Podcasts about kierkegaards

Gudrun Schönhofer widmet sich in dieser Episode einem inspirierenden Zitat des dänischen Philosophen Søren Kierkegaard: „Verstehen kann man das Leben nur rückwärts. Leben muss man es vorwärts.“ Sie beleuchtet Kierkegaards bewegtes Leben, das von Verlust, religiösem Einfluss und inneren Konflikten geprägt war, und überträgt seine Gedanken in unsere heutige Zeit. Was können wir aus seinem Zitat lernen? Wie können wir unsere „Labus“ – unsere Limitierungen, Ansichten, Bewertungen und Urteile – überwinden, um freier zu leben? Highlights der Episode: - Kierkegaards Biografie: Ein Leben zwischen Verlust und strengen Glaubenssätzen. - Die Bedeutung des Rückblicks, um das eigene Leben zu verstehen. - Gudruns persönlicher Impuls: „Leben darf man es vorwärts.“ Diese Folge bietet dir eine Gedankeninsel, um dich von äußeren Einflüssen zu lösen und dich auf dich selbst zu konzentrieren. Lass dich inspirieren, dein Leben bewusster zu gestalten und alte Denkmuster hinter dir zu lassen.

På samme måde som vores egne liv rummer filosofiske overvejelser, er tv-serien Matadors fiktive verden et filosofisk slaraffenland. Hør hvordan eksistens, erkendelse og etik bliver foldet ud i enkeltkarakterer, steder og livssyn i denne specialudgave af Supertanker fra Kulturmødet på Mors. Hvad siger Søren Kierkegaards livsanskuelse om Maudes udvikling fra snerpet frue til handlekraftig helt? Og hvad har den frihedskæmpende Doktor Hansen (ikke?) til fælles med forlængst afdøde Immanuel Kant? Medvirkende: Kristian-Alberto Lykke Cobos Ekstern lektor i filosofi, AU, kursusleder på Brandbjerg Højskole, podcastvært på Matador Remix og Niels Wilde phd. og post.doc i filosofi, AU, podcastvært på Matador Remix. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann.

In nur vier Monaten bringt Sören Kierkegaard seine Freiheitsphilosophie zu Papier. Der Kern: Eigene Entscheidung erzeugt immer ein Gefühl der Angst. "Der Begriff Angst" erscheint dann unter Pseudonym - und beeinflusst andere Denker maßgeblich. Von Christoph Vormweg.

Samhandling fjernt og nært, medarbeiderskap og ledelse i det hybride kontorlandskapet Hvor viktig er mot for utøvelse av tillitsbasert ledelse, selvledelse og medarbeiderskap? Hva skal til for å endre eksisterende organisasjonskultur, eller egen adferd for å få en bedre arbeidshverdag, og har vi mot til å gjøre det? Brave Leadership er begeistret for Søren Kierkegaards sitat “Å våge er miste fotfestet for en stund. Å ikke våge er å miste seg selv”. Er det lettere eller vanskeligere å være modig i det hybride kontorlandskapet, og må en være modig for lykkes? Vi utfordret Brave Leadership til å diskutere dette i vår fjerde og oppsummerende podkastepisode. Anna Svanberg og Jannecke Bugge har opprettet og utviklet konsulentfirmaet Brave Leadership. De har begge jobbet mange år i ulike selskaper, blant andre AS3. De har mange års arbeidserfaring med leder- og medarbeiderutvikling og mennesker som ønsker å utvikle seg i organisasjoner. Mot er i denne sammenhengen et viktig tema. Katrine Utgård jobber som seniorrådgiver i Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse, og har tidligere flere års erfaring som hovedverneombud i endringstider. Tekstlig alternativ Her finner du tekstalternativ til denne podkast-episoden Om Samhandling fjernt og nært, medarbeiderskap og ledelse i det hybride kontorlandskapet Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse (HK-dir) ble opprettet i 2021, etter en større fusjonsprosess. Direktoratet er nå fordelt med kontor på 4 ulike lokasjoner. Medarbeidere og ledere er mer eller mindre delvis spredt på flere av disse lokasjonene. Noen har også hjemmekontor en eller flere dager i uka. Vi er altså et relativt nytt direktorat med en ny hybrid kontorhverdag. Det var behov for en felles forståelse av hvordan vi best kan jobbe sammen. HR og SU (Samarbeidsutvalget) tok dermed initiativet til å lage et opplegg for opplæring, med økonomisk støtte i form av kompetansemidler fra DFØ. Forutsetningen for å få midler fra DFØ var at det ble opprettet en partssammensatt gruppe som jobbet med prosjektet, og at innholdet ble delt med andre statlig virksomheter. Den partssammensatte gruppen i HK-dir har derfor produsert en podkast med totalt 4 episoder som du nå kan lytte til.  I de to første episodene har vi intervjuet konsulentselskapene Agenda Kaupang om tillitsbasert ledelse og selvledelse, og i de to siste episodene har vi intervjuet Brave Leadership om medarbeiderskap og mot. Alle temaene knyttes opp mot en hybrid arbeidshverdag.

This week we discuss the philosopher Søren Kierkegaard with Dr. Amber Bowen. We discuss Kierkegaard's writings and philosophy, similarities between his ideas and Neo-Calvinism, and Kierkegaard's impact on later Neo-Calvinist writers. Publications discussed in this episode: C. Stephen Evans, Kierkegaard: An Introduction, Cambridge University Press, 2009. https://www.amazon.co.uk/Kierkegaard-Introduction-C-Stephen-Evans/dp/0521700418/ Merold Westphal, Kierkegaards's Concept of Faith (Kierkegaard as a Christian Thinker), Eerdmans, 2014. https://www.amazon.co.uk/Kierkegaards-Concept-Kierkegaard-Christian-Thinker/dp/0802868061 Søren Kierkegaard, For Self-Examination, 1851 in Kierkegaard`s Writings, XXI, Volume 21 – For Self–Examination / Judge For Yourself!: 32 (Kierkegaard's Writings, 32), Princeton University Press, 1992. https://www.amazon.co.uk/Kierkegaards-Writings-XXI-Self-Examination-Yourself/dp/0691020663 Søren Kierkegaard, Eighteen Upbuilding Discourses: 37 (Kierkegaard's Writings, 37), Princeton University Press, 1992. https://www.amazon.co.uk/Eighteen-Upbuilding-Discourses-Kierkegaards-Writings/dp/0691020876

Christopher Nolans Oppenheimer har premiere i dag - en film om skabelsen af én af det 20. århundredes mest skelsættende opfindelser. Atombomben. To historikere gæster Kulturens studie - én mere begejstret for filmen end den anden. Sognepræst og forfatter Sørine Gotfredsen fortæller om Søren Kierkegaards filosofiske forhold til gentagelsen, og hvorfor fascinationen og dyrkelsen af Kierkegaard gentager sig om og om igen. Vært: Linnea Albinus Lande.

