Podcasts about arkeologi

Arkeologian ja historiantutkimuksen tutkimuskohteena on menneisyys, erityisesti menneisyyden ihminen. Arkeologit tutkivat ennen vain esihistoriaa, mutta nykyisin työkenttä yltää aina omaan aikaamme asti. Arkeologi tutkii materiaalisia jäännöksiä isotoopeista monumentteihin ja maisemaan, kun taas historioitsija keskittyy kirjallisiin lähteisiin. Tekstivastine: https://www.utu.fi/fi/yliopisto/akateemiset-juhlat/professoriluennot/maaliskuu-2025/georg-haggren

Daniel Josefsson är egentligen thrash metal-gitarrist. Ändå har han grävt sig ner till oanade djup i svensk countryhistoria. Över knastrande loppisvinyl guidar han oss till försvunna tejper, övergivna studios och vad som egentligen hände i Rågsved.

Dags för ett favoritämne - Norrland! Vi grottar ner oss i spridda teman. Emma berättar om en spännande grav och pratar om aktuell forskning från norr. Eric kommer in på vikingatid (som vanligt) och djupdyker i två otroliga gravar. Annars? Är det väl som ett vanligt avsnitt, det hör till en del trams. Har du en fråga eller förslag på tema? Hör gärna av dig till oss på instagram @fornpodden, mejla oss på fornpodden@gmail.com eller besök vår hemsida www.fornpodden.com. Podden görs i samarbete med @studioruffen. Klippning, redigering och ljud görs av Tobias Hansson.

En träl saknade människovärde och behandlades som boskap, även om det fanns möjligheter för trälar att bli arbetsledare och tjäna ihop medel till sitt egna friköp.Trälen Tunne sägs i början av 520-talet ha lett ett stort träluppror mot sveakungen Egil. När Tunne förlorade sin upphöjda position som skatteväktare hos Egils far flydde han och startade ett uppror där självaste kung Egil tvingades fly till Danmark, enligt Snorre Sturlassons sagor.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi. Han är aktuell med boken Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14000 år.Trälar fanns redan 4000 år före vår tidräkning. Arkeologiska fynd av människooffer visar på ett hierarkiskt samhälle där det bör ha funnits trälar. Efterfrågan på metaller i Norden från 1700 före vår tidräkning kickstartade en långväga handel med trälar. Handeln med trälar var viktig ända fram i vikingatiden.Går det att belägga historien om trälen Tunne och hans forna herre kung Egil? Kanske. Vad vi vet är att trälar var helt rättslösa i det fornnordiska samhället. Och trälarnas barn blev också trälar, men trälar kunde få arbetsledande ställning och bli frigivna.Det var noga reglerat hur ägaren till en träl som dödats eller lemlästats skulle kompenseras för sin ekonomiska förlust. Någon så kallad mansbot behövde man inte betala. Trälen levde sitt liv genom sin ägare.Träldomen försvann gradvis under äldre medeltid, och de ofria ersattes delvis med fria legohjon. Trälar som fick egna jordbruk, inte minst som nyodlare, blev efter en eller ett par generationer fria landbor. Träldomens upphörande kan framför allt förklaras med att andra och mer lönsamma sätt att utnyttja arbetskraft vann insteg. Samtidigt gav kristendomen ett värde till alla kristna människor. Många kom att ge sina trälar frihet i sina testamenten på 1200-talet. När träleriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, utfärdad under Magnus Erikssons eriksgata 1335, som stadgade att envar som föddes av kristna män och kvinnor skulle vara fri var det mer en bekräftelse på en process som pågått länge. Det danska och norska träleriet var då sedan länge avskaffat.Bild: Kung Egils sista strid. Hjälmbleck från ValsgärdeMusik: Ragnarok 2020 av bzur, Soundblock AudioDetta är en omklippt och ommixad version av ett avsnitt som ursprungligen publicerades den 9 mars 2022 Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håvard Hegdal er arkeolog og prosjektleder ved NIKU's utgraving i Bispevika i Oslo. ►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠  Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk. ► VIPPS Om du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278 ► Du kan altså støtte podden ved å donere et beløp til: ➡ Vipps (lenke for mobil) eller bruk Vippsnummer: #823278 ➡ Eller bli MEDLEM og få tilgang til de nyeste episodene først. ► Omtale/rating: Legg gjerne igjen en omtale/rating på ⁠⁠Spotify⁠⁠ & ⁠⁠Apple Podcasts⁠⁠.  Det hjelper podcasten med å bli synlig for flere. ► Facebook-gruppe: Bli med i Facebook-gruppen her ► Linker: ⁠⁠Youtube⁠⁠ | Google | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple Kapitler: 00:00 Japan 13:00 Arkeologi vs. historie og antropologi 17:00 Bjørvika, Middelalderbyen og utgravinger  22:00 Hvordan overlevde neanderthalerne og demisovaene? 36:00 Hvem var den aller første homo sapiens? 41:00 Epigenetikk 53:00 Kristiania, Oslo, Bispevika, Bjørvika, Middelalderen og kulturendring 01:06:00 Follobanen har gitt oss masse  01:17:00 Tjære, svovel og steinkjeller 01:23:00 Hverdagen til en tenkt familie i middelalderens Oslo 01:35:00 Klær i middelalderen 01:45:00 Slaget i 1240 og Håkon Håkonson 02:07:00 Skinnsko fra middelalderen 02:13:00 Krukke fra 1300tallet 02:18:00 Katt fra 1200tallet 02:32:00 Treverk fra en brygge i Bjørvika i 1606

