Mycket Hjärna

När är rädsla ett problem för lärande? I skolan kan man känna prestationsångest inför prov men också rädsla eller obehag för enskilda ämnen, särskilt matematik. Man kan vara rädd för att göra fel, för att göra bort sig inför andra i klassen eller känna en osäkerhet inför ansträngningen som krävs för att lära sig något nytt. Å andra sidan kan ett visst mått av upprymdhet och ängslan göra att vi skärper oss och faktiskt lär oss bättre. I detta avsnitt diskuterar vi hur känslorna både kan komma i vägen för och stötta lärandet – och för att elever ska våga lära sig mer. Referenser: Diamond, D. M., Campbell, A. M., Park, C. R., Halonen, J., & Zoladz, P. R. (2007). The temporal dynamics model of emotional memory processing: a synthesis on the neurobiological basis of stress-induced amnesia, flashbulb and traumatic memories, and the Yerkes-Dodson law. Neural plasticity, Article ID 607703, 1-33. Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7: 508. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508 Fredrickson, B. L., & Branigan, C. (2005). Positive emotions broaden the scope of attention and thought‐action repertoires. Cognition & emotion, 19(3), 313-332. Okita, S. Y., Bailenson, J., & Schwartz, D. L. (2007). The mere belief of social interaction improves learning. In Proceedings of the Annual Meeting of the Cognitive Science Society (Vol. 29, No. 29). De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Idag är det många elever i svenska skolan som inte har svenska som sitt bästa språk. En stor utmaning för dem är att läsa in ämneskunskaper samtidigt som de behöver stärka sina kunskaper i svenska. Hur kan detta göras på bästa sätt och vad betyder det för lärarens undervisning? Är det viktigast att prata svenska så mycket som möjligt i klassrummet eller ska man använda det språk som man är starkast på? I dagens avsnitt pratar vi med Annika Andersson, universitetslektor vid Linnéuniversitet, om hur man bäst lär sig andra språk – och med svenska som andraspråk. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Annika Andersson, universitetslektor Linnéuniversitetet Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Perozzi, J. A., & Sánchez, M. C. (1992). The effect of instruction in L1 on receptive acquisition of L2 for bilingual children with language delay. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 23(4), 348-352. Bensetti-Benbader, H., & Brown, D. (2019, March). Language Acquisition With Augmented and Virtual Reality. In Society for Information Technology & Teacher Education International Conference (pp. 1730-1734). Association for the Advancement of Computing in Education (AACE). Craddock, I. M. (2018). Immersive virtual reality, Google Expeditions, and English language learning. Library Technology Reports, 54(4), 7-9. Andersson, A. (2019). Flerspråkighet: Barnkonventionen och barnens rätt till alla sina språk. . In L. Ponnert & A. Sonander (Eds.), Perspektiv på barnkonventionen—Forskning, teori och praktik. (pp. 227-256). Lund: Studentlitteratur AB. Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Åhlander, V. L., Sahlén, B., & Sandgren, O. (2019). The contribution of bilingualism, parental education, and school characteristics to performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586 Marian, V., & Neisser, U. (2000). Language-dependent recall of autobiographical memories. Journal of Experimental Psychology: General, 129(3), 361-368. doi:10.1037/0096-3445.129.3.361 Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term Academic Achievement. Retrieved from http://www.crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html.

Behöver man fortfarande lära sig saker utantill i skolan, och i så fall varför? I detta avsnitt diskuterar vi betydelsen av att kunna saker ”utan och innan” och varför förkunskaper är så viktiga för att man ska kunna lära sig mer. Du får svar på frågan ifall man behöver förstå allt man lär sig, och varför kunskap är lätt men lärande är svårt! De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Kirschner, P. A., & van Merriënboer, J. J. (2013). Do learners really know best? Urban legends in education. Educational psychologist, 48(3), 169-183. Recht, D. R., & Leslie, L. (1988). Effect of prior knowledge on good and poor readers' memory of text. Journal of Educational Psychology, 80(1), 16. Vetenskapsradion, SR: ”Varför lära in utantill när det bara är att googla?” https://sverigesradio.se/avsnitt/1233984 Willingham, D. (2018). Varför gillar elever inte skolan?. Stockholm: Natur & kultur.