Du måste välja: antingen eller. Dan Jönsson reflekterar över Søren Kierkegaard stränga filosofi och över osannolika kopplingar till hans samtida Karl Marx. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2013. I november 1840 hade Søren Kierkegaard bestämt sig för att hans fästmö, den artonåriga Regine Olsen, kunde må bra av att hållas på halster ett tag. Det unga parets amorösa onsdagsritual, som några månader hade bestått i brevväxling och då och då en stunds gemensam högläsning ur pastor Mynsters predikningar, hade, tyckte Kierkegaard, börjat urarta i en alltmer opassande erotisk iver från Regines sida. Därför iscensätter han nu en plötslig frysning av deras bekantskap. Onsdagen den elfte november väntar alltså Regine förgäves på ett brev från Søren. Nästa onsdag likadant; först onsdagen därpå, den tjugofemte, kommer det en hjärtlös, elak liten epistel som i sarkastiska ordalag uppmanar Regine att inte ”ønske idelig at omkredses af en kielen Elskers forliebte Møllegang”. Efter ett kort och, får man anta, knappast övertygande ”Din S.K.” kommer en sista, egendomlig upplysning: ”I dette Øieblik gaaer jeg forbi dit Vindue. Jeg seer på mit Uhr, det betyder, at jeg har seet dig; hvis jeg ikke seer på Uhret, har jeg ikke seet Dig.” Man kan försöka föreställa sig scenen: Kierkegaard som i sällskap med sin betjänt – som agerar brevbärare – vandrar genom Köpenhamn, från sin dåvarande bostad i närheten av Nørreport, förbi domkyrkan, en bit längs Strøget – som på den tiden kallades ”Routen” – och ner till Børsgade där Regine bodde. Man kan förresten upprepa den själv. En regnig torsdag i april traskar jag nerför Nørregade, utmed Vimmelskaftet på Strøget, där Kierkegaards skräddare Küntzer hade sin butik – han som kom att dra öronen åt sig några år senare, i mitten på fyrtiotalet, när skämtteckningarna i tidningen Corsaren gjorde Kierkegaard känd som mannen med två olika långa byxben. Nu finns här Jack&Jones, Vero Moda ochsåvidare: garanterat lika långa byxben överallt. Och Børsgade 66, Regines adress, den existerar inte längre. Knippelsbron över till Christianshavn är idag en brusande genomfartsled. Jag fryser, regnet börjar tränga igenom anoraken. Kierkegaard hade förstås paraply (fem stycken, enligt bouppteckningen); själv har jag inte ens en klocka – eller: jo förresten, på mobilen. Med trafiken i nacken försöker jag se scenen framför mig – hur filosofen väntar utanför på gatan medan tjänaren går upp med brevet; hur han avvaktar den tid det tar för Regine att läsa det, för att sedan kasta en blick upp mot hennes fönster, se på klockan (13:21) om hon står där, annars inte. Vad nu det i så fall skulle vara bra för. Och om han nu överhuvudtaget hade tänkt stå kvar. Det var november. Det kanske regnade. Kanske. Faktum är att den märkliga scenen på Børsgade mycket väl kunde vara hämtad ur ”Förförarens dagbok” i Antingen-eller, Kierkegaards första stora verk, där han beskriver konflikten mellan två motstridiga livshållningar, den etiska och den estetiska. Kierkegaard började skriva på Antingen-eller strax efter att han slog upp förlovningen med Regine – av kärlek och moralisk övertygelse, inget annat! - och gjorde ingen hemlighet av att den reflekterade hans eget liv. Precis som det mesta han skrev, för övrigt. Livet igenom närde Kierkegaard en djup misstro mot ”det allmänna” och ”objektiva”, till förmån för ”det personliga” och ”subjektiva” som han såg som var och ens plikt att efter förmåga försöka odla. Antingen-eller kan läsas som en berättelse om en sådan personlig kamp. Johannes förföraren, som skriver dagbok i bokens första del, lider precis samma kval som Kierkegaard själv i sitt förhållande till Regine; han förälskar sig huvudlöst i den unga Cordelia, men när han äntligen får vad han vill ha återstår bara tomhet och förtvivlan. I bokens andra del låter Kierkegaard ännu ett av sina alteregon, assessor Wilhelm, dra upp principerna för en livshållning som visar en väg ut ur denna förtvivlan: att låta livets svåra beslut bottna i ett etiskt överlagt val. Ett absolut antingen-eller. Det viktiga är inte, skriver han, vilket beslut man tar – det som betyder något är att det bottnar i en autentisk och personlig övertygelse. Att man själv verkligen tror att det man gör är rätt. Jag ser många skäl att läsa Kierkegaard idag. Den konflikt han målar upp mellan det etiska och det estetiska, till exempel, verkar ju peka rakt in i en postmodern offentlighet där moral och fantasi, politik och konst, ständigt hamnar på kollisionskurs. Likaså tycks hans kritik av tidens framstegstro – i Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift – och den misstro han där utvecklar mot vetenskapens ”objektiva” sanningar träffa vår tids klimatdebatt och teknikskepsis med nästan radiostyrd precision. För att inte tala om den syra han häller ut över den framväxande borgerliga offentligheten i En literair Anmeldelse – denna medelmåttans triumf som gjort det ansiktslösa monstret ”Publikum”, publiken, till enväldig domare i ett tidevarv präglat av institutionaliserad missunnsamhet, av ”nivellering”. Men Kierkegaards förbluffande modernitet handlar nog främst om hans sätt att resonera, i ett språk fullt av drastiska anekdoter och skarpa bilder, och med en subjektivistisk självsvåldighet som aldrig någonsin behöver några auktoriteter för att underbygga sina idéer. Hans originalitet är kort sagt enastående – och det är på något paradoxalt sätt helt i linje med hans tänkande att han hela tiden måste gömma sig bakom dessa eviga pseudonymer, Victor Eremita, Constantin Constantius, Johannes Climacus och allt vad de heter. Som om han för att utveckla den absoluta, subjektiva ståndpunkt han strävar mot blir tvungen att för var gång uppfinna ett nytt subjekt. Bli en annan för att bli sig själv. Men att reducera Kierkegaard till en postmodern civilisationskritiker avant la lettre är förstås att göra det för enkelt för sig. Hans filosofi är trots allt en religiös filosofi, hans etik en religiös etik. Det han ytterst strävar efter är att fullt ut förstå kristendomens konkreta innebörd, helt enkelt få ett svar på frågan hur man bör leva som kristen – det vill säga, hur man som timlig, ofullkomlig varelse förhåller sig till det absoluta. ”Utan risk ingen tro”, skriver Kierkegaard: att vara kristen handlar om att våga språnget, våga överskridandet. Våga brottet med det objektiva, med den allmänna meningen. Om den så rentav skulle råka vara kyrkans. Här är han ju verkligen ett barn av sin tid. Joakim Garff konstaterar i sin suveräna Kierkegaardbiografi att det är ett ödets spratt att samtidigt som Kierkegaard sitter i Köpenhamn och skriver på Kjerlighedens Gjerninger sitter Karl Marx – som förresten fyllde år samma dag – i Bryssel och filar på Det kommunistiska manifestet. Och visst kan avståndet emellan dem verka svårt att överbrygga. Kierkegaard, som våren 1848 nästan på parkett kunde följa den stillsamma danska ”revolutionen” hade sin ståndpunkt klar i frågan om demokratin. ”En Folke-Regjering er det sande Billede paa Helvede”, skrev han i en samtida anteckning. Det är också sant att Kjerlighedens Gjerninger till stora delar är en stridsskrift mot det tidsfenomen han kallar ”Communismen”. Men Marx och Kierkegaard hade inte bara samma födelsedag. De tillhörde också samma borgerliga, europeiska intelligentia, under samma omvälvande epok: den frambrytande kapitalismens. Från var sitt håll betraktade de samma genomgripande samhällsförändringar, och kom i någon mening till lika radikala slutsatser. På sätt och vis angriper de ju samma fenomen – det som Marx kallar ”alienationen”; Kierkegaard alltså ”nivelleringen”. Men strävandet efter ett autentiskt liv är för Kierkegaard ett individuellt och etiskt, där det för Marx är ett kollektivt och socialt projekt. Den ”jämlikhet” som båda hävdar som det högsta goda är för Kierkegaard en jämlikhet i kristen mening: en likhet inför Gud, som den troende manifesterar i den kärlekens gärning som heter barmhärtighet. Barmhärtigheten är kärnan i Kierkegaards tänkande; själva förutsättningen för ett autentiskt liv. Barmhärtigheten är för Kierkegaard vad solidariteten är för Marx: den etiska grunden för ett oegennyttigt handlande. Men alltså inte – som i Manifestet – sprungen ur gemensamma materiella intressen, utan ur den enskilda människans förmåga till identifikation med en annan. Och det är onekligen en ståndpunkt som fortfarande kan vara både radikal och kontroversiell. Kanske är det därför Kierkegaard inte, som HC Andersen, har blivit någon turistattraktion; därför, alltså, som man inte kan gå in en regnig dag i en butik på Vimmelskaftet och köpa sig ett par byxor med olika långa ben. Men det är också därför som jag fortfarande inte klarar av att läsa vad han skrev utan att bli provocerad. Hans etiska subjektivism, med dess kompromisslösa krav på autenticitet och uppriktighet går inte nödvändigtvis hand i hand med jämlikheten och barmhärtigheten. Man kan ju också, käre Sören, mycket väl göra en människa illa bergfast övertygad om att man, i någon högre mening, gör det rätta. Där jag står på Knippelsbron i regnet och söker ett för länge sedan försvunnet hus bland molnen skulle jag ge mycket för att höra vad Regine Olsen tänkte den där onsdagen i november 1840. Dan Jönsson, författare och essäist

Else Husted-Kjær fortæller om livet som bondekone og maler ved Ringkøbing Fjord. Desuden beretter dr.teol. Anders Kingo om nedslag i Søren Kierkegaards liv, der gjorde, at den store filosof fandt sig selv og sin livsgerning. Vært: Anders Laugesen.

Pia Søltoft er forfatter, ph.d., coach og ekspert i Søren Kierkegaards tekster.Søren Kierkegaard var en dansk filosof der levede fra 1813-1855 og skrev om store eksistentielle emner – herunder også kærlighed, som netop er det jeg har inviteret Pia Søltoft i studiet til at tale med mig om.Pia fortæller, hvordan Kierkegaard med sine tekster gerne vil have os til forholde os til os selv. At se ind i "samvittighedens spejl" og opdage, hvem vi selv er og hvordan vi oplever livet.Hun fortæller om forskellige definitioner på kærlighed. Om eros og agape, der henholdsvis handler om at give kærlighed og modtage kærlighed – at blive elsket og at elske.Pia fortæller om karakteren Johannes Forføreren og om at digte kærligheden frem et andet menneske ved at forføre det til at elske sig. Vi taler om, hvad der skal til for at sand kærlighed kan indfinde sig. Om det guddommelige aspekt af kærligheden. Om hvordan kærligheden indfinder sig når den kan – men ikke nødvendigvis, når man ønsker det eller synes det er passende. Du kan se mere til Pia på hjemmesiden https://www.coaching-kierkegaard.dk/ og på Instagram @psoltoftDu kan også følge Det spirituelle hjørne på Instagram @detspirituellehjorne For at støtte Det spirituelle hjørne kan du klikke her: https://detspirituellehjorne.10er.app/Tak til alle jer der støtter

Let's talk about..God… über das Geheimnis Gottes. Wie leben glaubende Menschen. Was tun Menschen wenn sie glauben? Und welche Rolle spielt das subjektive, das ganz individuelle Gefühl, wenn es um ein Glauben an Gott geht? Und was ist, wenn der Mensch sich zwar wünscht zu glauben und in einem solchen Glauben Halt finden möchte, aber nicht weiß wie?  Vielleicht weil der Verstand immer wieder vor den gleichen Fragen stehen bleibt oder schon der Gedanke, sich so weit vor zu wagen und dann vielleicht Enttäuschung zu erfahren oder belächelt zu werden, irgendwie Angst macht?  Ich möchte in dieser Podcastfolge am Beispiel des Philosophen Sören Kierkegaards vorstellen, welches Gewicht dem individuellen, erfahrbaren Glauben gegeben werden kann. S. Kierkegaard hat die Schrift die philosophisschen Brocken verfasst und  Anhand dieser Lektüre möchte ich aufzeigen, wie Verstand und Glaube miteinander ringen, wie es zur Lösung dieses Ringens eines qualitativen Sprunges bedarf, einen Sprung in den Glauben, und wie ein solcher Sprung in das Ungewisse gewagt werden kann.  Vor allem soll auch beleuchtet werden, wie Glaube und Gefühl zueinanderstehen und ob der Glaube etwa selbst als Gefühl betrachtet werden kann. Schon im 18. Jahrhundert hat sich bereits der Religionsphilosoph Friedrich Schleiermacher darüber Gedanken gemacht, der dem religiösen Gefühl eine eigene Definitiongegeben hat und damit am Anfang einer theologischen Debatte steht, die in der persönlichen Erfahrung eine ganz zeitgemäße, wenn nicht sogar die eigentliche Begründung des religiösen Glaubens sieht. Die Konsequenz einer glaubend, hoffend, liebend oder vertrauend gelebten Existenz dürfte sich für jeden einzelnen von uns mit einem großen Zugewinn an Lebenssicherheit und Lebensbewältigung erschließen. Viel Spaß mit den Gedanken aus der Podcastfolge! Die gesamte Arbeit kann hier eingesehen werde: Wie soll das Glauben gehen? Weitere Informationen und Möglichkeiten zum Coaching findest du auf: www.karlajohannaschaeffer.com

Kender du følelsen af at du aldrig gør nok? At du stadig føler dig forkert, selv når du forsøger at gøre alting rigtigt? Utilstrækkelig med andre ord. I denne episode har vi besøg af teolog, PhD i Søren Kirkegaard og højskolelærer, Christian Hjortkjær, i studiet.  Vi tager en snak om  hvorfor utilstrækkelighedsfølelsen er så dominerende i dag. De fleste af os kender det nok godt, vi kunne godt lige have nået mere, hvorfor har jeg det sådan, eller hvorfor gjorde jeg ikke det her? Vi måler os konstant op imod en masse idealer som kan påvirke måden vi ser os selv, og endda føre til nogle alvorlige konsekvenser, og det er noget Christian har gjort sig nogle rigtig interessante tanker omkring. Vi snakker blandt andet om: Påbudssamfundet Vi ‘skal' ikke noget længere, men der er en masse ting vi ‘bør' Selvbebrejdelsens tidsalder Troen på, at vi altid skal løse alting selv Illusionen om at kunne gøre hvad man har lyst til Udødelighedsprojekter Manglen på efterlivet gør at vi skal nå det hele nu og det kan kun gå for langssomt Skyld kontra ansvar Livsmod Søren Kierkegaards tanker om livet

