Media Group som äger mer än 100 tidningar förvärvas av Lee Enterprises för 140 miljoner USD, Berkshire ställer samtidigt ut ett lån på 576 miljoner USD till Lee Brexit godkänns i Europaparlamentet med röstsiffrorna 621 mot 49, brittiska ledamöter tackar för sig genom att sjunga Auld Lang Syne, Nigel Farage och Daniel Hannan attackerar EU i sina avskedstal

Hösten 2018 kom två rättsfall från Arbetsdomstolen som skapat stor diskussion. Rättsfallen AD 2018 nr 61 samt AD 2018 nr 62 tar upp frågan kring en arbetsgivares rätt att hindra arbetstagare från att värva tidigare kollegor efter att anställningen har upphört. I avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp, advokat, och Sofia Dam Wahlin, advokat, rättsfallen och de slutsatser som kan dras gällande värvningsförbud.

Vi pratar med Torbjörn om en av de absolut senaste domarna från Arbetsdomstolen som ger praxis kring arbetsvägran. Torbjörn förklarar de tre typerna av arbetsvägran som AD definierat samt laglig och saklig grund, vad som krävs för att dra arbetsvägran vidare till ev uppsägning eller avsked samt lite om det senaste om lagstiftningen rörande semester.

Vi har krigat oss fram till mars och trots det postapokalyptiska vädret gjort en fjärde podd för säsongen. Vi tar upp: Varför skildrar SVT:s tv-serie om Silbersky bara män? Vad har bostadsrättsföreningar för ansvar i samband med försäljning av bostadsrätter? En ny HD-dom om skadestånd för felaktig information från en bostadsrättsförening klarlägger. Vad betyder egentligen ett strafföreläggande? Inte så mycket, tyckte Arbetsdomstolen i målet om Maria Ågren.  Vad är det senaste på emoji-juridikfronten? Landets främsta expert på emoji-juridik, Tove Lindgren, tar tempen. 

Efter terrordådet i Stockholm, vad händer med stämningen i Sverige på längre sikt? Människor och tro diskuterar följderna för religiösa minoriteter och förutsättningarna för samhörighet i mångfalden. Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk krönika, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, samtalar om hur man undviker polarisering. Den misstänkte terroristen kommer från Uzbekistan. Journalisten Elin Jönsson berättar i Människor och tro om situationen i landet. Den kristna barnmorskan som vägrar aborter och nekades anställning blev inte diskriminerad, anser Arbetsdomstolen. I Människor och tro kommenterar hennes juridiska ombud Ruth Nordström domen, liksom Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU. Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt, ger sin bedömning av vad som händer med ärendet när det tas upp i Europadomstolen. Läkaren Michele Mariano är en av få läkare i Italien som utför aborter. I programmet berättar han varför. Kopterna i Egypten har utsatts för ännu en våldsam attack, där 27 gudstjänstfirare dödades. Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar om en alltmer decimerad kristen minoritet. Frilansjournalisten Anna Jonasson har också besökt författaren Amos Oz i Israel. Hans bok om Judas och Jesus kommer i svensk översättning nästa vecka. Som pojke hade Amos Oz ingen chans hos tjejerna och var dålig på basket, därför fördjupade han sig i Nya testamentet i stället, säger han.