Hur kan lärandet bli bättre och roligare genom att ställa frågor? Vilka frågor ska läraren ställa och hur kan elevernas frågor ses som ett mått på vad de redan kan? Är det rent av svårare att ställa bra frågor än att ge bra svar? Detta och ännu mer frågar (!) vi oss i månadens avsnitt. Referenser: Bransford, J. D., & Schwartz, D. L. (1999). Rethinking transfer: A simple proposal with multiple implications. Review of research in education, 24(1), 61-100. Graesser, A. C., & Person, N. K. (1994). Question asking during tutoring. American educational research journal, 31(1), 104-137. Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them. New York: W.W. Norton & Company.

När är det bra att ha grupparbeten i skolan? Det kan verka nedslående med studier som visar att elever som arbetar i grupp sällan presterar bättre än vad var och en hade klarat individuellt. Men det finns specifika saker man kan göra för att grupparbeten ska fungera bättre, och även uppfylla andra mål än vad som är möjligt med individuella uppgifter. I detta avsnitt pratar vi bland annat om vilka uppgifter som lämpar sig att göra i grupp, vad man behöver tänka på för att de ska fungera och varför. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Barron, B. (2003). When smart groups fail. Journal of the Learning Sciences, 12(3), 307-359. Cohen, E G., & Lothan, R. A. (2014). Designing groupwork: Strategies for the heterogeneous classroom, (3rd ed.). New York, NY: Teachers College Press. Pea, R. D. (2004). The social and technological dimensions of scaffolding and related theoretical concepts for learning, education, and human activity. The journal of the learning sciences, 13(3), 423-451. Schwartz, D. L. (1999). The productive agency that drives collaborative learning. Collaborative learning: Cognitive and computational approaches, 197-218. Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them. WW Norton & Company.

Problembaserat lärande (PBL) är en populär undervisningsform som utgår från att eleverna, med mer eller mindre hjälp, själva ska lösa ett problem. Men hur bra fungerar det egentligen? Vad behöver man tänka på för att det ska fungera bättre? I detta avsnitt hamnar vi även i en flippad diskussion om det så kallade flippade klassrummet – och vad detta betyder för PBL. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Arena, D. & Schwartz, D. (2013). Experience and explanation: Using videogames to prepare students for formal instruction in statistics. Journal of Science Education and Technology, 23(4), 538-548. Blikstein, P., & Wilensky, U. (2010). MaterialSim: A constructionist agent-based modelling approach to engineering education. In M. J. Jacobson & P. Riemann (Eds.), Designs for learning environments of the future: International perspectives from the learning sciences (pp. 17-60). New York: Springer. Bonawitz, E., Shafto, P., Gwen, H., Goodman, N. D., Spelke, E., & Schultz, L. (2011). The double-edged sword of pedagogy: Instruction limits spontaneous exploration and discovery. Cognition, 120(3), 322-330. DeCaro, M.S., & Rittle-Johnson, B. (2012). Exploring mathematics problems prepares children to learn from instruction. Journal of Experimental Child Psychology, 113(4), 552-568. Michael, A., Klee, T., Bransford, J., & Warren, S. (1993). The transition from theory to therapy: Test of two instructional methods. Applied Cognitive Psychology, 7(2), 139-154. Schwartz, D., & Bransford, J. (1998). A time for telling. Cognition and Instruction, 16(4), 475-522. Schwartz, D. L., Tsang, J. M., & Blair, K. P. (2016). The ABCs of how we learn: 26 scientifically proven approaches, how they work, and when to use them, kap J. WW Norton & Company.

Att lära sig skriva är en av dom viktigaste förmågorna vi lär oss i skolan. Men hur gör vi detta bäst och vad skall man tänka på? Dagens avsnitt gästas av Victoria Johansson, universitetslektor och docent vid Lunds universitet som forskar kring språkproduktion och kognitiva aspekter av skrivande. De som också var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: De Temple, J., & Snow, C. E. (2003). Learning words from books. In A. van Kleeck, S. A. Stahl, & E. B. Bauer (Eds.), On read- ing books to children: Teachers and parents (pp. 16–36). Mahwah, NJ: Erlbaum. Snowling, Margaret J. & Hulme, Charles (red.) (2005). The science of reading: a handbook. Malden, Ma: Blackwell publishing Beard, Roger (red.) (2009). The Sage handbook of writing development. Los Angeles: Sage MacArthur, Charles A., Graham, Steve & Fitzgerald, Jill (red.) (2015). Handbook of writing research. Second edition. New York: The Guilford Press

Vad är formativ bedömning, och hur kan det användas i skolan? I detta avsnitt försöker vi förklara vad begreppet innebär, och diskuterar hur formativ bedömning kan användas i praktiken. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur.