Korleis heng arkeologiske funn og tekstar saman når det gjeld den eldste historia i Norden? I dag ser vi på tilfellet Lejre, som ser ut til å ha vore sete for danske kongar frå folkevandringstida til 900-talet. Kva slag historier kan litteraturen fortelja om denne eldste historia vår? Og korleis oppstod ein stad som Lejre? Kvifor akkurat der? Er det noko med landskapet? Geografien? Finst det kanskje stadnamn som kan fortelja om det? Innspela i Lejre 18. juli 2024.

Dette programmet tar vi opp bibelsk arkeologi. VI ser nærmere på Scott Striplings utgraving i Shiloh og får vite noe om en mulig plassering av tabernakelet. Vi får også høre litt mer om forbannelsesamuletten som ble funnet i massene etter Adam Zertals utgraving av Josvas alter på Ebal. Dette er spennende oppdagelser som på hver sin måte viser oss ulike sider ved historien. Vi finner altså fakta som peker på Bibelens troverdighet i sin beskrivelse av Shiloh. Samtidig skyver amuletten fra Ebal det eldste funnet av skrifttegn noen hundre bakover. Vi møter Scott Stripling og Zvi Koenigsberg. Sistnevnte har vi møtt tidligere, hvor han har fortalt om sine opplevelser med Adam Zertal og hvordan han også var med på å finne en måte å tyde skrifttegnene på amuletten.

Våren 2023 gav Øystein Brekke, professor ved OsloMet, ut boka Religionshermeneutikk. I boka argumenterer han for ei fleirfagleg, konglomerativ, tilnærming til religion og livssyn i skulen - og for at skulefaget må ha ein livssynsopen fagontologi. Denne episoden er den andre samtalen Øystein har med Inge om tankane i boka. Målet er både å opne opp diskusjonane i boka for fleire, og å kunne gå djupare inn på det som vert diskutert. Dersom du har spørsmål, innspel, kritikk eller kommentarar til episoden kan du sende dei til krlepodden@outlook.com *Her er eit knippe lenker og lesetips for lyttarar som vil gå meir inn i stoffet frå episoden * Store norske leksikon om Paul Ricoeur. (https://snl.no/Paul_Ricoeur) Andreassen, Øyvind Soltun og Jørgensen, Camilla Stabel (2022). «Et ressursperspektiv på uenighet. Analyse av kjerneelementet Utforsking av religioner og livssyn med ulike metoder.» Prismet, 73(2–3), 23–49. https://doi.org/10.5617/pri.9696 Anker, Trine (2018). «Hvordan utforme kjerneelementer i KRLE / Religion og etikk?» Religion og livssyn. Tidsskrift for religionslærerforeningen i Norge, 30(1), 2–3. Brekke, Øystein (2016). «Arkeologi og teleologi. Paul Ricoeurs dialektiske kulturteori.» I M.P. Clausen og L. Sandbeck (red.), Og teologi. Festskrift til Carsten Pallesen (51–73), Eksistensen. https://oda.oslomet.no/oda-xmlui/handle/10642/4274 Brekke, Øystein og Æsøy, Knut Ove (2023). «Livsmeistring og livsmeining: KRLE som undringspraksis.», side 87-100 I: Folkehelse og livsmestring - med utgangspunkt i fagene (https://www.universitetsforlaget.no/folkehelse-og-livsmestring). Universitetsforlaget. Krogseth, Otto (2009). «Religion og kultur. Forsøk på en forholdsbestemmelse.» I A. Brunvoll mfl. (red.)_ Religion og kultur. Ein fleirfagleg samtale_ (32–45). Universitetsforlaget. Gilhus, Ingvild Sælid (2009). «Hva er religion i dag? Religionsbegrep og religionsvitenskap.» I A. Brunvoll mfl. (red.) Religion og kultur. Ein fleirfagleg samtale (19–31). Universitetsforlaget. Skeie, Geir (2006). «What do we mean by ‘religion' in education? On disciplinary knowledge and knowledge in the classroom.» I K. Tirri (red.) Religion, spirituality and identity (85–100). Peter Lang Publishing Group. Øystein si bok finn du her: https://www.universitetsforlaget.no/religionshermeneutikk Øystein har og laga ei religionsfagleg og religionsdidaktisk studentordliste (https://www.academia.edu/103426850/Religionsfagleg_og_religionsdidaktisk_studentordliste?fbclid=IwAR1h4TFYOv9OSUDR_RLAiTqZHdDVUCR3XuNdETEQpGZmeMgxqfTj2b8llYg). Der kan du finne forklaringar på mange av omgrepa vi brukar i samtalen. Sitatet som opnar episoden er frå side 164 i boka til Øystein, der han siterer Otto Krogseth frå kapittelet "Religion og kultur. Forsøk på en forholdsbestemmelse". Her er sitatet i sin heilskap: "Kultur og religioner er ikke «første ordens»-størrelser, der begreper avbilder eller representerer foreliggende forhold, tilgjengelig for direkte observasjon. I stedet har vi å gjøre med abstrakte, konstruerte «andre ordens»-størrelser, diskursbegreper der meningsinnholdet ikke er tilgjengelig uavhengig av «sekundære», forskjellige og kontekstbaserte forhandlinger omkring begrepene." (Krogseth 2009: 33) Musikk av Lee Rosevere «Thought Bubbles» https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ «All the Answers» https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Boken Hällristningarnas värld av Johan Ling ger svar på alla frågor kring våra äldsta konstverk. Var älvor inblandade när de skars in? Är ristningarna en dödskult? Och vems fotsulor tassar över stenen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige kan man se hällristningar på över tvåtusen platser över landet, och att kolla på dem är ett kulturarvsfolknöje för varje historieintresserad sommarturist. Och barnen ska med! Men hur får man dem att släppa luren och titta på stenarna?Jenny Teleman träffade Johan Ling, professor i Arkeologi vid Göteborgs Universitet, som är aktuell med ”Hällristningarnas värld”. Det är den första boken på trettio år som samlar kunskapen om dessa vår äldsta berättelser- Bronsåldersristningarna. Var de finns, vem som kan ha gjort dem, hur de tolkats genom idéhistorien och hur ny teknik förändrat bilden av dem.Hans råd: Lys på dem på kvällen då klättrar de upp ur stenen och blir ren magi. Männen som har samlag med hjortar. Skeppen kanske på väg mot dödsriket. Och tecknen som färdats ända ur Illiaden och Odyssén.Eller handlar allt till sist bara om att köpa tenn?Dessutom är boken en guide. Till varenda bra hällristning i Sverige.

