Podcast appearances and mentions of Annika Andersson

Join Georgia Benton as she dives into the world of building high-performing React teams in the latest episode of Evo Nordics. Featuring insights from industry leaders Annika Andersson, Developer Manager at Aller Media; Alan Haji, Product Owner/Team Lead at Ubiquiti; Simon Enstrom, CTO at Virkesborsen; and Vidura Adikari, Founder/Product Manager at SoftVessel. Uncover strategies for team success, product ownership, and CTO perspectives. Don't miss this episode packed with actionable tips from experts at the forefront of innovation. #ReactTeams #Leadership #EvoNordics

Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar. När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?Ett program från 2023Av: Bertholof BrännströmProducent: Håkan EngströmSlutmix av: Tor Sigvardson

I detta avsnitt möter vi Annika Andersson som arbetar som lågstadielärare på Floraskolan. Hon är en lärare som inte är rädd för att utmana sig själv och sina förmågor. I hennes undervisning är hela elevens utveckling alltid i fokus, både kunskaper och förmågor och på ett naturligt sätt vävs entreprenöriellt lärande in i alla arbetsmoment. Genom sitt försteläraruppdrag stöttar och vägleder Annika sina kollegor på ett superproffsigt, engagerat och genomtänkt sätt. Programledare: Tilda Tullnér

I avsnitt #173 återvänder vi till Roys Café och möter upp folkkära komikern Annika Andersson, kanske mest känd genom sitt mångåriga samarbete med Stefan och Krister, men också genom sin medverkan i bl.a. Parlamentet, Time Out och SVTs Julkalender Mirakel. Tillsammans med Jakob, Henrik och Erik pratar hon om sin livslånga kärlek till komiken, från barndomens ridåhalande i pappans lokalrevyer, via tre decennier med sommarspel på Vallarnas friluftsteater – och fram till höstens projekt – turné, samt regiarbetet med sönernas krogshow i Falkenberg. Vi pratar också timing, historien bakom hennes egentliga efternamn Korenado – samt om Farbror Eskils gamla väggklocka från pizzerian i Svenljunga!Intervjuar gör Jakob Olsson, Henrik Ahlström och Erik Jensen

I avsnitt #173 återvänder vi till Roys Café och möter upp folkkära komikern Annika Andersson, kanske mest känd genom sitt mångåriga samarbete med Stefan och Krister, men också genom sin medverkan i bl.a. Parlamentet, Time Out och SVTs Julkalender Mirakel. Tillsammans med Jakob, Henrik och Erik pratar hon om sin livslånga kärlek till komiken, från...

Annika Andersson Korenado hade aldrig tänkt sig, eller önskat sig den karriär som blev. Uppvuxen i den lilla byn Mårdaklev levde familjen ett ganska lantligt och kärleksfullt liv. Mjölk direkt från korna, kläder från mamma och humor från pappa. Med ett stort familjärt engagemang i byns revy startade intresset för komik för Annika och detta ledde, många år senare, till scenen på Vallarna vilket blev starskottet för nya scener, TV-produktioner och priser. Varför är buskis så kul, kommer hon nånsin skriva en komisk handbok och blir det eventuellt nån erotisk komedi i framtiden? Detta och mycket mer kommer här. Men först lite öronspolning.

Idag är det många elever i svenska skolan som inte har svenska som sitt bästa språk. En stor utmaning för dem är att läsa in ämneskunskaper samtidigt som de behöver stärka sina kunskaper i svenska. Hur kan detta göras på bästa sätt och vad betyder det för lärarens undervisning? Är det viktigast att prata svenska så mycket som möjligt i klassrummet eller ska man använda det språk som man är starkast på? I dagens avsnitt pratar vi med Annika Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, om hur man bäst lär sig andra språk – och med svenska som andraspråk. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Annika Andersson, universitetslektor Linnéuniversitetet Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352. Bensetti-Benbader, H., & Brown, D. (2019, March). Language Acquisition With Augmented and Virtual Reality. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1730-1734). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE). Craddock, I. M. (2018). Immersive virtual reality, Google Expeditions, and English language learning. Library Technology Reports, 54(4), 7-9. Andersson, A. (2019). Flerspråkighet: Barnkonventionen och barnens rätt till alla sina språk. . In L. Ponnert & A. Sonander (Eds.), Perspektiv på barnkonventionen—Forskning, teori och praktik. (pp. 227-256). Lund: Studentlitteratur AB. Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Åhlander, V. L., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586 Marian, V., & Neisser, U. (2000). Language-dependent recall of autobiographical memories. Journal of Experimental Psychology: General, 129(3), 361-368. doi:10.1037/0096-3445.129.3.361 Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Retrieved from http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html.