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik. Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.   Programledare:Kajsa Boglind Producent:Jesper Lindau

Vikarier som inte får någon hjälp av lagen, och ensamföretagare som facket inte vill ha med att göra. I detta tredje Kaliber om arbetsmarknadens uppluckring ställer vi makthavarna till svars. Vem ska egentligen stå för tryggheten när arbetsmarknaden förändras? Vi tar med oss de berättelser vi har fått höra här i Kaliber, från Soile, Lisa, Shideh, Emma och Karin - till dem som bestämmer. I sista delen av "De osäkert anställda". I tre program berättar Kaliber om villkoren för dem som inte har ett fast jobb. Vi visar hur trygghetssystemen inte har hängt med när arbetsmarknaden har förändrats och hur enskilda människor drabbas, inte för att de inte har ett jobb, utan för att de inte har ett fast jobb. Del 3 - Vem tar ansvar för de osäkert anställda?  De politiska makthavarna och fackföreningarna ska hjälpa de svagaste på arbetsmarknaden. Ge stöd när tryggheten minskar och se till att alla människor har ett skyddsnät som fångar dem när dem faller. I två program har vi berättat om hur arbetsgivare inte vill ta ansvar och hur lagen om anställningsskydd för många innebär uteslutning istället för trygghet. I den sista delen av "De osäkert anställda" tar vi med oss de berättelser vi har fått höra här i Kaliber, från Soile, Lisa, Shideh, Emma och Karin, till dem som bestämmer. Vi ska undersöka hur de ansvariga politikerna och fackförbunden tacklar utmaningen från den nya arbetsmarknad vi ser, där projekt, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, bemanningsbolag och egenanställningar blir allt vanligare. I detta tredje Kaliber om arbetsmarknadens uppluckring ställer vi makthavarna till svars. Fackets roll Fackförbunden har haft en unikt stark roll i Sverige. När vi pratar om den svenska modellen handlar det om att fack och arbetsgivare tillsammans hittade lösningar som lade grund för det ökande välståndet i 1900-talets mitt. Länge låg de svenska facken i topp i världen när det gäller anslutning. Det gör de fortfarande, men på en betydligt lägre nivå. I många branscher har nio av tio varit med i facket. Men så ser det inte längre ut. – Jag är forskare inom biokemi, säger Henrik, 34 år. Är du med i facket? – Nej, det är jag faktiskt inte. Det känns som om jag inte har någonting på att vinna på att vara med i facket. – Jag jobbar på lager, säger Jerry Dowland, 27 år Är du mer i facket? – Ja, metall. Jag har fått väldigt mycket hjälp. – Jag jobbar på flyttfirma, på Stockholm stadsbud. Är du med i facket? – Nej, det tror jag inte att jag är. Fackens medlemsantal har rasat. En halv miljon färre svenskar är med i facket i dag jämfört med 1990. Anslutningsgraden har sjunkit från 81 procent då till 71 procent i dag. Det är ett stort misslyckande för speciellt arbetarfacken som är organiserade i LO. Även för tjänstemän har anslutningsgraden sjunkit, men inte lika mycket. Det har gått så långt att arbetsgivarorganisationerna täcker in betydligt större andel av de anställda än vad facken gör i dag. Det visar forskning från Lunds universitet. Vad jobbar du med?- Rivning och sanering.Är du med i facket?- Nej, har inte råd just nu. Det är bland de mest utsatta som medlemsantalen minskat mest – bland de unga och invandrare. Det är ett tydligt tecken på att fackförbunden inte klarat av att hantera den nya situationen med fler osäkra anställningar eller ännu lösare förbindelser till jobbet.  Medlemsraset för unga är dramatiskt. 1993 var sju av tio anställda i åldern 16 till 24 år med i facket, 2010 var det bara var tredje. Det är en halvering på 17 år. Förtroendet för facket är utmanat.  Den facklige veteranen Kurt Junesjö är arbetsrättsjurist och var i många år chef för LO-TCO Rättsskydd. Han anser att facken alldeles för lätt har accepterat de senaste årens förändringar. – Ska man gå med i facket då ska facket leverera någonting också och jag menar nog att under de sista 10, 15, 20 åren så har facken faktiskt inte levererat så mycket. Man går ju inte till en affär och handlar där varorna inte blir levererade. Jag tror att detta att man inte går med i facket är kortsiktigt och långsiktigt negativt för den ungdom som inte inser att man måste göra det. Samtidigt kan jag förstå varför inte ungdomar går med i facket om de inte levererar någonting, säger Kurt Junesjö. I två program har Kaliber berättat om hur dagens arbetsmarknad förändras, samtidigt som trygghetssystemen står still. Och fackförbunden har på samma sätt problem att hänga med i förändringarna mot mer lösa förbindelser på arbetsmarknaden.  