Podcast appearances and mentions of andreas bergh

Send us a textWhat happens when we no longer consume scarce information through trusted, verified institutions, but instead through an abundance of unbundled content without context or curation? John Green, rising star in political science from Duke University, takes us on a tour of the rapidly evolving  landscape of political information.Green challenges conventional wisdom about how ideologies function, arguing they're not so much coherent philosophical systems as they are socially shared belief networks. In these networks, most people specialize in just one or two issues they deeply care about, while adopting their coalition's positions on everything else. This creates an environment where signaling group loyalty becomes crucial—explaining why people sometimes make outrageous claims not despite their falsity, but precisely because the willingness to say something costly signals authentic commitment.The conversation takes an illuminating turn when Green unpacks his groundbreaking research on "curation bubbles." Unlike echo chambers or filter bubbles, these environments emerge when people strategically share content based on its utility for their side, regardless of source. A conservative might enthusiastically share a New York Times article criticizing Democrats, while generally dismissing the publication as biased. This selective curation creates information environments that are neither completely closed nor genuinely diverse.Perhaps most troubling is Green's insight about misinformation in the digital age. The real danger isn't simply false claims from unreliable sources, but rather the strategic repurposing of true information to create misleading narratives. When accurate statistics or facts are stripped of context and woven into deceptive frameworks, traditional fact-checking approaches fall short.As we navigate this unbundled media landscape, the question remains: can we rebuild institutions that verify and curate information effectively? The answer may determine the future of our shared reality and democratic discourse.Jon Green at Duke"Curation Bubbles" in APSRConverse on Belief SystemsMunger on "Direction of Causation"Letter Response:Sweden is NOT socialist!  (If you don't believe me, believe Andreas Bergh...)Book'o'da Month:  Alexander Kirshner, Legitimate Opposition, 2022, Yale University Press.  ISBN:  9780300243468. https://yalebooks.yale.edu/book/9780300243468/legitimate-opposition/Excellent podcast with Kirshner on the book. If you have questions or comments, or want to suggest a future topic, email the show at taitc.email@gmail.com ! You can follow Mike Munger on Twitter at @mungowitz

Under åren 1870 till 1970 gick Sverige från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till det fjärde rikaste landet i världen. Sveriges industrialisering kom sent, men blev oerhört framgångsrik. Svenska innovationer skulle sprida sig över världen.Grunden var tydlig äganderätt, jordbruksreformer, allmän folkskola samt näringsfrihet.Tillväxtmaskinen började inte hacka förrän på 1970-talet när oljekrisen, skattetryck och allt fler regleringar blev början på Sveriges fall från toppen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Bergh, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.Forskningen visar att Sverige kunde kombinera effektiv kapitalism med en utvecklad välfärdsstat tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsfördelning mellan politik och näringsliv. Flera faktorer bidrog till Sveriges ekonomiska framgång under denna hundraårsperiod:Under 1800-talet genomfördes omfattande reformer som moderniserade Sverige. En av de mest betydelsefulla var införandet av näringsfrihet 1864, vilket avskaffade gamla skråsystem och öppnade upp för entreprenörskap. Demokratins utveckling, med rösträttsreformer och en starkare riksdag, skapade också stabila institutioner som gynnade långsiktig ekonomisk tillväxt.Införandet av folkskolan 1842 och en stark satsning på teknisk utbildning, som Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, lade grunden för en välutbildad arbetskraft. Teknologiska innovationer, som Alfred Nobels uppfinning av dynamiten och Lars Magnus Ericssons telekommunikationsteknik, stärkte Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.Sveriges rikliga naturresurser – skogar, järnmalm och vattenkraft – spelade en avgörande roll i industrialiseringen. Tack vare export av högkvalitativt stål, pappersmassa och andra industriprodukter växte den svenska ekonomin i snabb takt. Svenska företag som SKF, ASEA och senare Volvo och Ericsson blev globala aktörer och symboler för svensk industriexport.Under 1930-talet etablerades det så kallade "Saltsjöbadsavtalet", en kompromiss mellan arbetsgivare och fackföreningar som bidrog till en stabil arbetsmarknad. Denna samförståndsanda mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med en stark socialdemokratisk politik, gjorde att Sverige kunde kombinera hög tillväxt med relativt små inkomstklyftor.Under 1900-talet lade Sverige stor vikt vid att bygga upp ett omfattande välfärdssystem, vilket inkluderade sjukvård, pensioner och utbildning. Detta bidrog till att stärka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetskraft som både var frisk och välutbildad.Bild: Gjuteriet vid Bolinders kring 1890. Gjutare i Bolinders Mekaniska Verkstads vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms stadsmuseum. Wikipedia. Public Domain.Musik: Mischief And Consequence. Av: Jon Presstone. Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 oktober. Hur går det för Sveriges ekonomi? Och vad har regeringen gjort för den under första halvan av mandatperioden? Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, diskuterar med Andreas Ericson.

