Podcasts about hastighet

Ett långsamt bredband kan vara ett störningsmoment. Därför väljer många att investera i snabbare hastigheter. Men om man inte får vad man betalar för är det ofta svårt att få rätt som konsument. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muhammad Mahloujian fick lägga ner mycket tid på att själv reda ut problemet med att Halebop inte levererade den bredbandshastighet till honom som de utlovat. Reportage av Anna Berg och intervju med Anna Span, chef för kundrelationer på Telia, som äger Halebop, och Victoria Andersson, chef för juridik och marknad på Telekområdgivarna.I måndags kom en tingsrättsdom som gav Nordea rätt mot en kund som blivit lurad att föra över 100 000 kronor till en bedragare. Banken blir inte skyldig att ersätta kunden. Kristofer Johannesson, biträdande Konsumentombudsman, säger att myndigheten kommer att överklaga beslutet.Många barn lockas att göra av med pengar i olika spel. Nu lanseras hemsidan Kolla spelet som ska ge föräldrar bättre koll på spelens innehåll. Emma Claesdotter-Knutsson , docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet och överläkare på BUP, har varit med och skapat sajten.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

Sofia Roos Forssell driver Butik Kalcit i Österskär och på Östermalm. Sofia lever med modets hastighet och manifesterar med ljusets hastighet. Butik Kalcit har en särskild plats i mitt hjärta eftersom jag fick vara med och hålla space när idén till Butik Kalcit föddes i början av 2020 och den första butiken såg dagens ljus bara en dryg månad senare.  Vill du komma i kontakt med Sofia? Instagram: https://www.instagram.com/butikkalcit Facebook: https://www.facebook.com/butikkalcit TikTok:https://www.tiktok.com/@butikkalcit Web: https://www.butikkalcit.se   Tillit och mod.  En plats för spännande möten, spännande samtal. En plats för det annorlunda, det extraordinära, det okonventionella. En plats att tänka nya tankar, få nya idéer och kanske slå in på vägen mot ett helt nytt liv.    Om Aviaya Nathali Arnetz och Miljonrevolutionen: Instagram: https://www.instagram.com/aviaya.se Facebook: https://www.facebook.com/aviaya.nathali.arnetz/ Youtube: https://www.youtube.com/@aviayanathaliarnetz Web: https://www.aviaya.se Miljonrevolutionen Instagram: https://www.instagram.com/miljonrevolutionen Facebookgruppen Miljonrevolutionen: https://www.facebook.com/groups/miljonrevolutionen Web: https://www.miljonrevolutionen.se

Ring P1 från Göteborg om bland annat kärnvapen, hastigheten på våra vägar och mängdrabatter i matbutikerna. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad gör du när det ser riktigt illa ut? Antingen vänder du skutan eller så lägger du av. Magnus Helgesson är gäst och vi pratar om att aldrig ge upp, att attityd är viktigare än kunskap. Det är härligt att vara företagare om du har rätt verktyg. Då behöver det inte vara jobbigt. Vi pratar om att ha mål och riktning. Lyssna på detta korta avsnitt med inspiratören Magnus Helgesson. Ett avsnitt som är helt oklippt.    https://www.magnushelgesson.se

➡ Bli ⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠ og få tidlig tilgang til de nyeste episodene. Fremover vil de som ikke er medlem måtte vente lenger, mens de som er medlemmer får høre episodene umiddelbart. Simen Gaure har doktorgrad i matematikk og jobber med kryptering ved NSM – Nasjonal Sikkerhetsmyndighet. Simen har også bakgrunn fra Metodeutvikling innen samfunnsøkonomi, og med supercomputing på Blindern. ► SPONSOR:Denne episoden er sponset av Kristent Ressursenter. Les mer om dem her: https://kressurs.no ► STØTT HENRIK BECKHEIM PODCAST Om du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. ► Du kan støtte podden ved å donere et beløp til: ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ➡ Bli STØTTEMEDLEM for kr. 49,- per mnd. ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | Google | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple Kapitler: 00:00 Dynamisk omfang, 8 bits og matematisk komprimering 05:00 Matematikk vs. elektronikk, og kvantifisering av lyd 10:00 Rørforsterkere og transienter, vinyl og digital lyd, Electrocompaniet 15:00 Analoge kabler 18:00 DNA er matematisk intensivt 19:30 Hva er en algoritme? 25:05 Kryptering, AES, Alan Turing og Enigma 34:00 Kvantecomputere og kryptering 40:50 Grovers algoritme og global vs. lokal optimering 45:00 Spooky action at a distance og flere dimensjoner 54:00 Informasjonsteori og logaritmer 59:20 Terninger og big numbers 01:02:30 Entropi, sannsynlighet og forventet sannsynlighet 01:10:40 Potensiell vs avsluttet uendelighet og ordinaltall 01:15:50 Er uendelighet like lite som det er stort? Primtall 01:20:00 Kompleksitet, NP og raskeste vei fra A til B 01:29:00 Tyskernes Enigma-maskin under 2. verdenskrig 01:34:30 Finnes tilfeldigheter? Er en randomizer virkelig tilfeldig? 01:40:54 Vi kan ikke leve i en simulering hvis ting er tilfeldige 01:46:00 Antall bits i kryptering, 128, 256, 512, 1048 bits etc. 01:49:47 Lysets hastighet – hvorfor er det den absolutte hastighet? 01:55:00 Vanskelig å få Einsteins relativitetsteori til å passe med kvantemekanikken 01:59:54 Reelle tall 02:04:36 Hilberts hotell 02:15:27 Hexagonale bikuber og flislegging 02:22:02 Reversert kausalitet, UFO-fenomenet, Alcubierre drive og gravitasjon 02:28:00 Klima og FNs klimapanel 02:36:00 Elektrifisere Melkøya 02:43:13 Klima er blitt en religion 02:52:00 AI - kunstig intelligens og matematikk

