Podcast appearances and mentions of karin bojs

Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare skaffade barn med bofasta bondekvinnor.När våra förfäder kom till Europa från Mellersta Östern var kontinenten befolkad av neandertalare sedan flera hundra tusen år tillbaka. Våra förfäder, homo sapiens, förmåga att kommunicera gjorde det möjligt för dem att leva i större grupper, upprätthålla nätverk och organisera kultplatser. De tog också med sig förmågan att utrycka sig med konst och dans. Homo sapiens blev med tiden slutet för neandertalarna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Bojs som är vetenskapsjournalist och författare. Aktuell med boken Europas mödrar – De senaste 43 000 åren.Europa har befolkades i urtiden i tre vågor: först kom istidsjägarna för 43 000 år sedan, med start för 8 000 år sedan anlände bönderna från Mellersta Östern och sedan för 4800 år sedan kom en våg av herdar från stepperna i Östern. Människorna kom gående och även längs kusterna med båtar.Kvinnornas roll i historien har tidigt osynliggjorts av att organiska material som textiler försvinner, medans stenyxor överlever i årtusenden. Men DNA-tekniken gör det möjligt att förstå den tidiga människans historia på ett nytt sätt.Bild: Venus från Willendorf från Wiens naturhistoriska museum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblock AudioLyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lange, Michaelwww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Lange, Michaelwww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Lange, Michael www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Dagens gäst blev år 2015 Augustprisvinnare för boken ”Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren”, där hon beskrev den DNA-forskning som revolutionerat kunskapen om människans ursprung. Hon heter Karin Bojs och är vetenskapsjournalist och författare, aktuell med en ny bok som denna gång har särskilt fokus på de europeiska mödrarnas ursprung. I dagens avsnitt samtalar vi om kvinnans ställning i Europas tidigaste kulturer, om hur vetenskap gett oss insikter om tidiga könsroller och vad det var som hände för 6000 år sen när ett mer mansdominerat samhälle plötsligt började framträda.Karin Bojs bok: https://www.adlibris.com/se/bok/europas-modrar-de-senaste-43-000-aren-9789100177843Biljetter till Bildningskomplexet LIVE den 10 maj: https://billetto.se/e/bildningskomplexet-live-kungen-och-makteliten-med-mikael-holmqvist-biljetter-817229?utm_source=billetto+advertising&utm_medium=frontpage&utm_campaign=billetto+web&utm_content=2SEStötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Jonatan Leandoers nya skiva, jägar- och samlarnytt med Karin Bojs, Michel Houellebecqs porrdebut, och vår tids stora fråga besvaras: Är e-böcker början på slutet för mänskligheten? Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Andersson gästas av kulturskribenten Björn Werner för att ta sig an de stora kulturfrågorna.

Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare skaffade barn med bofasta bondekvinnor.När våra förfäder kom till Europa från Mellersta Östern var kontinenten befolkad av neandertalare sedan flera hundra tusen år tillbaka. Våra förfäder, homo sapiens, förmåga att kommunicera gjorde det möjligt för dem att leva i större grupper, upprätthålla nätverk och organisera kultplatser. De tog också med sig förmågan att uttrycka sig med konst och dans. Homo sapiens blev med tiden slutet för neandertalarna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Bojs som är vetenskapsjournalist och författare. Aktuell med boken Europas mödrar – De senaste 43 000 åren.Europa befolkades i urtiden i tre vågor: först kom istidsjägarna för 43 000 år sedan, med start för 8 000 år sedan anlände bönderna från Mellersta Östern och sedan för 4800 år sedan kom en våg av herdar från stäpperna i Östern. Människorna kom gående och även längs kusterna med båtar.Kvinnornas roll i historien har tidigt osynliggjorts av att organiska material som textiler försvinner, medan stenyxor överlever i årtusenden. Men DNA-tekniken gör det möjligt att förstå den tidiga människans historia på ett nytt sätt.Bild: Venus från Willendorf från Wiens naturhistoriska museum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblock AudioLyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenskaKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förlossningar kan medföra en smärta jämförbar med få andra upplevelser. Men hur vi ska se på denna smärta har förändrats genom historien. Helena Granström reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det var en smärta så intensiv att den lösgjorde sig från kroppen. Den hörde inte längre samman med det värkande köttet utan intog det som en vätska, flödade genom muskler och vävnader, trög och grym. Smärtan var en egen substans och allt jag kunde göra var att möta den som en sådan: Jag minns att jag föreställde mig att jag åt av den, sög den i mig med sugrör, tog tugga efter tugga av den med sked. Och jag minns också att jag i den stunden tyckte mig förstå hur tortyr kan fungera, varför intensiv smärta har förmågan att bryta ned jaget: inför det som nu vällde över min kropp var jag redan från början kapitulerad, beredd att böja mig fullständigt: inför den kunde jag inget annat än dö.Det var min andra förlossning, precis som den första i hemmet och utan smärtlindring, och precis som den första snabb och okomplicerad, men smärtan jag upplevde var en helt annan den var något jag aldrig varit i närheten av förut.Med smärta ska du föda dina barn lyder den hårda dom som utfärdas över kvinnan i Bibelns Första Mosebok, och straffet tycks tveklöst ha verkställts: Av alla däggdjur verkar människan vara den som föder sin avkomma med den största av plågor. Dock inte, som vetenskapsjournalisten Karin Bojs påminner om i boken Europas mödrar, i första hand som en konsekvens av att Eva en gång lät sig förledas av ormen att äta av kunskapens frukt, och dessutom tog med sig Adam i fördärvet utan helt enkelt som resultatet av en evolutionär kompromiss. Det avancerade intellekt som till stora delar utgjort nyckeln till människans evolutionära framgångar har ett nära samband med det faktum att människoungen föds hjälplös, oförmögen att bidra till sitt eget inträde i världen. Och på samma sätt bidrar människans fördelaktiga tvåbenta, upprätta gång i kombination med människans väl tilltagna hjärna till förlossningar med mycket små marginaler, där barnet bara med nöd och näppe kan ta sig igenom förlossningskanalen, och då inte med mindre än att dess kropp genomgår en vridning i tre olika plan.Synen på smärtans förbannelse över de födande kvinnorna har oavsett om vi förstår den som gudomligt eller evolutionärt given emellertid genomgått stora förändringar genom historien, och i synnerhet under det senaste dryga seklets moderniseringsprocess. Journalisten Maja Larsson återger i boken Kläda blodig skjorta en debatt i tidskriften Husmodern omkring år 1920, en period då de traditionella hemförlossningarna i snabb takt höll på att ersättas av medicinskt övervakade förlossningar på sjukhus eller förlossningshem, där smärtlindring med hjälp av medel som kloroform och morfin var ett alternativ. En läsare kritiserar samtidens bortklemade kvinnor, som tycks ha glömt bort att den heliga skrift faktiskt uppmanar kvinnor att föda sina barn i smärta: Hennes egen mormor, framhåller denna debattör, behövde ingen av kvalmiga eterångors extas för att tro på Guds tillvaro, utan kunde modigt och tåligt ta sin andel i mänsklighetens stora lidandebörda. Ett femtontal år senare har såväl den allmänna opinionen som medlen för bedövning skiftat; en kvinna som fått tillgång till det nya bedövningsmedlet lustgas vittnar då i samma publikation om hur hon kommer in på sjukhuset med de vildaste plågor och ännu timmar av kval framför sig, när hon erbjuds en gummitratt att hålla över munnen; med dess hjälp övergår förlossningen från helvetiska plågor till ett regelrätt lekverk. Kanske, spekulerar kvinnan, kommer denna nya medicinska upptäckt också att ge avtryck i födslotalen; det är inte osannolikt att många kvinnor avstått från att föda mer än ett barn just för att de efter sin första förlossning befunnit sig under en nästan omedveten skräckpsykos. Ytterligare några decennier senare har tonläget i det offentliga samtalet förskjutits ytterligare, så att sjukvårdens oförmåga att på ett säkert och effektivt sätt lindra kvinnors förlossningssmärtor betraktas som uttryck för en patriarkal  attityd: Föda utan smärta bör vara varje kvinnas självklara rättighet, förkunnar en sjubarnsmor i tidningen Expressen .Hur ska man då bäst förstå den intensiva smärta som beledsagar de flesta förlossningar, åtminstone i de fall då den inte avhjälps på medicinsk väg? Är det helt enkelt frågan om att kvinnor pinas i onödan som författaren Ann-Charlotte Leffler låter sin romanfigur resonera redan i boken En sommarsaga från 1886, och att det är rent ut sagt dumt att underkasta sig ett lidande som man inte behöver? Eller är det möjligt att utvinna något meningsfullt ur detta lidande, utöver vagt psykologiska resonemang om att smärtan hjälper modern att knyta an till sitt nyfödda barn som eftersom det är barnets ankomst som till sist markerar slutet på plågan?Kanske står svaret delvis att finna i den dubbelhet som präglar smärtans förhållande till identifikationen med den egna kroppen, för på samma gång som långvarig smärta kan leda till att man distanserar sig från de värkande kroppsdelarna det där skraltiga knäet som plågar mig och hindrar mig i min vardag, men som inte är jag har smärtan en förmåga att kedja den som har ont till hans eller hennes kroppslighet, genom i varje stund leverera en brutal påminnelse om att uppdelningen i kropp och själ, liksom föreställningen om oberoendet dem emellan, inte är något annat än en fåfäng, bräcklig illusion.Det var inte jag som genomförde mina förlossningar, skriver författaren Aase Berg i boken Spöket, det var min kropp. Allt jag kunde göra var att lita på den. Att föda barn är i många avseenden konsten att acceptera sin egen maktlöshet, och därefter utnyttja dess styrka: Att inse att mot denna motståndare, kroppens egen vilja, kan jag aldrig segra men om jag å andra sidan böjer mig för den kan den uträtta mer än jag någonsin själv skulle klara av. Och i någon mening kan smärtan kanske förstås som en länk mellan det jag som finner sig besegrat av krafter djupt inom sig, och den kropp som uttrycker dessa krafters ofattbara verkan i det att den utför det till synes omöjliga: krystar, vrider och pressar ett nytt liv ut genom en trång passage där inget fjunigt huvud, inga hjälplöst gripande händer eller riktningslöst sprattlande små lemmar borde kunna ta sig förbi.Min hembarnmorska hade en hund med sig vid förlossningen, en stor och gammal labrador. Varför börjar den skälla plötsligt? undrade min mamma, där hon höll min dotter sällskap på nedervåningen i vårt hus. Det gjorde den inte det var jag som gav ifrån mig ett märkvärdigt läte, uråldrigt och obegripligt, någonstans emellan morrande och vrål. Jag minns att jag hörde det, själv förskräckt, i samma ögonblick som min son slank ut ur min kropp och togs emot av väntande händer, och att jag tänkte att det jag fått höra var ljudet av allt det där som rymdes i mig men inte var jag. Aldrig har det stigit ur mig igen det försvann, tillsammans med den outhärdligt intensiva smärtan, in i den mänskliga däggdjurshistoriens skuggor men har jag någon gång hört en röst som klingar av mening, så är det den.Helena Granström, författareLitteraturMaja Larsson: Kläda blodig skjorta svenskt barnafödande under 150 år. Natur och kultur, 2022.Karin Bojs:Europas mödrar de senaste 43 000 åren. Albert Bonniers förlag, 2022.Aase Berg: Spöket olyckligt kär i djur. Kaunitz-Olsson, 2022.

Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs är på besök och berättar om sin nya bok som handlar om när KVINNORNA hade makten, för tusentals år sedan. Karin Bojs är på besök med sin nya bok "Europas mödrar de senaste 43 000 år sedan" och förklarar att under många tusentals år så var det nog kvinnorna som styrde våra samhällen. Fram till en dag då sexiga cowboys red in från steppländerna i Kaukasus.Sedan pratar vi med skorstensfejarmästaren Petri Toumela om vad som egentligen gäller när man ska sota sina skorstenar nu när fler och fler människor väljer att börja värma upp sina hus med ved.Dessutom pratar vi om Mörbylångas nya kampanj ko-vett, som de blivit tvungna att dra igång därför att turisterna på Alvaret inte beter sig som man ska.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman

Europas mödrar och fäder har vandrat olika vägar. Nu börjar forskare med hjälp av genteknik  kunna urskilja hur vandringsmönstren skiljer sig åt. Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör, via Neandertal-sex till ett 5 000 år gammalt incestfall. Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller och visar vad den allra senaste vetenskapen har att säga. Karin Bojs i samtal med Sara Wrige, teknologie doktor i fysik och präst i Caroli församling, Borås. Medarrangör Albert Bonniers förlag *Scensamtalet följs av Samtal fortsätter 