Hur kommer man ur sin pappas skugga, när han är den berömde multi-intellektuelle John Evans? Arthur satsade och vann! Äventyrare, aktivist, reporter, museichef och arkeolog så blev han till slut sir Arthur Evans. Manus av Henrik VåglinFölj oss på instagram: https://www.instagram.com/nublirdethistoria/Maila oss på zimwaypodcast (at) gmail (punkt) comKlippning av Cornelia Boberg. Musik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arkeologi är inte lätt, men det skulle inte hindra Heinrich Schliemann att försöka hitta det historiska Troja. Med cash och dynamit löser man nästan allt! Sen ser man till att krydda sin egen historia lite, så är saken biff! Manus av Henrik VåglinFölj oss på instagram: https://www.instagram.com/nublirdethistoria/Maila oss på zimwaypodcast (at) gmail (punkt) comKlippning av Cornelia Boberg. Musik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marianne Vedeler er professor i arkeologi ved Kulturhistorisk museum ved Universitet i Oslo. Hun ledet forskningsprosjektet Matkultur i middelalderbyene (Foodimpact) som er opptatt av å identifisere lokal urban matkultur i middelalderens Oslo. Prosjektet har vært interessert i å se på sosial differensiering i matkultur i middelalderens Oslo, forholdet mellom matkulturen i middelalderbyen, internasjonal handel og innlandet og hvordan urban matkultur definerte og formet lokale identiteter.Marianne har nylig gitt ut boken Middelalderens kjøkken  Vi beklager for litt dårlig lyd i denne episoden

ukas tema er studier! det er varierende hvor mye vi har rukket å studere, men i kjent stil er vi gode til å mene ting vi ikke vet så mye om. vi diskuterer erfaringer, men snakker også om hva vi tror vi kunne blitt, og joel blir plutselig en veldig overbevisende jurist i studio. ellers går praten i hva som skjer, og det er ikke rent lite! johanne forteller også omtrent halvparten av en god datinghistorie, som kunne vært bra om hun fortalte hele. god helg!

Det drar ihop sig till Arkeologidagen och det händer härliga saker runt om i staden och länet. Vi pratar med Sofie Renström från Kulturmiljö Halland som på söndag håller föredrag om Fransiskanerklostret på Lilla torg och dessutom möter vi Joakim Nätterkvist som är på väg mot Laholm för att återigen ikläda sig Arns brynja och delta i firandet i Laholm. Välkomna till Radiokakan!