Under slutet av 1960-talet skedde en påtaglig ökning av antalet studenter i Sverige. Samtidigt rådde det brist på arbetskraft och det uppstod ett behov av att reglera antalet personer som läste vidare och öka styrningen av studenternas utbildningsval. 1977 genomfördes därför en omfattande reform som bland annat resulterade i etablerandet av tolv nya högskolor runt om i landet. Medverkande Peter Aronsson, rektor, Linnéuniversitetet Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och IFN Camilla Hansén (MP), ledamot i utbildningsutskottet Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi, Uppsala universitet Josefin Malmqvist (M), ledamot i utbildningsutskottet Håkan Regnér, chefsekonom, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) Eva Marie Rigné, forsknings- och utvecklingssamordnare, SKR Joacim Tåg, programchef vid IFN och gästprofessor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Mot bakgrund av stökigheterna runt VSK ringer vi upp supportern Andreas Bergh för att prata om fansens komplicerade relation till klubbledningen, samt känslorna inför den kommande säsongen. Därtill hör vi från Sirius nyförvärv Noel Milleskog om uppbrottet med Djurgården och pressen kring att ersätta en succéspelare som Wessam Abou Ali.Det är också den samiska nationaldagen! Därför har vi med oss Sápmis skyttedrottning Moa Öhman, som berättar om Conifa-guldet och förhoppningarna för sommarens mästerskap i Bodö.Sist, men absolut inte minst, får vi sällskap av av vår käre förbundskapten Peter Gerhardsson. Hur surt var det att missa OS? Vem tycker han ska bli ny förbundskapten för herrlandslaget? Och vilken låt är hans största guilty pleasure?

Kenneth Binmore är den brittiske ekonomen och matematikern som tar sig an politiska frågor med hjälp av spelteori. Han kritiserar John Rawls klassiska tankeexperiment om den osynliga handen och menar att rättvisa har vuxit fram naturligt för att hjälpa människor att koordinera sina beteenden. Catarina Kärkkäinen samtalar om teorins styrkor och svagheter med Patrick Krassén och Andreas Bergh. Detta är det första av tre avsnitt om samtida tänkare som varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi

25 september. Riksbanken har ifrågasatts såväl för tidigare nollränta som för kraftiga räntehöjningar. Är det dags att tänka om kring dess ställning? Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, och Elinor Odeberg, chefsekonom på Arenagruppen, diskuterar med Andreas Ericson.

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

De nordiske lande er generelt kendetegnet ved at være meget velstående og have en meget stor offentlig sektor. I mange dele af verden ses dette til dels som modsætninger. Det er svært på én og samme tid at være velstående og have en stor offentlig sektor. Men ikke desto mindre er det tilfældet i de nordiske lande. Men hvorfor? Det er emnet for dagens afsnit af Regelstaten, hvor Andreas Bergh, lektor i økonomi ved Lund Universitet, er på besøg. Han har udgivet en artikel i Journal of Institutional Economics med titlen: "Hayekian welfare states: explaining the coexistence of economic freedom and big government" eller "Hayekiske velfærdsstater: En forklaring på sameksistensen af økonomisk frihed og en stor offentlig sektor"Kontakt til podcastvært: Herby@cepos.dklink til hans studie: https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-institutional-economics/article/abs/hayekian-welfare-states-explaining-the-coexistence-of-economic-freedom-and-big-government/C07DB791E78F0E9C8D9090DDB62C96D1

4 maj. I slutet av 1900-talet genomförde Sverige många framsynta ekonomiska reformer som la grunden till att vi idag har det bra. Varför klarar dagens politiker inte av att fortsätta det förändringsarbetet? Varför klarar vi inte av att ta oss an nya problem? Andreas Ericson diskuterar med nationalekonomen Andreas Bergh, som skrivit en rapport om saken.