Nä nu jävlar! Om feminism, inland och ledarskap och att gå med rak rygg även när det blåser spik! När man googlar på Annika Andersson så hittar man bl.a. detta: Politikermorsans blogg Topp-politiker och småbarnsmamma – trots svåra sjukdomen Efter höstens val stod det klart att Annika Andersson 34 år tar över som kommunalråd Vilhelminas kommunalråd polisanmäler ofredande En mängd nyhetsartiklar som handlar om olika politiska beslut mestadels om tuffa besparingar, indragningar men även om utvecklingsarbeten och tillväxt i företag. Annika är en 35 årig Vilhelminabo och politiker. Lever med en obotlig sjukdom. Bor i villa med sonen Sam 10 år, varannan vecka, med sin sambo och deras dotter Elsa 2 år.   Just nu jobbar hon med politik och har posten kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Det innebär många fler uppdrag där utöver, svårt att rada upp. Hon försöker alltid se livet med positiva ögon, även om det är svårt ibland! Planerar för bröllop i augusti. Pratar om ledarskap, feminism, inlandets utmaningar och kommunalt ansvar. Många skratt och klurigheter i detta avsnitt.

Den glada, leende komikern Annika som kommer från metropolen Mårdaklev kom hem till Glenn o tog en kopp o snacka lite. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

(Jättegäst: Annika Andersson) Världens roligaste falkenbergska svischar förbi Lester på Gullans café och chitchattar om GAIS-skurken Glenn Hysén, sitt extremt vanliga artistnamn och hur nära släkt hon är (var?) med Svartenbrandt (eller inte). Dessutom testar Glenn Hysén kastratsång, flygande reportern Pipistrello bevakar extremnakenklättring i Nepal och så en massa annat mumbojumbo. Håll i hatten!

Välkommen till Rock Dudes #82, som gästas av den Alexander och Annika från MovieZine. Nu är det äntligen dags för vårt första program där vi kommer djupdyka in i filmens värld. Våra gäster är från Sveriges största filmsajt MovieZine.Alexander Dunerfors (grundare och chefredaktör) och Annika Andersson (reporter och bosatt i New York) besökte vår studio för att prata om film och serier.Alexander startade MovieZine 2003, långt före sociala medier, streaming. Han hade ingen erfarenhet av det redaktionella arbetet, utan hade "bara" en stor passion för film.Annika började som reporter på MovieZine för några år sedan, innan dess hade hon bland annat jobbat 6 år på Stockholms Filmfestival. Vi pratade mycket om MovieZines utveckling fram till idag. Hur det gick från en hobby till full business.Vi får även ta del av hur det går till att intervjua en filmkändis på 4 minuter, en och annan anekdot från det journalistiska vardagslivet inom filmvärlden.Helt klart ett mycket intressant avsnitt för dig som är intresserad av filmens värld. Det här och mycket, mycket mer kan du lyssna på i Rock Dudes #82 som släpps tisdagen den 16 april 2019. Du kan lyssna på Rock Dudes via:Podbean: http://bit.ly/rdpoddeniTunes: http://bit.ly/rockdudesitunesRSS All Platforms: http://bit.ly/rockdudesrssSpotify Podcast: http://bit.ly/rdspotifypod Stöd podcasten Rock Dudes genom att köpa vårt exklusiva merch:Webshop: http://bit.ly/rockdudeswebshop

Varför väljer en ung tjej att byta bort hela sitt liv mot en cykel? Äventyraren Fredrika Ek berättar. Komikern och skådespelaren Annika Andersson är dagens gäst. Vi säger hallå där till Peg Parnevik och hur hänger en byxknapp ihop med en supernova? Rymd-Maria förklarar.

