Podcasts about excentrisk

I dag skal vi skifte bekendtskab med en ”Larger than life Character”, nemlig Tom Harrisson, eller The Barefoot Antropoligst, som han blev kaldt. Med lange ophold hos oprindelige folk på Borneo og Vanuatu fungerede Harrisson som videnskabsmand, dokumentarist, forfatter, guerilla soldat og vakte opstand, da han genindførte hovedjæger-traditionen på Borneo. Han var kontroversiel. Excentrisk. Ofte beruset. Egoistisk og rebelsk, hvilket gjorde at folk havde stærke holdninger til hans person. Nogle elskede ham. Andre hadede ham.Vært: Bjørn Harvig. Medvirkende: Mikael Rothstein, ph.d. i religionshistorie, lektor i sammenlignende religionshistorie ved Syddansk Universitet og forskningsprofessor ved Museum Lolland-Falster. Forfatter til en lang række videnskabelige artikler og bøger og inden for de senere år har han udgivet ”Regnskovens religion - forestillinger og ritualer blandt Borneos sidste jæger-samlere”, ”Den kristne krop” ”Næsehornsfuglen skriger – om Hovedjagt og kraniekult”. Mikael har besøgt og samarbejdet med museet i Kuching, hovedbyen i Sarawak på Borneo – det museum som Harrisson moderniserede. Redaktør: Rikke Caroline Carlsen. Fotografi af Harrisson: Icon Films

I dag skal vi skifte bekendtskab med en ”Larger than life Character”, nemlig Tom Harrisson, eller The Barefoot Antropoligst, som han blev kaldt. Med lange ophold hos oprindelige folk på Borneo og Vanuatu fungerede Harrisson som videnskabsmand, dokumentarist, forfatter, guerilla soldat og vakte opstand, da han genindførte hovedjæger-traditionen på Borneo.Han var kontroversiel. Excentrisk. Ofte beruset. Egoistisk og rebelsk, hvilket gjorde at folk havde stærke holdninger til hans person. Nogle elskede ham. Andre hadede ham.Vært: Bjørn Harvig. Medvirkende: Mikael Rothstein, ph.d. i religionshistorie, lektor i sammenlignende religionshistorie ved Syddansk Universitet og forskningsprofessor ved Museum Lolland-Falster. Forfatter til en lang række videnskabelige artikler og bøger og inden for de senere år har han udgivet ”Regnskovens religion - forestillinger og ritualer blandt Borneos sidste jæger-samlere”, ”Den kristne krop” ”Næsehornsfuglen skriger – om Hovedjagt og kraniekult”. Mikael har besøgt og samarbejdet med museet i Kuching, hovedbyen i Sarawak på Borneo – det museum som Harrisson moderniserede. Redaktør: Rikke Caroline Carlsen.Fotografi af Harrisson: Icon Films

Den här veckan snackar vi om paus- och excentriska baslyft. Varför gör man det och vilka fördelar finns det? När pausar man i lyften och vilken del av lyftet arbetar man långsamt? Hålltider 8.03 Paus och excentriskt Varför? -Nöta teknik genom att ha god kontroll i lyften -Ett lugnt tempo och pauser gör att din kropp lär sig rörelserna bättre och inte stressar igenom övningarna -Du jobbar med anspänning under en längre tid men på lite lägre vikter, vilket ändå ger en stor volym -Du bygger hållfasthet -Du kan hitta känslan i lyften -Mycket fokus på bålen -Ett bra alternativ om du gärna hetsar med att lägga på vikt generellt  Imorgon tisdag 11/10 kommer vi till Friskis Tyresö som en del av 100 procent ren idrott. Kom och marklyft med oss klockan 17-19!

Charles Waterton var en ægte excentriker. En mand med så mange udstoppede dyr at han ikke vidste hvad han skulle gøre af dem. En mand der vandrede barfodet i den Sydamerikanske jungle og fangede kvælerslanger med sine seler. En mand, der byggede en otte kilometer lang mur rundt om hele sin ejendom i et forsøg på at beskytte fuglelivet og som bed sine venner i anklerne når de kom på besøg.Hør med, når Mark fortæller om Charles Waterton et af de første mennesker i verdenen, til at indse at naturen behøver og fortjener beskyttelse fra mennesket. Og som godt kunne lide at lege at han var en hund.Hvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan du støtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://bit.ly/VU10er - hvis pengene er knappe kan du også bare tjekke vores Facebookgruppe ud, vi hygger max!Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Vi har T-shirts, kaffekopper og tasker! Og meget mere! Der er også en hønsetrøje!Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteretHusk at være dumme