Deathstars sångare och frontman Andreas Berg är veckans gäst!  En minst sagt spännande person som inte alltför ofta tar till orda i offentliga sammanhang.  Rockpodden presenteras av Sweden Rock och Pistonhead

»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern. Gigekonomin väcker starka känslor. Trots kritiken växer sektorn. Har vi skäl att oroa oss? Eller är gigjobbens framväxt tvärtom en naturlig och eftersträvansvärd utveckling av arbetsmarknaden? Och hur kan i så fall politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential? Veckans podd är ett samtal om gigekonomins framtid med Andreas Bergh och Joakim Wernberg från ett boksamtal i Göteborg den 28e februari. Tillsammans har skrivit Till gigekonomins försvar där de bemöter de vanligaste argumenten mot gigjobben. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.  

Den ekonomiska situationen är ju som bekant ganska dyster. Men den här veckan vänder vi på steken och hittar tre saker som faktiskt ser ut att bli bättre! En här-och-nu-analys över varför det nuvarande ekonomiska läget inte bara är negativt, ett brett penseldrag som ger perspektiv på den ekonomiska historiens kriser, och en specifik förändring som kan hjälpa hela samhället att bli bättre. Medverkande: Fredrik Sjögren, Uppsala universitet, Andreas Bergh, Lunds universitet, Anna Dreber Almenberg, Handelshögskolan i Stockholm.

I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. Ljudteknik: Peter Roslund. Klippning: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen. Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

17 augusti. En nöjd socialdemokrat och två tveksamma marknadsliberaler. Så ser det ut när Andreas Ericson diskuterar resultatet av januariavtalet med Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare, Daniel Färm, politisk redaktör på Aktuellt i Politiken och Caspian Rehbinder från Timbro.

SAS går en osäker framtid till mötes när pappa staten klipper banden. Men samtidigt som de statliga bolagen blir färre, så blir de kommunala allt fler. I vissa kommuner finns det ingen som vet hur många det är. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning IFN Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister Jan Carlzon, tidigare vd SAS Mikael Damberg (S), finansminister Annika Wallenskog, chefekonom SKR Jan Ohlsson, flygindustriexpert John Johansson (S), kommunstyrelsens ordf Örebro Eva-Maj Mühlenbock, partner på Cirio advokatbyrå  Björn Ljung (L), ordf Stockholmshem Martin Lindgren, ordförande i SAS-sektionen på Svensk pilotförening Karin Nyman, kommunikationschef SASProducent: Claes AronssonTekniker: Christer Tjernell

Boken heter "Den kapitalistiska välfärdsstaten" och gäst Andreas Bergh, författare och välfärdsforskare på Lunds Universitet.Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten har kunnat kombinera en välfungerande kapitalism med sociala reformer. Insikterna om vad som gjorde Sverige framgångsrikt gör det enklare att förstå varför landet drabbades av minskad tillväxt och ökad ojämlikhet från cirka 1970. Boken ger även nya perspektiv på de reformer som drastiskt har förändrat den svenska välfärdsstatens karaktär jämfört med 1900-talets sista decennier. Boken avslutas med en diskussion om vilka utmaningar den svenska välfärdsstaten står inför på 2020-talet.I programmet pratar vi bl.a. om hur Sverige kunde gå från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen. Vi pratar om hur Sverige har lyckats bli ett av världens mest jämlika länder. Och vi pratar om huruvida den svenska välfärdsstaten kommer kunna bestå i framtiden. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba? Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Är likriktning och centralisering en oundviklig följd av moderniteten? Hur kan demokratin, marknaden och den fria forskningen på allvar motverka den ständiga strävan efter enhetslösningar? I veckans avsnitt diskuteras New public management, dess påverkan på samhällssfärerna och varför förståelsen från detta kräver att man söker sig oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger – och mellan stat och marknad.  Gäster är Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Båda är aktuella med essän Enhetslösningarnas tyranni som de författat. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation.  Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.