VEM: Antje Jackelén. YRKE: Ärkebiskop. AVSNITT: 528. OM: Hur hon ser tillbaka på tiden och gärningarna som ärkebiskop, när det gick fel på en begravning, kyrkans roll i samhället under kris, huruvida hon har syndat (idag), själavård som alternativ till psykiatri, hur Svenska kyrkan ser på klimatkrisen och givetvis en hel del om Søren Kierkegaards fullständigt värdelösa redaktör.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VEM: Antje Jackelén. YRKE: Ärkebiskop. AVSNITT: 528. OM: Hur hon ser tillbaka på tiden och gärningarna som ärkebiskop, när det gick fel på en begravning, kyrkans roll i samhället under kris, huruvida hon har syndat (idag), själavård som alternativ till psykiatri, hur Svenska kyrkan ser på klimatkrisen och givetvis en hel del om Søren Kierkegaards fullständigt värdelösa redaktör.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren Kristoffer Leandoer letar efter sin morfars marginalanteckningar i Sören Kierkegaards Dagbok och finner två människor vars intellektuella vägar korsas, på väg i olika riktningar i livet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Min morfar var en boksamlare av stora mått och hans huvudsakliga motion var veckorundan till Stockholms antikvariat, som tog en hel förmiddag i anspråk. I min ägo har jag hans exemplar av Sören Kierkegaards Dagbok. Morfar köpte boken i Uppsala den 4 januari 1932, medan han själv studerade till präst. Dagboken har kallats Kierkegaards inre självbiografi och är läst med pennan i hand. Understrykningar, kommentarer i marginalen. En stor del av boken ägnas Kierkegaards funderingar kring prästämbetet och planer på att prästvigas. Morfar måste ha köpt den med detta i åtanke, för att gå i dialog med den danske filosofen om sitt eget yrkesval.Morfar hade växt upp i Frälsningsarmén, där hans pappa var revisor. Sedan blev han rekordung pastor i Missionsförbundet, predikade land och rike runt tills han träffade mormor och inledde en decennielång förlovning. För att ge mormor det hon ville ha ett ombonat hem, trygghet, välstånd, en respekterad samhällsställning lämnade morfar sin ambulerande frikyrkotillvaro och skolade om sig till präst i Svenska kyrkan.Den 1 maj 1835 skriver Kierkegaard följande: Då man skall följa kommentatorernas väg, går det ofta som med den resande i London vägen leder nog till London, men om man vill dit, så måste man gå i rakt motsatt riktning.Hundra år senare bekräftar morfar gillande: Och så synes det mig med min längtan att nå prästkallet, antecknar han i marginalen. Det vill säga, morfar hade inte valt att omskola sig om han lytt råden från dem som stod bredvid. Det gäller att förstå min bestämmelse, säger Kierkegaard, att finna en sanning som är sanning för mig och morfar håller med. Det är ju precis vad han själv gjort lämnat allt och börjat om. Han har också valt sin egen väg, han och Kierkegaard kan vara sams.De möts i betoningen av det subjektiva: hjärtats sanning, det självupplevda. Morfar kommer ju från väckelsen, det personligt levda mötet med Gud är hans hemmaplan.Att följa en annan människas läsning är en påtagligt intim handling, det innebär att flytta in i hennes huvud för en stund. Genom morfars understrykningar och kommentarer lär jag känna sidor av honom som var oåtkomliga när jag var barn.I början av 1837 kastar Kierkegaard fram tesen att stora genier egentligen inte läser när de läser; de är för upptagna av sin egen utveckling för att bry sig om att förstå författaren. Nu blir det frågetecken i marginalen. Morfar får inte grepp om tanken. Utvecklas de inte själva om de lära sig förstå författaren? undrar han.För Kierkegaard är personligheten med nödvändighet på kant med omvärlden, i strid med varje auktoritet. Dialog är ett sätt att bråka. Morfar avskydde all form av bråk. Sällan eller aldrig talade han illa om andra.Kommentarer som Förstår jag ej eller Kanske jag missuppfattar blir allt vanligare. En äkta kristen är man bara i motvind, menar Kierkegaard: först när man blir utbuad av sin församling. Stort frågetecken i marginalen av morfar, denna gång i bläck.Den 7 februari 1846 skriver Kierkegaard: Min plan är nu att utbilda mig till präst Jag har i flera månader bett Gud hjälpa mig vidare, ty det har nu en längre tid stått klart för mig, att jag inte mer bör vara författare, vilket jag antingen vill vara helt eller inte alls. Morfar stryker under. Men det som står högst på hans egen önskelista under läsningen gifta sig och prästvigas, bli en stadgad karl med ämbete och tjänstebostad är precis vad Kierkegaard väljer bort i sitt liv. Han säger upp både förlovning och prästvigning. Det kunde väl andra också göra, tyckte han.Sören Kierkegaard, som kom från en förmögen familj och aldrig behövde grubbla över sin försörjning, sa att man måste lära sig att avstå. För att höja sig från tillvarons estetiska dimension måste man avstå från världen. Endast genom tron på det absurda kunde människan hantera sin skuld och göra som Abraham på Moria berg och visa sig beredd att handgripligt offra det man hade allra kärast. Skuld består nämligen i att klänga sig fast vid denna världen och välja den framför Guds rike.Kierkegaard hade en unik förmåga att göra andra människor illa till mods. Morfar gjorde sig omtyckt. Han talade aldrig illa om någon och bevarade samvetsgrant de hemligheter han fick ta emot under sin långa tjänstgöring: man visste aldrig hur andra människor egentligen hade det, sade han gärna. Han behandlade andras familjeliv med större varsamhet än sitt eget.Olycklig kärlek är den högsta formen av kärlek, säger Kierkegaard. Nej! har morfar skrivit i marginalen. Med utropstecken. Så kommer en teologisk förklaring: den högsta formen, har morfar skrivit med blyerts, är en kärlek som är välsignad av Gud: lycklig eller olycklig!Kierkegaard ville ha det dåligt. Morfar ville ha det bra. Han värdesatte yttre bevis på framgång ordenssällskap, middagsinbjudningar, han tackade ja till allt.Morfar fick alltid beröm för att han talade både vackert och väl. Han var populär som lunchpratare och som radiopräst, det spelades in skivor med hans predikningar. Prästen ska inte vara en talare, dundrar Kierkegaard, utan en som existerar i det han förkunnar. Understruket med bläck, inte blyerts, och med påtagligt skakig hand. Enligt Kierkegaard är sanningen alltid i minoritet. Att vara ensam om sin åsikt är nästan ett bevis på att man hade rätt. Morfar gick åt motsatt håll. Han kom från frikyrkan till statskyrkan och ville in i värmen.Kristendomen är ingen lära, utan en existensmeddelelse, sa Kierkegaard, som inte behövde försörja varken sig själv eller någon annan. Men det behövde morfar, som studerade kristendomen just som en lära. Och därför lät han Kierkegaards tanke om kristendomen som en existensmeddelelse vara utan att stryka under. Existensen fick meddela sig bäst den ville.Att bli botad med hjälp av kristendomen är inga problem, säger Kierkegaard på sidan 402: svårigheten är att bli tillräckligt sjuk. Citatet är understruket, men inte av morfar. Här tycks ett slutgiltigt brott ha skett mellan morfar och Kierkegaard dessa sidor var fortfarande osprättade när boken kom i min hand. Därför kan morfar inte heller ha läst nästa sida, där Kierkegaard fortsätter sin tanke och driver den ännu ett steg: kristendomen är främlingskap i denna världen.Om morfar hade läst så långt, hade han kanske ändå känt igen sig, åtminstone i slutskedet av sitt liv.. För han, som satte så högt värde på att vara hemmastadd i Stockholm och på Södermalm, dog verkligen som en främling. När jag nu tänker på morfars sista tio år i livet förlamning, färdtjänst, långvård så är det allt Kierkegaard som verkar bortskämd. Ingen som får leva tillräckligt länge kan längta efter att bli tillräckligt sjuk, det är ungdomens, hälsans och bekymmerslöshetens privilegium. Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka, säger Jesus i Lukasevangeliet. Jag tänker mig att morfar sätter utropstecken där.Kristoffer Leandoer, författare

Vi angriber begrebet “angst” fra en klinisk psykologisk, men også en filosofisk vinkel idét vi sammenligner Søren Kierkegaards tanker om angst med nutidens forståelse af afgrænsning af angstdiagnoserne. Vi diskuterer hvorfor angst eksisterer, og hvordan vi kan leve med angsten.

Vi er i gang med del to av våre eksistensielle filosoferinger, og vil i denne episoden diskutere følgende spørsmål: Tommy sier seg villig til å være dødelig - men hva legger han i det, egentlig? Hva mente filosofen Søren Kierkegaard da han sa at det moderne mennesket snart ville "be om vanskeligheter"? Hva har Dostojevskij og Jordan Peterson å si om dettet temaet? Hva ligger i det besynderlige begrepet "kastethet"? Har vi mennesker mistet langtidsperspektivet i livene våre - og i så fall: hva kan grunnen være? Hvordan kan man forholde seg til livsvalg og disse valgenes konsekvenser? Hva ligger i psykologibegrepet "locus of control" - og hva kan de eksistensielle gevinstene av terapi være? For nerdene der ute: https://www.bokkilden.no/spiritualitet-og-religioese-opplevelser/a-history-of-religious-ideas-volume-1-mircea-eliade/produkt.do?produktId=321958 https://www.amazon.com/Dont-Sweat-Small-Stuff-Its/dp/0786881852 Søren Kierkegaards betraktninger om menneskets behov for vanskeligheter finnes i pamfletten "Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler" (1846)

Vi er i gang med del to av våre eksistensielle filosoferinger, og vil i denne episoden diskutere følgende spørsmål: Tommy sier seg villig til å være dødelig - men hva legger han i det, egentlig? Hva mente filosofen Søren Kierkegaard da han sa at det moderne mennesket snart ville "be om vanskeligheter"? Hva har Dostojevskij og Jordan Peterson å si om dettet temaet? Hva ligger i det besynderlige begrepet "kastethet"? Har vi mennesker mistet langtidsperspektivet i livene våre - og i så fall: hva kan grunnen være? Hvordan kan man forholde seg til livsvalg og disse valgenes konsekvenser? Hva ligger i psykologibegrepet "locus of control" - og hva kan de eksistensielle gevinstene av terapi være? For nerdene der ute: https://www.bokkilden.no/spiritualitet-og-religioese-opplevelser/a-history-of-religious-ideas-volume-1-mircea-eliade/produkt.do?produktId=321958 https://www.amazon.com/Dont-Sweat-Small-Stuff-Its/dp/0786881852 Søren Kierkegaards betraktninger om menneskets behov for vanskeligheter finnes i pamfletten "Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift til de philosophiske Smuler" (1846) Liker du GLMF -En podcast om livsmestring? Gi oss gjerne en rating og en kommentar på Apple Podcaster, eller trykk på følge-/abonnér-knappen i din foretrukne podcastapp. Det tar bare noen sekunder, men det vil hjelpe oss veldig med å bli mer synlige i podcastjungelen der ute.