Vad är skillnaden på fjärr- och distansundervisning? Hur påverkar dessa situationer lärande, och hur stor roll spelar social närvaro och interaktivitet? I detta avsnitt pratar vi om detta! De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Kim, J., Song, H., & Luo, W. (2016). Broadening the understanding of social presence: Implications and contributions to the mediated communication and online education. Computers in Human Behavior, 65, 672-679. Oliva, M. (2018). Attention and Learning through the Eyes of the Emotional Brain. Lund University.

Lärare själva behöver också hjälpa och lära av varann för att utvecklas och bli bättre i sin pedagogik. Detta kan likna på grupparbete, dock finns det skillnader. Detta avsnitt handlar om detta, och hur man som lärare kan få mest möjligt ut av kollegialt lärande. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer.

Hur ger man återkoppling som lärare, skall man berömma eller kritisera, och hur mycket återkoppling vill eleverna egentligen ha? Passar vissa ämnen och situationer bättre för viss återkoppling än andra? Detta avsnitt av Mycket Hjärna kretsar kring feedback - att ge återkoppling. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker och producent var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112. https://doi.org/10.3102/003465430298487 Segedy, J. R., Kinnebrew, J. S., & Biswas, G. (2012). Supporting student learning using conversational agents in a teachable agent environment. In The future of learning: Proceedings of the 10th international conference of the learning sciences (Vol. 2, pp. 251–255). Sydney, Australia. Segedy, J. R., Kinnebrew, J. S., & Biswas, G. (2013). The effect of contextualized conversational feedback in a complex open-ended learning environment. Educational Technology Research and Development, 61(1), 71–89. Tärning, B., Lee, Y. J., Andersson, R., Månsson, K., Gulz, A., & Haake, M. Entering the black box of feedback: Assessing feedback neglect in a digital educational game for elementary school students (under review). Tärning, B. (2018). Review of Feedback in Digital Applications–Does the Feedback They Provide Support Learning?. Journal of Information Technology Education: Research, 17(1), 247-283. Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Är det skillnad mellan hur vi lär oss i skolan och utanför skolan? Ibland försöker man fånga sådana skillnader genom att tala om det “formella”, eller formaliserade, lärandet å ena sidan, och det “informella” lärandet å andra sidan. Denna gång tar vi avstamp i Peter Gärdenfors’ bok “Lusten att förstå” och pratar med författaren själv om hur dessa sätt att lära skiljer sig åt. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och kultur. Shtulman, A. (2017). Scienceblind: Why our intuitive theories about the world are so often wrong. Hachette UK.

I dagens avsnitt pratar vi om skillnaderna mellan digitala och icke-digitala läromedel. När blir det relevant att använda läromedel digitalt och vad gör det för skillnad i undervisningen? Finns det situationer när digitala läromedel är mer effektiva än att använda exempelvis en bok, penna och papper? Detta är det första av flera planerade avsnitt på temat “Digitalt lärande” i Mycket Hjärna. Varje avsnitt av Mycket Hjärna genomgår en oberoende granskning före publicering. Därav vill vi denna gång göra ett förtydligande avseende de olika slags datorkaraktärer som kallas “digitala karaktärer” i avsnittet: Det finns två huvudformer av interaktiva datorkaraktärer eller datorfigurer: avatarer och agenter. En avatar är en karaktär som representerar och kontrolleras av en människa. En agent är en karaktär som kontrolleras av datorn. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser Baddeley, A. (2007). Working memory, thought and action. Oxford, England: Oxford University Press. Clark, R. C., & Mayer, R. E. (2016). E-learning and the science of instruction: Proven guidelines for consumers and designers of multimedia learning. NJ: John Wiley & Sons. Lee, J. E. R., Nass, C. I., & Bailenson, J. N. (2014). Does the mask govern the mind?: Effects of arbitrary gender representation on quantitative task performance in avatar-represented virtual groups. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 17(4), 248-254. McCormack, N. (2012). Are E-Books Making Us Stupid?: Why Electronic Collections Mean Trouble for Libraries and Their Patrons. International Journal of Digital Library Systems (IJDLS), 3(2), 27-47. Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I A. Persson & R. Johansson (Red.), Forskarperspektiv på kunskap, utbildning och skola – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lund universitet. Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds Universitet. https://lucris.lub.lu.se/ws/files/5414253/4438022.pdf#page=81 Sjödén, B. (2018). Från läroböcker till digitala läromedel – nio frågor på vägen. I Nordenstam, A. & S. Parmenius-Swärd (Red.), Svenslärarföreningens Årsskrift 2018: Digitalt (s. 60-83). Stockholm: Natur & Kultur.