En välfungerande forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att bedriva forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Hur den nationella forskningsinfrastrukturen organiseras, styrs och finansieras påverkar möjligheterna att nå målet att bli ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Regeringens särskilde utredare Tobias Krantz gästar SNS för att presentera sina förslag på hur en sådan forskningspolitik bör utformas. Medverkande Tobias Krantz, särskild utredare för utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet (deltar via länk) Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck. Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.

Tidigare i veckan infördes lättnader av pandemirestriktionerna. Beskedet välkomnades av många, och innebär för vissa branscher en förhoppning om att klara och återhämta sig. Samtidigt tycker andra att det är förhastat. Är det rätt att genomföra lättnader nu? Bör vi öppna upp mer? Vilken situation under pandemin ger skäl till vilken åtgärd? Hur ska man som liberal resonera kring frihetsinskränkningar i kristider? Catarina Kärkkäinen diskuterar med Caspian Rehbinder och Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning.

Pengar kan vara känsligt att prata om, även inom familjen. Hur pratar man med sina barn om ekonomi? När ska man introducera pengar för barn? Henrik Torehammar är programledare. Tidigare generalsekreteraren för MSB Dan Eliasson blev i fredags utfrågad i  konstitutionsutskottet. Henrik tycker att det borde varit en hetare diskussion likt i USA. Hur kommer det sig att tonen är så lam i konstitutionsutskottet i Sverige? Vi gästas av Helena Wockelberg, forskare i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. Pengar kan även inom familjen vara svårt att prata om. Hur berättar man för barn om värdet av pengar? Vi gästas av författaren Bengt Ohlsson som barnboksdebuterar med "Pengarna" och Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi som skrivit serieboken "Hjälpas åt - Om marknader och människor". Hur skriver man en tecknad serie om nationalekonomi? Dessutom - vi läser att allt fler sällskapsdjur får antidepressiva preparat. Vad beror det på? Programledare: Henrik Torehammar Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell

Pandemilagen är på plats, och kritiseras av många. Borde regeringen verkligen tillskansa sig makt på detta vis? Är det rätt att inskränka människors frihet av smittskyddsskäl? Coronapolitiken väcker också andra frågor. Vad är den sanna målkonflikten i fråga om hanteringen av pandemin? Gäller ekonomi versus hälsa och lockdown versus öppenhet? Och hur gör man en rätt och riktig avvägning?  Catarina Kärkkäinen diskuterar med Erik Lakomaa, doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Lydia Wålsten, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet och nu tillbaka på Timbro. 

Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist? Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar. Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt! Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

”Om någon sade att kriminaliteten var hög i Botkyrka skulle man ladda på med motargument”, säger Sakine Madon i veckans avsnitt om Smedjans kartläggning av svenska kommuners kommunikationssatsningar.  Det finns uppskattningsvis 3 000 kommunala kommunikatörer i Sverige. Är det en naturlig del av digitaliseringen – eller slöseri med skattemedel? Vad är deras uppgift? Och innebär utvecklingen att resurser tas från kärnuppgifterna? Catarina Kärkkäinen och Adam Danieli diskuterar med Sakine Madon, statsvetare, liberal skribent och politisk chefredaktör för Uppsala Nya Tidning, och Andreas Bergh, lektor i nationalekonomi och välfärdsforskare vid Lunds universitet. 

Shouldn’t an economist count money all the time? ”No”, is the unequivocal answer from Andreas Bergh, associate professor in economics at Lund university in southern Sweden. In this episode you can hear Bergh develop his sharp observations of human behavior in all kinds of contexts. Some samples: On globalization: ”We are seeing a backlash against the very forceful and rapid increase in globalization in the 80’s and 90’s, and what else is to expect, really?” ”But preventing people from communicating across borders, I don’t see that happening, not even if you try hard to stop it.” On the negativity bias: ”We are not freeing ourselves from the lizard brain but we are learning how to handle it better.” On the internet’s impact on polarization: ”Your friends, your family and your workmates are even more similar to you than the people you meet online. Yes, there are echo chambers, but they didn’t appear with the internet.” On the rise of right-wing populism: ”I was shocked when the liberal elites acted as if these opinions had never existed. Many had naïve expectations of the effect of political participation. Democracy is working; that’s why we are seeing a rise of right wing populist parties.” ”At the same time the potential for these parties is decreasing because tolerance is increasing in the long run.” On inequality: ”It is a problem if the biggest decision regarding your economic standard is the timing of your real estate transactions. It’s hard to get rich by working.”

