Podcasts about afsluttende

I 95. episode af EDB 5.0 får vi besøg af forfatter og konsulent Jonas Bjerg. Vi dykker ned i kapitler fra hans bog ‘The Early-Career Professional's Guide to Generative AI', hvor Jonas giver et indblik i, hvordan AI vil forme fremtidens arbejdsplads og skabe nye forretningsmuligheder. Shownotes: 00:00-14:23: Intro til Jonas, hans karriere, bogen og hvorfor fremtiden er human 14:23-51:00: En snak om udvalgte kapitler og hvorfor bogen ikke bliver legacy 16:16: Kapitel 3: 'Understanding language models' 24:39: Kapitel 5: 'The business opportunities of today' 32:26: Kapitel 8: 'The early career professional's future with AI' 42:33: Kapitel 9: 'The AI gold rush and the future of business' 51:00-57:35: Afsluttende diskussion om Kapitel 12: 'Platformskifte' 57:35-58:58: Outtro og teaser til næste episode Vært: Mathias Mengesha Emiliussen

I dagens episode har Kold fundet en række mere eller mindre oversete trailers frem til Thomas. Se med og få deres reaktioner på disse potentielle perler. 00:00 Introduktion til episoden 03:38 Among Us Animated Series Trailer 08:39 Mighty Morphin Power Rangers: Rita's Rewind Announce Trailer 15:07 Slitterhead Gameplay Trailer 21:48 Metaphor: ReFantazio — AWAKEN trailer 24:36 Afsluttende kommentarer __________________________________________ Du kan følge Gamer Sofaen på:  ⁠Facebook⁠ tiktok.com/@gamersofaen Youtube ⁠Twitter (X)⁠ ⁠Instagram⁠ ⁠Discord⁠ __________________________________________ Among Us Animated Series Trailer Mighty Morphin Power Rangers: Rita's Rewind Trailer Slitterhead - Gameplay Trailer Metaphor: ReFantazio — AWAKEN

Velkommen til Gamer Sofaen - Din daglige dosis af gaming! I denne episode af Sofaen er Thomas og Freyr taget til Valhalla 2024. Danmarks største fighting game turnering hvor de bla er taget ind for at se Super Smash bros turneringerne. Vi møder også Mads fra butikken Nintendopusheren som vi lige får en snak med. Timestamps: 01:47 Hvad er Valhalla 07:50 Snak med Mads fra Nintendopusheren 14:26 Forrige Turnerings erfaringer 19:40 Mads vil lige sige noget 22:28 Afsluttende komentarer 25:23 Endcredit Scene (Marvel Style) AI er blevet brugt til at fjerne baggrundsstøj. __________________________________________ Du kan følge Gamer Sofaen på:  ⁠Facebook⁠ ⁠Twitter (X)⁠ ⁠Instagram⁠ ⁠Discord⁠ __________________________________________ TOURNAMENT Valhalla IV Valhalla IV | EU Major | Twith - Live from Copenhagen, Denmark Nintendopusheren webshop Mario Kart 64: Danmarksmesterskabet