Lord Byron föredrog ett glas vatten. Linda Skugge synar vad det är som gör personer i offentligheten förr och idag så benägna att tygla sina kroppar genom självsvält. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Mad, bad and dangerous to know. Så beskrev Lord Byrons älskarinna Lady Caroline Lamb honom, innan hon skickade en lock könshår med texten I cut the hair too close and bled more than you need. Jag klippte för nära huden så att blodet började forsa. Och det var han. Mad och bad. Så pass att en av hans fruar, Anne Isabella Byron, inte lät honom träffa dottern, Ada Lovelace, som senare kom att bli den första datorprogrammeraren. Anne Isabella Byron hoppades på det viset att Ada skulle hindras från att utveckla den sorts galenskap hon menade att Lord Byron led av. För egendomlig var Lord Byron. Minst sagt. Och mycket är välkänt. Exempelvis att han var en i det där coola gänget av författare och poeter som år 1816 tillbringade en regnig sommar vid Genèvesjön i Schweiz där de utmanade varandra i att skriva spökhistorier och den blott nittonåriga Mary Shelley skrev Frankenstein. Sedan började alla dö som flugor omkring Mary Shelley: endast ett av de fyra små barnen överlevde, hennes styvsyster Fanny tog livet av sig, hennes makes ex-fru Harriet (som hon och mannen Percy Shelley rymde ifrån) gjorde likaså, hennes mamma, Mary Wollstonecraft, som räknas som en av feminismens tidigaste förgrundsgestalter, hade innan hon dog i barnsäng försökt ta livet av sig två gånger på grund av kärleken till män, något som måhända kan kännas lite knepigt för en feminist att acceptera. Och de tragiska dödsfallen slutade inte där, Mary Shelleys man, poeten Percy Shelley, dog år 1822 endast 29 år gammal. I en drunkningsolycka - en olycka Mary Shelley aldrig kom över och som hon på ett enastående dystert sätt skildrat i sin dagbok Book of sorrow som man endast får tag i om man är beredd att pynta si så där en tusen spänn. Som jag har gjort. Och strukit under oförglömliga rader som: What folly is it in me to write trash nobody will read. Destroyed by being nothing. If I could un-one myself and yet. Men tillbaka till Lord Byron. Excentrisk, javisst, men han var nog värre än så - han var skogstokig. Särskilt när det kom till maten. Som han vägrade äta. Lord Byron dog 1824, endast 36 år gammal. Av självsvält. Och Mary Shelley förlorade ytterligare en vän, dessutom den man som försörjde henne och sonen. Det var Lord Byron som fick henne att skriva romanen Den sista människan (i vilken hon låter pesten skona en enda människa, för övrigt baserad på, just det, Lord Byron). Lika knäpp som han var med käket var han när det kom till djur, som han älskade. När han inte fick ha sin älskade bulldog Smut på sitt college i Cambridge hade han en björn på rummet. Hur det fick passera är oklart. Under sitt korta liv hade han ett smärre menageri som innefattade papegojor, hästar (som fick gå fritt inomhus), påfåglar, hönor, tranor, gäss, örnar, falkar, apor, kråkor, vargar, katter och hundar. Det är väl främst hundarna han är känd för. Och som hans älskarinna, tillika Mary Shelleys halvsyster Claire Clairmont formulerade det när deras dotter Allegra hade fötts. Jag har noterat ett drag hos dig som jag tycker om. Och menade att Lord Byron systematiskt såg till att omge sig av personer som var beroende av honom, som tjänare och barn, och hundar. Och så har vi incesten. De amerikanska författarna och livskamraterna Gertrude Stein och Alice B Toklas uppkallade en av sina hundar efter Byron för att den parade sig med sin syster. För det gjorde även Lord Byron. Parade sig med sin syster alltså. Augusta och Lord Byron fick en dotter år 1814 som han valde att kalla Medora. Sedan hade han en fetisch för namnet Mary. Och han avskydde knubbiga kvinnor. Men allra mest hatade han sitt eget fläsk. Oftast bestod hans diet endast av skorpor och sodavatten och allra helst önskade han över huvud taget slapp äta. Han föredrog att äta ensam, vilket förmodligen innebar att inte äta alls. Det sägs att både Byrons syster Augusta och älskarinna Lady Caroline Lamb senare även de utvecklade ätstörningar. Var Lord Byron anorektiker? skrev Wilma Paterson år 1982 i World medicine, och var den första som identifierade vad Lord Byron i själva verket led av. Detta läser jag i The private life of Lord Byron av Antony Peattie. I boken redogör han lite pliktskyldigt för Byrons pappas förhållande med sin syster och om de sexuella övergrepp Byrons barnflicka utsatte honom för, om hans vänskap med Percy Shelley (de lärde känna varandra efter att den senare stulit diktstrofer från den förstnämnda) och hans skull cup-samling, det vill säga skallar han använde för att dricka ur. Men snart nog övergår den fullständigt i det som Byron var allra mest intresserad av och bäst på: självsvält. Den ena kapitelrubriken överträffar den andra i denna sexhundrasidiga bok, eller vad sägs om Anorexia Byronica, He would rather not exist than be large, Women and eating part 1, Fattening, Women and eating part 2, Enormously fat, Thin thinner thinnest, And all obey, starved to death. Enligt Antony Peattie ville Byron med hjälp av obefintlig kost befria själen från kroppen, och på så sätt uppnå en högre medvetandegrad. Han närde en anorektisk längtan efter att slippa allt som var knubbigt. Han brukade ofta fråga sina vänner om de någonsin sett någon som varit så smal som han själv, utan att ha varit sjuk. Han skröt om att han såg ut som ett skelett. Som själv varandes ett skelett är jag övertygad om att det finns en annan sanning bakom Lord Byrons matfobi. Jag är osäker på om han verkligen ville straffa kroppen för att kunna befria själen. Snarare ville han som de flesta anorektiker befria sig från sin mamma. Peattie skriver att Byron som ett slags svar på sin mors bortstötande hyste avsmak för sin egen kropp. Inte för att detta vore den enda möjliga orsaken till självsvält. I mitt fall handlar det om att tävla och vinna. Att skriva är en otäck bedömningssport och kulturbranschen en plats där man aldrig riktigt får vara med, medan ett BMI talar sitt tydliga språk. Det är en ekvation där längden är täljaren och vikten är nämnaren och voilà jag VINNER! Har man sedan barnsben fått höra att man är fel, ful och inte får vara med kittlar det så JÄVLA skönt i kistan att veta att man är BÄST på något! Jag när en dröm om att vinna ett pris och få gå upp på en scen och inför den fulla salen segna ner och dö av svält. Det kommer krävas en enorm precision, matintaget kommer tarva en exakthet utan dess like. Jag ska be mina KTH-döttrar göra någon graf över hur lite jag måste käka för att dö på scenen. Tack alla, ska jag säga och visa mina magrutor som jag tillskansat mig genom att gymma varje dag i många år och inte äta NÅGONTING och så bara poff! Och de av er som inte tackar för min trogna tjänst som underhållare under de senaste trettio åren ska jag aldrig sluta hemsöka, likt en vålnad sprungen ur den gotiska litteraturen. Dessutom är jag övertygad om att vi måste gå tillbaka till Mary Shelleys ord om att un-one sig själv för att till fullo förstå Lord Byrons vilja att svälta sig till döds. Det handlar om en vilja att slippa sig själv. Eftersom ingen annan vill ha en. Linda Skugge