I denne episoden tar Biotekpodden lytterne med på en ganske annerledes reise. Vi skal besøke Neanderdalen i Tyskland, Denisovahulen i Russland og et forhistorisk Grønland. Vi skal dra tusenvis, og også millioner, av år, tilbake i tid. Og vi skal reise inn i oss selv, inn i menneskets arvemateriale, for å finne ut litt mer om hvem vi er og hvor vi kommer fra. For å guide oss på denne reisen har Biotekpodden besøk av Caroline Bianchi Strømme, molekylærbiolog og seniorrådgiver i Bioteknologirådet. Programleder: Mette Risa, kommunikasjonssjef i Bioteknolgirådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst blev år 2015 Augustprisvinnare för boken ”Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren”, där hon beskrev den DNA-forskning som revolutionerat kunskapen om människans ursprung. Hon heter Karin Bojs och är vetenskapsjournalist och författare, aktuell med en ny bok som denna gång har särskilt fokus på de europeiska mödrarnas ursprung. I dagens avsnitt samtalar vi om kvinnans ställning i Europas tidigaste kulturer, om hur vetenskap gett oss insikter om tidiga könsroller och vad det var som hände för 6000 år sen när ett mer mansdominerat samhälle plötsligt började framträda.Karin Bojs bok: https://www.adlibris.com/se/bok/europas-modrar-de-senaste-43-000-aren-9789100177843Biljetter till Bildningskomplexet LIVE den 10 maj: https://billetto.se/e/bildningskomplexet-live-kungen-och-makteliten-med-mikael-holmqvist-biljetter-817229?utm_source=billetto+advertising&utm_medium=frontpage&utm_campaign=billetto+web&utm_content=2SEStötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

I kokegrop, norrønt seyðir, kan ein baka mat med glovarme steinar. Denne tillagingsmåten var i Noreg særleg brukt i romartida og folkevandringstida. På somme stader finst det store felt med kokegroper frå gammal tid. Dette er særleg tingstader, kultstader og andre samlingsstader, og ein teori er at kokegroper særleg vart brukte til rituelle måltid. I denne episoden ser vi på kva arkeologisk materiale, gammalgermanske tekstar og stadnamn kan fortelja om kokegroper. - Innspela i Oslo 17.10.2022.