Du måste välja: antingen eller. Dan Jönsson reflekterar över Søren Kierkegaard stränga filosofi och över osannolika kopplingar till hans samtida Karl Marx. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2013. I november 1840 hade Søren Kierkegaard bestämt sig för att hans fästmö, den artonåriga Regine Olsen, kunde må bra av att hållas på halster ett tag. Det unga parets amorösa onsdagsritual, som några månader hade bestått i brevväxling och då och då en stunds gemensam högläsning ur pastor Mynsters predikningar, hade, tyckte Kierkegaard, börjat urarta i en alltmer opassande erotisk iver från Regines sida. Därför iscensätter han nu en plötslig frysning av deras bekantskap. Onsdagen den elfte november väntar alltså Regine förgäves på ett brev från Søren. Nästa onsdag likadant; först onsdagen därpå, den tjugofemte, kommer det en hjärtlös, elak liten epistel som i sarkastiska ordalag uppmanar Regine att inte ”ønske idelig at omkredses af en kielen Elskers forliebte Møllegang”. Efter ett kort och, får man anta, knappast övertygande ”Din S.K.” kommer en sista, egendomlig upplysning: ”I dette Øieblik gaaer jeg forbi dit Vindue. Jeg seer på mit Uhr, det betyder, at jeg har seet dig; hvis jeg ikke seer på Uhret, har jeg ikke seet Dig.” Man kan försöka föreställa sig scenen: Kierkegaard som i sällskap med sin betjänt – som agerar brevbärare – vandrar genom Köpenhamn, från sin dåvarande bostad i närheten av Nørreport, förbi domkyrkan, en bit längs Strøget – som på den tiden kallades ”Routen” – och ner till Børsgade där Regine bodde. Man kan förresten upprepa den själv. En regnig torsdag i april traskar jag nerför Nørregade, utmed Vimmelskaftet på Strøget, där Kierkegaards skräddare Küntzer hade sin butik – han som kom att dra öronen åt sig några år senare, i mitten på fyrtiotalet, när skämtteckningarna i tidningen Corsaren gjorde Kierkegaard känd som mannen med två olika långa byxben. Nu finns här Jack&Jones, Vero Moda ochsåvidare: garanterat lika långa byxben överallt. Och Børsgade 66, Regines adress, den existerar inte längre. Knippelsbron över till Christianshavn är idag en brusande genomfartsled. Jag fryser, regnet börjar tränga igenom anoraken. Kierkegaard hade förstås paraply (fem stycken, enligt bouppteckningen); själv har jag inte ens en klocka – eller: jo förresten, på mobilen. Med trafiken i nacken försöker jag se scenen framför mig – hur filosofen väntar utanför på gatan medan tjänaren går upp med brevet; hur han avvaktar den tid det tar för Regine att läsa det, för att sedan kasta en blick upp mot hennes fönster, se på klockan (13:21) om hon står där, annars inte. Vad nu det i så fall skulle vara bra för. Och om han nu överhuvudtaget hade tänkt stå kvar. Det var november. Det kanske regnade. Kanske. Faktum är att den märkliga scenen på Børsgade mycket väl kunde vara hämtad ur ”Förförarens dagbok” i Antingen-eller, Kierkegaards första stora verk, där han beskriver konflikten mellan två motstridiga livshållningar, den etiska och den estetiska. Kierkegaard började skriva på Antingen-eller strax efter att han slog upp förlovningen med Regine – av kärlek och moralisk övertygelse, inget annat! - och gjorde ingen hemlighet av att den reflekterade hans eget liv. Precis som det mesta han skrev, för övrigt. Livet igenom närde Kierkegaard en djup misstro mot ”det allmänna” och ”objektiva”, till förmån för ”det personliga” och ”subjektiva” som han såg som var och ens plikt att efter förmåga försöka odla. Antingen-eller kan läsas som en berättelse om en sådan personlig kamp. Johannes förföraren, som skriver dagbok i bokens första del, lider precis samma kval som Kierkegaard själv i sitt förhållande till Regine; han förälskar sig huvudlöst i den unga Cordelia, men när han äntligen får vad han vill ha återstår bara tomhet och förtvivlan. I bokens andra del låter Kierkegaard ännu ett av sina alteregon, assessor Wilhelm, dra upp principerna för en livshållning som visar en väg ut ur denna förtvivlan: att låta livets svåra beslut bottna i ett etiskt överlagt val. Ett absolut antingen-eller. Det viktiga är inte, skriver han, vilket beslut man tar – det som betyder något är att det bottnar i en autentisk och personlig övertygelse. Att man själv verkligen tror att det man gör är rätt. Jag ser många skäl att läsa Kierkegaard idag. Den konflikt han målar upp mellan det etiska och det estetiska, till exempel, verkar ju peka rakt in i en postmodern offentlighet där moral och fantasi, politik och konst, ständigt hamnar på kollisionskurs. Likaså tycks hans kritik av tidens framstegstro – i Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift – och den misstro han