Kender du følelsen af at du aldrig gør nok? At du stadig føler dig forkert, selv når du forsøger at gøre alting rigtigt? Utilstrækkelig med andre ord. I denne episode har vi besøg af teolog, PhD i Søren Kirkegaard og højskolelærer, Christian Hjortkjær, i studiet. Vi tager en snak om  hvorfor utilstrækkelighedsfølelsen er så dominerende i dag. De fleste af os kender det nok godt, vi kunne godt lige have nået mere, hvorfor har jeg det sådan, eller hvorfor gjorde jeg ikke det her? Vi måler os konstant op imod en masse idealer som kan påvirke måden vi ser os selv, og endda føre til nogle alvorlige konsekvenser, og det er noget Christian har gjort sig nogle rigtig interessante tanker omkring. Vi snakker blandt andet om: Påbudssamfundet Vi ‘skal' ikke noget længere, men der er en masse ting vi ‘bør' Selvbebrejdelsens tidsalder Troen på, at vi altid skal løse alting selv Illusionen om at kunne gøre hvad man har lyst til Udødelighedsprojekter Manglen på efterlivet gør at vi skal nå det hele nu og det kan kun gå for langssomt Skyld kontra ansvar Livsmod Søren Kierkegaards tanker om livet

In this episode we explore Soeren Kierkegaards steps of human transformation, his ladder of freedom.

Denne udsendelse handler om tro; mere præcist om den kristne tro. Selvom jeg ikke selv er troende, så har jeg altid været dybt fascineret af forfattere som Dostojevskij og Tolstoy og deres eksistentielle tænkning om menneskesindet - en tænkning der på mange måder tog udgangspunkt i den kristne tro. Nærværende udsendelse belyser forholdet mellem tro, tvivl og tænkning. Udsendelsen kaster hermed et blik på to af de vel nok allerstørste teologiske og filosofiske tænkere fra det nittende og tyvende århundrede: nemlig den velkendte danske tænker Søren Kierkegaard og den tyske teolog og modstandsmand, Dietrich Bonhoeffer. For dem der ikke måtte kende Bonhoeffer, så var han en tysk teolog, der trods sit ellers generelt pacifistiske livssyn deltog i planlægningen af et attentat på Hitler, blev fanget af Gestapo i sammenhæng hermed og henrettet ved hængning kun en måned før 2. Verdenskrigs afslutning i Europa.  Til at præsentere og indføre os i disse to tænkeres virke er udsendelsens gæst filosof, forfatter og foredragsholder, Peter Tudvad. Peter har udgivet en lang række af bøger, der alle varmt kan anbefales - heriblandt værker om netop Kierkegaard (såsom Forbandelsen og Kierkegaards København) og første bind i en stor biografi om Bonhoeffer (med navnet I krig og kristendom). Foruden en introduktion til Kierkegaards og Bonhoeffers trosforståelse, så omhandler interviewet også Peters egen rejse ind og ud af den kristne tro - en rejse der har været drevet af både dramatiske livsbegivenheder og filosofisk tænkning.Interviewet med Peter kommer ind på mange interessante tematikker; tematikker der er af eksistentiel interesse lige meget, om man selv er troende, agnostiker eller ateist. Første del af interviewet berører Peters egen biografi og forfattervirksomhed. Herefter omhandler anden del Kierkegaards forfatterskab mere bredt (med særligt henblik på Frygt og Bæven) og hans behandling af trosbegrebet. Tredje del af samtalen fokuserer på Bonhoeffers liv og virke. Til sidst vedrører fjerde del mere direkte Peters egen troshistorie og det generelle forhold mellem tro, tvivl og tænkning. God fornøjelse. Vært: Victor Lange Produktion: Heine Volder Musik: Victor Lange og Heine Volder

Beers and Ideas - Kierkegaards clown who shouted fire In Beers and Ideas three friends delve into some philosophical ideas and think about their impact on them as social workers and on social work practice. Completely unscripted, this could go anywhere, and probably will. Have a watch and please comment. Feel free to disagree and challenge, or nod sagely. That's what philosophy is about. Thinking about difficult ideas and working through them together. So, enjoy, and let us know what you think!

Du har lyst til at gøre det - men har du lyst til konsekvenserne af at gøre det? Og hvorved bedømmer og anticiperer du effekten af dine handlinger - er der en pligt hævet op over den individuelles lyst? Hvad hvis du har ekstremt meget lyst til intimt samvær med en person, men når det sker uden at leve op til fantasien, bindes du af en tung pligtfølelse for at stå det, du troede du havde lyst til, igennem? Jim Nydam Bjerregaard er praktisk filosof og deler i dette afsnit med os, sit bud på en LYST ETIK. Jim fører os igennem de klassiske etik-former; altså hvad er rettesnoren for det gode liv? Vi taler vi om hvordan man kan aktivt kan forene lyst og pligt, fx nødvendigt arbejde og egen skabertrang - det formelle rum verses det personlige. Jim er løve og vi taler i den grad om, hvordan man kan være sig selv - også selvom der er professionelle steder, hvor man er nødt til at indgå i noget skuespil. Teaser her: https://youtu.be/gDmbMwGk7Ec   Vi taler om: - Pligtetik, nytteetik, dydsetisk - Kierkegaards stadielære - Hvordan vi kan blive bedre medmennesker overfor hinanden - Kilden til at være den bedste version af sig selv - Jims LYST etik /bud Lyt med til en vildt god samtale om den praktiske filosofi og find mere lige her: https://www.denpraktiskefilosof.dk/wordpress-filosof/ Min hjemmeside er her: https://www.mannahguldager.com/  

Kierkegaard has a lot to say about self-deception. He has a lot to say about how resilient our self-deceptions are. He has an awful lot to say about authenticity… I think what Jungian psychology really needs, is a Kierkegaard.Episode description:For this episode, I had the pleasure to speak to scholar Amy Cook who's written a bold and beautiful book comparing the psychological projects of the Danish philosopher and Christian existentialist Søren Kierkegaard and Carl Gustav Jung. Amy helps us shed new light on the Jungian psychological project by comparing it to Kierkegaards, who she describes as a shadow figure of Jung. The conversation dives into the relationship between knowledge, religious experience, and belief, Jung's own struggle with his Christian faith, and their respective renderings of individuation and the imitatio Christi.Subscribe on Youtube Music played in this episode is licensed under creativecommons.org:'Ketsa - Hard sell'‘Ketsa - No light without darkness'‘The Psychiatry - Sickness unto death'

I sine sidste leveår indleder Søren Kierkegaard en voldsom kamp mod den danske folkekirke og dens 'levebrødspræster'. Han raser mod det hykleri, der hersker i kirkerne og bruger meget stærke vendinger mod f.eks. Grundtvig. Thomas Fauth Hansen er PhD studerende med fokus på det man kalder “kirkekampen” eller “kirkestormen”, og han perspektiverer den ældre Kierkegaards radikale religiøse budskaber.Ironisk nok får Kierkegaard selv en folkekirkelig begravelse, der vækker skandale, og hvor hundredvis af københavnere siger farvel til geniet Serien er i sin tid produceret til DR. Teknik: Martin Rosbøll. Citater indtalt af Jakob Thygesen

Danmark gennemlever store forandringer i 1840erne. Tivoli åbner, grundloven underskrives, verden bliver mindre. Søren Kierkegaard betragter udviklingen med skepsis. Han frygter massekulturen og demokratiet. Samtidig er han voldsomt optaget af kristendommen. Sørine Gotfredsen uddyber Kierkegaards syn på den enkelte og på Gud, og Peter Thielst fortæller om Kierkegaard og eksistentialismen. Bemærk at jeg ved en fejl kalder Christian 8. for Christian 7. Beklager! Serien er produceret til DR. Teknik Martin Rosbøll. Citater indtalt af Jakob Thygesen

1846 er et forfærdeligt år i Søren Kierkegaards liv. Her indleder det satiriske tidskrift ‘Corsaren’ en smædekampagne mod den aparte filosof, der for altid ændrer hans forhold til sin hjemby og sine medmennesker. Ærkekøbenhavneren, der elsker livet på gaderne, bliver udsat for hån, spot og latterliggørelse. Jeg taler med filosof og forfatter Peter Tudvad om, hvad mobberiet har af konsekvenser, og går i dybden med Kierkegaards sære bog om kærlighed med leder af Søren Kierkegaard forskningscenter Pia Søltoft Serien er produceret til DR. Teknik Martin Rosbøll. Citater indlæst af Jakob Thygesen.

'Enten - Eller' er en af Danmarkshistoriens mest omdiskuterede bøger. Den udkom i 1843, og placerede én gang for alle Søren Kierkegaard på litterære parnas. Eller rettere: udenfor parnasset. Tidens store smagsdommer Johan Ludvig Heiberg kaldte nemlig bogen for et ’monstrum’ og tog afstand fra dens udførlige beskrivelser af forførelse, nydelse og udsvævende liv. Han og de andre godt femhundrede læsere af bogen havde også svært ved at abstrahere fra, at dens forfatter netop havde brudt forlovelsen med den yndige borgerdatter Regine Olsen. En ganske uhørt ting at gøre i guldalderens Danmark. De færreste bemærkede, at Kierkegaards budskab netop var, at man skal fravælge den overfladiske nydelse og i stedet vælge ansvaret og pligten. Liv Thomsen fortsætter sin fortælling om Søren Kierkegaard og får denne gang hjælp af Joakim Garff og Pia Søltoft, begge fra Søren Kierkegaard Forskningscenter.  De fortæller blandt om Enten Ellers æstetiker og etiker. Serien er produceret til DR. Teknik: Martin Rosbøll. Citater indtalt af Jakob Thygesen

Lyt til Liv Thomsens fortælling om denne store tænker og forfatter Søren Kierkegaard. I seks programmer følger vi ham fra fødsel til død og dykker ned i hans udvalgte værker og temaer. Vi møder en lang række førende forskere, der hjælper med at åbne Kierkegaards særlige univers op for lytterne. I det første program er vi på således på besøg hos forfatterne Peter Tudvad og Mathilde Walther Clark. Det skal blandt andet handle om en frygtelig familieforbandelse, om en far, der skaber en olding ud af sin søn og om begrebet ironi. Serien er produceret til DR. Teknik: Martin Rosbøll. Citater indtalt af Jakob Thygesen. Tegning: Tea Bendix

Historien om Anne-Sofie Gade Moll der fik kr. 8.500,- i støtte til friviligt arbejde, og endte med en momsgæld på kr. 55.000,-.  Som Anne-Soife skrev i et brev:Fra Kierkegaard til KafkaSådan bliver 0 kroner i moms til over 50.000 kroner i skattegældForestil dig du får en god idé. Du er folkeskolelærer og din kompagnon er kunsthistoriker. I brænder for filosofi og formidling til børn. I er optagede af Søren Kierkegaard og undrer jer over, at I ikke er støt på ham i folkeskolen eller gymnasiet. I tager sagen i egen hånd. I vil formidle den svært tilgængelige Søren Kierkegaards tanker og liv til børn. I skal have vigtige og dannende snakke i København med byens børn. Ideen er god. Så god at I beslutter jer for at gøre noget ved det. Sådan starter vi vores eget virksomheds-eventyr i iværksætter-DanmarkHør Anne-Sofie fortælle hendes historie i dette afsnit af Visbys Verden.I afsnittet omtales en beretning fra Rigsrevisionen. Beretningen finder du her.Rasmus Visby Jeg kan kontaktes på mailto:podcast@visbysverden.dkeller på Twitter @rvisbyFølg Visbys Verden på FacebookWeb

Der var engang... Rikke er gået i gang med at læse Søren Kierkegaards "In vino veritas" og det har givet inspiration til nattens emne, eventyr. Har du oplevet noget eventyrligt? Har du et yndlingseventyr? Hvad er eventyr for dig?