Världens största icke-digitala uppslagsverk tillkom långt före sina mer omtalade europeiska kusiner. Göran Sommardal reflekterar över Yongle-encyklopedin, och över varför den inte finns bevarad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det var egentligen två små notiser 2021 i Peking-tidningen 新京报|Xinjingbao, som återuppväckte mitt annars rätt slumrande intresse för 永乐大典|Yongle-Encyklopedin – det som är världens mest omfattande allmänencyklopedi, och som tillkom tre hundra år före såväl Diderots och d'Alamberts franska Encyklopédi som Encyklopedia Britannica.Man kan också betrakta det som en historisk ironi att det dessutom var sentida landsmän till Diderot och upphovsmännen till den brittiska encyklopedin, som såg till att minst ett av den handfull exemplar av den handskrivna kinesiska encyklopedin brändes och förskingrades. Vid tillfället ändamålsenligt utklädda till soldater i den franska respektive brittiska armén. Första gången hände det sig under Opiumkriget 1838-40, och en gång till vid stormningen av Sommar-palatset i Peking – allt med det ädla syftet att tvinga den kinesiska Qing-dynastin till fri import av opium.Trots att boktryckarkonsten var uppfunnen i Kina flera hundra år tidigare så existerade inga tryckta kopior av Yongle. Och det berodde säkerligen på dess storlek: 22 877 volymer fördelade på 11 095 häften, med ett textinnehåll på cirka 370 miljoner tecken i tillägg de många specialgjorda och handtecknade illustrationerna. Det ansågs väl enklast att låta kalligrafer göra en handfull kopior.Faktum att den stora Yongle-encyklopedin inte längre existerar annat i några enstaka delar var också det som hade lockat Zhang Chang, journalisten som skrivit notisen den 19 september 2021. På nätet hade det nämligen ryktats att man vid ett underhållningsarbete vid Donghua-porten till Den förbjudna staden i Peking skulle ha påträffat en fullständig kopia av det försvunna verket. Men det visade sig bara vara frågan om ett extra nattskift för att åtgärda ett elfel och för att därmed undvika att påverka den dagliga turistbesöken till Den förbjudna staden.Det var Zhudi, kejsar Chengzu, Himlens son mellan 1403 och 1425, som tillsatte den redaktion som skulle färdigställa det stora lexikonet, som fick namnet 永乐|Yongle, som kan översättas med Den eviga glädjen, efter namnet på Zhudis regeringsperiod. Det gjordes i gammal god tradition för att manifestera att kejsaren inte bara var en mäktig krigare som militärt kunde besegra sina fiender utan att han, och lika viktigt, var en rikligt bildad man som gjorde sitt yttersta för att bevara det kinesiska kulturarvet.I den kinesiska texthistorien utgör den här sortens stora antologier de kulturhistoriska nod-punkterna. Antologisterna är både historiens herrar och dess ödmjuka tjänare. Här skiljer sig den kinesiska antologi-traditionen från de västerländska realencyklopedierna där medarbetarna har haft till uppgift att själva bedöma och sammanfatta varje enskilt uppslagsämne i lexikonet. De kinesiska redaktörerna sökte i stället land och rike runt efter relevant material, såväl i det väldiga kejserliga biblioteket som i de många privata boksamlingarna för att kunna använda de fullständigaste utgåvorna av allt från de konfucianska klassikerna med deras otaliga kommentarer, tillsammans med religiösa och filosofiska urkunder, utgåvor av poesi och vittra essäer, rese-skildringar, böcker om jordbruk och krigskonst, naturvetenskapliga studier och historiska annaler. På det viset har de stora kinesiska referensencyklopedierna också kommit att bevara texter och skrivna dokument som senare gått förlorade i sina originalutgåvor.Låt mig ta ett exempel. Den stora antologien av Tang-poesi, 全唐诗, där vi hittar de legendariska poeterna Du Fu, Li Bai, Bai Juyi och Wang Wei men också de mer udda Chan-buddistiska diktarna Han Shan och Shi De. Den sammanställdes 1705, 800 år efter att Tang-dynastin gått i graven.Antologin innehåller mer än 48900 dikter av 2200 poeter. Och storleken och omfattningen borgar också för att de annars förbisedda, som kvinnliga poeter, trots att de bara utgör 5,1 procent, i absoluta tal ändå uppgår till 112 poeter med 586 dikter. Detta har gjort det möjligt att idag uppmärksamma och publicera antologier med kvinnliga Tang-poeter.Det finns en enkel förklaring till varför de kinesiska medierna, trots en kliande nyfikenhet, ligger lågt när det gäller fynd och nya utgrävningar av alla de antika skatter och dokument som man vet måste finnas under jorden. De kulturarvsbevarande myndigheterna håller hårt i tyglarna, och den officiella förklaringen till den återhållsamma utgrävarpolitiken är dåliga erfarenheter från tidigare tillfällen, då man har gått till verket utan att vara tillräckligt förberedd. Därför görs i stort sett inga utgrävningar utom när de är att betrakta som räddningsaktioner, ungefär som när tunnelbanan i Rom byggde en ny station 2007 och i samband med det gjorde fynd från romar-tiden. Vilka genast måste tas om hand och konserveras.Så här uttryckte sig vederbörliga kinesiska myndigheter i en kommentar till tidningen beträffande det uteblivna fyndet den här gången:"Det finns ingen anledning att för närvarande göra en utgrävning. Vårt land organiserade vid ett tillfälle under förra århundradet en utgrävning, som icke var av akut räddningskaraktär, och som innebar mycket smärtsam erfarenhet och lärdom. Då var det kejsar Shenzongs grav i 明十三陵|De tretton grav­kullarna från Ming-dynastin som grävdes ut, och utan skydd av relevant teknik för att ta hand om de framgrävda artefakterna förstördes många kulturreliker så snart de kom i kontakt med den friska luften."Kanske har de kinesiska arkeologerna – åtminstone för tillfället – grävt upp tillräckligt. Efter att den kinesiske bonden Yang Jide av en slump stötte på Qin Shihuangs terrakottaarmé, som en överväldigande livvakt efter döden, i form av 8000 tusen man i naturlig storlek och var och en individuellt utformad.Den kinesiska arkeologin har ofta varit i strategisk politisk framkant. Det var i tidskrifterna Kaogu|考古 och Wenwu|文物, ordrätt översatta som Arkeologi och Kulturarv, det var där den rigorösa ideologin från Kulturrevolutionen för första gången började knytas upp efter Maos frånfälle och De fyras gängs fall från makten. Inte i regelrätt politiska utan i mer akademiska termer.I dag tycks Kinas arkeologiska framkant snarare handla om paleontologi. Det är ju i Kina, framförallt i provinsen Liaoning, som man har hittat de flesta och avgörande bevisen på att dinosaurierna hade fjädrar, och att fåglar är besläktade med dinosaurier. En annan upptäckt är det DNA man funnit i Tarimbäckenet, hos ett folkslag som genetiskt mest liknar ursprungsbefolkningen i norra Sibirien och i Nordamerika. Ett fynd som öppnar ett nytt perspektiv på människosläktets spridning över klotet.Kanske är det den mediala instinkten som bestämmer – i Kina precis som här – vad som är intressant. Fjädrar på dinosaurierna och DNA-förbindelser över kontinenterna gör sig trots allt bättre i både bild och text och föreställt ljud än vad man i största allmänhet kan borsta fram ur någon aldrig så kejserlig utgrävning i den gula lössjorden i åkrarna i Kinas äldsta bosättningsområden. Och kanske kan det till och med ses som ett tecken på att arkeologin är en smula mindre nationalistisk än självaste politiken.Göran Sommardal, poet, kritiker och översättare från kinesiska