Det menar bland andra författaren Isobel Hadley-Kamptz. I boken Frihet  och fruktan, en samling essäer om nutida liberalism, tar hon bland annat upp den nya arbetsmarknaden. – På det stora hela har fackförbunden stått ganska handfallna inför den här utvecklingen, kanske ungefär som den politiska vänstern, vi är emot den här utvecklingen alltså tänker vi ignorera den, säger hon. – Jag heter Kina Andersson. Jag är frisör och jobbar på Rabarber frisörer i Stockholm och är egenföretagare här, har enskild firma. I frisörsalongen på Östermalm i Stockholm hyr alla sina stolar som egna företagare. Är du med i facket? – Nej, det är man ju bara, säger jag då, om man är anställd. En del är nog det, jag tror inte att alla anställda är det heller, men jag är absolut inte det. Just frisörer är en LO-grupp där många under de senaste åren gått över till att vara ensamföretagare. – Man får som ett helt kit när man är ensamföretagare, man får sköta sig själv. Göra sina egna inbetalningar, försäkringar och allt som behöver göras. Så facket känns som om det är väldigt långt bort för mig. Antalet ensamföretagare i Sverige har fördubblats på 15 år. Och som vi berättat tidigare i Kaliber används vissa av dem i praktiken som vanliga löntagare av arbetsgivare. En del är till och med tvungna att bli företagare, så kallade F-skattare, för att få jobba kvar. De är ofrivilliga företagare. Facket inget för företagare Här står flera fackförbund handfallna. Facken är till för löntagare, inte företagare. Men problemet är att de här ensamföretagarna har mer gemensamt med löntagarna än med företagare. I förra veckans program hörde vi Karin, som efter över fem år på ett statligt verk fick veta att hon inte längre fick jobba kvar, om hon inte kom tillbaka som F-skattande konsult. – Nej men jag fick frågan rakt ut, att om du vill så finns det ju möjlighet att jobba som konsult om du har F-skatt för vi kan ju inte anställa dig, säger Karin. Den som känner sig tvungen att ta ett sådant erbjudande som Karin fick, kan inte ens vara säker på att hon är välkommen i facket. Då står man helt ensam. Kaliber har kartlagt fackförbundens inställning till ensamföretagare. Vi har ringt till alla fackförbund inom LO och TCO och till Saco centralt för att ta reda på hur förbunden hanterar f-skattande medlemmar. Inom LO var F-skattare fram till för några år sedan i princip utestängda ur alla förbund. De gemensamma stadgarna för LO-förbunden ändrades dock 2008 för att öppna upp för denna grupp. Hittills har dock bara två av förbunden, Musikerförbundet och Handels, börjat erbjuda service för f-skattare. I nio av femton LO-förbund är F-skattarna fortfarande inte välkomna. Bland tjänstemannafacken i TCO är det sex av femton förbund som inte släpper in F-skattare alls medan däremot alla akademikerförbunden i Saco välkomnar dem. Wanja Lundby-Wedin är ordförande i LO. Hon är väl medveten om att den här gruppen ibland hamnar utanför fackets arbete. – Vi är ju en organisation som företräder löntagare i deras relation till arbetsgivaren där vi kan företräda dem i relation till arbetsgivare om någonting har inträffat, men framför allt för att teckna kollektivavtal som ska tala om vilka villkor som ska gälla. Vi har ju inte den möjligheten för en egenföretagare. Vi kan inte företräda gruppen egenföretagare gentemot en arbetsgivare. Vi kanske kan företräda enskilda personer om vi väljer att göra det och det har en del av våra förbund gjort. Har man varit medlem i facket kan man ofta komma och få råd och stöd på vägen, men vi har ingen generell bild av att egenföretagarna är organiserade hos oss just för att de inte är löntagare. Den här formen blir ju konstig då, för egentligen är de ju fördolda löntagare. Vad finns det för svårigheter för er där? De kanske behöver bli företrädda av ett fackförbund men de faller lite utanför den kategorin? – Nej men det här är ju frågor som jag tycker att vi måste vara öppna för att diskutera om vi ska bli bättre på att företräda de företagare som, ja man kan ju kanske välja att jag fortsätter att vara medlem i facket för att jag vill egentligen