Del tre av våra vårspecial: Efter att tävlingen försiktigt haltat igång börjar nu spänningen bli påtaglig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans kortavsnitt snackar vi om isometrisk (statisk) träning. Vad är det och hur kan en träna isometriskt? En muskel kan spänna sig på tre sätt: 1. Koncentrisk - dra ihop, förkorta 2. Excentrisk - sträcka ut, bromsa, förlänga 3. När vi spänner en muskel och håller kvar dess längd, det vill säga inte rör på den kallas det isometrisk träning Fyra fördelar med isometrisk träning: Att musklerna kan aktivera nästan alla motorenheter samtidigt Att musklerna kan jobba/anspännas under en längre tid. Motorisk kontroll, kroppskontroll och kroppsmedvetenhet Att det är låg belastning för lederna Bygger det några gains? Inte på samma sätt som koncentrisk eller excentrisk träning då det inte går att överbelasta på samma sätt. Det finns två sätt att träna isometriskt - med eller utan utrusning. Vi anser att de flesta har mest användning i sin vanliga träning av att jobba med isometrisk träning i kroppsviktsövningar. Exempel på isometriska övningar: Isometrisk träning med utrustning: Till/från pins - ett motstånd. Exempelvis pressa bänkpress eller knäböj mot ett stopp eller att dra mark mot ett stopp. Utan utrustning (blir då utan yttre motstånd/belastning): Plankor (ringar) Hollow hold Situp Gummiband för rygg exempelvis stanna i ett isärdrag i ytterläget Chins Referens i avsnittet, bla Mell C. Siff, PhD, Supertraining (Denver: Supertraining Institute, 2004). Avsnittet är 19:54 minuter långt.  Vi är i veckans avsnitt sponsrade av TheNapLab som gör tyngdtäcken som vi sover supergott av. Med koden STYRKEBYRÅN15 får du 15 procents rabatt ovanpå deras rea, september ut.