Klarer vi å temme lyset - altså få lyset til å gjøre det vi vil - er det en døråpner for neste generasjon mikrobrikker. Det vil blant annet gi oss raskere og mer energieffektiv KI, og mye bedre sensorer enn vi har i dag.Mer om det i denne andre av totalt tre episoder i vår mini-serie om mikrobrikker (anbefales å høre førsteepisoden før du lytter til denne)!Er du ekstra spent på Chris sin forklaring om usynlighetskapper? Spol deg fram til 25 minutter og 40 sekunder ut i episoden, så serveres den der :)Hurra for MiNaLab som er 20 år i år! Følg lenka for å lese mer om stedet midt i Oslo, der det forskes på, utvikles og produseres mikrobrikker: https://www.sintef.no/laboratorier/minalab/Er du over snittet interessert i sensorer? Da må du gjerne sjekke ut konferansen vår The Sensor Decade 2024: https://sensordecade.com/Gjester:Daniel Nilsen Wright, seniorforsker SINTEFChristopher Dirdal, forskningsleder SINTEFProgramleder: Aksel Faanes Persson.Musikk: Ooyy - Come 2gether (Epidemic Sound)Har du ris, ros, eller innspill til hva vi bør snakke om? Send oss det du har på hjertet til smartforklart@sintef.no :) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Geflepodden #382 snackar vi ner den ganska intetsägande premiärmatchen mot Brage. Vi pratar ny formation, nyförvärv och glappet mellan förväntningar och verklighet när det kommer till första träningsmatchen. Går det ens att dra några slutsatser? Dessutom bjuder Niclas på en ”veckans Pär Asp” där han påminner oss om en gammal tredjemålvakt, som numera sitter i kassan på Ica. God lyssning! Ps. Glöm inte vår livepodd fredag 9 februari!

Tillit och mod. En plats att reflektera över djupet och vidderna inom oss. En plats för nya tankar, nya perspektiv, nya vägar och ett helt nytt liv.  Producent: Alva Arnetz Casserberg Annas instagram: https://www.instagram.com/annaarnetz.se/ Facebookgruppen Tillit & mod: https://www.facebook.com/groups/tillitochmod Annas websida: https://www.annaarnetz.se/

Prenumerera: Spotify Sommarpoddandet fortsätter. Martin pratar om den ukrainska motoffensiven och varför den inte verkar gå så snabbt. Myran har läst endel på wikipedia om Västafrika och fransk neo-kolonialism. Lite korta semesterintryck från Polen hinns med, och Prigge dyker upp lite överallt. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på […]

Detta är en / preview / för ett frågeavsnitt från Eld och rörelse på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

”Mina drömmars stad?” är en podcast om Stockholms lokalpolitik med inslag av önsketänkande om en stad för alla.Hur kan EUs nya lag om bevarande av grönområden påverka Stockholm? Behöver Stockholm egentligen internationell marknadsföring? Detta och mer besvaras i månadens avsnitt. För mer information om oss och vad vi gör så kan du följa oss på […]

I detta sommarloja avsnitt granskar vi Pizzeria Morenos påstående om att vara världens största pizzeria, fastighetsmäklarnas svårigheter att sälja lyxlägenheter i lågkonjunkturen, att danskar turistar i Göteborg för att besöka Nordstan samt den bristande granskningen av Eurovision i Malmö. Nyhetssvepet:Ockupation av Hamnens Restaurang på Öckerö har inlettsSlagsmål under Gothia CupNya sälkutar i SlottsskogenHvaldimir hälsar på […]

Den här veckan är lyssnarnas önskevecka i Andakten i P1. ”Skulle du kunna ta upp om känslan att av att livet rusar på, och att man missar det som är väsentligt i livet, hur kan jag hitta min plats i tillvaron?”Robert Eriksson, pastor i Betlehemskyrkan i Göteborg, musiker och författare, svarar i Andakten.Jag får en ny möjlighet varje morgon. När en ny dag randas, är jag med om ett ögonblick som kan göra all skillnad för resten av dagen. Den viktigaste personen i världen är den som just nu är framför mig. Den viktigaste tiden i livet är nu. Och den viktigaste aktiviteten i livet är nu. När jag lever så, befinner jag mig i livets hastighet. TextThe half known life av Pico LyerMusikQuand vous souriez av och med Libor KolmanProducent Neta Norrmoljudmix Frida Claesson Johanssonför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