inte vara egenföretagare, så fort jag får ett jobb vill jag jobba igen. Att hävda deras relation om man missbrukar begreppet egenföretagare ifrån enskilda uppdragsgivare, det kan vi göra. Men jag tror att det ä svårare att ta sig an hela gruppen. Men jag är öppen för att vi för en sådan diskussion om våra förbund upplever att det här är någonting som de vill lyfta in och bli mer generellt inom LO, säger Wanja Lundby-Wedin. Isobel Hadley-Kamptz, liberal skribent, igen. – Däremot har jag länge efterlyst ett nytt fackförbund. Jag vill ju ha ett fackförbund för frilansar och egenföretagare lite oavsett bransch, både som en politisk sammanslutning som arbetar för bättre villkor och för gemenskap och kollektiva försäkringar och sådär därför att fackförbundet är ju egentligen den frivilliga sammanslutningen, att vi går ihop för at vi är starkare tillsammans och det finns ju ingen självklarhet att det bara skulle gälla människor som är fast anställda genom några gamla principer Företag utmanar facket Fackets allt svagare roll i samhället får konsekvenser. För dem som vill ha fackets stöd, förstås, men också för de som vill erövra en del av fackets utrymme. Tillbakagången har helt enkel skapat nya affärsmöjligheter. När det finns utrymme för ett privat företag att utmana facket och erbjuda trygghet till löntagarna blir det ett tydligt symptom på att facken tappat förtroende hos stora grupper.  Vi är på Blasieholmen i Stockholm. Här håller det nystartade företaget JobbGarant till. Det är klassisk mark, men inte för facken, utan för arbetsgivarna. Ändå är det arbetstagarna företaget vill erbjuda trygghet och service. Vilken utsikt! – Ja, det är en grym, både lokal och läge och alltihop. Med JobbGarant vill Karl Wallin och Johnny Swensson fylla den lucka de tycker att facken har lämnat öppen. Målgruppen är speciellt alla de unga personer som inte är med i ett fackförbund.  – Vi ser oss som ett alternativ till facket och i första hand för de som har valt att inte gå med i facket utan står utanför det skyddet.  När JobbGarant lanserade sitt företag för några månader sedan kunde man i flera medier läsa rubriker som: Nu hotas fackförbunden" "En privatisering av det fackliga" “Företag som utmanar fackets monopol” De vill vara ett alternativ till dagens fackförbund. Ett alternativ där ideologi inte spelar någon roll utan där försäkringslösningen är det viktiga. Idén föddes för nästan två år sedan.  – Vi diskuterade, är du med i facket, nej, är du med i facket, nej.  Tycker du det facket erbjuder är bra, ja, egentligen tycker jag att det finns mycket bra i det, men varför har vi valt att inte gå med, nej, det känns inte relevant för mig, jag är inte intresserad av att få min lön förhandlad av någon annan och de bitarna. Och sedan började vi spåna på det här. Den här marknaden, hur många är det som tänker som oss? Så sökte vi statistik på det och annat och såg att en väldigt stor del av den yngre generationen på arbetsmarknaden har valt att inte vara med i facket. Johnny Swensson tror att JobbGarants affärsidé, att konkurrera med facken med lägre pris vad gäller försäkringar och service, fungerar på dagens mer och mer individualistiska arbetsmarknad.  – Det är svårt att få med folk bara i rent ideologiska perspektiv, i och med att intresset från gemene man inte är så stort. Man ser det mer som, vad är det jag får för pengarna. Kan någon motivera det är man beredd att betala. Där har inte facket lyckats nå ut, vad är det egentligen de erbjuder sina medlemmar? Man har pratat med övergripande om att vi ska kämpa tillsammans, den svagare mot arbetsgivaren, men jag tror inte att alla upplever det så i dag. Man har en annan relation till arbetsgivaren. Är man duktig och man inte får det man vill ha så väljer man att byta arbete i dag. Men Wanja Lundby-Wedin, ordförande för LO, reagerar skarpt mot tanken att ett företag kan ersätta fackens roll. – Jag måste säga att jag blir upprörd när jag hör det, för det här är företag som profiterar på unga människors situation. Jag blir rätt upprörd när man säger att man är ett alternativ till facket, det här är inte en fackförening, det är inte ens en gul fackförening. Det här är ett privat företag som vill tjäna pengar på unga människors otrygga ställning i arbetslivet genom att måla ut sig som ett alternativ som är moderna och det tycker jag är rätt grymt.  