där utvecklar mot vetenskapens ”objektiva” sanningar träffa vår tids klimatdebatt och teknikskepsis med nästan radiostyrd precision. För att inte tala om den syra han häller ut över den framväxande borgerliga offentligheten i En literair Anmeldelse – denna medelmåttans triumf som gjort det ansiktslösa monstret ”Publikum”, publiken, till enväldig domare i ett tidevarv präglat av institutionaliserad missunnsamhet, av ”nivellering”. Men Kierkegaards förbluffande modernitet handlar nog främst om hans sätt att resonera, i ett språk fullt av drastiska anekdoter och skarpa bilder, och med en subjektivistisk självsvåldighet som aldrig någonsin behöver några auktoriteter för att underbygga sina idéer. Hans originalitet är kort sagt enastående – och det är på något paradoxalt sätt helt i linje med hans tänkande att han hela tiden måste gömma sig bakom dessa eviga pseudonymer, Victor Eremita, Constantin Constantius, Johannes Climacus och allt vad de heter. Som om han för att utveckla den absoluta, subjektiva ståndpunkt han strävar mot blir tvungen att för var gång uppfinna ett nytt subjekt. Bli en annan för att bli sig själv. Men att reducera Kierkegaard till en postmodern civilisationskritiker avant la lettre är förstås att göra det för enkelt för sig. Hans filosofi är trots allt en religiös filosofi, hans etik en religiös etik. Det han ytterst strävar efter är att fullt ut förstå kristendomens konkreta innebörd, helt enkelt få ett svar på frågan hur man bör leva som kristen – det vill säga, hur man som timlig, ofullkomlig varelse förhåller sig till det absoluta. ”Utan risk ingen tro”, skriver Kierkegaard: att vara kristen handlar om att våga språnget, våga överskridandet. Våga brottet med det objektiva, med den allmänna meningen. Om den så rentav skulle råka vara kyrkans. Här är han ju verkligen ett barn av sin tid. Joakim Garff konstaterar i sin suveräna Kierkegaardbiografi att det är ett ödets spratt att samtidigt som Kierkegaard sitter i Köpenhamn och skriver på Kjerlighedens Gjerninger sitter Karl Marx – som förresten fyllde år samma dag – i Bryssel och filar på Det kommunistiska manifestet. Och visst kan avståndet emellan dem verka svårt att överbrygga. Kierkegaard, som våren 1848 nästan på parkett kunde följa den stillsamma danska ”revolutionen” hade sin ståndpunkt klar i frågan om demokratin. ”En Folke-Regjering er det sande Billede paa Helvede”, skrev han i en samtida anteckning. Det är också sant att Kjerlighedens Gjerninger till stora delar är en stridsskrift mot det tidsfenomen han kallar ”Communismen”. Men Marx och Kierkegaard hade inte bara samma födelsedag. De tillhörde också samma borgerliga, europeiska intelligentia, under samma omvälvande epok: den frambrytande kapitalismens. Från var sitt håll betraktade de samma genomgripande samhällsförändringar, och kom i någon mening till lika radikala slutsatser. På sätt och vis angriper de ju samma fenomen – det som Marx kallar ”alienationen”; Kierkegaard alltså ”nivelleringen”. Men strävandet efter ett autentiskt liv är för Kierkegaard ett individuellt och etiskt, där det för Marx är ett kollektivt och socialt projekt. Den ”jämlikhet” som båda hävdar som det högsta goda är för Kierkegaard en jämlikhet i kristen mening: en likhet inför Gud, som den troende manifesterar i den kärlekens gärning som heter barmhärtighet. Barmhärtigheten är kärnan i Kierkegaards tänkande; själva förutsättningen för ett autentiskt liv. Barmhärtigheten är för Kierkegaard vad solidariteten är för Marx: den etiska grunden för ett oegennyttigt handlande. Men alltså inte – som i Manifestet – sprungen ur gemensamma materiella intressen, utan ur den enskilda människans förmåga till identifikation med en annan. Och det är onekligen en ståndpunkt som fortfarande kan vara både radikal och kontroversiell. Kanske är det därför Kierkegaard inte, som HC Andersen, har blivit någon turistattraktion; därför, alltså, som man inte kan gå in en regnig dag i en butik på Vimmelskaftet och köpa sig ett par byxor med olika långa ben. Men det är också därför som jag fortfarande inte klarar av att läsa vad han skrev utan att bli provocerad. Hans etiska subjektivism, med dess kompromisslösa krav på autenticitet och uppriktighet går inte nödvändigtvis hand i hand med jämlikheten och barmhärtigheten. Man kan ju också, käre Sören, mycket väl göra en människa illa bergfast övertygad om att man, i någon högre mening, gör det rätta. Där jag står på Knippelsbron i regnet och söker ett för länge sedan försvunnet hus bland molnen skulle jag ge mycket för att höra vad Regine Olsen tänkte den där onsdagen i november 1840. Dan Jönsson, författare och essäist