Nu börjar djuren vakna till liv efter sin vinterdvala, lika så grabbarna som har fått nyfunnen energi från sol och lite värme. Oskar har hittat en ny grupp människor han hatar och Joacim kan inte annat än att hålla med. Håller ni med också? Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanne lukter strøm i luften. Marianne får gåsehud av egen kunnskapSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ring P1 från Göteborg om änglar i hemtjänsten, hastighetsbegränsningar som kan rädda liv och brott mot äldre. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Sylvia Nordskar ble nummer sju i VM i skyrunning på sin egen bryllupsreise. Vi får høre hvordan hun gikk fra å være et langrennstalent til å bli en av Norges beste fjelløpere samtidig som hun har gjort jobbkarriere i et miljø som krever mange timer på jobb. Hanne Mjøen Maridal forteller om kjempeløpet på 1.12 under København halvmaraton, og om motgangen som gjorde løpet ekstra gledelig. Professor Øyvind Sandbakk forklarer oss hva kritisk hastighet er og om det er en ting vi bør ta inn i treningsarbeidet. I tillegg diskuterer vi drift på puls under trening og pulsfall i intervallpauser. Kristian og Jann er veldig opptatt av Berlin Marathon som bare er dager unna. De diskuterer de siste øktene og løpsplanen. Hør episoden i appen NRK Radio

I denne episoden av LØRN møter Silvija Seres fagsjef for byutvikling i Ruter, Ola Skar. Sammen med medvert Johannes Goa Ludvigsen fra Sweco lærer vi om hvordan reisemønstret vårt kan holde byen sammen. Her får du også innsikt i hvordan kollektivtransporten bringer folk sammen og er viktig for bykulturen. Vi stiller også spørsmålet; hva endres med autonomi?-«Hastighet skaper mer avstand»You will learn about:• Ombruk og sirkulære modeller i byggebransjen• Tverrfaglig samarbeid om det digitale i en bransje med mye siloinformasjon• Hvorfor det er behov for nye digitalte verktøy på ombruksmaterialerLiterature:«En nasjon på fire hjul» – Ullrik Eriksen«Forhandle med virkeligheten – ett år på ett hjul» – Erlend Loe See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hastighet er mye omtalt både av fagpersoner innen trafikkavvikling og den enkelte trafikant. Men hva er egentlig optimal hastighet? I episoden forklarer Daniel hvorfor mange har en feil oppfatning av hva som er riktig fartsnivå når det kommer til trafikkavvikling.

Få saker känns lika tillfredställande som att kunna ducka undan en flygande pistolkula, och det är möjligt både visuellt och mekaniskt tack vare det vi idag känner till som bullet time, en förlängning av konceptet slowmotion. I veckans program pratar jag med Aaron Vesterberg Ringhög (Aaron_VR på Twitter), gammal GAMEcore.se-kollega, spelskribent och värd i sin egen podcast Öppna Världar, om just detta ämne. Slowmotion, bullet time som vi lärt känna det sen The Matrix dagar och andra former av reaktionstricks och tidsbromsande knep är vad som diskuteras i veckans show. Om vi pratar för snabbt så bara sänk podd-hastigheten till 1½. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/playeronese/message

Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad blixtens hastighet betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden. Veckans panel och spaningar:Calle Norlén: Förenande fiender. Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program som funnits länge! Det fiffiga är att Spanarna är lika mycket ett direktsänt program som en uppskattad podd för alla som gillar samhällsspaning med humor. Spanarpanelen består av tre vassa personligheter vars uppdrag är att försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre - välkommen ombord! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad hastighet (både blixtsnabb och sölig) betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden med hjälp av pensionerade stenografer. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Dagens avsnitt handlar om fastigheter. Podden gästas av förvaltarna Tobias Kaj och Philip Hallberg som driver fonderna Lannebo Fastighetsfond och Lannebo Fastighetsfond Select. Podden går igenom varför fastighetssektorn är så intressant, hur man vaskar fram de bästa casen, och hur framtiden för fastighetssektorn kan se ut!----Letar du efter en bra och trygg plattform för att handla kryptovalutor besöker du nbx.com/mm-----Ladda ned IG appen på IG.com-----Twitter: https://twitter.com/marketmakerspod Kontakt: podcast@marketmakers.se Hemsida: https://www.marketmakers.se/ Niklas och Fabian finns förstås också på Twitter:https://twitter.com/alden_niklas https://twitter.com/franzen_fabian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Episode 66 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas och Johan försöker återigen att diskutera ett vardagligt ämne, nämligen hur gör vi för att gå korrekt på en trottoar? Hastighet, klädsel och stilpoäng? Vilket är det bästa sättet? Inlägget 348. Att gå på trottoarer dök först upp på En Kvart i Veckan.