Men facken tappar medlemstal och som du säger, man lyckas inte riktigt nå de här grupperna som är visstidsanställda, unga. Har ni misslyckats att hänga med i den utveckling på arbetsmarknaden som har skett? – Jag tror inte att vi har misslyckats att hänga med, men jag tror inte att vi tillräckligt tidigt såg utvecklingen, för det har alltid varit så att unga vuxna har haft lägre organisationsgrad och det har nog byggt på det här att – jag kommer in på tillfälligt jobb, när jag får mitt fasta jobb då går jag med i facket. Och eftersom de flesta efter en ganska kort tid har fått ett fast jobb så har det varit okej på något sätt. Men jag tror att vi var lite sena att se att det här blev inte ett fast jobb, utan det blev ett nytt tillfälligt, och ett nytt tillfälligt, och ett nytt tillfälligt… Och där hängde vi inte med, så tror jag att man kan uttrycka det. Kan det vara så att ni har haft en vilja att stoppa förändringen, istället för att nå de grupperna som förändringen har skapat? – Nej, men jag tror att man måste göra både och. Men det klart att vi kanske har tänkt att det skulle gå tidigare att stoppa den utvecklingen. Det har inte gått. ”Jag kan känna en viss oro” Vi har tagit med oss berättelserna som har hörts i den här serien till Hillevi Engström som är moderat arbetsmarknadsminister. Hon har slitit av korsbandet under en skidresa och kommer haltande in i rummet. Under decennier samarbetade moderaterna mest med arbetsgivarna och tog avstånd från många av fackens förslag. Men i dag låter det annorlunda, det är en ny moderat vi möter. – Det som jag kan känna en viss oro för är att fackens organisationsgrad sjunker och det tycker jag är oroande och det är inte alls bra för den svenska modellen. För det är viktigt när man är på arbetsmarknaden att man omfattas av kollektivavtal och inte minst unga människor tenderar ju i lägre grad att bli medlemmar i facket. Det är viktigt att arbetsgivarna också är organiserade för det är själva grunden för att vår modell ska hålla och fungera väl. Men den största nedgången i fackens medlemstal, en kvarts miljon medlemmar, kom 2007 och 2008 just när Alliansregeringen genom en lagändring kraftigt höjt avgifterna till A-kassorna, som ju är anknutna till facken. Det har bland annat sociologiprofessor Anders Kjellberg i Lund visat. Hillevi Engström tror dock inte att regeringen bidragit till fackens nedgång. – Det är ju en långvarig trend att facken tappar medlemmar, vissa fack – andra växer ju. Och då kan man fundera på varför växer till exempel Unionen, varför växer Ledarna och varför tappar en del LO-fack? Det tycker jag är en viktig hemläxa. Skulle vi ha en trend där det här bara fortsätter då kommer vi i en annan situation och då finns det en risk för den svenska modellen skulle jag säga, på lite längre sikt. Om jag bara får återgå till den frågan jag hade, att ni höjde de här avgifterna, kan det ha försvårat fackförbundens situation? – Jag skulle inte vilja se det så. Jag tycker att A-kassan är A-kassan och facken är facken, så jag kan inte säga vad som beror på vad, varför man tappar medlemmar. Men den viktigaste orsaken tror jag är att facken inte är tillräckligt attraktiva för vissa medlemsgrupper som de skulle kunna organisera. Jag tror till exempel, inom LO till exempel tror jag att det skulle vara väldigt positivt för medlemsantalet att man inte hade den starka kopplingen till socialdemokraterna. Min egen dotter jobbar i handeln och den där kopplingen till socialdemokraterna tycker många handelsanställda inte är positiv. På samma sätt som jag inte tycker att man ska vara kopplad till moderaterna heller, utan facken ska vara självständiga från politiken. Skillnader för egenföretagare och anställda   Kaliber berättar om de som ska förhindra att personer faller igenom skyddsnäten på arbetsmarknaden. Vi har talat med facken och med arbetsmarknadsministern. Men när man är verkligt utsatt är det de sociala trygghetssystemen som ska fånga upp en.  