Wille och Jacob diskuterar fysiologin vid excentrisk träning och olika sätt att försöka träna den excentriska styrka mer specifikt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Avsnitt 200 av Tyngre Träningssnack 00:10:04 Dagens ämne, excentrisk träning 00:12:39 Vad en excentrisk kontraktion innebär rent fysiologiskt 00:15:13 Vi kan skapa mer kraft när vi arbetar excentriskt jämfört med koncentriskt 00:19:01 Förklaringar till varför du är starkare excentriskt än koncentriskt 00:21:36 Kan större skada på muskeln leda till större aktivering av satellitceller? 00:24:19 Betydelsen av den excentriska kontraktionen inom idrott 00:26:22 Kan fler sarcomerar på rad ge ökad explosivitet? 00:29:33 Fyra olika vis för att fokusera på den excentriska delen vid träning 00:31:02 Medvetet långsam excentrisk del med en submaximal vikt 00:40:01 Svänghjulsträning för ökad excentrisk belastning 00:50:52 Accentuerad excentrisk träning 01:02:20 Plyometrisk träning 01:04:30 Praktiska råd för plyometrisk träning 01:12:20 Skaderisken är hög i fall du belastar på för mycket direkt

Excentrisk mangemilliardær står bag byggeri med løndumping for millioner. Men pengene er ikke betalt endnu. Og bliver de nogensinde det? Kom med ind i verden hvor italienske firmaer udfordrer alt det som det danske arbejdsmarked står på.

200 avsnitt. Vi har gjort två hundra jäkla poddavsnitt. I det här avsnittet gör vi en liten tillbakablick, snackar toppning inför veckans SM-tävling för Johanna, varför Clara varit ledsen senaste tiden och sen snackar vi trots allt lite bänkpress. Vem behöver bänkpressvariationer och varför? Hålltider 0.00 Intro och throwback till avsnitt 1. 14:45 Johanna toppning inför sm - hur känns det inför SM på fredag och är det någon skillnad i träningen nu mot serie 2? 32:29 Clara har haft några tuffa veckor och varit ledsen i hjärtat. Vulvayoda får skit. #backavulvayoda 39:58 Bänkpressvariationer? Vi svarar på en lyssnarfråga om hur man bör tänka med variationer av sin bänkpress. Behöver man dem? Vad krävs för styrkeutveckling? Specificitet Progression Variation (bland annat) Den korta versionen av vårt snack är: de flesta behöver träna mer vanlig bänkpress, och bygga större volym muskler på överkroppen.  Studie: olika grepp vid bänk ger lite olika muskelaktivering i biceps och triceps. Men du blir bra på det du tränar och de flesta bänkar för lite ändå, och då behövs inga variationer. Träna teknik, träna på din setup, bänka mer istället. Obs. Det kan vara ROLIGT med variationer. Motivationen ska man inte förringa. 55:24 Olika variationer av bänkpress: Överbelastad (jobba med tung vikt ner) - vänja kroppen vid den tyngre vikten Mot kloss - kortare rörelsebana Gummiband - för att öka eller minska belastningen i någon del av lyftet Pausbänk - för kontroll i bottenläget Excentrisk bänkpress (kan ha överföring till ökad muskeltillväxt/ökad styrka, längre tid för varje lyft Hastighet / explosivitet