Släktforskaren om hemligheterna som gömmer sig i vårt DNA och den mörkaste dagen i hans liv. Peter Sjölund lyckades med hjälp av släktforskning via DNA 2020 lösa ett av Sveriges mest uppmärksammade mordfall, det 16 år gamla dubbelmordet i Linköping. Om det har han tillsammans Anna Bodin skrivit boken Genombrottet som kommer ut sommaren 2021. DNA-detektiven Peter Sjölund har skrivit flera böcker, till exempel Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren, tillsammans med Karin Bojs. I programmet pratar Peter Sjölund om konsten att återuppväcka de döda och om de hemligheter som gömmer sig i vårt DNA. - Jag berättar också för första gången om den mörkaste dagen i mitt liv. Om Peter Sjölund: Släktforskare, 55 år. Född i Kramfors, bosatt i Härnösand. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Gunilla Nordlund. Idag kommer tyvärr Sommarprogrammet avbrytas kl 14 i P1, på grund av extrasändning från statsministeromröstningen. Sista halvtimmen av Sommar sänds efter extrasändningen i P1. Vill du höra programmet i sin helhet, utan avbrott, sänds det också ikväll kl 22.30 i P1. Programmet, med musiken i sin helhet, finns även på hemsidan och i Sveriges Radios app från klockan 13.00. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Az én európai családom - 54 000 év genetikai öröksége "Karin Bojs elhatározta, hogy a DNS-elemzések segítségével az őskori emberekkel való rokonságát fogja feltárni. Több száz tudományos tanulmányt dolgozott fel, a világ legnevesebb kutatóival készített interjúkat, és számos országba utazott el, hogy kövesse a múltba vezető nyomokat." Egy ilyen ívű könyvnél mit tehet a riporter? Kicsippenti a számára különösen érdekes csemegéket, és szerencsére a fordító, Harrach Ágnes szívesen válaszol az ezekre vonatkozó kérdésekre. (A maradék száz kérdést már idő hiányában nem tettem fel...)

Två semestrande svenskar räddade livet på hajbiten man i Australien. Är det egentligen okej att sörpla? Och dagens gäst är vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs.

Vem är du?Att kolla upp sina rötter med ett DNA-test blir allt vanligare. Men vad är det vi gör när vi DNA-testar oss? Vad vet vi och varför behöver vi veta? Vi tittar närmare på fenomenet med författaren och vetenskapsjournalisten Karin Bojs och Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Moderator är kulturskribenten Johanna Lundin.

Intresset för släktforskning med hjälp av DNA-teknik ökar. Vad leder det till? Gentest blivit populärt  Intresset för släktforskning med hjälp av DNA-teknik ökar. Vad kommer det att leda till när det gäller synen på den egna historien? Mer eller mindre tolerans för olikheter? Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs kommer till studion idag. Hon har skrivit böcker om människans ursprung men även låtit analysera sitt eget DNA. Vad lärde hon sig? Mörker med potential Artisten Slowgold (Amanda Werne) kommer hit och spelar live. Hennes senaste skiva heter Mörkare och vi ska prata om vilken form av mörker som har konstnärlig potential.  Nya rutiner dödar hästsperma - ansvarige ministern svarar  Vi följer också upp nyheten från i måndags om den växande kritiken mot de nya postdistributionsreglerna som främst drabbar boende i Norrland. Medverkande: Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Tyngre Rubriker firar ett år i detta avsnitt som blandar rubriker både från TV, dagstidningar och internationell press. Avsnittet börjar med att diskutera tv-serien Biggest Loser med fokus på denna säsong där man har tagit med "kändisar" med betydligt mindre övervikt än deltagarna i tidigare säsonger. Efter det går diskussionen vidare till veganer och hur ett större utbud med färdigmat för dem mycket möjligen kommer att leda till en försämring i kvalitén på deras dieter. Avslutningsvis diskuteras fenomenet tabataintervaller med utgångspunkt från en artikel i Dagens Nyheter. Det är många som inte vet vad tabataintervaller ursprungligen innebar för typ av träning och det är också en del som missförstår vilka eventuella träningseffekter de kan vänta sig från tabataintervaller. Medverkar i panelen gör som vanligt Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Tyngre Rubriker ett år 00:01:48 Biggest Loser VIP och programmet rent allmänt 00:24:06 Kommer veganer att äta mer skitmat framöver? 00:33:30 Karin Bojs och Tabataintervaller Följ gärna Tyngre Rubriker på instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Lite Passé har träffat författaren Karin Bojs, som skrivit storsäljande böcker om människans historia med utgångspunkt i aktuell DNA-forskning och genetik. Hur kan naturvetenskapliga perspektiv bidra till historisk kunskap? Och vad är hemligheten bakom en riktigt läsvärd bok? Intervju från historikermötet i Sundsvall 2017.