I Myanmar samlas hundratusentals människor varje dag för att protestera mot militären och precis som på många håll i världen, har konsten en given plats i demonstrationerna. Varför är den så viktig? Bilder som sprids på nätet, graffiti under motorvägsbroar och sånger som sjungs kväll efter kväll ute på gatorna är några av de sätt som demonstranterna i Myanmar tar till när de protesterar mot statskuppen 1 februari. Militären försöker kväsa demonstrationerna med pansarfordon, gummikulor och bortförande av oppositionella på nätterna, då de också stänger av internet. Många författare har gått under jorden, men bildkonstnärerna fortsätter att spela en viktig roll precis som i Hongkong, som inspirerar motståndsrörelsen i Myanmar. Hur är det möjligt att de kan fortsätta? Samtal med Sveriges Radios Asien korrespondent Peder Gustafsson. Och, kultur har haft - och har stor betydelse för många folkliga proteströrelser, som till exempel den i dagens Belarus. I dag för sju år sedan, avsattes Ukrainas president Viktor Janukovytj efter Majdan-upproret, som präglades av stor konstnärlig kreativitet. Gruppen Dakh Daughters blev Majdanprotesternas affischband och var ofta ansiktena utåt. Revolutionen bar också fram dem till publiken både på hemmaplan och internationellt. Nu har de släppt sitt tredje album "Make up" och programledare Fredrik Wadström har fått en exklusiv intervju med bandmedlemmen Solomia Melnyk. "RUINER" OM SÖNDERFALL OCH UNDERGÅNG Poeten Fredrik Nyberg debuterade med diktboken En annorlunda praktik 1998 och är Sveriges förste doktor i konstnärlig forskning med avseende på litteratur. Nu är han aktuell med den första i en serie böcker i gränslandet mellan poesi och prosa som enligt förlaget undersöker "tillväxtens och framåtskridandets baksidor". Boken heter "Ruiner" med undertiteln Första häftet (I-XXII) litteraturkritikern Lars Hermansson recenserar. "ALLEN V. FARROW" NY DOKUMENTÄRSERIE på HBO Nu har "Allen v. Farrow", en dokumentärserie i fyra delar, premiär och den granskar och berättar den uppslitande historien om de övergreppsanklagelser som riktats mot regissören Woody Allen under tre decennier. Den i dag 35-åriga dottern Dylan Farrow hävdar att pappan Woody Allen ska ha utnyttjat henne sexuellt när hon var sju år och både hennes bror Ronan Farrow och mamman Mia Farrow stöder hennes anklagelser. Serien påminner om tidigare dokumentärer om till exempel Michael Jackson, Jeffrey Epstein och R Kelly. Vad är det här för genre egentligen? P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström reder ut. DAGENS OBS-ESSÄ I år är det 175 år sedan existentialismens fader Søren Kierkegaard publicerade ett av sina viktigaste verk, "Avslutande ovetenskaplig efterskrift" och 75 år sedan existentialismen blev en lära för allmänheten genom Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". Av denna anledning ska OBS i veckan ägna sig åt några av denna filosofiska inriktnings förgrundsfigurer. Författaren Dan Jönsson reflekterar över Kierkegaards kompromisslöshet. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Du måste välja: antingen eller. Dan Jönsson reflekterar över Søren Kierkegaard stränga filosofi och över osannolika kopplingar till hans samtida Karl Marx. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2013. I november 1840 hade Søren Kierkegaard bestämt sig för att hans fästmö, den artonåriga Regine Olsen, kunde må bra av att hållas på halster ett tag. Det unga parets amorösa onsdagsritual, som några månader hade bestått i brevväxling och då och då en stunds gemensam högläsning ur pastor Mynsters predikningar, hade, tyckte Kierkegaard, börjat urarta i en alltmer opassande erotisk iver från Regines sida. Därför iscensätter han nu en plötslig frysning av deras bekantskap. Onsdagen den elfte november väntar alltså Regine förgäves på ett brev från Søren. Nästa onsdag likadant; först onsdagen därpå, den tjugofemte, kommer det en hjärtlös, elak liten epistel som i sarkastiska ordalag uppmanar Regine att inte ønske idelig at omkredses af en kielen Elskers forliebte Møllegang. Efter ett kort och, får man anta, knappast övertygande Din S.K. kommer en sista, egendomlig upplysning: I dette Øieblik gaaer jeg forbi dit Vindue. Jeg seer på mit Uhr, det betyder, at jeg har seet dig; hvis jeg ikke seer på Uhret, har jeg ikke seet Dig. Man kan försöka föreställa sig scenen: Kierkegaard som i sällskap med sin betjänt som agerar brevbärare vandrar genom Köpenhamn, från sin dåvarande bostad i närheten av Nørreport, förbi domkyrkan, en bit längs Strøget som på den tiden kallades Routen och ner till Børsgade där Regine bodde. Man kan förresten upprepa den själv. En regnig torsdag i april traskar jag nerför Nørregade, utmed Vimmelskaftet på Strøget, där Kierkegaards skräddare Küntzer hade sin butik han som kom att dra öronen åt sig några år senare, i mitten på fyrtiotalet, när skämtteckningarna i tidningen Corsaren gjorde Kierkegaard känd som mannen med två olika långa byxben. Nu finns här Jack&Jones, Vero Moda ochsåvidare: garanterat lika långa byxben överallt. Och Børsgade 66, Regines adress, den existerar inte längre. Knippelsbron över till Christianshavn är idag en brusande genomfartsled. Jag fryser, regnet börjar tränga igenom anoraken. Kierkegaard hade förstås paraply (fem stycken, enligt bouppteckningen); själv har jag inte ens en klocka eller: jo förresten, på mobilen. Med trafiken i nacken försöker jag se scenen framför mig hur filosofen väntar utanför på gatan medan tjänaren går upp med brevet; hur han avvaktar den tid det tar för Regine att läsa det, för att sedan kasta en blick upp mot hennes fönster, se på klockan (13:21) om hon står där, annars inte. Vad nu det i så fall skulle vara bra för. Och om han nu överhuvudtaget hade tänkt stå kvar. Det var november. Det kanske regnade. Kanske. Faktum är att den märkliga scenen på Børsgade mycket väl kunde vara hämtad ur Förförarens dagbok i Antingen-eller, Kierkegaards första stora verk, där han beskriver konflikten mellan två motstridiga livshållningar, den etiska och den estetiska. Kierkegaard började skriva på Antingen-eller strax efter att han slog upp förlovningen med Regine av kärlek och moralisk övertygelse, inget annat! - och gjorde ingen hemlighet av att den reflekterade hans eget liv. Precis som det mesta han skrev, för övrigt. Livet igenom närde Kierkegaard en djup misstro mot det allmänna och objektiva, till förmån för det personliga och subjektiva som han såg som var och ens plikt att efter förmåga försöka odla. Antingen-eller kan läsas som en berättelse om en sådan personlig kamp. Johannes förföraren, som skriver dagbok i bokens första del, lider precis samma kval som Kierkegaard själv i sitt förhållande till Regine; han förälskar sig huvudlöst i den unga Cordelia, men när han äntligen får vad han vill ha återstår bara tomhet och förtvivlan. I bokens andra del låter Kierkegaard ännu ett av sina alteregon, assessor Wilhelm, dra upp principerna för en livshållning som visar en väg ut ur denna förtvivlan: att låta livets svåra beslut bottna i ett etiskt överlagt val. Ett absolut antingen-eller. Det viktiga är inte, skriver han, vilket beslut man tar det som betyder något är att det bottnar i en autentisk och personlig övertygelse. Att man själv verkligen tror att det man gör är rätt. Jag ser många skäl att läsa Kierkegaard idag. Den konflikt han målar upp mellan det etiska och det estetiska, till exempel, verkar ju peka rakt in i en postmodern offentlighet där moral och fantasi, politik och konst, ständigt hamnar på kollisionskurs. Likaså tycks hans kritik av tidens framstegstro i Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift och den misstro han där utvecklar mot vetenskapens objektiva sanningar träffa vår tids klimatdebatt och teknikskepsis med nästan radiostyrd precision. För att inte tala om den syra han häller ut över den framväxande borgerliga offentligheten i En literair Anmeldelse denna medelmåttans triumf som gjort det ansiktslösa monstret Publikum, publiken, till enväldig domare i ett tidevarv präglat av institutionaliserad missunnsamhet, av nivellering. Men Kierkegaards förbluffande modernitet handlar nog främst om hans sätt att resonera, i ett språk fullt av drastiska anekdoter och skarpa bilder, och med en subjektivistisk självsvåldighet som aldrig någonsin behöver några auktoriteter för att underbygga sina idéer. Hans originalitet är kort sagt enastående och det är på något paradoxalt sätt helt i linje med hans tänkande att han hela tiden måste gömma sig bakom dessa eviga pseudonymer, Victor Eremita, Constantin Constantius, Johannes Climacus och allt vad de heter. Som om han för att utveckla den absoluta, subjektiva ståndpunkt han strävar mot blir tvungen att för var gång uppfinna ett nytt subjekt. Bli en annan för att bli sig själv. Men att reducera Kierkegaard till en postmodern civilisationskritiker avant la lettre är förstås att göra det för enkelt för sig. Hans filosofi är trots allt en religiös filosofi, hans etik en religiös etik. Det han ytterst strävar efter är att fullt ut förstå kristendomens konkreta innebörd, helt enkelt få ett svar på frågan hur man bör leva som kristen det vill säga, hur man som timlig, ofullkomlig varelse förhåller sig till det absoluta. Utan risk ingen tro, skriver Kierkegaard: att vara kristen handlar om att våga språnget, våga överskridandet. Våga brottet med det objektiva, med den allmänna meningen. Om den så rentav skulle råka vara kyrkans. Här är han ju verkligen ett barn av sin tid. Joakim Garff konstaterar i sin suveräna Kierkegaardbiografi att det är ett ödets spratt att samtidigt som Kierkegaard sitter i Köpenhamn och skriver på Kjerlighedens Gjerninger sitter Karl Marx som förresten fyllde år samma dag i Bryssel och filar på Det kommunistiska manifestet. Och visst kan avståndet emellan dem verka svårt att överbrygga. Kierkegaard, som våren 1848 nästan på parkett kunde följa den stillsamma danska revolutionen hade sin ståndpunkt klar i frågan om demokratin. En Folke-Regjering er det sande Billede paa Helvede, skrev han i en samtida anteckning. Det är också sant att Kjerlighedens Gjerninger till stora delar är en stridsskrift mot det tidsfenomen han kallar Communismen. Men Marx och Kierkegaard hade inte bara samma födelsedag. De tillhörde också samma borgerliga, europeiska intelligentia, under samma omvälvande epok: den frambrytande kapitalismens. Från var sitt håll betraktade de samma genomgripande samhällsförändringar, och kom i någon mening till lika radikala slutsatser. På sätt och vis angriper de ju samma fenomen det som Marx kallar alienationen; Kierkegaard alltså nivelleringen. Men strävandet efter ett autentiskt liv är för Kierkegaard ett individuellt och etiskt, där det för Marx är ett kollektivt och socialt projekt. Den jämlikhet som båda hävdar som det högsta goda är för Kierkegaard en jämlikhet i kristen mening: en likhet inför Gud, som den troende manifesterar i den kärlekens gärning som heter barmhärtighet. Barmhärtigheten är kärnan i Kierkegaards tänkande; själva förutsättningen för ett autentiskt liv. Barmhärtigheten är för Kierkegaard vad solidariteten är för Marx: den etiska grunden för ett oegennyttigt handlande. Men alltså inte som i Manifestet sprungen ur gemensamma materiella intressen, utan ur den enskilda människans förmåga till identifikation med en annan. Och det är onekligen en ståndpunkt som fortfarande kan vara både radikal och kontroversiell. Kanske är det därför Kierkegaard inte, som HC Andersen, har blivit någon turistattraktion; därför, alltså, som man inte kan gå in en regnig dag i en butik på Vimmelskaftet och köpa sig ett par byxor med olika långa ben. Men det är också därför som jag fortfarande inte klarar av att läsa vad han skrev utan att bli provocerad. Hans etiska subjektivism, med dess kompromisslösa krav på autenticitet och uppriktighet går inte nödvändigtvis hand i hand med jämlikheten och barmhärtigheten. Man kan ju också, käre Sören, mycket väl göra en människa illa bergfast övertygad om att man, i någon högre mening, gör det rätta. Där jag står på Knippelsbron i regnet och söker ett för länge sedan försvunnet hus bland molnen skulle jag ge mycket för att höra vad Regine Olsen tänkte den där onsdagen i november 1840. Dan Jönsson, författare och essäist