Annika Andersson har arbetat som utbildningsansvarig på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, pratar om hur det är att utbilda och framförallt vad du som utbildar andra kan tänka på. Vad är det viktigaste att[...]

Annika Andersson har titlar som komiker och skådespelerska, men är så mycket mer än det. Godhjärtad, gästvänlig och härlig är endast början av en lång lista som beskriver henne. Hur var vägen till att bli en av Sveriges roligaste människor, och hur kom hon in på att spela teater? Utmattningen hon insjuknade i, hur var… Läs mer Källa

Annika Andersson har titlar som komiker och skådespelerska, men är så mycket mer än det. Godhjärtad, gästvänlig och härlig är endast början av en lång lista som beskriver henne. Hur var vägen till att bli en av Sveriges roligaste människor, och hur kom hon in på att spela teater? Utmattningen hon insjuknade i, hur var… Läs mer Källa

Hur arbetar Sveriges mest miljömärkta matbutik med hållbarhet? Hållbarhetschef Annika Andersson, ICA Stop Täby, brinner för miljöfrågor. Med passion och brinnande intresse för miljön har Annika lyckats kvalitetssäkra butiken inom 7 certifieringar. Annika beskriver att detta arbete aldrig tar slut och att det finns många utmaningar som hon vill erövra. Kontakt: pod@thinkdoandgrow.com

I det här avsnittet åkte vi till Falkenberg för att träffa komikern och fyrbarnsmamman Annika Andersson. Vi får ett väldigt roligt och intressant samtal där Annika berättar att hon är den som haft störst... Inlägget Annika Andersson dök först upp på Ett Gott Snack.

Hon har kallats Sveriges roligaste kvinna. Vi är beredda att hålla med. Välkommen till Buskispodden,...

Att fortsätta göra som vi alltid gjort eller plocka upp spegeln och fundera på vad barnen uppfattar av det vi säger och gör, att lära sig nya verktyg för att skapa goda relation och en trygg, lärorik och utmanande lärmiljö. Det är något av det dagens samtal handlar om när vi möter Miriam Cedervad, Zakrisdals förskola, och Annika Andersson från Jakobsbergsskogens förskola. I projektform skapar dessa förskolor tillsammans med Vitsippans förskola, en egen utbildning inom det vida begreppet tydliggörande pedagogik. Programledare är Ola Henningsson

Annika Andersson är kemilärare på S:t Petri gymnasieskola i Malmö. Inspirerad av motionsformen spinning arbetar hon med intervallundervisning i klassrummet där man varvar ansträngning med vila. Annika beforskar sin metod och sprider den vidare till andra lärare genom nätverket Vetenskap i skolan, VIS.

För 20 år sen kom Leader till Sverige. För en del är Leader ett helt okänt begrepp. Andra har hört talas om det men vet inte riktigt vad det är. Och så finns det de som arbetar med landsbygdsutveckling inom leaderfinansierade projekt varje dag. I dagens avsnitt av Landet reder vi ut vad Leader egentligen är! Hör Annika Andersson som är verksamhetsledare på Leader Sjuhärad och har varit med sen starten. Och Börje Karlsson från Jordbruksverket, som har koll på det mesta när det gäller genomförda leaderprojekt och vilka resultat de fått. Citat ur podden: Annika: ”Det som är unikt med Leader är att alla idéer som prioriteras är väckta i ett underifrånperspektiv.” Börje: ”Metoden har också en styrka för den innehåller så mycket av ideellt engagemang. Man kopplar sig starkare till det man skapar och genomför." Medverkande: Annika Andersson, verksamhetsledare på Leader Sjuhärad. Börje Karlsson, utredare på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