Att vara säker på att man kan något är en skön känsla men det är också något som kan variera mycket från situation till situation - och som påverkar hur väl man faktiskt lär sig saker. Jag kanske känner att jag är duktig på engelska men känner mig inte alls lika säker när det kommer till matematik. Att ha hög eller låg tilltro till sin egen förmåga är något som på engelska refereras till som hög eller låg self-efficacy. Det är detta dagens avsnitt handlar om. Vi pratar om hur self-efficacy förhåller sig till bland annat självförtroende och lärande, och hur man kan/bör tänka kring detta i skolans värld. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Referenser: Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84(2), 191-215. Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. New York, NY: W. H. Freeman. Kim, Y., & Baylor, A. L. (2006). A social-cognitive framework for pedagogical agents as learning companions. Educational Technology Research and Development, 54(6), 569-596. Maddux, J. (2005). Self-Efficacy: The Power of Believing You Can. In Snyder, C. R. & S. J. Lopez, (Eds). Handbook of Positive Psychology, 277-287. Rattan, A., Good, C., & Dweck, C. S. (2012). “It's ok—Not everyone can be good at math”: Instructors with an entity theory comfort (and demotivate) students. Journal of Experimental Social Psychology, 48(3), 731-737. Rosenberg-Kima, R. B., Baylor, A. L., Plant, E. A., & Doerr, C. E. (2008). Interface agents as social models for female students: The effects of agent visual presence and appearance on female students’ attitudes and beliefs. Computers in Human Behavior, 24(6), 2741-2756. Tärning, B. (2018). Design of teachable agents and feedback in educational software: Focusing on low-performing students and students with low self-efficacy. PhD thesis, Lund University.

Vad innebär det att vara motiverad, och vad betyder motivation i en klassrumskontext? Vad kan en lärare göra för att få med omotiverade elever? Vi pratar om skillnader på inre och yttre motivation, och tar oss an hur forskning om motivation kan användas praktiskt i skolan. Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Bass, H., & Ball, D. L. (2015). Beyond “you can do it!”: Developing mathematical perseverance in elementary school. The Collected Papers. Chicago. [available online] Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur. Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2002). An overview of self-determination theory. I E. L. Deci & R. M. Ryan (Red.), Handbook of self-determination research (s. 3-33). Rochester, NY: University of Rochester Press. Ryan, R. M., & Di Domenico, S. I. (2016). ‘Distinct motivations and their differentiated mechanisms: reflections on the emerging neuroscience of human motivation. Advances in Motivation and Achievement: Recent Developments in Neuroscience Research on Human Motivation, (sid 349-369). Bingley: Emerald Group Publishing. Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning, 28(3), 103-108. Willingham, D. T. (2009). Why don't students like school?: John Wiley & Sons.

Vad är bästa sättet att plugga? Är det bra att stryka under när man läser en text? Varför är det så bra att ställa frågor till sig själv? I detta avsnitt tar vi oss för vad forskningen säger om studieteknik. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser: Barton, C. (2018). Hjärnan i matematikundervisningen: erfarenhet, vetenskap, klassrumspraktik. Stockholm: Natur och Kultur. Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques: Promising directions from cognitive and educational psychology. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4-58. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur. Roediger III, H. L., & Karpicke, J. D. (2006). Test-enhanced learning: Taking memory tests improves long-term retention. Psychological science, 17(3), 249-255. Willingham, D. T. (2009). Why don't students like school?. San Francisco: Jossey-Bass.