Fra den 1. juli 2023 lukker GUA, hvor alle der ikke gør noget proaktivt, vil blive ramt af den automatiske migrering til GA4. Det betyder, at du risikerer at miste forretningskritiske data og indsigter – og dit setup fremadrettet ikke er kompatibelt med dine marketingindsatser.Vores Head of CRO og Tracking Alexander Kobberø gør dig klogere på denne migrering, hvad du skal gøre og hvorfor du ikke skal lade GA automigrere for dig. Han stiller skarpt på både server-side tracking og gode alternativer til GA4, herunder Matomo, der som det eneste trackingværktøj, kan importere data fra GUA. Afsluttende giver han 5 tips til, hvad du skal være opmærksom på, når du migrerer til GA4.

Afsluttende melding fra Paris efter den allersidste CS:GO Major netop er spillet færdig. Fantastisk sejr til Vitality og kæmpe tillykke til drengene. Episoden her er en decideret de-briefing fra vores tur og hvad vi har oplevet. Kom helt tæt på hverdagen hernede, og hvad tager vi med i rygsækken hjem til Danmark. Tak til Redbull Danmark for muligheden! Vi ses snart igen.

Afsluttende kapitel for GUARDIANS OF THE GALAXY!Denne film har fået en masse positiv omtale, og mon ikke, at denne film kommer på et reeeet tørt tidspunkt i forhold til MCU?Vi bringer vores umiddelbare tanker omkring filmen fra biografen.Ant-Man and the Wasp: QuantumaniaLINK: https://open.spotify.com/episode/5Hb5Azfwm34LBMcJkokxdY?si=f8643629d08e4ae1Episoden er bragt i samarbejde med Nordisk Film Biografer Odense.Find dine billetter her:www.nfbio.dkProduceret af: Spyglass Media GroupInstrueret af: James GunnSkrevet af: James GunnMedvirkende: Chris Pratt, Chukwudi Iwuji og Bradley CooperFind os på sociale medier:Vi er på Instagram, TikTok og Facebook!Instagram: https://www.instagram.com/hosfilmhulen/Facebook: https://www.facebook.com/FilmHulenTikTok: https://www.tiktok.com/@filmhulenHvis du har en nyhed eller andet, du synes vi skal tage en snak om, så send os en besked på enten Facebook, Instagram eller på mail filmhulen@gmail.com

Liva er næsten udlært som P3-vært, men hun mangler den store eksamen i radioafvikling. Den tager vi i dag, hvor Liva skal bevise, at hun kan styre knapperne. I teorien en spændende idé, men onde tunger vil vurdere den reelle underholdningsværdi til at være tvivlsom.

Slutspillet om regeringens aftale om udflytning af studiepladser fra de store byer er inde i sin afgørende fase, og efter planen mødes aftalepartierne i morgen for at færdigforhandle den endelige plan for, hvordan fremtidens uddannelsessektor skal se ud. Men langt fra alle er tilfredse. En lang række studenterorganisationer har her til eftermiddag indkaldt til demonstration på Christiansborg Slotsplads mod udflytningsplanen. Samtidig er dem, der i praksis skal reducere studiepladserne, universiteterne og professionshøjskolerne uenige om, hvem og hvor mange pladser, der bør skæres væk. En høj ensartet CO2-afgift vil klart være det bedste for klimaet og det billigste for samfundet. Sådan lød det da ekspertgruppen med Michael Svarer i spidsen fremlagde deres tre modeller for en CO2-afgift i går. Nu skal politikerne træffe de svære valg mellem udflytning af arbejdspladser, svævende teknologiløsninger, og hvad der egentlig er bedst for klimaet. Vi forsøger at hjælpe dem. Ukraine har brug for militært udstyr fra NATO-landene. Det ønske fik Danmark til at kigge efter på de militære lagre. Derfor kom det også kortvarigt på tale at sende 400 såkaldte Stinger-missiler til Ukraine. Men de viste sig at være for gamle. Derfor er meldingen fra forsvaret i dag, at hjælpen til Ukraine ikke bliver igennem våben. Men Venstre mener, at det er nødvendigt at vende tilbage til hylderne på lagrene. Vi dykker ned i, hvad udmeldinger om, hvorvidt Danmark "tør" sende våben til Ukraine, og hvordan lagerbeholdningen ser ud, siger om det danske forsvar. Astrid Berg og Mette Vibe Utzon er værter, Tine Møller Sørensen redigerer. www.dr.dk/orientering