Där är socialförsäkringsminister Ulf Kristersson ansvarig. Han är moderat och har hand om sjukförsäkring och pensioner. Han talar om vikten av att få till system som fungerar även när arbetsmarknaden förändrats. – Jag ser fullt ut att ett 100 år gammalt system inte i varje detalj är optimalt för dagens moderna arbetsmarknad. Men jag vill samtidigt säga att jag tycker att den svenska välfärdsmodellen i grund och botten funkar ganska bra. Att vi ska värna det som är gott och inte tro att vi med några enkla pennstreck kan göra om allt utan att ta några stora risker. Det tycker jag inte att vi ska göra. Emma Karlén arbetar som målare i egen firma. Hon nekades graviditetspeng när hon tvingades avstå från jobb under graviditeten eftersom hon utsätts för farliga kemikalier när hon skrapar färg. Bara anställda får graviditetspeng i de lägena. – Det är ju inte det att man inte tycker att det finns faror utan man vill inte hjälpa till för att de inte tycker att man omfattas av lagen om man är egenföretagare, säger Emma Karlén. Hade Emma Karlén varit fastanställd hade hon fått graviditetspeng, men eftersom hon var egenföretagare blev hon utan. Ulf Kristersson konstaterar att det finns skillnader mellan anställda och egenföretagare som inte helt går att bortse från i fall som Emma Karléns. – Egenföretagare kan påverka rätt så mycket mer, både sina inkomster och hur mycket man arbetar. När man är sin egen chef har det många fördelar och också många tunga förpliktelser som andra människor inte har. Det är nog den grundläggande orsaken till att det inte är exakt samma system. Samtidigt är det så att med offentliga försäkringar så behöver man ju också veta att det går rätt till och det klart att om man fattar alla beslut själv så måste kontrollsystemen också vara sådana att det inte missbrukas av människor som vill missbruka det. Är den sorters skillnader rimliga? – Det finns säker rimlighet att man på några punkter har skilda regler, det tror jag också.  Men jag tycker som jag sa att eftersom vi i Sverige vill att egenföretagare ska vara med i de här systemen så ju likare regler desto bättre. ”Inte typiska för arbetsmarknaden” Vi har träffat flera personer som fått det svårt på den nya arbetsmarknad vi ser växa fram. En av dem är Lisa som inte fick sitt vikariat förlängt efter nästan två år på en förskola, eftersom hon då skulle ha fått rätt till fast jobb enligt LAS, lagen om anställningsskydd. I stället blev hon av med sitt jobb, det kallas i dag att bli “utlasad”. – Det känns inte bra. Man ramlar omkull framför målet och man känner sig värdelös fastän man har gjort ett jättebra jobb. – Jag blir ju oerhört bekymrad när jag kan se att en stor arbetsgivare som kommuner missbrukar ett system. Vi är tillbaka hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Hon reagerade på berättelsen om utlasningen av Lisa. – Det är viktigt till exempel i det här fallet att barnskötaren kontaktar sitt fackliga ombud och att man tar upp en förhandling med arbetsgivaren, vad man har för avtal i den kommunen eller sådana saker. För det klart att det inte är rimligt att man löser personalförsörjning på det sättet. Grunden är ju tillsvidareanställningar. Hur ser du på att det förekommer, inte i liten utsträckning heller? – Min uppfattning är att det fungerar väldigt väl på den svenska arbetsmarknaden. De exempel som tas upp i det här programmet är inte det typiska för den svenska arbetsmarknaden. Då skulle vi ha haft mycket fler konflikter. Istället kännetecknas Sverige av ett land där parterna tecknar ansvarsfulla avtal och kommer överens och med väldigt låg konfliktnivå. Men facken måste också ta ett ansvar för dem som inte är tillsvidareanställda, utan de som är i det här gränslandet, som är mitt emellan.  Karin som hade arbetat i fem år på ett statligt verkblev erbjuden att komma tillbaka som ensamföretagare, annars skulle hon få sluta. Företeelsen, att ensamföretagare får ta över jobb som tidigare gjorts av anställda, har vuxit fram under de senaste åren och sprider sig nu till nya branscher. Den här sortens konstruktioner underlättas av att alliansregeringen 2009 ändrade lagen så att det numera räcker med en uppdragsgivare för att bli ensamföretagare. Det förslag Karin fick anser arbetsmarknadsministern inte är acceptabelt. – Det är inte på det sättet att en arbetsgivare och en arbetstagare kan komma överens om det här, där är Arbetsdomstolen väldigt, väldigt tydlig. I det fallet att facket skulle stämma in arbetsgivaren till Arbetsdomstolen så är det inte alls säker att AD skulle fatta ett sådant beslut. Du och jag kan inte ens komma överens om att du är konsult hos mig. Det beror på hur du arbetar, hur du använder mina lokaler, vad som gäller i din specifika anställning. Så mitt råd, speciellt om du är på