Tre raringer med mikrofoner deler sine beste facts. Pandemien baner vei for katte-forskning. Vi vet nesten ingen ting. Slaghov! Og hornblåsere i åpen togvogn.Raringer:Marit Simonsen (@hugsandscience),Jan-Ole Hesselberg (@JOHesseberg),Andreas Wahl (@vitenwahl)

De siste ukene har lange renter både her hjemme og internasjonalt steget brått. Bedringen i økonomien er noe av forklaringen, men hastigheten skyldes også tekniske forhold i markedet som vi går inn på i dagens podcast. Selv om en korreksjon av en såpass kraftig renteoppgang kan virke ganske trolig, bør man også ta med seg at rentenivået som prises inn fremdeles er forholdsvis lavt.

Denna vecka pratar vi om BMWs väg in i elbilsmatchen! Vi har provkört nya BMW iX3 och lät dessutom en helt vanlig potentiell kund klämma och känna på den. Vi hör vi om hur Volvos VD plötsligt blivit elbilsfrälst, och så har vi fått mail med en genial matte-formel från en av landets ledande vindkraftsexperter!

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. Det blir bland annat en diskussion kring hur volym och hastighet påverkar dina resultat på gymmet, vad sweet spot träning innebär och om det är effektiv träning samt om det finns fördelar eller nackdelar med att träna med fullt rörelseutslag (full range of motion) På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har fortfarande inte fått ett nytt barn 00:01:09 När du glömmer bort vilka sida av kroppen som varit skadad 00:05:15 Hur lång tid tar det innan du märker av en effekt på konditionen från träning? 00:09:15 Vilken påverkan har tankar och blodsocker på dina hungerkänslor? 00:16:29 Hur viktigt är träningsvolym vid styrketräning och kan du använda lätta vikter för att nå hög volym och hög effekt? 00:31:48 Är det nödvändigt/bra att träna med full range of motion (rörelseutslag) 00:44:16 Vad innebär sweet spot träning och är det bra träning? 00:47:56 Hur stor roll spelar hastigheten när du styrketränar?

Avsnitt inspelat den 20 september 2020. Det är tuffa tider. Vi befinner oss alla mitt i hösten. Betala gärna en slant innan du lyssnar. Vi behöver tända många ljus för att väga upp detta mörker. OBS! Vi rekommenderar inställningen ”Hastighet 1 1/2” vid lyssning av detta avsnitt. #PatreonLive #PatreonFans #Geosspengar #Viliderocksåavdetta Inlägget Patreonavsnitt #2 – inga gratislyssnare tack dök först upp på Ståplatspodden.

Första rad: Där skuggor begravts av skuggor Uppläsning: Harald Leander Diktsamling: Ur "Höstens Hastighet", Bokförlaget Tranan 2017 ÖVERSÄTTNING: Erik Bergkvist & Maja Thrane MUSIK: Jan Kaczmarek: Memories of the evening EXEKUTÖR: Leszek Mozdzer, piano