Fiktion kuuluisin arkeologi lienee Indiana Jones. Tosielämän arkeologi Antti Lahelma vieroksuu Indiana Jonesin asennetta, koska tämä kulttuuri-imperialistinen seikkailija usein päätyy jopa tuhoamaan tutkimuskohteita. Silti Lahelma pitää arkeologiaa myös seikkailuna. Nyt Kulttuuriykkösessä kuullaan, millaista on arkeologin työ nykyaikana. Suomalainen Akatemian huippututkimusyksikkö tutkii Lähi-idän muinaisia imperiumeja. Lahelman ryhmän kaivauskohteita on Pohjois-Jordaniassa ja päämääränä on selvittää, miten ihmisten identiteetit muuttuivat valloittajien vaihtuessa. Moninaiset konfliktit ovat myllänneet alueen hallitsijat ja valtakunnat moneen kertaan vuosisatojen kuluessa. Lahelman ryhmä soveltaa luonnontieteellisiä tutkimusmenetelmiä arkeologian tukena. Esimerkiksi ruukkujen aineksen kemiallisella analyysillä selviää, millaisia kauppareittejä on ollut käytössä vuosisatoina ennen ajanlaskun alkua. Vakolusatelliittien kuvien avulla on löytynyt kiinnostavia tutkimuskohteita laajasta maastosta. Arkeologian tietoja yhdistellään nuolenpääkirjoitusten tekstitutkimukseen, joka on nykyään tietokoneavusteista. Nyt Lahelman ryhmä on käynyt kilpajuoksua haudanryöstäjiä vastaan. Paikalliset eivät usko, että ulkomaalaisia arkeologeja kiinnostaa tieto, vaan epäillään, että he ovat jäljittämässä kulta-aarteita. Noilla seuduilla on tuhansia aarteen etsijöiden tekemiä kuoppia ja tuhottuja kohteita. Arkeologi Antti Lahelmaa haastattelee Nicklas Wancke.

Har du noen gang funnet et potteskår fra gamle helles med noen inskripsjoner du ikke helt kan tolke? Ikke det, da er du nok ikke arkeolog med spesialfelt det antikke Hellas. Google-algoritmen viser veldig godt hvordan et fagfelt som arkeologi får fabelaktig nytte av en beslutningsstøtteverktøy med kunstig intelligens. Artikkel: Restoring and attributing ancient texts using deep neural networks, https://www.nature.com/articles/s41586-022-04448-zPrøv selv: https://ithaca.deepmind.com/

Avsnittet idag handlar om antikens sju underverk och gäst är Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den briljanta boken ”Antikens sju underverk”. Att pyramiderna i Egypten och kolossen på Rhodos är med på listan känner många till, men vilka är de andra underverken? Varför byggdes de och hur försvann de? Och varför togs ett verk bort från listan på medeltiden och ersattes med ett annat? Allt det här får vi svar på i dagens avsnitt.Allan Klynnes bok "Antikens sju underverk":  https://www.adlibris.com/se/bok/antikens-sju-underverk-9789127166622Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Sammen med fylkesarkeolog Ragnar Orten Lie snakker vi om gledene og sorgene metallsøkerne har bragt med seg til norsk kulturminnevern.Vi oppklarer også en skikkelig brøler av en myte om hvem som faktisk sitter med skjegget i postkassa om du skulle finne en arkeologisk gjenstand på tomta di. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Store terrorangrep avverges mens Israel kjemper mot en intensiv bølge av terror fra Judea og Samaria. IDF sier at deres soldater sannsynligvis er ansvarlige for dødsfallet til journalisten Shireen Abu Aqleh – og nå krever USA endringer i Israels regler for ildgivning. Utnevnelse av en komitéleder forårsaker stor debatt, og Høyesterett griper inn. Dronning Elizabeths død sørges også i Israel, til tross for en trøblete historie mellom Israel og kongehuset. Arkeologi og Torah-delen avslutter denne episoden.

Hvor kommer brostein fra? Hvordan havnet marmor fra Bergen og Sunnhordland i København på 1700-tallet? Geologisk kunnskap spiller ofte en sentral rolle i arkeologiske problemstillinger. Ukens tema er geoarkeologi, med Øystein Jansen som gjest. Han har en lang og innholdsrik karriere som geolog og formidler. Det blir samtale om blant annet tiden som student, karrierevalg og tv-opptredener.

Del 2 av 2. Bob, en begåvad flygingenjör, får ett nytt topphemligt jobb som radikalt förändrar hans syn på människan och hennes roll i universum. Samtidigt börjar hans fru intressera sig för stamfolk i Papua Nya Guinea. Text, röst & musik: Ola ClaëssonKontakt: hej@olaclaesson.se Stötta oss på Patreon! Avsnitt utan förprat samt tillgång till extramaterial. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om att sammanfoga sitt livs skärvor. Och att gå naken ut på Expressens kulturredaktion.

Da vi endelig kunne reise til israel igjen ble det også et besøk hos Gro Wenske i Haifa. I dette programmet snakker vi om hvordan situasjonen er i Israel i dag. Vi kommer også inn på alt som Gro Wenske har betydd for Visjon Norge. Gjennom hennes store kunnskap om landet har vi fått formidlet mange nyheter fra landet, spesielt fra Samaria og Judea, Israels hjerteland.