Vi er i gang med del to av våre eksistensielle filosoferinger, og vil i denne episoden diskutere følgende spørsmål: Tommy sier seg villig til å være dødelig - men hva legger han i det, egentlig? Hva mente filosofen Søren Kierkegaard da han sa at det moderne mennesket snart ville "be om vanskeligheter"? Hva har Dostojevskij og Jordan Peterson å si om dettet temaet? Hva ligger i det besynderlige begrepet "kastethet"? Har vi mennesker mistet langtidsperspektivet i livene våre - og i så fall: hva kan grunnen være? Hvordan kan man forholde seg til livsvalg og disse valgenes konsekvenser? Hva ligger i psykologibegrepet "locus of control" - og hva kan de eksistensielle gevinstene av terapi være? For nerdene der ute: https://www.bokkilden.no/spiritualitet-og-religioese-opplevelser/a-history-of-religious-ideas-volume-1-mircea-eliade/produkt.do?produktId=321958 https://www.amazon.com/Dont-Sweat-Small-Stuff-Its/dp/0786881852 Søren Kierkegaards betraktninger om menneskets behov for vanskeligheter finnes i pamfletten "Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler" (1846) Liker du GLMF -En podcast om livsmestring? Gi oss gjerne en rating og en kommentar på Apple Podcaster, eller trykk på følge-/abonnér-knappen i din foretrukne podcastapp. Det tar bare noen sekunder, men det vil hjelpe oss veldig med å bli mer synlige i podcastjungelen der ute.

Vi er i gang med del to av våre eksistensielle filosoferinger, og vil i denne episoden diskutere følgende spørsmål: Tommy sier seg villig til å være dødelig - men hva legger han i det, egentlig? Hva mente filosofen Søren Kierkegaard da han sa at det moderne mennesket snart ville "be om vanskeligheter"? Hva har Dostojevskij og Jordan Peterson å si om dettet temaet? Hva ligger i det besynderlige begrepet "kastethet"? Har vi mennesker mistet langtidsperspektivet i livene våre - og i så fall: hva kan grunnen være? Hvordan kan man forholde seg til livsvalg og disse valgenes konsekvenser? Hva ligger i psykologibegrepet "locus of control" - og hva kan de eksistensielle gevinstene av terapi være? For nerdene der ute: https://www.bokkilden.no/spiritualitet-og-religioese-opplevelser/a-history-of-religious-ideas-volume-1-mircea-eliade/produkt.do?produktId=321958 https://www.amazon.com/Dont-Sweat-Small-Stuff-Its/dp/0786881852 Søren Kierkegaards betraktninger om menneskets behov for vanskeligheter finnes i pamfletten "Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler" (1846)

John Macko har været på Louisiana, hvor han fik en snak med Lise Hauerberg der er leder af børnehuset. Hun fortæller om efterårets Billedskole og Kunst Lab for børn og unge. Samtalen forgik i Søhaven, og der er lidt baggrundsstøj p.g.a. maskinkørsel på Humlebæk Kirkegård. Hun fortæller om sin baggrund og uddannelse. Om Børnehuset, som hun er leder af og selvfølgelig om Årets Billedskole og Kunst Lab, samt temaerne der skal arbejdes med. Der er tre forskellige aldergrupper, som afvikles på tre forskellige dage. Projektet starter den 21. september og afsluttes med fernisering på en udstilling lørdag den 27. november. Afsluttende med oplysning af tilmelding og pris. Tilrettelagt af John Marcko.