Medan vissa framtidsspanare hävdar att förändringshastigheten i samhället ökar på grund av en allt snabbare, eller till och med exponentiell, teknisk utveckling finns det också de som säger att de lågt hängande frukterna är plockade, att det blir svårare att innovera och att förändringstakten därmed stannar av. Hur dessa två utsagor hänger ihop och vad som ligger bakom förändringshastigheten diskuterar vi i det här avsnittet av podden.LÄNKAR:Joakim Wernberg, Går allt verkligen fortare? Teknologisk förändring, entreprenörskap och experiment (Kapitel 6 i Navigera under osäkerhet)Rutger Bregman, Utopia for realists and how we can get thereAndreas Bergh, Björn Elmbrants kritik av kapitalismen är tröttsam See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Teknisk utveckling förknippas med innovativa idéer, men den kan också ses som en historia om investering. Både varan och det man betalar för den med är tid, konstaterar ingenjören Christina Gratorp. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag har inte tid. Är det min vanligaste tanke? Jag bär tiden som ett juvelsmycke i fickan, och tar bara fram den vid speciella tillfällen. I övrigt råder återhållsamhet. Det är så mycket som ska göras. Helst ska det göras fortare än i går, så att jag kan spara lite av den gnistrande bristvaran. Att spara tid är ett heltidsarbete. För mig är det bokstavligen så, eftersom jag arbetar med att programmera fiberoptiska nätverk till att fungera lite, lite snabbare för varje ny rad kod. Sedan kan någon annan spara en nanosekund eller två. Hastighet är teknikutvecklingens imperativ, i allt från transportmedel till processorer, och ända sedan industrialiseringen tog fart har strävan efter högre tempo varit modernitetens följetång. Som ett nav i accelerationssamhället tronar Silicon Valley. Här har arbete stått i centrum sedan långt innan elektronikeran tog fart. När spanska erövrare anlände till Santa Clara-dalen år 1769 möttes de av storslagen ekologisk mångfald, rikliga färskvattenreserver och Ohlonefolkets väldokumenterade gästvänlighet. Spanjorernas etablering blev starten på den överproduktion som än i dag kännetecknar Silicon Valley. Ackumulationen av de enorma rikedomarna återinvesterades i tekniker för att höja produktionstakten ytterligare. För det krävdes lika enorma naturresurser, arbetsinsatser och hundratusentals människoliv. Förslavningen av Ohlonefolket ledde till vad vi nu för tiden kallar ett folkmord. Behovet av tungt och farligt arbete i Santa Clara-dalen har sedan dess bara ökat, under Kaliforniens guldrush, Amerikas största fruktodlingsindustri och nu när platsen blivit hela världens teknikcentrum. Historien om teknisk utveckling kan också ses som historien om finansiering. I dag associeras Silicon Valley med det allra senaste, och målet är fortfarande att höja hastigheten. I denna teknopolis etablerar sig företag för att ragga finansiering och här finns de stora pengarna. The Big Five alltså företagen Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft har tillsammans en ekonomi som är större än Storbritanniens. Och kanske är det någonstans här svaret på frågan om varför tiden aldrig räcker till står att finna. Finansiärer letar ideligen efter sådant som går att förpacka, sälja, återförpacka och sälja igen. Som illusionen om tidens knapphet. Som kontrast till den populära bilden av en ensam, genial uppfinnare som förändrar världen med idéer, kan man tänka sig teknikhistorien som ett resultat av investeringar. Tid är verkligen pengar. Frågan är vems arbete det tekniska överflödet lyckas ersätta. En närmare titt på historien avslöjar intressanta sidoeffekter. Snarare än att spara tid tycks modernitetens lösningar förskjuta den. Antingen genom att hacka upp den eller genom att omfördela den mellan grupper i samhället. Telegrafnätet, detta viktorianska internet, var till exempel helt beroende av de många springpojkar som levererade telegrammen mellan telegrafcentralen, hushållen och kontoren. Att tekniken förlitade sig på manuell och billig arbetskraft blev tydligt i den eskalerande konflikt som å ena sidan kom att handla om synen på barnarbete, och å andra sidan om behovet av en infrastruktur som bar upp stora ekonomiska intressen. Ett mer nutida exempel är det digitaliseringsarbete som bibliotekarier utför dagligen när de märker och kontextualiserar information, och tillgängliggör den i våra nätverk. Utan sådant här manuellt, och tidskrävande, metadataarbete skulle elektronisk information vara en hopplös samling nålar i en lika hopplös samling höstackar. På samma sätt utför vi som använder sociala medier ett kontinuerligt arbete när vi förser The Big Five med information om oss själva utan att vi tänker på det som just arbete. Produkterna som sägs kunna spara tid i våra hushåll följer samma mönster. När mikrovågsugnen för hemmabruk lanserades på 1980-talet innebar det helt nya krav på obrutna fryskedjor från leverantör till matbutik till den privata frysen och dagens mobiltelefoni gör att vi tar med jobbet till hemmet och hemmet till jobbet. Sociologen Judy Wajcman har med hjälp av tidsdagböcker visat att den tid vi lägger på hushållsarbete inte har minskat med mikroelektronikens intåg. Tvärtom gör till exempel mikron att vi tinar maten mer aktivt än om vi bara lagt fram brödlimpan över natten. Kanske är det inte konstigt att våra känslor kring accelerationssamhället är ambivalenta. Summan av den berömda kardemumman verkar alltför ofta bli noll. Eller, enligt Wajcman, till och med minus. För miljön har den utan tvekan blivit negativ. Under de tvåhundrafemtio år som gått sedan spanjorerna anlände Santa Clara-dalen har landskapet totalt förändrats. Den bördiga jorden är utarmad, full av guldruschens gruvbrott och kvicksilverutsläpp, och grundvattnet förvandlat till övergödda avlopp. Och hur fläckfria tekniktillverkarnas renrum än är på insidan är kemikalierna som används i modern elektronik livsfarliga för dem som arbetar där. Silicon Valleys näst intill mytologiska status gör det svårt att påminna sig om att det faktiskt är en plats där människor bor, arbetar och lever. Likaledes kan det vara svårt att se att det vi kallar mjukvara inte är viktlösa, immateriella idéer, utan högst materiella företeelser med sin egen komplexa tillverkningslogik. Silicon Valley är i dag en av Nordamerikas mest förorenade platser, trots att en stor del av tillverkningen har flyttat utomlands. Det som en gång kallades The Valley of Hearts Delight går nu under namnet The Valley of Toxic Fright. Men om själva meningen med uppfinningen är att generera rikedom, är det verkligen förenligt med att spara tid? Klocktiden kan förvisso ingen betvinga, men vad är väl den perfekta produkten om inte något som lyckas konstruera tidens ständiga pågående till ett ständigt pågående slut? En bristvara vi måste köpa igen och igen, ett omättligt fortlöpande underskott. Och till sist leder oss Silicon Valleys uppfinningar tillbaka till det egna jaget. Det som ska befria oss från oss själva från livets trista göromål, malande upprepningar och småskaliga livsuppehållande åtgärder ringar in och förstärker våra kroppsliga behov. Så har till exempel robotdammsugaren höjt kravet för vad som anses vara rent och våra personliga varumärken flyter ihop med våra personligheter. Vår biologi framstår som sköra glaskonstruktioner och våra identiteter som bortskämda snorungar, i konstant behov av uppmärksamhet för att hållas uppblåsta. Trixandet och pumpandet kräver ett oupphörligt flöde av mikroarbete. Samtidigt jobbar mediaplattformarnas moderatorer med att ihärdigt rensa bort sådant som anses vara för magstarkt. Teknik är med andra ord inte särskilda fenomen som flyter ovanpå våra övriga liv, utan ingår i en teknosocial verklighet där vi ständigt förhandlar och omförhandlar dess villkor med oss själva, med varandra och med naturen. Så med dessa nya former av arbete kommer här en stulen uppmaning: fråga inte vad Silicon Valley har gjort för dig, utan vad du har gjort för Silicon Valley. Christina Gratorp, skribent och ingenjör Lästips Pressed for Time - Judy Wajcman, University of Chicago Press, 2016. The Silicon Valley of Dreams - David N Pellow, Lisa Sun-Hee Park, Penguin press, 2002. Media Technologies - Tarleton Gillespie, Pablo J Boczkowski, Kirsten A Foot, The MIT Press, 2014. Nollsummespelet - Alf Hornborg, Bokförlaget Daidalos, 2015.