I dagarna har Magdalena Andersson öppnat upp för ett ökat statligt ägande av näringslivet. Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att hela det kapitalistiska samhällskontraktet nu står på spel -är det främst människor eller företagsstrukturer som ska ges stöd under kristider? Och hur visar sig de nuvarande trygghetssystemen hålla pall? I dagens poddsamtal pratar han med Karin Svanborg-Sjövall om gigekonomins betydelse, den svenska tilliten och människans förmåga att, trots allt, fatta kloka beslut.

Corona-epedemin slår hårt mot jordens länder och krispaket efter krispaket tas fram för att rädda företagen och därmed samhället i stort. Men vem lånar man egentligen av när i princip alla länder sitter i samma situation?Vi intervjuar välfärdsforskare och nationalekonom Andreas Bergh på ämnet. Detta är sista poddintervjun här på Teknikveckan då vi flyttar över alla intervjuer till en egen podd vid namn Så Fungerar Världen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Corona-epedemin slår hårt mot jordens länder och krispaket efter krispaket tas fram för att rädda företagen och därmed samhället i stort. Men vem lånar man egentligen av när i princip alla länder sitter i samma situation?Vi intervjuar välfärdsforskare och nationalekonom Andreas Bergh på ämnet. Detta är sista poddintervjun här på Teknikveckan då vi flyttar över alla intervjuer till en egen podd vid namn Så Fungerar Världen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andreas Bergh är välfärdsforskare och har bland annat skrivit om Gig-ekonomin och att vi inte bör vare sig avfärda eller hylla den obegränsat. I detta avsnitt av Teknikintervjun utvecklar han sitt resonemang samt berättar om vilken respons han fått när han skrivit debattartiklar på ämnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andreas Bergh är välfärdsforskare och har bland annat skrivit om Gig-ekonomin och att vi inte bör vare sig avfärda eller hylla den obegränsat. I detta avsnitt av Teknikintervjun utvecklar han sitt resonemang samt berättar om vilken respons han fått när han skrivit debattartiklar på ämnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

11 oktober. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras elsparkscyklar och subventioner. Med Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Andreas Bergh och Daniel Helldén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden? Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera. Robotarna tar över - har vi sagt länge Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt. Färre dör på jobbet idag Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment. Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat. Har vi missat att ta vara på fritiden? Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre? "Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv. - Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas. Arbetspauser då och då istället för pension? Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet. Medborgarlön liknar välfärdssystemet När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning. Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder. - Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre. Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar. Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst. Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer. Vi jobbar bara 8% av livet Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet. Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst. När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli? Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra. De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet. Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron. Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

Vad är välfärd? Vad krävs för att en välfärdsstat ska fungera? Hur står det till med den svenska tilliten? Vad säger forskningen om sambandet mellan välfärd och tillit? Nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh svarar.   

Medborgarlön, även kallad basinkomst, kritiseras ofta för att vara ett radikalt och utopiskt politiskt förslag. Men hur mycket skiljer sig egentligen denna idé från de trygghetssystem som vi har i dag? I det här seminariet hör vi välfärdsforskaren Andreas Bergh reda ut begreppen, och så berättar Minna Ylikännö om vad som hände när Finland testade idén skarpt.

In this episode, we speak to Professor Keith Banting, Queen’s Research Chair in Public Policy and Professor in the Department of Political Studies and the School of Policy Studies at Queens University, and Dr Andreas Bergh, Associate Professor in Economics at Lund University as well as the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm, about whether there is a conflict between migration and the welfare state. We also talk to Dr Lucy Hovil, Senior Researcher at the International Refugee Rights Initiative, about her new book Refugees, Conflict and the Search for Belonging.

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Andreas Bergh, nationalekonom och forskare som är verksam på IFN och Lunds universitet, har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten (Studentlitteratur). I denna podd resonerar han bland annat om vad dagens stora flyktingströmmar kan komma att betyda för välfärdsstaten. Valfrihet i välfärdssektorn är ytterligare en fråga som diskuteras.