Cerita Orang Dalam MRT yang menemukan Rel

En träl saknade människovärde och behandlades som boskap, även om det fanns möjligheter för trälar att bli arbetsledare och tjäna ihop medel till sitt egna friköp.Trälen Tunne sägs i början av 520-talet ha lett ett stort träluppror mot sveakungen Egil. När Tunne förlorade sin upphöjda position som skatteväktare hos Egils far flydde han och startade ett uppror där självaste kung Egil tvingades fly till Danmark, enligt Snorre Sturlassons sagor.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi. Han är aktuell med boken Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14000 år.Trälar fanns redan 4000 år före vår tidräkning. Arkeologiska fynd av människooffer visar på ett hierarkiskt samhälle där det bör ha funnits trälar. Efterfrågan på metaller i Norden från 1700 före vår tidräkning kickstartade en långväga handel med trälar. Handeln med trälar var viktig ända fram i vikingatiden.Går det att belägga historien om trälen Tunne och hans forna herre kung Egil? Kanske. Vad vi vet är att trälar var helt rättslösa i det fornnordiska samhället. Och trälarnas barn blev också trälar, men trälar kunde få arbetsledande ställning och bli frigivna.Det var noga reglerat hur ägaren till en träl som dödats eller lemlästats skulle kompenseras för sin ekonomiska förlust. Någon så kallad mansbot behövde man inte betala. Trälen levde sitt liv genom sin ägare.Träldomen försvann gradvis under äldre medeltid, och de ofria ersattes delvis med fria legohjon. Trälar som fick egna jordbruk, inte minst som nyodlare, blev efter en eller ett par generationer fria landbor. Träldomens upphörande kan framför allt förklaras med att andra och mer lönsamma sätt att utnyttja arbetskraft vann insteg. Samtidigt gav kristendomen ett värde till alla kristna människor. Många kom att ge sina trälar frihet i sina testamenten på 1200-talet. När träleriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, utfärdad under Magnus Erikssons eriksgata 1335, som stadgade att envar som föddes av kristna män och kvinnor skulle vara fri var det mer en bekräftelse på en process som pågått länge. Det danska och norska träleriet var då sedan länge avskaffat.Bild: Kung Egils sista strid. Hjälmbleck från ValsgärdeMusik: Ragnarok 2020 av bzur, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Ohjelma perehtyy Ruotsin rahahuoltoon, kruunun olemukseen sekä siihen, mitä käytössä olevat setelit ja kolikot kertovat meille. Piipahdamme myös kryptovaluuttojen maailmassa. Tarina alkaa 200 kruunun setelistä. Miksi meillä on kruunu ja mikä rooli rahajärjestelmässä on Ruotsin valtionpankilla eli Riksbankenilla? Puhumme myös rahojen painamisesta ja lyömisestä sekä mietimme kruunujen valmistamisen kustannuksia. Ohjelmassa paljastetaan myös, miten paljon kultaa me kaikki omistamme keskuspankkimme kautta.Keskustelun aiheena on myös Ruotsin valuutan turvallisuus maailmantalouden myrskyissä sekä pohdimme piensäästäjän asemaa ja kryptovaluuttoja.Käteistä ja kultaa -ohjelma kurkkaa lisäksi syvälle Ruotsin nykyisiin rahoihin, joiden symboliikkaa pohdimme.Asiantuntijoina ovat Jussi Hiljanen SEB:stä sekä arkeologi ja numismaatikko Eeva Jonsson Kuninkaallisesta kolikkokabinetista Ruotsin talousmuseosta.Käteistä ja kultaa -ohjelman on toimittanut Jorma Ikäheimo alkuvuodesta 2022. Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se

I denne episoden skal vi høre om hvordan Israel aktivt driver "politisk arkeologi" for å skrive palestinerne ut av palestinsk historie og sette inn sin egen konstruerte isteden. Videre skal vi høre om hvordan sionismen vokste fram på attenhundretallet og tankesettet som lå bak.

Selger Bennett-regjeringen Israel til de israelske araberne slik opposisjonspartiene hevder? Og er den arabiske partilederen Mansour Abbas en farlig mann å ha i koalisjonen? Vi vil se på dette og også evaluere resultatene til Bennett-regjeringen så langt. Kampen for bosettingen Homesh fortsetter og får en minister til å snakke om "undermennesker" - ekstremt kontroversielt. Islamsk Jihad feirer seier på Gaza – hvorfor? Og hvorfor er det farlig å ha Norge som leder av FNs sikkerhetsråd? Arkeologi og den ukentlige Toralesingen avslutter ukens podkast som vanlig.

Ny episode av Arkeologi på rappen! Hvordan var Trondheimsområdet før byen ble til? Lytt og lær når Astrid Tvedte Kristoffersen intervjuer Julian Cadamarteri! Intervjuet baserer seg på en artikkel Julian skreiv i PT nr. 22, sammen med Christopher McLees, Anna Petersén og Ian Reed.

Hva er en autentisk ruin, og hvordan ta vare på ting som per definisjon er ødelagt? Lytt og lær når Kristian Reinfjord forteller om arbeidet Anno museum gjør på Mjøskastellet! Intervjuet er tatt opp over internett, og redigert av Sandra Egbeocha.

Vel ett og et halvt år med pandemi er over, og selv om det har vært farlig, er vi langt unna pesten som herjet i Norge i 1349... Vi har fått besøk av Håvard Heggdal og skal snakke om middelalderen,  få høre om svartedauden i Norge, og i Oslo spesielt.    