Har du store visjoner du frykter du aldri vil tørre å realisere? Eller er livet ditt perfekt på utsiden, mens du innerst inne føler at det er noe galt? Det kan være du lider av det Søren Kierkegaard kalte fortvilelse! Dette er ikke nødvendigvis den episoden du ba om, men episoden du trenger. Jeg lærte mye om mine egne problemer av denne samtalen og håper du kan gjøre det samme!   YouTube: https://youtu.be/nsoP7KOIm3k   Tausheten og Øyeblikket: https://www.adlibris.com/no/bok/tausheten-og-oyeblikket-9788276347395   Forelesninger: https://video.uia.no/esearch/search?keyword=grelland   Patreon: https://www.patreon.com/skrablikk

What's good world, we're back with some more of that MF G shit by way of, and on this episode of the podcast, we're doing a deep dive into Toy Story 3.  It's the winter solstice and ya boy cooked up a little something-something for my Christian folk with some Soren Kierkegaard to explain how the plot of this movie is basically the computer-animated tale of Kierkegaards leap to faith.  Specifically, I'm tracing the character development of Buzz Lightyear to show how, through the first three movies, he slowly progresses from being the Knight of Infinite Resignation who is content solely with the idea of love and acting accordingly, to the Knight of Faith whose firm belief in their faith allows him to be the calm in the impending storm his fellow toys face as they're slowly sliding into the depths of hell - or the burning trash pit of fire if you don't want to be so histrionic about it.   Stay woke fam...   

Gesprek met Geert Jan Blanken de schrijver van het bij KokBoekencentrum uitgevers in Utrecht uitgegeven boek "Kierkegaard in gewone taal" Geert Jan Blanken is Kierkegaard-kenner. In 2012 publiceerde hij een inleiding op het werk van de Deense filosoof bij Ambo|Anthos. Blanken studeerde Wijsgerig-historische Pedagogiek aan de Vrije Universiteit. Hij is eindredacteur Geloof/levensbeschouwing bij de EO. Meer info:https://www.kokboekencentrum.nl/boek/kierkegaard-in-gewone-taal-1/ De Deense denker Søren Kierkegaard spreekt met zijn unieke stijl en scherpe inzichten nog steeds tot de verbeelding. Hij is briljant, maar zijn teksten zijn moeilijk. In dit boek zijn een aantal van Kierkegaards toespraken in eenvoudiger taal omgezet en ingekort. Daardoor zijn ze aanmerkelijk makkelijker te lezen dan de oorspronkelijke teksten. Toch zijn de teksten niet eenvoudig. Dat zou namelijk geen recht doen aan Kierkegaard en aan de thema's waarover hij schrijft. Lezen en nadenken over de grote levensvragen vraagt een inspanning, die ook voor dit boek nodig zal zijn. Maar voor de lezer die zich daartoe zet, brengt dit boek de rijke en inspirerende gedachtewereld van Søren Kierkegaard een stuk dichterbij.

Med henvisning til Morten Nielsens illegale digtsamling fra 1944, 'Der brænder en ild', spørger Kjartan Arngrim i denne podcast: ”Krigen er vundet, hvad foregår der i dansken på vej til arbejde i linje 18 med sikkerhedsnet og pension? Brænder ilden stadig?”. Svært at tale på de seks millioner andre danskeres vedkommende, men ilden brænder stadig på tiende år i Folkeklubben og Arngrim, der er aktuel med albummet 'Børn af den tabte tid'. For seks år siden udgav Folkeklubben albummet 'Danmarksfilm'. For nylig kom titelnummeret med i Højskolesangbogen. Fra at optræde for fire børn på Nørrebro solgte deres sidste turne 21.000 billetter. Det siger en hel del om udviklingen i dette band, der med Arngrims ord ”begyndte som et skramlende ladcykel-rockorkester med rejsekuffert, som troede at landet ville lægge sig ned i taknemmelighed”. Mange lagde mærke til trioen, da 'Fedterøv' blev et stort radiohit. I denne podcast taler Jan Eriksen med Kjartan Arngrim om det hårde arbejde, inspirationen og om trioens historie, de mange referencer i hans tekster, om selvmord på mange planer – og om gruppens musik. Titlen på det nye album henviser f.eks. til en roman af Marcel Proust. Og så fremdeles. De taler i det hele taget meget. Også om andet end en bøger. Om titelnummeret, der indledes med Svend Gehrs’ speak til det, som Arngrim kalder en dansk fortidsmarkør på linje med Kennedy- og Palme-mordene, nemlig fodboldkampen Grundlovsdag 1985 i Idrætsparken mellem Danmark og Sovjet. Før internet, mobiltelefoner og SoMe. ”Når man ser klip fra den kamp, er man tættere på H.C. Andersens og Kierkegaards tid end nutiden,” som han siger. Om drømmen om velfærdssamfundet, der måske er krakeleret. Om øjeblikket, hvor man ikke bliver større – hvor sangen der ikke fandtes i går, findes i dag. Hvor man som sangskriver føler sig på størrelse med skoleskibet København (som Folkeklubben også synger om), Paul McCartney og Dylan. Indtil de andre i bandet siger, at det vil ødelægge nummeret, hvis man spiller på den elektriske guitar. Podcasten med Kjartan Arngrim er produceret af Jan Eriksen

Opsamling af ugens københavnernyheder udvalgt fra Berlingske, Information, Jyllands-Posten og Politiken.

Diesmal zu dritt. Die Zugriffe wechseln wie die Wirtschaft. Wichtig sind die Schuhe. Gegen die Langeweile!

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne femte tager Anders Fogh Jensen udgangspunkt i Kierkegaards bog, Kærlighedens gerninger. Hvad er kærlighed? Neurologen svarer, kemi i hjernen, og sociologen svarer, blot endnu et udtryk for sociale interesser. Vi skal ikke lade os bedrage af illusioner. I Kierkegaards øjne er disse svar blot foranstaltninger mod bedrageri, selve måden vi bedrager os selv for kærligheden. Lyt med og hør om kærligheden hinsides mistænksomhedens bedrageri. Fra d. 30.10.2013 Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne femte tager Anders Fogh Jensen udgangspunkt i Kierkegaards bog, Kærlighedens gerninger. Hvad er kærlighed? Neurologen svarer, kemi i hjernen, og sociologen svarer, blot endnu et udtryk for sociale interesser. Vi skal ikke lade os bedrage af illusioner. I Kierkegaards øjne er disse svar blot foranstaltninger mod bedrageri, selve måden vi bedrager os selv for kærligheden. Lyt med og hør om kærligheden hinsides mistænksomhedens bedrageri. Fra d. 30.10.2013 Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne anden skal det handle om Kierkegaards ide om stadier på livets vej. Anders fortolker dette begreb som en række af forskellige livsformer, måder som vi kan leve livet på, og spørgsmålet er så, hvordan bør jeg leve livet? Fra d. 22.05.2013. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne anden skal det handle om Kierkegaards ide om stadier på livets vej. Anders fortolker dette begreb som en række af forskellige livsformer, måder som vi kan leve livet på, og spørgsmålet er så, hvordan bør jeg leve livet? Fra d. 22.05.2013. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne anden skal det handle om Kierkegaards ide om stadier på livets vej. Anders fortolker dette begreb som en række af forskellige livsformer, måder som vi kan leve livet på, og spørgsmålet er så, hvordan bør jeg leve livet? Fra d. 22.05.2013. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Over seks saloner fejrer Anders Fogh Jensen 200 året for Søren Kierkegaard. I denne anden skal det handle om Kierkegaards ide om stadier på livets vej. Anders fortolker dette begreb som en række af forskellige livsformer, måder som vi kan leve livet på, og spørgsmålet er så, hvordan bør jeg leve livet? Fra d. 22.05.2013. Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Jesper Christensen læser 11. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Tilrettelæggelse den2radios Karsten Pharao.