Veckans Ekonomiekot Lördag handlar om välfärd, och om den franska ekonomen Thomas Pikettys forskning, där han bland annat hävdar att inkomstskillnaderna ökar, och kommer att fortsätta göra det. Gäster är nationalekonomen Andreas Bergh, som forskar om bland annat välfärd, och Irene Wennemo, ledarskribent på Dagens Arena, och som också haft flera poster inom LO, och även utrett socialförsäkringssystemet. Programledare är Pär Ivarsson.

EU-valet satte frågor om rasism och främlingsfientlighet på dagordningen. Trots att den svenska integrationspolitiken rankas som en av de bästa så finns det fortfarande skillnader mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda utomlands. Till exempel är arbetslösheten högre bland utlandsfödda. Partiernas lösningar handlar bland annat om mer utbildning och bättre antidiskrimineringsarbete. Men nationalekonomen Andreas Bergh menar att deras förslag inte hjälper. Enligt honom är lösningen att införa lägre löner för dem som står långt ifrån jobb. Det egyptiska valet är avgjort och som väntat vann general Al-Sisi en hejdundrande seger. Varför väljer den egyptiska medelklassen stabilitet framför frihet? Vi pratar med vår Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén. Antalet sexologiska mottagningar har minskat runt om i landet. Enheter med samlad kompetens kring sexproblem finns nu bara i tre landsting. Hör Sara, som lider av sexsmärtor och vars problem har blivit kroniska på grund av utebliven hjälp. Aldijana Talic på P3 Nyheter har undersökt bristen på sexologiska mottagningar. Och så går vi vidare med experternas frågor inför P3:s stora politikquiz. Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i Göteborg vill bland annat gärna veta vad politikerna tycker om hur stora inkomstskillnaderna ska vara i samhället. Allt i Torehammars supervalår. Med Henrik Torehammar.

Andreas Bergh, Dilsa Demirbag Sten och Lars Trägårdh om tillit: Ett fungerande samhälle tycks kräva ett visst mått av tillit mellan individer och av medborgarna gentemot samhällets institutioner. Åsikten förs ibland fram att tilliten minskar ju större sociala skillnader och etnisk mångfald som finns i ett samhälle. Tilliten kan mätas på olika sätt, och har blivit ett begrepp som gärna undersöks av samhällsvetare och diskuteras av journalister och intellektuella. Vad är tillit, hur viktig är den och är den en sinande tillgång i Sverige idag? Gäster är historikern Lars Trägårdh, journalisten Dilsa Demirbag Sten och nationalekonomen Andreas Bergh. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ungdomar drabbas extra hårt av ekonomiska kriser. De har mycket svårt att få något arbete. I dag är över 10 procent av unga mellan 15 och 24 år arbetslösa. Det är den högsta siffran på 20 år. Europa är inget undantag . Värst är det i Spanien. 40 procent av den unga arbetskraften har inte något jobb. Risken för en förlorad generation är stor. Medverkar gör ekonomerna Andreas Bergh, Lunds universitet och Sandro Scocco, Global utmaning.

Kris eller boom? Svaret beror på vem man frågar. Medan krisen var något man läste om i tidningen för många stockholmare, så drabbade den industriorterna med full kraft. Idag har företagen börjat återanställa, men ändå kämpar många regioner med hög arbetslöshet och brist på nya verksamheter. Har Sverige glidit isär ekonomiskt, med en urstark huvudstad, en dynamisk Öresundsregion och ett Västra Götaland som sakta men säkert tar sig ur lågkonjunkturen. Men vad händer med resten av landet? Och vad blir följderna av de ekonomiska skillnaderna? Ekonomiekot Special säsongstartar på söndag, 5 september kl 14.05. Repris måndag 6 september kl 21.05. Gäster är Jens Spendrup, ordförande för Företagarna, Andreas Bergh, välfärdsforskare Lunds universitet, Elvy Söderström (S), kommunalråd i Örnsköldsvik och Lars Westin, chef Centrum för Regionalvetenskap vid Umeå universitet. Programmet görs av Brita-Lena Ekström och Therese Larsson.