Linn har varit med i Historieätarna och blivit TV-kändis. Nathaniel har gått ner sig och vill att det ska bli ljust igen. Nobelmiddagen i all ära men för några veckor sen lagade Linn mat till 1600 personer! Fick alla sin mat?? Dessutom vill Nathaniel diskutera tiosekundersregeln och köttbullar på okända golv.Med Nathaniel Contardo och Linn Söderström. Producent: Matilda Kihlberg, Iris media. The post #4: Historieätarna och tiosekundersregeln appeared first on IrisMediaserver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tjugonde avsnittet sätter sig Cyril & Stig ner med vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs och pratar gener. Vilka är vi egentligen? Genforskningen har de senaste åren gjort enorma framsteg och får stor inverkan på forskning och synen på oss själva. Karin Bojs har skrivit flera hyllade böcker på ämnet och nu senast i boken "Svenskarna och deras fäder". Lyssna när vi nördar in oss i genetik... (foto: Ulrica Zwenger) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

JOURNALIST, FÖRFATTARE. I sitt Sommarprogram berättar Karin Bojs om vägen till journalistyrket, och utforskar vårt gemensamma arv och våra kopplingar till neandertalare, men även sitt egna familjearv. Karin Bojs bjuder även in arkeologen och musikern Francis Gill som spelar på en svanbensflöjt som är rekonstruerad efter fornlämningar från istiden. Hon pratar om kreativitet och hur den ofta har en mörk baksida, med psykiska sjukdomar som följd. Hon kopplar sin egen kreativitet till just psykiska sjukdomar i hennes familj.En familj vars resa hon reflekterar över, och hur lyckan kommer och går: hur hennes familj ena stunden har en egen bondgård, och i nästa får en av medlemmarna sitta i Karlshamns fästning och slutar sitt liv urfattig: Ibland går det upp, ibland går det ner, säger Karin Bojs.Om Karin BojsTilldelades Augustpriset 2015 för årets bästa fackbok: Min europeiska familj de senaste 54 000 åren, i vilken hon söker sig bakåt i Europas och sin egen släkts urtida historia med hjälp av arkeologiska fynd och dna-vetenskap. Var under många år Dagens Nyheters vetenskapsredaktör och har även skrivit böckerna Vikten av gener och Syra själv, om konsten att syra grönsaker.Hedersdoktor vid Stockholms Universitet för att hon på ett "spännande och kunnigt sätt gett naturvetenskapen en framträdande plats i Dagens Nyheter". Har också fått Ingenjörsvetenskapsakademiens mediepris och Kunskapspriset av Nationalencyklopedin.Startade den svenska sektionen av pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser. Utbildad bagare, har arbetat i tio år på olika bagerier och konditorier i Göteborg.Producent: John Swartling

Från mjölksyrade grönsaker i Sverige till miso i Japan. Hur fungerar det egentligen? Karin Bojs är vetenskapsjournalist och har  länge skrivit i Dagens Nyheter. Hon är också författare till flera böcker, bland annat Min europeiska familj de senaste 54000 åren, som fick Augustpriset 2015 i fackbokskategorin. För några år sen kom hon ut med boken Syra själv - konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier. Det går nästan inte att misslyckas med mjölksyrning, säger hon. Och det blir så gott. Man får primörer mitt i vintern. Karin Bojs förklarar hur det fungerar, hur man enkelt börjar och förklarar varför det är så nyttigt.Dessutom berättar hon om mjölksyrningens spännande historia det var surkål som fick bukt med skörbjuggen hos sjömän.Meny besöker också Japan, den fermenterade sojabönans, misons, rike. I Sverige är miso den grumliga soppan på sushirestauranger. I Japan används den till så mycket mer. Där finns över 1 300 olika sorters miso. Och miso i nån form är i Japan lika självklart som ris eller sjögräs. Meny är med när miso tillverkas och besöker en välsorterad affär.Dessutom tillverkar vi drycken kombucha, fermenterat te, på redaktionen med hjälp av en svamp som ser ut som en slemmig manet.

Ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs live på Bokmässan i Göteborgs podd-scen. Det blev ett samtal om existentiella dimensioner i både vår kunskap om mänsklighetens ursprung och klimatfrågan.

Karin Bojs är vetenskapsredaktör för dagens nyheter. Karin och Aschberg pratar vetenskaps journalistik.

I dagens program: Dagens Nyheters vetenskapsreporter Karin Bojs, som tillsammans med medicinreporterna Anna Bratt skrivit boken Vikten av gener, hur DNA påverkar din vikt.