Jesper Christensen læser 13. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der denne gang fortsætter sin ”uddannelse” af Cordelia - dvs. sin formning af hende til den ideale genstand for hans begær. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

Her på den2radio læser Jesper Christensen 12. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der nu er ved at trække sig fra forlovelsen med Cordelia, men han prøver at få hende til at indse, at forlovelsen er en hyklerisk, borgerlig institution, som intet har at gøre med den sande ægte kærlighed.

Jesper Christensen læser 7.afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Hele Forførerens Dagbog kan læses online på Søren Kierkegaard forskningscenterets hjemmeside sammen med et omfattende noteapparat og kommentarer. Det kan anbefales at orientere sig i teksten på denne måde undervejs.

Her på den2radio læser Jesper Christensen 12. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der nu er ved at trække sig fra forlovelsen med Cordelia, men han prøver at få hende til at indse, at forlovelsen er en hyklerisk, borgerlig institution, som intet har at gøre med den sande ægte kærlighed.

Jesper Christensen læser 7.afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Hele Forførerens Dagbog kan læses online på Søren Kierkegaard forskningscenterets hjemmeside sammen med et omfattende noteapparat og kommentarer. Det kan anbefales at orientere sig i teksten på denne måde undervejs.

Jesper Christensen læser 11. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Tilrettelæggelse den2radios Karsten Pharao.

Her på den2radio læser Jesper Christensen 12. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der nu er ved at trække sig fra forlovelsen med Cordelia, men han prøver at få hende til at indse, at forlovelsen er en hyklerisk, borgerlig institution, som intet har at gøre med den sande ægte kærlighed.

Jesper Christensen læser 13. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der denne gang fortsætter sin ”uddannelse” af Cordelia - dvs. sin formning af hende til den ideale genstand for hans begær. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

Jesper Christensen læser 11. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Tilrettelæggelse den2radios Karsten Pharao.

Her på den2radio læser Jesper Christensen 12. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der nu er ved at trække sig fra forlovelsen med Cordelia, men han prøver at få hende til at indse, at forlovelsen er en hyklerisk, borgerlig institution, som intet har at gøre med den sande ægte kærlighed.

Jesper Christensen læser 13. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der denne gang fortsætter sin ”uddannelse” af Cordelia - dvs. sin formning af hende til den ideale genstand for hans begær. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

Jesper Christensen læser 13. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, der denne gang fortsætter sin ”uddannelse” af Cordelia - dvs. sin formning af hende til den ideale genstand for hans begær. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

En grundinsikt inom den så kallade psykoanalytiska skolan inom psykologin är att människans inre har en djupstruktur som inte alltid är direkt transparent och åtkomlig för henne själv. Sigmund Freud (1856-1939) kallade detta för det "undermedvetna", och menade att människan har en tendens att här förlägga tankar och känslor som hon inte vill möta på ett medvetet sätt. Detta kan dock ge negativa konsekvenser och skapa neuroser. Det kräver psykisk energi att hålla dessa tankar och känslor borta och det kan göra människan mindre levande. För Freud var dessa framför allt tankar som var socialt "förbjudna": sexuella och aggressiva impulser som inte var socialt accepterade och som subjektet därför trängde bort. Men psykoanalytikern Ernest Becker (1924-1974) som skrivit boken "The Denial of Death" ("Dödens problem" på svenska) gör en existentiell läsning av psykoanalysen: den grundläggande tanke eller insikt som människan försöker tränga bort är det faktum att hon är dödlig, ändlig och ofullkomlig på olika sätt. För Becker är syndafallsberättelsen berättelsen om hur denna insikt uppstår hos människan. Detta gör att Becker menar att när man kommer ner på den djupaste nivån så brottas psykologi och religion med samma tematik: människans existentiella belägenhet, dvs. insikten om och rädslan för döden, hennes moraliska ofullkomlighet och frågan om vad som utgör ett meningsfullt liv i ljuset av detta. Becker presenterar Kierkegaards analys av tro som en väg att försonas med denna existentiella belägenhet. Kärnan i Kierkegaards analys är att för att på ett autentiskt sätt närma sig Gud - och inte bara tro på Gud av konventionell bekvämlighet (vilket under Kierkegaards tid var mer vanligt) - eller som ett sätt att fly från sin existentiella utsatthet måste hon först inse och acceptera sin dödlighet. Bara genom att dö kan människan uppstå. 

Hvordan skal man forstå det som Søren Kierkegaard sagde om angst og gentagelse? Det er noget som helt naturligt gik op for rejsedeltager Marianne, da hun på Dannelserejsen relaterede Kierkegaards tanker til hendes eget liv. Hun har foranlediget af store kærestesorger vandret i Himalaya, vendt sin karriere på hovedet og altid generelt været på jagt efter nye udfordringer – alt sammen så hun, med Kierkegaards ord, kunne gentage sig selv. Det forstår hun nu, og forhåbenligt kan hun og Kierkegaard hjælpe os andre med på vej. Podcasten er tilrettelagt og produceret af Rasmus Harsbo i samarbejde med Anders Fogh Jensen. Introducerende musik af Martin Brunbjerg Rasmussen. Vil du med på dannelsesrejse med Filosoffen? Følg linket her og læs mere: www.dannelsesrejser.dk.

Hvordan skal man forstå det som Søren Kierkegaard sagde om angst og gentagelse? Det er noget som helt naturligt gik op for rejsedeltager Marianne, da hun på Dannelserejsen relaterede Kierkegaards tanker til hendes eget liv. Hun har foranlediget af store kærestesorger vandret i Himalaya, vendt sin karriere på hovedet og altid generelt været på jagt efter nye udfordringer – alt sammen så hun, med Kierkegaards ord, kunne gentage sig selv. Det forstår hun nu, og forhåbenligt kan hun og Kierkegaard hjælpe os andre med på vej. Podcasten er tilrettelagt og produceret af Rasmus Harsbo i samarbejde med Anders Fogh Jensen. Introducerende musik af Martin Brunbjerg Rasmussen. Vil du med på dannelsesrejse med Filosoffen? Følg linket her og læs mere: www.dannelsesrejser.dk.

Klaus Høeck er skibsdreng efter krigen. Han får ved et tilfælde stukket en af Søren Kierkegaards bøger ned i vadsækken, og på en stille dag begynder han at læse. Høeck forstår absolut intet. Det irriterer ham "af helvedes til". Men han bliver ved med at læse bogen og begynder at skrive. I dag, 80 år gammel og "tæt på at lyset slukker", har den mastodontiske systemdigter knækket livets kode, hævder han, forstået, hvad det hele går ud på. I denne uges udgave af Poesibogen kommer han med hint om svaret til lytterne, og han fortæller om et brændende liv med beat, musik og at skrive om alt; kærestens selvmord, barnløsheden, Bader Meinhoff-gruppen, de vilde år med Strunge og Jac og storheden ved livet i naturen uden for Odense. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jesper Christensen læser 8. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

Jesper Christensen læser 8. afsnit af Søren Kierkegaards beretning om Johannes, den gennemførte æstetiker, der først og fremmest anskuer kvinder som en kunstnerisk nydelse. Den2radios Karsten Pharao har tilrettelagt.

Gesprek met Andries Visser aan de hand van zijn boek "De mens is geest, Kierkegaards humanisme". Het boek is uitgegeven bij uitgeverij Damon in Eindhoven Meer info uitgeverij: https://damon.nl/book/de-mens-is-geest Meer info over de auteur en Kierkegaard: http://kierkegaardvandaag.nl/kierkegaardvandaag/home.html

Mysteriet om Søren Kierkegaards hemmelige tekst. Nikolai Meier - Morten Andersen Thunbo, Charlotte Kold - Stine Ruge, Tone Carlheim - Christina Selden, Niels Cappelørn - Michael Lindvad, Peter Tudvad - Thomas Kirk, Pia Søltoft - Anne Agerbech, Joakim Garff - Poul Peter Nicolai Jarlskov, Steffen Jensen - Kim Øverup, Komponist - August Sebastian Bager, Teknik - Tem Stiggaard Almgren-Hansen, Instruktion - Jacob Octavius Jarlskov

Mysteriet om Søren Kierkegaards hemmelige tekst. Nikolai Meier - Morten Andersen Thunbo, Charlotte Kold - Stine Ruge, Tone Carlheim - Christina Selden, Niels Cappelørn - Michael Lindvad, Peter Tudvad - Thomas Kirk, Pia Søltoft - Anne Agerbech, Joakim Garff - Poul Peter Nicolai Jarlskov, Steffen Jensen - Kim Øverup, Komponist - August Sebastian Bager, Teknik - Tem Stiggaard Almgren-Hansen, Instruktion - Jacob Octavius Jarlskov

Mysteriet om Søren Kierkegaards hemmelige tekst. Nikolai Meier - Morten Andersen Thunbo, Charlotte Kold - Stine Ruge, Tone Carlheim - Christina Selden, Niels Cappelørn - Michael Lindvad, Peter Tudvad - Thomas Kirk, Pia Søltoft - Anne Agerbech, Joakim Garff - Poul Peter Nicolai Jarlskov, Steffen Jensen - Kim Øverup, Komponist - August Sebastian Bager, Teknik - Tem Stiggaard Almgren-Hansen, Instruktion - Jacob Octavius Jarlskov

Mysteriet om Søren Kierkegaards hemmelige tekst. Nikolai Meier - Morten Andersen Thunbo, Charlotte Kold - Stine Ruge, Tone Carlheim - Christina Selden, Niels Cappelørn - Michael Lindvad, Peter Tudvad - Thomas Kirk, Pia Søltoft - Anne Agerbech, Joakim Garff - Poul Peter Nicolai Jarlskov, Steffen Jensen - Kim Øverup, Komponist - August Sebastian Bager, Teknik - Tem Stiggaard Almgren-Hansen, Instruktion - Jacob Octavius Jarlskov

Hvad er samvittighed? Hvor kommer samvittigheden fra? Er den fælles for alle – uafhængig af kultur og religion, og hvordan har samvittigheden i dagens Danmark? Sådan lyder nogle få af de centrale spørgsmål i denne[...]

Efni Lestarinnar: Margra mánaða tónleikaferðalag hljómsveitarinnar Mammút er nú á enda. Ferðalagið hefur staðið yfir frá því hljómsveitin gaf út nýjustu breiðskífuna, Kinder Versions, sem sker sig úr frá fyrri plötum þar sem hún er frumraun bandsins á ensku. Mammút hefur lítið spilað hér heima en halda nú heimkomutónleika í Gamla Bíói annað kvöld. Lestin fræðist nánar um ferðalag síðustu mánaða, og nýjustu plötuna í þætti dagsins. Þær Ása Dýradóttir og Kata Mogensen verða gestir þáttarins. Einnig verður rætt við Ásu Helgu Hjörleifsdóttur kvikmyndaleikstjóra en kvikmynd hennar, Svanurinn, sem byggð er á samnefndri skáldsögu eftir Guðberg Bergsson, verður frumsýnd í kvöld. Og Karl Ólafur Hallbjörnsson fjallar um samfélagsmiðla og styðst meðal annars við hugmyndir manns sem var á dögum löngu fyrir tíma slíkra miðla, danska heimspekingsins og rithöfundarins Sörens Kierkegaards. Umsjón: Anna Gyða Sigurgísladóttir og Eiríkur Guðmundsson

Citat: ”Kjerlighedens skjulte Liv er i det Inderste, uudgrundeligt, og da igjen i et uudgrundeligt Sammenhæng med hele Tilværelsen. Som den stille Søe grunder dybt i de skjulte Kildevæld, hvilke intet Øie saae, saaledes grunder[...]