Mycket spännande avslöjas i detta avsnitt: hur många tår Åsskar har, vilken planet han tänkt flytta till, hur snabbt jorden färdas och varför det finns en skottdag. Utöver denna spännande fakta läser Gabriel upp massor av inlägg ur frågelådan och pratar om mobbning, oro och att det är viktigt hur vi ser på oss själva och pratar om oss själva.  Dagens ord: skottår Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

I det här avsnittet vidrörs ämnet Nackdelar. När funkar det och när funkar det inte? Lukas är gäst och pratar lite om sitt rollspel “Travellers on a Red Road”. I vanlig ordning tas samtalet till oväntade platser och det spekuleras friskt om hur man kan skildra sin rollpersons nackdelar på intressanta sätt. Det blir också lite snack om PvP, OSR och Stefan & Krister. Något för alla alltså! (Vi ber också om ursäkt på förhand till alla med stomipåse...)

Ring P1 från Stockholm om bland annat förslag på nytt register för organdonation, att hastigheten sänks på flera vägar och att slopa sommartid. Programledare: Henrik Torehammar

Vill vi vara med och skörda vad den gamla världen sått åt oss? Vill vi vandra på den väg där människorna vill döda Jesus?Vad kan vi lära oss av Jesus och de val han gör?1Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra eftersom judarna var ute efter att döda honom.2Judarnas lövhyddefest närmade sig.Joh 7:1-2 (Bibel 2000)Säg till israeliterna: På femtonde dagen i samma månad, den sjunde, infaller Herrens lövhyddefest, som varar i en vecka.3 Mos 23:34 (Bibel 2000)Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

Brittiska parlamentet öppnas. Hastighet diskuteras på trafikkonferens i Tylösand. det finns bara ett fåtal Myskoxar kvar i Sverige. Livet återvänder till Anbarprovinsen, som IS drevs ut ifrån. Inför Svt:s Uppdrag Granskning om hemlöshet. Rättegång rörande dödsskjutningen av Erik Torell inleds. Migrationskommittén startar sitt arbete. Sista striden i Idlib i Syrien. Handbollsklubb får ej alkoholtillstånd. Italiens regeringsbildning.

I veckans avsnitt blir det diskussioner kring konditionsträning och protein samt kombinationen av de två. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Quorn påstås bygga dubbelt så mycket muskler som mjölkprotein 00:10:08 Ett högre proteinintag gav högre VO2max vid konditionsträning 00:24:58 Skillnaden mellan att mäta intensitet med RPE, puls eller hastighet Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

200 avsnitt. Vi har gjort två hundra jäkla poddavsnitt. I det här avsnittet gör vi en liten tillbakablick, snackar toppning inför veckans SM-tävling för Johanna, varför Clara varit ledsen senaste tiden och sen snackar vi trots allt lite bänkpress. Vem behöver bänkpressvariationer och varför? Hålltider 0.00 Intro och throwback till avsnitt 1. 14:45 Johanna toppning inför sm - hur känns det inför SM på fredag och är det någon skillnad i träningen nu mot serie 2? 32:29 Clara har haft några tuffa veckor och varit ledsen i hjärtat. Vulvayoda får skit. #backavulvayoda 39:58 Bänkpressvariationer? Vi svarar på en lyssnarfråga om hur man bör tänka med variationer av sin bänkpress. Behöver man dem? Vad krävs för styrkeutveckling? Specificitet Progression Variation (bland annat) Den korta versionen av vårt snack är: de flesta behöver träna mer vanlig bänkpress, och bygga större volym muskler på överkroppen.  Studie: olika grepp vid bänk ger lite olika muskelaktivering i biceps och triceps. Men du blir bra på det du tränar och de flesta bänkar för lite ändå, och då behövs inga variationer. Träna teknik, träna på din setup, bänka mer istället. Obs. Det kan vara ROLIGT med variationer. Motivationen ska man inte förringa. 55:24 Olika variationer av bänkpress: Överbelastad (jobba med tung vikt ner) - vänja kroppen vid den tyngre vikten Mot kloss - kortare rörelsebana Gummiband - för att öka eller minska belastningen i någon del av lyftet Pausbänk - för kontroll i bottenläget Excentrisk bänkpress (kan ha överföring till ökad muskeltillväxt/ökad styrka, längre tid för varje lyft Hastighet / explosivitet