Den här veckan pratar vi om humor Vad skrattar vi åt? Får man skämta om allt? Och kan vem som helst bli komiker? Det undrar Hasse Brontén och bisittaren Maja Åström. 1 april lurendrejdatumet framför andra, det är det denna fredag. Vad passar då bättre än att prata humor i programmet? Marika Carlsson är bortrest så Hasse Brontén kliver in som programledare och vid sin sida har han producenten Maja Åström. Hur har vi sett på humor genom tiderna, hur kan man använda humor i kris och kan verkligen ett skratt förlänga livet? Det tar vi reda på. Vi får besök av Gunwer Bergkvist som var med i den legendariska sketchen Skattkammarön från 1967. Vi snackar stand-up med komikern Özz Nujen. Han får bland annat frågan om och hur man använder humorn i kris? Det blir det snack om buskis med Annika Andersson och robothumor med youtube-stjärnan Simone Giertz. Men vi vill ha lite historia också. Tillsammans med etnologen Jonas Engman reder vi också ut vad som kännetecknar den svenska humorn. Dessutom varför heter det att ett gott skratt förlänger livet och stämmer det verkligen? Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, ger oss svaret. Missade du att höra av dig till oss?Vi finns på Facebook, Twitter och Instagram men det går också bra att MEJLA! marikaip4@sverigesradio.se

Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. Ja, hur vet du vart du ska? Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. Excuse me, do you speak English?Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman.Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson.Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det.Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen.Bostäderna är slut Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant.Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger hanLjusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren.Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer.Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård.När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i.Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård.Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Och det här är talande säger Nell Andreasson. Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon.Nya asylboenden planeras Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu.Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag.På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro.Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. Vad ska det bli här? Ja det ska bli ett asylboende tror jag. Hur långt har ni kvar då? Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra.Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström.Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon.Något har fallerat  They called me from the Migration Office specially about this guy!På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. Får han flytta på en gång då? Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul.Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul.Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega.  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen.De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. Vad är det som har fallerat? Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. Vad gör det då? De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika AnderssonDeema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt.Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss.Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon.Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till.Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef.De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson.Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson.Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger honOch längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt.Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt."Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro."Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag.En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? My friends should stay here, really? De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman.Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte. Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Skådespelerska "Min hjärna kokade helt enkelt över och jag klarade inte av att stänga av plattan. Under 2 års tid sov jag inte mer än 2 timmar i stöten. Jag vaknade alltid aptrött, arg och missnöjd på morgonen. Att inte sova är som att sakta, sakta strypa hjärnan. Att inte sova gör en panikslagen". Så säger Annika Andersson i sitt Sommar i P1. Annika Andersson älskar sitt jobb eftersom det går ut på att sprida glädje, men vid en tidpunkt blev det helt enkelt för mycket. När Annika Andersson plötsligt började se dubbelt kände hon att det var ohållbart. Läkarna konstaterade att hon var utarbetad och hon blev sjukskriven i fyra månader. - Jag begriper ju nu när jag kollar bakåt i min almanacka att det inte är konstigt att det gick som det gick. Jag har helt enkelt inte klarat av att hitta balansen mellan jobb och ledighet. Man brukar säga att folk utvecklas genom att gå igenom kriser. Annika Andersson menar dock att det varit tvärtom för hennes del. Hon säger att hon har ”invecklats”. Om Annika Andersson En av lagledarna i SVT:s underhållningsprogram Hela Sveriges Fredag. Syns också regelbundet i TV4-programmen Parlamentet och Time Out. Blev uppringd av revyduon Stefan & Krister 1996 och fick en roll i farsen Hemlighuset på Vallarnas friluftsteater där hon senare deltagit i ett flertal uppsättningar. Har vunnit privatteaterpriset Guldmasken tre gånger och deltagit i R.E.A-showen på Hamburger Börs i Stockholm. Gjorde 2011 debut på filmduken med roller i både Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult och The Stig-Helmer Story. Är medlem i världens största kartlagda släkt - Långarydssläkten. Producent: Ida Lundqvist