Citat: Så bliver da tro, håb, kærlighed, disse tre. Men størst af dem er kærligheden (1 Kor 13,13). Det er Paulus, der i sin lovprisning af kærligheden i 1. Korinterbrev kapitel 13 kæder tro, håb[...]

Citat: “Den, der dannes ved Angesten, han dannes ved Muligheden, og først den, der dannes ved Muligheden, dannes efter sin Uendelighed” Kierkegaards ”Begrebet Angest” udkom i 1844. For Kierkegaard udgør angsten ikke en anormalitet. Angsten[...]

Citat: Mennesket er en Synthese af det Sjelelige og det Legemlige. Men en Synthese er utænkelig, naar de Tvende ikke enes i et Tredje. Dette Tredje er Aanden. Det er ikke for meget at sige,[...]

Citat: ”Øieblikket er hiint Tvetydige, hvori Tiden og Evigheden berøre hinanden”. Øjeblikket er bogstavelig talt den ultrakorte og dermed umålelige tid, som vi egentlig ikke lægger mærke til går, hver gang vi blinker med øjet.[...]

år er det 200 år siden den danske teologen, filosofen, forfatteren og psykologen Søren Kierkegaard ble født. Litteratur på Blå marker jubileet med en feiring av den angstridde mannen som regnes som eksistensialismens far. Kierkegaard var hele livet opptatt av religiøse spørsmål, kjærlighet og hvordan man lever et etisk og ansvarlig liv. Hans første hovedverk Enten – Eller kommer på norsk i år, og vil stå sentralt denne kvelden. Den konvensjonelle lesningen av verket fokuserer på de såkalte ”stadier på livets vei”, som framkommer i en diskusjon mellom estetikeren og etikeren, to menn med svært ulike syn på livet. Første del, Enten, er ført i pennen av estetikeren A. Dette er et velskrevet erotisk verk, hvor den kjente Forførerens dagbok inngår. Estetikeren søker det interessante, og forakten for spissborgertilværelsen og drømmer om frigjørelse fra foreldregenerasjonens pliktmoral, gjorde den svært populær. Estetikeren vil like fullt bli grepet av angst, og bør helst bevege seg til det etiske stadiet, som beskrives i Eller. Etikeren tar ansvar for sitt eget liv, men vil slite med mangelen på mening i tilværelsen, noe som får Kierkegaard til å hevde at det religiøse stadiet er det ultimate. Hvordan lever man best et ansvarlig liv, og er stadiene egentlig så klare som denne lesningen gir inntrykk av? Knut Johansen har oversatt Kierkegaard til norsk i en årrekke, og vil bidra med opplesning fra den nylige ferdigstilte oversettelsen av Enten – Eller. Han vil samtale med Trond Berg Eriksen, som skriver bok om Kierkegaard og holder idéhistoriekurset ” En sørens tenker. En innføring i Søren Kierkegaards filosofi” på Universitetet i Oslo. Samtalen styres myndig og deltakende av Vigdis Hjorth, en norsk forfatter som er svært influert av Kierkegaard, blant annet i sin nyeste roman Leve posthornet!. …selv hvad man maatte kalde den fattigste Personlighed [er] Alt, naar han har valgt sig selv; thi det Store er ikke at være Dette eller Hiint, men at være sig selv; og dette kan ethvert Menneske, naar han vil det. - Søren Kierkegaard, Eller

  Vi kender Søren Kierkegaard som Den Store Københavner, storbydandyen, der tager sit daglige menneskebad på byens gader og stræder. I 1840 drager den 27 årige nyudklækkede cand.theol imidlertid ud på en slags pilgrimsrejse til sin fars hjemegn i Jylland. På denne tid af danmarkshistorien går der en Jyllandsbølge gennem litteraturen, ikke mindst takket være forfatteren Steen Steensen Blicher, der skriver den jyske befolkning og de jyske landskaber sprællevende frem for især de københavnske læsere Og for Kierkegaard får den knapt tre uger lange rejse vidtrækkende konsekvenser Liv Thomsen har talt med forfatteren og filosoffen Peter Tudvad i hans lejlighed i Berlin om Kierkegaards tur til den jyske hede, om hans forhold til de jævne danskere og om farens enorme betydning Peter Tudvad har gennem flere år har beskæftiget sig med Søren Kierkegaard og hans samtid og udgivet de anmedlerroste bøger Kierkegaards København, Forbandelsen og Kierkegaards Jyllandsrejse. Tilrettelæggelse Liv Thomsens & tonemester Per Buhl Achs Du kan lytte til hele Liv Thomsens serie om Søren Kierkegaards liv og værker her http://historieselskabet.dk/stadier-paa-livets-vej-en-fortaelling-om-soeren-kierkegaard/  

Rigtig godt nytår! Årets første prædiken er af Niels Nymann Eriksen og handler om bøn. Hvad siger biblen om bønnen, og hvad sker der i grunden, når vi går ind i vores ”lønkammer” og for en stund tilbringer tid alene med Gud vores himmelske far? Dagens to læsninger er fra Salmernes bog kap. 90 & Matthæus kap. 6:5-13. Spørgsmål til dagensprædiken: 1) Synes du selv, at du er god til at tale med Gud om de oplevelser eller personer, der ”presser sig på”, når du tilbringer tid i dit lønkammer alene sammen med Gud? 2) Hvad tænker du om Søren Kierkegaards beskrivelse af ”den bedende i sit lønkammer”, der står med fast grund under fødderne og som med et Arkimedisk punkt er i stand til at bevæge hele verden? Er det dig, når du beder?  3) Har du nogle praktiske råd til, hvordan man finder en sund og god balance mellem at være et socialt individ, som engagerer sig i andremennesker uden at blive overoptaget med, hvad andre mennesker synes om dig?

I avsnitt 10 av podcasten Proust & Prosecco diskuterar vi lidande i alla dess former. Emily talar ut om när hon blev dissad i lågstadiet, vi bollar Kierkegaards filosofi om vägen till upplysning via lidande, och Leo berättar om gubben som får hans blod att koka av ilska och hämndlystnad. Glad lyssning med Proust & Prosecco: Sveriges roligaste filosofipod!

Preben Lilhav var hovedpersonen, da Den Røde Sofa fejrede Kierkegaards 200 års fødselsdag i Café Retro i Knabrostræde i København. Preben Lilhavs nye bog, ”Kierkegaard mellem Mynster og Grundtvig” har som tema er den påstand, at Kierkegaards kristne forfatterskab fra og med 1843 var en art ”plan B” i forhold til et oprindeligt ganske anderledes projekt af digterisk-filosofisk art; og samtalen vil på denne baggrund...

Femte del af podcast-serien om Søren Kierkegaard handler om hans kristendomssyn. Biskop over Århus Stift Kjeld Holm fortæller her, hvad han kan lide ved Kierkegaards kristendom - og hvad, han ikke kan lide. Følg serien her eller på k.dk/kierkegaard

I tredje del af podcast-serien om Søren Kierkegaard taler vi med den franske filosof og samfundsdebattør Pascal Bruckner om Søren Kierkegaards tanker om tvivl. Følg serien her eller på k.dk/kierkegaard

Ett samtal om den danske filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard på hans 200-årsdag, vid hans grav på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. Med Kierkegaard-forskarna Roy Wiklander och Lone Koldtoft. För tvåhundra år sedan föddes Skandinaviens mest kända filosof, Sören Kierkegaard, som ligger begravd på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. För att uppmärksamma hans födelsedag beger sig Filosofiska rummet dit tillsammans med två Kierkegaard-kännare, Roy Wiklander och Lone Koldtoft, varav den ena också nedlägger en röd ros på hans grav. Det blir ett samtal om Kierkegaards liv och verk, och om hans syn på samvetet och dess förhållande till etiken. Programledare är Lars Mogensen.  

Interview with the curator of the exhibition Either/Or in Nikolaj Kunsthal. It is an exhibition of international contemporary artists reflecting upon Kierkegaards famous philosophical oeuvre "Either - Or" from 1843.

Jesu lignelse om de betroede talenter og Kierkegaards udlægning

11 jan kl. 17.03, repris 16 jan kl 21.03 Du är din egen sanning och det är bara du själv som kan svara på meningen med livet. Så skrev den danske diktarfilosofen Søren Kierkegaard för mer än hundrafemtio år sedan. Läst idag liknar det påfallande mycket något som en väloljad livscoach anno 2009 skulle kunna haspla ur sig. Men går Kierkegaards filosofi verkligen att jämställa med första bästa personliga utvecklare? Han såg också andlighet och en personlig kontakt med Gud som människans högsta uppnåbara stadium. Men vad har Gud med mänskliga, fria val att göra? Ateism var tvärtom en grundbult i den form av existentialism som Jean-Paul Sartre formulerade hundra år efter Kierkegaard. I veckans Filosofiska rummet diskuteras ändå en möjlig existentialism för den moderna människan med utgångspunkt i den gamle dansken. Medverkar gör prästen och kierkegaardforskaren Ted Harris, som tillsammans med journalisten Ann Lagerström har författat ”Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan”. Enligt beskrivningen från förlaget är det en bok i ”andlighet för moderna sökare”. Övriga gäster är Lone Koldtoft, kierkegaardforskare och högskoleadjunkt i danska, och Jeanette Emt, praktisk filosof. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Veckans citat: ”Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv”. - Søren Kierkegaard Boktips: Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan. Av Ted Harris och Ann Lagerström Tänkarens mångfald. Nutida perspektiv på Søren Kierkegaard. Red. Lone Koldtoft, Jon Stewart och Jan Holmgaard. Jeanettes Kierkegaardfavoriter: Antingen - eller, Stadier på livets väg och Fruktan och bävan Lones Kierkegaardfavoriter: Sygdommen til Døden, Frygt og Bæven, samt några av hans uppbyggliga tal: Lillien på Marken og Fuglen under Himlen, Tale ved en Grav. Sekundärlitteratur: Kresten Nordentoft: Kierkegaards psykologi, Birgit Bertung: Den dialektiske svæven, Allastair Hannay: Kierkegaard. A biography, Gregor Malantschuk: Fra individ til den Enkelte. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. www.lokattmedia.se