Israel er sjokkerte etter at seks høysikkerhetsfanger flyktet fra fengslet de satt i. Man prøver nå å håndtere selve fiaskoen dette er og også de voldelige demonstrasjonene blant araberne til støtte for fangene som fremdeles er på flukt. Kampen om Judea og Samaria pågår samtidig på daglig basis. Arkeologi og en spesiell utgave av ukens Toralesing der fokus ligger på omvendelse er også inkludert i ukens Inside Out.

Etter tre måneder med Naftali Bennet som statsminister, gir vi nå en foreløpig evaluering av hans regjering. Man kunne definitivt håpt på noe bedre – men også fryktet noe verre. Det palestinske selvstyret presser USA for å gjenåpne konsulatet i Jerusalem, hvorfor? Under nyheter i korthet tar vi opp koronasituasjonen, misbruk av humanitær hjelp, islamistenes fremgang, og UNWRAs skolebøker. Arkeologi og den ukentlige toralesingen gir også interessante innsikter.

Hvordan skrive en artikkel basert på ei mastergradsavhandling? Hvordan gikk Monica Enehaug fram, hvorfor valgte intervjueren en annen strategi, og hvilken framgangsmåte vil vi på det sterkeste anbefale å styre unna? Episoden er tatt opp over Zoom, med hjelp fra Joakim Magnus Taraldsen ved UiO.

Ny episode av Arkeologi på rappen! Lytt og lær om metalldetektorfunn og utgravinger på Storhov i Elverum, et prøveprosjekt der georadar også spilte en viktig rolle. Gjestene i episoden er Anette Sand-Eriksen, Arne Anderson Stamnes og Dagfinn Skre. Episoden er spilt inn over internett, med hjelp fra studio på UiO.

Pontus Gustavsson driver podden Gatuslang. Hans mission är att berätta den svenska hiphopens historia, från början till evighet, en långintervju i taget. Pontus är förmodligen landets främste rap-arkivarie. Och nu öppnar han sina hårddiskar för oss.

Hvem var skogfinnene? Hvordan kan vi finne spor av dem i dag, og hvordan jobber Riksantikvaren for å ta vare på kulturarven fra de nasjonale minoritetene i Norge? Lytt og lær av Ingunn Holm. Intervjuet er tatt opp i studio hos UiO.

Saurbekken - a discussion of food subsistence strategies

Dagens bibelpodd - 2020. Fjärde Moseboken 20-21, Apostlagärningarna 20. Georg Filippou. Arkeologi.

Velkommen til den første Vlogen til Arkeologi på rappen! Videoen tilhørende lydsporet ligger på facebooksida til Primitive tider. Lydsporet kan nytes både med og uten video.

Hvilken innvirkning burde metalldetektorfunn ha for vernestatusen til funnstedet? Hvordan kan man utnytte potensialet i denne omstridte metoden best mulig, og hvordan har den bidratt til forståelsen av jernalderen i Sunndal? Lytt og lær av Kristoffer Dahle og Carl Fredrik Vemmestad ved Møre og Romsdal fylkeskommune. I intervjuet går vi også videre med debatten fra inneværende nummer av PT.

Vad har stenålderns penisdyrkare, medeltidens ståndaktiga biskopar, en kraftigt illamående Elise Ottesen-Jensen och Modergudinnan gemensamt? Jo, de är alla en del av sexualkulturhistorien och exempel på persongalleriet i denna bok. I Alla tiders sex tar författaren och folkbildaren Jonathan Lindström oss med på en resa genom sexets historia under 14 000 år. Det är högt och lågt, hemskt roligt och förtvivlat hemskt om vartannat. Lindström berättar om den svenska litteraturens första kärleksskildring och vad forskarnas analyser av herpesviruset kan säga om samlagshistorien. Vi får läsa om hur vikingarnas månggifte ledde till kvinnorbrist och gjorde kvinnor till handelsvaror under plundringstågen. Fokus ligger på nordisk forntid och medeltid, men vissa utflykter görs till modern tid. Det blir en brokig historia om njutning, makt, förförelse, övergrepp och skam. Jonathan Lindström, arkeolog och författare, har skrivit ett stort antal kritikerrosade faktaböcker som översatts till flera språk. Han erhöll Hertig Karls pris 2013, utsågs till Årets folkbildare 2007 och tilldelades Carl von Linné-plaketten för Årets bästa faktabok Allt om universum 2006 och Societas Archaeologica Upsaliensis Vetenskapliga pris 2011. I sina böcker har han skrivit, tecknat och förklarat hur universum, hjärnan och evolutionen fungerar och utforskat avlägsna epoker som stenåldern och bronsåldern, löst mordgåtor och kartlagt världsbilder utifrån sina egna utgrävningar och forskningsprojekt. Han medverkar i radioprogrammet Spanarna i P1, SVT:s Vetenskapens värld och är chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi.

Arkeologi på rappen 3-6: Caroline Fredriksen by Primitive tider