Du måste välja: antingen eller. Dan Jönsson reflekterar över Søren Kierkegaard stränga filosofi och över osannolika kopplingar till hans samtida Karl Marx. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2013. I november 1840 hade Søren Kierkegaard bestämt sig för att hans fästmö, den artonåriga Regine Olsen, kunde må bra av att hållas på halster ett tag. Det unga parets amorösa onsdagsritual, som några månader hade bestått i brevväxling och då och då en stunds gemensam högläsning ur pastor Mynsters predikningar, hade, tyckte Kierkegaard, börjat urarta i en alltmer opassande erotisk iver från Regines sida. Därför iscensätter han nu en plötslig frysning av deras bekantskap. Onsdagen den elfte november väntar alltså Regine förgäves på ett brev från Søren. Nästa onsdag likadant; först onsdagen därpå, den tjugofemte, kommer det en hjärtlös, elak liten epistel som i sarkastiska ordalag uppmanar Regine att inte ønske idelig at omkredses af en kielen Elskers forliebte Møllegang. Efter ett kort och, får man anta, knappast övertygande Din S.K. kommer en sista, egendomlig upplysning: I dette Øieblik gaaer jeg forbi dit Vindue. Jeg seer på mit Uhr, det betyder, at jeg har seet dig; hvis jeg ikke seer på Uhret, har jeg ikke seet Dig. Man kan försöka föreställa sig scenen: Kierkegaard som i sällskap med sin betjänt som agerar brevbärare vandrar genom Köpenhamn, från sin dåvarande bostad i närheten av Nørreport, förbi domkyrkan, en bit längs Strøget som på den tiden kallades Routen och ner till Børsgade där Regine bodde. Man kan förresten upprepa den själv. En regnig torsdag i april traskar jag nerför Nørregade, utmed Vimmelskaftet på Strøget, där Kierkegaards skräddare Küntzer hade sin butik han som kom att dra öronen åt sig några år senare, i mitten på fyrtiotalet, när skämtteckningarna i tidningen Corsaren gjorde Kierkegaard känd som mannen med två olika långa byxben. Nu finns här Jack&Jones, Vero Moda ochsåvidare: garanterat lika långa byxben överallt. Och Børsgade 66, Regines adress, den existerar inte längre. Knippelsbron över till Christianshavn är idag en brusande genomfartsled. Jag fryser, regnet börjar tränga igenom anoraken. Kierkegaard hade förstås paraply (fem stycken, enligt bouppteckningen); själv har jag inte ens en klocka eller: jo förresten, på mobilen. Med trafiken i nacken försöker jag se scenen framför mig hur filosofen väntar utanför på gatan medan tjänaren går upp med brevet; hur han avvaktar den tid det tar för Regine att läsa det, för att sedan kasta en blick upp mot hennes fönster, se på klockan (13:21) om hon står där, annars inte. Vad nu det i så fall skulle vara bra för. Och om han nu överhuvudtaget hade tänkt stå kvar. Det var november. Det kanske regnade. Kanske. Faktum är att den märkliga scenen på Børsgade mycket väl kunde vara hämtad ur Förförarens dagbok i Antingen-eller, Kierkegaards första stora verk, där han beskriver konflikten mellan två motstridiga livshållningar, den etiska och den estetiska. Kierkegaard började skriva på Antingen-eller strax efter att han slog upp förlovningen med Regine av kärlek och moralisk övertygelse, inget annat! - och gjorde ingen hemlighet av att den reflekterade hans eget liv. Precis som det mesta han skrev, för övrigt. Livet igenom närde Kierkegaard en djup misstro mot det allmänna och objektiva, till förmån för det personliga och subjektiva som han såg som var och ens plikt att efter förmåga försöka odla. Antingen-eller kan läsas som en berättelse om en sådan personlig kamp. Johannes förföraren, som skriver dagbok i bokens första del, lider precis samma kval som Kierkegaard själv i sitt förhållande till Regine; han förälskar sig huvudlöst i den unga Cordelia, men när han äntligen får vad han vill ha återstår bara tomhet och förtvivlan. I bokens andra del låter Kierkegaard ännu ett av sina alteregon, assessor Wilhelm, dra upp principerna för en livshållning som visar en väg ut ur denna förtvivlan: att låta livets svåra beslut bottna i ett etiskt överlagt val. Ett absolut antingen-eller. Det viktiga är inte, skriver han, vilket beslut man tar det som betyder något är att det bottnar i en autentisk och personlig övertygelse. Att man själv verkligen tror att det man gör är rätt. Jag ser många skäl att läsa Kierkegaard idag. Den konflikt han målar upp mellan det etiska och det estetiska, till exempel, verkar ju peka rakt in i en postmodern offentlighet där moral och fantasi, politik och konst, ständigt hamnar på kollisionskurs. Likaså tycks hans kritik av tidens framstegstro i Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift och den misstro han där