Frågan om höghastighetståg har lyfts fram som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt, men skulle det verkligen fungera? Maria Börjesson, professor i nationalekonomi, har undersökt frågan, och presenterar här effekterna på sysselsättning, bostadsbyggande och tillväxt, samt lyfter fram eventuella vinnare och förlorare på ett storskaligt infrastrukturprojekt. 

Hör om japanska och franska höghastighetståg: är det något Sverige skall satsa på ? Och om framtidens Hyper loop, och om en man som drog i nödbromsen för att han tyckte att det gick för snabbt. Vår ciceron genom de snabba tågens historia är Per J Andersson.

Kan vi åka i ljusets hastighet än? Det pratar vi om med Mattias Blennow, lektor i teoretisk astropartikelfysik vid KTH. Vi pratar om Breakthrough Starshot med Avi Loeb, professor på Harvard, och så lite hederliga raketmotorer med Li Forsberg på GKN. 

Efter att ha zoomat in på driftsansvar så fortsätter vi där vi avslutade förra avsnittet. Vi har diskuterat de fyra kärnvärdena i förtroende och nu går vi in på olika beteenden som kan bygga förtroende om de görs rätt. Tretton stycken till antalet är dom.Boken vi baserat avsnittet på är Speed of Trust av Stephen M R Covey. Några hållpunkter:[4:14 Inzoomningen][9:57 Huvudämnet]18:45 Barn kan vara aningen för raka28:50 Dags att prata kompetens34:40 Elefanten? Vilken elefant?42:10 Jag sa faktiskt NÅN dag

Den här veckan var vi tvungna att kalla in vår ständige gäst Johan för att hjälpa oss att reda ut Jockes nya ”skägg”. Utöver all beröm som öses åt både höger och vänster så bjuder vi på idéer om att spela in ett avsnitt i en gräddsås och så jagar vi fortsatt fulsprit till kommande […]

Hur snabbt kan du bygga förtroende egentligen? Snabbare än du tror är svaret, men det kräver att du börjar med dig själv. Inzoomningen tillägnas WIP, och hur det kan hjälpa oss att få saker klara även i vardagen.Boken vi baserat avsnittet på är Speed of Trust av Stephen M R Covey. Marcus bok om Bangsu finns här Några hållpunkter:[2:48 Inzoomningen][7:25 Huvudämnet]14:57 Ola och Tobbe stämmer varandra26:10 När är det bäst att plantera ett träd?35:50 Du måste kunna lita på dig själv42:25 Tänk på att folk kan ha olika avsikter46:48 Tänk på TFKKF