I december måned har vi erstattet vores månedlige udsendelse med 4 adventsudsendelser, hvor vi tager ud af studiet og hjem til 4 danske forlag, for at give dig litterær inspiration til, hvad du skal distrahere dig selv fra julemanien med. Første forlag i rækken er Forlaget Sidste Århundrede, der udgiver overset litteratur i dansk oversættelse med en forkærlighed for det grænsesøgende, monomane, excentriske og groteske. De anbefaIer: Mørkt forår af Unica Zürn, Kanelbutikkerne af Bruno Schulz og En antisemits erindringer af Gregor von Rezzori. I redaktionen: Josefine Maria Hansen, Astrid Rifbjerg og Nana Kofoed. Produktion: Josefine Maria Hansen. Musik: Sanne Dalgaard Møller.

Gott nytt år! Vi firar in det nya året med världens längsta försnack om hockey och nyår, för att landa i några olika träningsupplägg som du kan testa om du vill testa något nytt för att bryta gamla mönster efter nyår.  För dig som hatar försnack pratar vi träningsprogram på 37 minuter, och tipsar om: Excentrisk träning Klusterreps Dropset Triset eller cirkelträning Kör ett sexveckors nyårsfokus och berätta hur det går! Missa inte Styrkebyråns nyhetsbrev innan de kommer, anmäl dig här. Poddradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg, personliga tränare och kommunikatörer.

Excentrisk träning är när en rörelse bromsas in, och kallas också för negativ träning. Hur funkar det, hur gör man och hur mycket har egentligen Claras biceps växt den senaste tiden?  För dig som hatar långt försnack så är det över på 13:50 i avsnittet. Missa inte Styrkebyråns nyhesbrev, anmäl dig här. Podradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg, personliga tränare och kommunikatörer.

Den brittiske konstnären David Hockney är en färgstark man som inspirerat många människor inte minst modeskapare med både sin konst och sina kläder. Han var, bland annat, långt före andra män med att bära olikfärgade strumpor och hårdblondera håret, som ett medvetet stilgrepp. Sin unika stil håller David Hockney fast vid. Även om den blonda kalufsen har grånat, så kombinerar han fortfarande bjärta skjortor och kulörta tröjor med färgglada slipsar, så skickligt och självklart att moderedaktörer gör vågen av vördnad. Snart fyller David Hockney 80 år och för att fira det så visar Tate Britain, i London, just nu en stor retrospektiv utställning med hans verk, den största någonsin faktiskt. Den öppnade förra veckan, men har redan slagit rekord i biljettförsäljning för Tate Britain. Men så är David Hockney en sorts brittisk nationalhjälte. En excentriker med exceptionell talang vars konstverk är lättillgängliga. De behöver inga akademiska tolkningar för att begripas, eller uppskattas. Som grädde på moset har David Hockney en charm som skiner igenom i intervjuer, som han gärna gett under årens lopp. I veckans program berättar vi mer om David Hockney, hans liv och hans konst. Vi tar också en titt på Jack Hazans dokumentär A Bigger Splash från 1974, som handlar om David Hockney och hans vänkrets, som han ofta har målat av i sina tavlor. Vi pratar också med några män som, precis som David Hockney brukade göra, har blonderat sitt hår. Och så träffar vi den amerikanska konstnären Jenna Gribbon i New York. Veckans gäst är Mats Gustafson, konstnär och modeillustratör.

I veckans Tyngre Träningssnack har vi Stellan Kjellander som gäst. Stellan är tränare på Malmö Idrottsakademi där han tränar flera elitidrottare inom flera olika idrotter. Vi lägger dock fokus på Stellans personliga favoritgren där han själv också tidigare varit aktiv, släggkastning. Du får höra om hur man kombinerar stora mängder tung styrketräning med många pass av kastträning där man behöver vara ganska pigg och fräsh i kroppen varje pass. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Stellan Kjellander 00:08:10 Malmö Idrottsakademi (MIA) och kommunens satsning på elitidrotten 00:10:00 Gemensam träning för alla idrottare och riskerna med för specifik träning00:13:55 Vem anses vara en talang inom kastidrotterna inom friidrotten? 00:21:00 Finns det något tak vartefter mer styrka inte förbättrar prestationen? 00:25:35 Hur ofta tränar en släggkastare styrka? 00:26:45 Excentrisk och isokinetisk styrketräning 00:30:40 8 olika kastpass varje vecka 00:33:20 Kör de någon konditionsträning? 00:35:45 Hur ser styrketräningen ut? Vilka övningar nyttjar man? 00:38:30 Hur ser periodiseringen ut inom kastidrotterna idag? 00:43:00 Hur tänker Stellan när det gäller förebyggande träning? 00:47:05 En typisk träningsvecka för Marinda Petersson, en av Stellans släggkastare 00:48:10 Specialstyrka för släggkastare på MIA 00:52:55 Volymen av styrketräning vid varje pas 00:54:25 Hur utvärderar Stellan att Marinda inte tränar för hårt eller fel? 00:58:10 Försöka att bygga upp en kropp som tål all belastning och med god rörlighet 01:01:40 Hur mycket sliter själva kastträningen? 01:04:40 Variation av övningar, volym och intensitet på sikt 01:07:30 Vilodag föjt av testdag med maximala kast utomhus 01:11:45 När man testade Johnny Wahlqvist i bänkpress 01:14:25 När gamla tyngdlyftningsprogram körs av eliten inom friidrott