utvecklar mot vetenskapens objektiva sanningar träffa vår tids klimatdebatt och teknikskepsis med nästan radiostyrd precision. För att inte tala om den syra han häller ut över den framväxande borgerliga offentligheten i En literair Anmeldelse denna medelmåttans triumf som gjort det ansiktslösa monstret Publikum, publiken, till enväldig domare i ett tidevarv präglat av institutionaliserad missunnsamhet, av nivellering. Men Kierkegaards förbluffande modernitet handlar nog främst om hans sätt att resonera, i ett språk fullt av drastiska anekdoter och skarpa bilder, och med en subjektivistisk självsvåldighet som aldrig någonsin behöver några auktoriteter för att underbygga sina idéer. Hans originalitet är kort sagt enastående och det är på något paradoxalt sätt helt i linje med hans tänkande att han hela tiden måste gömma sig bakom dessa eviga pseudonymer, Victor Eremita, Constantin Constantius, Johannes Climacus och allt vad de heter. Som om han för att utveckla den absoluta, subjektiva ståndpunkt han strävar mot blir tvungen att för var gång uppfinna ett nytt subjekt. Bli en annan för att bli sig själv. Men att reducera Kierkegaard till en postmodern civilisationskritiker avant la lettre är förstås att göra det för enkelt för sig. Hans filosofi är trots allt en religiös filosofi, hans etik en religiös etik. Det han ytterst strävar efter är att fullt ut förstå kristendomens konkreta innebörd, helt enkelt få ett svar på frågan hur man bör leva som kristen det vill säga, hur man som timlig, ofullkomlig varelse förhåller sig till det absoluta. Utan risk ingen tro, skriver Kierkegaard: att vara kristen handlar om att våga språnget, våga överskridandet. Våga brottet med det objektiva, med den allmänna meningen. Om den så rentav skulle råka vara kyrkans. Här är han ju verkligen ett barn av sin tid. Joakim Garff konstaterar i sin suveräna Kierkegaardbiografi att det är ett ödets spratt att samtidigt som Kierkegaard sitter i Köpenhamn och skriver på Kjerlighedens Gjerninger sitter Karl Marx som förresten fyllde år samma dag i Bryssel och filar på Det kommunistiska manifestet. Och visst kan avståndet emellan dem verka svårt att överbrygga. Kierkegaard, som våren 1848 nästan på parkett kunde följa den stillsamma danska revolutionen hade sin ståndpunkt klar i frågan om demokratin. En Folke-Regjering er det sande Billede paa Helvede, skrev han i en samtida anteckning. Det är också sant att Kjerlighedens Gjerninger till stora delar är en stridsskrift mot det tidsfenomen han kallar Communismen. Men Marx och Kierkegaard hade inte bara samma födelsedag. De tillhörde också samma borgerliga, europeiska intelligentia, under samma omvälvande epok: den frambrytande kapitalismens. Från var sitt håll betraktade de samma genomgripande samhällsförändringar, och kom i någon mening till lika radikala slutsatser. På sätt och vis angriper de ju samma fenomen det som Marx kallar alienationen; Kierkegaard alltså nivelleringen. Men strävandet efter ett autentiskt liv är för Kierkegaard ett individuellt och etiskt, där det för Marx är ett kollektivt och socialt projekt. Den jämlikhet som båda hävdar som det högsta goda är för Kierkegaard en jämlikhet i kristen mening: en likhet inför Gud, som den troende manifesterar i den kärlekens gärning som heter barmhärtighet. Barmhärtigheten är kärnan i Kierkegaards tänkande; själva förutsättningen för ett autentiskt liv. Barmhärtigheten är för Kierkegaard vad solidariteten är för Marx: den etiska grunden för ett oegennyttigt handlande. Men alltså inte som i Manifestet sprungen ur gemensamma materiella intressen, utan ur den enskilda människans förmåga till identifikation med en annan. Och det är onekligen en ståndpunkt som fortfarande kan vara både radikal och kontroversiell. Kanske är det därför Kierkegaard inte, som HC Andersen, har blivit någon turistattraktion; därför, alltså, som man inte kan gå in en regnig dag i en butik på Vimmelskaftet och köpa sig ett par byxor med olika långa ben. Men det är också därför som jag fortfarande inte klarar av att läsa vad han skrev utan att bli provocerad. Hans etiska subjektivism, med dess kompromisslösa krav på autenticitet och uppriktighet går inte nödvändigtvis hand i hand med jämlikheten och barmhärtigheten. Man kan ju också, käre Sören, mycket väl göra en människa illa bergfast övertygad om att man, i någon högre mening, gör det rätta. Där jag står på Knippelsbron i regnet och söker ett för länge sedan försvunnet hus bland molnen skulle jag ge mycket för att höra vad Regine Olsen tänkte den där onsdagen i november 1840. Dan Jönsson, författare och essäist