Är intelligens och talang medfödda och helt statiska förmågor, eller är det egenskaper som går att utveckla? I detta avsnitt tar vi upp teorier kring "growth" och "fixed" mindset och hur dessa olika tankesätt kan påverka elever i skolan. Dom som var med idag var: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm är gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim Avsnittet är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser till avsnitt 3 - Growth mindset Barton, C. (2018). How I Wish I Had Taught Maths – Reflections on Research, Conversations with Experts, and 12 Years of Mistakes. Woodbridge, UK. Crehan, L. (2016). Cleverlands: The Secrets Behind the Success of the World's Education Superpowers. London, UK: Unbound. Duckworth, A. L., Peterson, C., Matthews, M. D., & Kelly, D. R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1087-1101. Dweck, C. S. (1999). Self-theories: Their role in motivation, personality, and development. New York: Psychology Press. Dweck, C. (2012). Mindset: changing the way you think to fulfil your potential. Hachette UK. Hendrick, C. ”Schools love the idea of a growth mindset, but does it work?”. Artikel publicerad på aeon.co. Tillgänglig 2019-06-10 från: https://aeon.co/essays/schools-love-the-idea-of-a-growth-mindset-but-does-it-work

Är du någon som ofta pluggar, lyssnar på musik och kollar sociala medier samtidigt? I dagens avsnitt får du veta mer om hur det kan vara smart att istället välja en sak i taget, och gärna ta en paus emellan, för att få ut mer ditt lärande. De som var med idag är: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm, gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim. Varje avsnitt är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser till Avsnitt 2: ”Multitasking” Junco, R. & Rotten, S. (2012): No A 4 U: The relationship between multitasking and academic performance, Computers & Education, 59, 505–514 Ophir, A., Nass, C. & Wagner, A. (2009): Cognitive control in media multitaskers http://www.pnas.org/content/106/37/15583.short http://news.stanford.edu/news/2009/august24/multitask-research-study-082409.html Sanaa, F., Weston. T., & Cepedab, N. (2013). Laptop multitasking hinders classroom learning for both users and nearby peers. Computers & Education, 62, 24-31. doi:10.1016/j.compedu.2012.10.003 Sanbonmatsu DM, Strayer DL, Medeiros-Ward N, & Watson JM (2013). Who Multi-Tasks and Why? Multi-Tasking Ability, Perceived Multi-Tasking Ability, Impulsivity, and Sensation Seeking. PLoS ONE 8(1): e54402. doi:10.1371/journal.pone.0054402 Weissman, D. H., Roberts, K. C., Visscher, K. M. & Woldorff, M. G. (2006). The neural bases of momentary lapses in attention, Nature Neuroscience, 9, 971-978.

Att vi bara använder 10% av vår hjärna eller att någon är en visuell person är kanske saker du hört någon gång. Men stämmer detta eller är det bara myter? Vad behöver vi egentligen kunna om hjärnan för att lära oss bättre? Detta och mer diskuterar vi i dagens avsnitt. Dom som var med idag var: Betty Tärning, forskare i Educational Technology Group vid Lunds universitet, och doktor i kognitionsvetenskap, med specialisering inom digitala läromedel. Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och doktor i kognitionsvetenskap. Han undervisar på lärarutbildningen och forskar om digitalt lärande. Kalle Palm är gymnasielärare i fysik, filosofi och matematik samt kognitionsvetare. Tekniker var Trond A. Tjøstheim Avsnittet är granskat av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds och Linköpings universitet. Tillsammans bidrar vi med vetenskapliga referenser till varje avsnitt, för den som vill veta mer. Referenser till Avsnitt 1: ”Neuromyter” Barton, C. (2018). Hjärnan i matematikundervisningen : erfarenhet, vetenskap, klassrumspraktik. Stockholm: Natur och Kultur. Bruer, J. T. (1997). Education and the brain: A bridge too far. Educational researcher, 26(8), 4-16. Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving students’ learning with effective learning techniques: Promising directions from cognitive and educational psychology. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4-58. Schilhab, T. S., & Steffensen, B. (2009). Nervpirrande pedagogik: en introduktion till pedagogisk neurovetenskap. Liber. Neuromyths (OECD), t.ex. “We only use 10% of our brain”: http://www.oecd.org/education/ceri/neuromyth4.htm Foto: Trond A. Tjøstheim