ett statligt verk det är att kontakta facket och att facket tar upp den här frågan till prövning. För det är helt enkelt inte tillåtet att göra på det sättet. Jag blir väldigt upprörd när jag hör sådana här saker för så får man inte använda de arbetsrättsliga reglerna. De är till för att följas på samma sätt som brottsbalken är till för att följas. Vi har regler i Sverige, vi har kollektivavtal och utgångspunkten är att de följs, annars så ska man tvista om det eller pröva det i domstol. Men har inte ni underlättat för arbetsgivare att ta in folk eftersom de bara behöver ha en enda arbetsgivare? – Nej men i grunden, det som vi har gjort är att vi har underlättat för människor att starta företag. Det är själva syftet med att det ska vara enklare att få en F-Skattsedel. Det tycker jag i grunden är bra. Vi behöver fler företagare i Sverige och inte färre och vi ska försöka se till att det inte missbrukas. Men för en enskild person kan det i vissa fall vara bra att vara uppdragstagare till en enda kund. Det tycker inte jag att vi ska säga nej till, säga nej till en sådan jobbchans. Ni vill ha fler företagare, men jag antar att ni inte vill ha fler ofrivilliga företagare som mer eller mindre blir tvingade att bli företagare för att deras före detta arbetsgivare vill det. Kan inte den här ändringen slå helt fel för de personerna? – Grunden är att vi vill få fler företagare och grunden är ju förstås frivilliga företagare. Som jag också nämnde, när det har varit tidigare anställda som sedan blir företagare med F-Skattsedel så finns det ju möjlighet att få det prövat menar jag. Och Arbetsdomstolen har några sådana fall nu och man har prövat några sådana fall tidigare. Så det går alltså inte, enligt min uppfattning, att omvandla anställda personer till egna företagare utan vidare. Varje sådant fall kan prövas i domstol. Men även om Hillevi Engström inte anser att förändringen av reglerna om F-skattsedeln är något problem, så visar en kartläggning Kaliber gjort att alliansregeringen i dag inte har stöd i riksdagen för sin politik i den frågan. Minst två uppdragsgivare för att få F-skatt Vi har frågat riksdagspartierna om de vill återställa regeln så det krävs minst två uppdragsgivare för att få F-Skattsedel. Det visar sig att alla oppositionspartier, inklusive Sverigedemokraterna, vill att det gamla kravet på minst två uppdragsgivare ska gälla. Det finns i vår inga motioner i riksdagen med krav på att regeln ska återställas – men Kaliber har talat med flera riksdagsledamöter som kan tänka sig att väcka frågan i utskottet.  Om alla partier då står fast vid sin åsikt kommer regeringen att förlora omröstningen och kravet på två uppdragsgivare kan återinföras. Den här serien om osäkerhet på arbetsmarknaden startade hos Soile Savelius i Västerås, som arbetar som timvikarie. Hon berättade då om hur hon inte gick någonstans utan sin mobiltelefon. – Toasitsen ligger den på när jag står i duschen. Nu ligger den med min almanacka med mobiltelefonen uppe på. Jag har telefonen på högsta volym på natten utifall det kommer någonting på morgonen, så vaknar jag. Soile Savelius har arbetat som timvikarie i ett och ett halvt år. När ett arbetspass blir ledigt är hon en av flera personer som får ett sms, den som snabbast svarar på sms:et får passet. Soile Savelius berättade för två veckor sedan om att hon snart inte orkar mer.  – Kanske ett halvår till, jag vet inte om jag orkar mer. För det är tärande.  Hillevi Engström minns tydligt Soile Savelius från programmet. – Jag blev också upprörd när jag hörde det i reportaget, det var ju också från en kommun. Där tycker jag det är viktigt att kommuner och alla offentliga arbetsgivare, stat och kommun, statliga myndigheter och företag, tar ett stort arbetsgivaransvar, ett moraliskt ansvar också att lösa personalförsörjningen på längre tid. Jag tror att man aldrig kommer ifrån att man måste ha timvikarier, men man måste förhandla och komma fram och teckna avtal, vad ska vara rimligt. Och det klart att den beskrivningen som gjordes i Kaliber, det låter ju helt orimligt att man ska passa telefonen dygnet runt. Så tror jag ingen vill ha det på den svenska arbetsmarknaden. Programmet är gjort av Tredje Statsmakten Media AB för Kaliber. Researcher: Erik Petersson Producent: Lars Truedson Exekutiv producent på Sveriges Radio var Eskil Larsson, eskil.larsson@sverigesradio.se