What happens in Göteborg stays in Göteborg? Eller? I veckans avsnitt snackar vi lite kräkis och lite träning (såklart). Vi pratar också om vårt galna överkroppspass i BDSM-hörnan med MrGrey. Och så svarar vi på en lyssnarfråga om hur tillförlitliga fettmätningar är, samt går loss på avsnittets tema: Hur tunga ska mina reps vara? Vad menar vi när vi säger “tungt som om du skulle orka två reps till” i våra program och vad betyder RPE och RiR egentligen? HÅLLTIDER: 0.00 Intro. Varför är podden sen med inspelning? Vad hände egentligen i Göteborg? Vad hände i BDSM-hörnan på gymmet? 14:29 Lyssnarfråga: hur tillförlitliga är fettmätningar på våg? 23:14 Vad menar vi när vi säger “tungt som om du skulle orka två reps till” i våra program och vad betyder RPE och RiR egentligen? /// Vad är RPE? RPE är ett sätt för en tränande person att självreglera sin träningsintensitet och belastning. Att avgöra hur trött hen är och hur många reps hen har kvar i tanken utan att använda sig av procent ifrån max.  Rating of Perceived Exertion, som det betyder, kommer från professor Gunnar Borg, Borgskalan på 60-talet. RIR - Reps In reserve är också samma typ av mått: Hur många reps tror du att du klarat mer? I en studie från 2017 bad man tränande personer skatta sin RPE efter ett maxlyft, och sammantaget uppskattade deltagarna maxlyften till att vara mellan 9.6-9.7 RPE. Man ville också jämföra relationen mellan hastigheten i lyften och RPE. Man kunde se att ju högre RPE - ju långsammare rörde sig stången. Varför pratar vi om hastighet på stången? Newtons lag - acceleration = sträckan x tiden. Acceleration är en hastighetsförändring som vi kan öka genom att lyfta snabbare - det vill säga vi kan skapa kraft genom att lyfta snabbare. Genom att kunna röra stången på ett bra sätt, med fin teknik, och fin hastighet i lyften kommer vi också komma långt när det blir tungt Fördelar och nackdelar för nybörjarlyftare: En annan studie från 2016  som jämförde RPE och RIR i böj mellan erfarna och nybörjarlyftare visade att nybörjarlyftare skattade sitt 1RM-lyft lättare än de erfarna: 57 procent av nybörjarna tyckte deras 1RM-lyft var en 9:a på RPE medan över 93 procent av de erfarna skattade maxlyftet runt 9.5. Skillnaden mellan grupperna: Subjects were assigned to one of the 2 groups: (a) ES (n = 15, training age: 5.2 ± 3.5 years) and (b) NS (n = 14, training age: 0.4 ± 0.6 years). Precis som i den första studien såg man en korrelation mellan hastighet på stången och RPE. Fördelar för nybörjare med att utgå från RPE/RiR: God teknik spelar lika stor roll i början som belastning Neural anpassning: Hjärnan bygger motorvägar i nervsystemet och ju mer fina reps där, ju bättre motorväg Mindre skaderisk Mer motivation att gå från ett pass och känna power än fail (för tungt) Bra sätt att lära känna sin kropp Nackdelar för nybörjare med att utgå från RPE/RiR Många nya lyftare vet ej sitt max alls och lyfter alldeles för lätt - FÖR lätt kommer också bli knepigt Svårt - tar tid att lära sig uppskatta och känna sin förmåga och sin kropp /// Spana in våra träningsprogram Bli en beefcake 2-split, 3-split eller 4-split samt Hållfast kropp - ett förberedande program för dig som vill bli redo att börja lyfta.  Missa inte Mandalayas Don't run - ett konditionsträningsprogram med roddmaskin för dig som styrketränar. Poddradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg. Missa inte Styrkebyråns nyhetsbrev innan de kommer, anmäl dig här. 

Google har sedan tidigare (2014) gått ut med en rekommendation kring att det är en fördel att ha ett sk SSL-certifikat kopplat till sin hemsida, eftersom det höjer säkerheten både på sajten och för besökarnas del. SSL certifikat höjer säkerheten på din sajt Enkelt förklarat så är ett SSL-certifikat ett kvitto […] Inlägget #55 Din hemsida – säkerhet och hastighet dök först upp på Greger Hillman.

Det krävs mer än att bara lyfta tungt för att skapa kraft och bli stark. I veckans avsnitt pratar vi om att ha hastighet i sina rörelser och vilka övningar du kan göra för att bli snabbare. Podradion Styrkebyrån produceras av Johanna Barvelid och Clara Fröberg, personliga tränare och kommunikatörer. 

Men 140 är ännu mer om vi menar antal dagar i rad som Adam är obesegrad.

Nu när hela världen är skruvad kan det vara läge att återutsända Mats Nileskärs första expedition till staden där den bisarra parallellvärlden i det afrikanska Amerika har sitt ursprung; Houston, Texas. Allt om screw-kulturen som idag påverkar alla från Justin Timberlake till ASAP. Ett P3 SOUL från 2003.

"Det här är ett minne jag delar med många. Det är vinter. Jag leker i en park. Jag är här med min dagmamma och några andra barn. Mörkret är kompakt, marken är täckt av snömodd. Det är vinter och det har varit vinter så länge jag kan minnas. Det är som om inga andra årstider ens existerat. Dagarna är som veckor. Jag kommer hem klockan fem på eftermiddagen. Klockan halv sex börjar barnprogrammen på tv. Halvtimmen dit är en mansålder. Sen dess har har tiden börjat gå snabbare. En vinter slutade plötsligt att vara ett år lång. Allt började gå snabbare ju äldre jag blev. Framför allt - själv tiden förändrades. Kanske är det inte något märkligt. En gång fick jag upplevelsen av tid förklarad för mig. Det var en professor i filosofi som ville vara pedagogisk. "Du förstår" sa hon. "När du är två år är ett år femtio procent av ditt liv. Ett år är halva ditt liv. Det här påverkar din tidsuppfattning. Du mäter omedvetet tiden utifrån din egen ålder. " Jag är trettio år nu. Ett år är bara en trettiondel av mitt liv och för varje dag som går blir dagar och år mindre och mindre delar av mitt liv. Det är därför jag tycker det känns som om vintrarna har blivit kortare och att den där kvarten att vänta på bussen inte längre tar lika lång tid. I allt det här finns acceleration. Och den kan jag inte stoppa." Medverkar i programmet gör Lili Persson intervjuad av Roger Dackegård, Dick Harrison intervjuad av Eric Schüldt samt Ray Kurtzweil intervjuad av Danjel Nam.