Der sker hele tiden nye ting i affiliateverdenen og dagens podcast handler om, hvad Anders og Mikael oplever "derude". Både på annoncørsiden og på affiliatesiden. Afsluttende kommer de også ind på, hvordan de tekniske elementer også er i en spændende udvikling.

Småt op! har i over 100 programmer ledt efter det store i det små - men nu lægger programmet sig i vinterhi på ubestemt tid. Dette fejres med en afslutningsfest, hvor en række af programmets tidligere gæster genbesøger programmet for at hjælpe os alle med at se det smukke og grandiøse i de små ting.

Småt op! har i over 100 programmer ledt efter det store i det små - men nu lægger programmet sig i vinterhi på ubestemt tid. Dette fejres med en afslutningsfest, hvor en række af programmets tidligere gæster genbesøger programmet for at hjælpe os alle med at se det smukke og grandiøse i de små ting.

Lyt til den afsluttende diskussion af udstillingen 'Tegning af lejre' med Arkivets redaktionsgruppe bestående af Nermin Durakovic, Farhiya Khalid, Mikkel Bolt, Jeppe Wedel-brandt, Marie Northroup og jeg (Jakob Jakobsen). Først diskuterer vi hvad corona-krisen betyder for folk i lejrene og hvordan fjenden i den offentlige debat ikke længere er 'de fremmede' med en virus. Efterfølgende opsumerer vi på vores diskussioner over de sidste 5 måneder i forhold til vores målsætning om at lejrene skal lukkes.

I dagens udgave af denne podcast bevæger vi os ind på de forskellige befolkningsgrupper, som vi møder på vores vej op igennem Sydamerika. Her vil der bl.a. blive diskuteret larmende amerikanere, antireligiøse israelere og ikke mindst, imod alt forventning, flinke og imødekommende franskmænd. Endvidere vil vi komme ind på det første lytterspørgsmål i podcastens historie. Afsluttende har Malthe igen været i “værkstedet” for at sammenstøbe en quiz, denne gang med inspiration fra Idollistens guru. Hermed er al grund givet til at lytte med, godt lyt!

Ep. 6 er nu ude. I denne Wee hører vi fra to af deltagerne fra kurset Litteratursøgning og kritisk artikellæsning torsdag d. 15/3-18. Jeppe Adamsson Holmstoel og Martin Lyberth var efter kurset med på en lille snak, selvfølgelig med en håndbajer for at sikre den gode stemningen. Begge havde haft en god dag og fortæller om deres forventninger inden kurset. Blev de indfriet og hvordan tænker de at de kan implementerer det når de vender tilbage til dagligdagen. Læs mere om hele kurset i blogpostet om kurset. FOAMmedic teamet siger tak til Jeppe og Martin fordi de ville bruge 10 minutter sammen med os. Vi glæder os til at arbejde videre med deres feedback så vi kan forbedre kurset og forhåbentligt snart er klar med en ny dato for næste kursus hvis du eller dine kollegaer skulle have lyst til at deltage. Se mere under Events for nye datoer. Abonner eller hent via iTunes for iOS og for android via Stitcher

Seriestrømmen fejre sin 3 års fødselsdag med en af de mest efterspurgte serier. Vi har i årevis syltet serien og det skal der rådes bod på nu. Og der bliver i den grad rådet bod. I får nemlig intet mindre end en special hvor vi gennemgår serien fra starten og op til 12 sæson, vi varmer op til 13. sæson, vi har en masse fun facts, baggrundshistorier osv. Der er ikke sparet på lækkerierne, så det er bare at læne sig til bage og nyde d'herrer Nikolaj, Per og vores helt specielle Supernaturalgæst: Martin Nord og deres lange snak om en af de mest legendariske serier nogensinde. God fornøjelse, Idjits ;) SHOWNOTER: Støt os her: www.patreon.com/episodezpodcast Lyt til os her: iTunes: goo.gl/KWdjvt Soundcloud: soundcloud.com/episodez/ Find os på Facebook: www.facebook.com/nerdvanepisodez Tidsstempler: Intro/set siden sidst: Sæson 1-5: http://bit.ly/2yasG26 (27:08) Sæson 6-10: http://bit.ly/2yc9XmD (1:28:16) Sæson 11-12: http://bit.ly/2hY8omf (2:22:24) Afsluttende hygge: http://bit.ly/2fXT7Oc (3:30:17)

Dette afsnit er vores først Special. Vi har inviteret zombieekspert, ZombieMikkel i studiet til en snak om zombier og KUN zombier. Der bliver snakket The Walking Dead, George Romero, zombiernes symbolik, historie og samfundsrelevans. Afsluttende anmelder vi Syfy channels zombie hyldest serie: Z Nation

Det er sommer og både Jacob og jeg har vores kalendere fyldt med ting og sager, så det bliver mere og mere svært at finde tiden til både at optage og redigere en podcast. Derfor har vi beslutte at vi hen over sommeren (til og med august) ikke vil udkomme med en podcast hver anden onsdag, men kun når vi kan finde tiden til det! I dag er det podcast #18 der er klar. Den handler mest om de nye "Groundspeak Challenge" der kom sidste år i september. IKKE at forveksle med en "Geocaching Challenge" som jo er en 'normal' geocache med ALR. Indhold: (00.00) Intro (02:27) Historien om Groundspeak Challenges. (13:55) Fire år siden 315-rekorden (15:03) Mi-Lo i skåne (20:18) Dansk geocaching siden sidst (28:40) Sjov på Bakken (31:33)