William Randolph Hearst (1863-1951) byggde sig ett eget slott, samlade på fler grejer än de flesta - och gav upphov till en av världens mest berömda filmer, Citizen Kane. Han skapade även ett medieimperium som bland mycket annat publicerar modetidningar som Elle, Marie Claire, Cosmopolitan och Harpers Bazaar. I veckans STIL berättar vi mer om denne banbrytande publicistexcentriker.   I år firar Hearst Corporation att det är exakt 125 år sedan William Randolph Hearst satte titeln ”ägare” i redaktionsrutan på tidningen The San Francisco Examiner. Det var hans första tidning, som lade grunden till vad som kom att utvecklas till ett multimedieföretag, det första i sitt slag. Under mottot ”informera, inspirera och underhålla” driver Hearst idag 15 dagstidningar, 20 magasin, 29 tv-stationer, två radiostationer – och är dessutom delägare i ett flertal kabelkanaler, plus en hel del annat också. Och det är helt i grundaren William Randolph Hearst anda. För sällan – ja, faktiskt aldrig tidigare – hade världen skådat en lika innovativ entreprenör i mediebranschen. Skyll på honom för att idag välbekanta tricks för att fånga uppmärksamheten – sport, brott, sex och skandaler – är satt i system. ”En tidning från Hearst är som en skrikande kvinna som rusar ned för gatan med uppskuren hals”, som en av hans journalister krasst konstaterade. Men han tryckte inte bara nyheter i tidningar, utan sände nyheter från sina egna radiostationer. Och magasinens tidningsredaktörer uppmanades att bara köpa historier som kunde göras om till filmmanus, som i sin tur kunde produceras av en filmstudio som han drev tillsammans med Louis B Mayer. Långt innan ett uttryck som ”synergieffekt” blev poppis att slänga sig med bland dagens företagsledare hade Hearst satt det i system. Pengarna rasslade in och han gick hängivet in för att köpa, köpa, köpa och samla, samla, samla på grejer – som han förvarade i ett flott slott, som han lät bygga i Kalifornien. San Simeon hette det och kallas idag för ”Hearst Castle”.  Om hur det är att komma dit och uppleva överdådet får vi höra i programmet. Vi har också träffat finansmannen Erik Penser. Under 1980-talet var en av de mäktigaste i branschen, men förmögenheten föll platt under krisen 1991. Men han kom igen. Ett par år senare startade han Erik Penser Bank. Idag pendlar han mellan Stockholm och godset i England, där han är bosatt sedan mitten av 70-talet. Han gillar också att samla. Det började han med redan som tioåring – då med serietidningar och bioaffischer. Nu är samlingarna så omfattande att de växt sig ur hans hus och fått flytta in på banken i Stockholm. Vi har även besökt ett legendariskt svenskt tidningsgeni som verkligen kan konsten att sälja tidningar och öka upplagor – Gunny Widell. Veckotidningarnas livräddare har hon kallats. Otaliga är nämligen de gånger hon under 1970- och 80-talet kallades in av Bonnier för att rädda olika sjunkande veckotidningar, som Husmodern, Vecko-Revyn, Damernas Värld och Sköna Hem.  Och så får vi höra om vad som egentligen hände med Patty Hearst, William Randolph Hearst barnbarn, och varför hon poserade med basker och k-pist på bild 1974. Veckans gäst är Mårten Blomkvist, filmjournalist på Dagens Nyheter.