Podcasts about avfall sverige

Två tredjedelar av det som slängs i restavfallet är fel! Varför är vi så dåliga på att sopsortera, hur ligger vi till i förhållande till andra länder och hur mycket resurser läggs egentligen på förebyggande åtgärder? I det här avsnittet pratar vi med Jon Djerf från Avfall Sverige om sopsortering!Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är produktifiering av avfall och varför behövs det? Vi intervjuar Amanda Borneke, specialist på Sweco, som berättar om en rapport som de ska ta fram till Avfall Sverige. Vi pratar också om Återvinningsgalan som är i slutet av november och vad Rustan ska ha på sig. Vi river av en lyssnarfråga om blod och PFAS och Ann har en ny programpunkt som heter "Annars då?".Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny säsong och snart val i Sverige! I avsnitt 20 pratar miljöpedagogerna Rustan och Ann om politik och sopor. Går det att, istället för att rösta med plånboken, rösta med soppåsen, vad tycker partierna om sopor och kan vi svara på frågan om vad vi röstar vi på? Gäst i avsnittet är Tony Clark, VD för Avfall Sverige samt Andreas Rolfer Wrangö, pr-konsult på Westander. Avfallet är en podd producerad av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A Suécia é apontada como um país de vanguarda na política ambiental: tem alguns dos objetivos mais ambiciosos do mundo de redução de emissões de gases de efeito estufa e é modelo em aspectos como energias renováveis, reciclagem e bairros sustentáveis. Entretanto, diminuir o impacto do consumo elevado é um desafio – um problema “de ricos” que o governo tenta enfrentar com mais impostos e medidas pioneiras para forçar a sociedade a aprofundar suas mudanças. Lúcia Müzell, enviada especial da RFI a Estocolmo Os suecos querem se tornar um dos primeiros do mundo desenvolvido a serem neutros em emissões de carbono até 2045, graças à eliminação dos combustíveis fósseis da sua matriz energética. A capital, Estocolmo, assumiu a missão de chegar a esse objetivo ainda mais cedo, em 2040. Já faz mais de 50 anos que os suecos, tradicionalmente apegados à natureza, acordaram para a crise ambiental, mas foi nas últimas três décadas que o país passou a implementar transformações profundas para fazer a sua parte contra as mudanças do clima. Em poucos anos, a Suécia se tornou um dos campeões mundiais da reciclagem e da valorização energética, num círculo virtuoso que fez o país o país cortar 35% das suas emissões desde a década de 1990. Transformação do calor e do lixo Como parte desta dinâmica, o setor digital entra neste ciclo. Por ser um país frio próximo do Ártico, a Suécia se tornou um hub para gigantes da tecnologia do mundo todo instalarem seus data centers regionais. Se, por um lado, os centros de armazenamento de dados consomem quantidades colossais de energia, por outro, também geram muito calor que, na Suécia, é reaproveitado na rede de calefação urbana. Tornar sustentáveis essas imensas infraestruturas significa não só evitar emissões de CO2, como representa uma fonte de economia para empresas como Microsoft, Google e outras. O país já tem alguns “green data centers” com balanço ambiental positivo. "Os data centers precisam ser altamente refrigerados, para esfriar os processadores e os sistema elétrico. Mas um resfriador é basicamente uma bomba de calor. Nós chegamos a um desenho ideal de resfriador, de forma a captar o calor e encaminhá-lo para a rede de calefação”, explica Fabien Levihn, diretor de pesquisa e desenvolvimento da Stockholm Exergi, a companhia municipal de energia. "Hoje temos data centers em muitas cidades que recuperam o calor.” Outra fonte para abastecer a rede de calefação é o lixo. Os lixões de material orgânico foram banidos da Suécia há 20 anos: os dejetos alimentares são transformados em adubo agrícola ou biocombustível, depois utilizado para aquecer os imóveis. "As cidades organizaram projetos para o biogás, começaram a coletar o lixo alimentar separadamente, a construir plantas de transformação em biocombustível”, aponta Caroline Steinwig, especialista em tratamento biológico e biocombustíveis do Avfall Sverige, a agência sueca de tratamento de lixo. "E melhoramos o produto final: passamos a remover o CO2 para obtermos a mesma qualidade do gás natural e transformá-lo em combustível para o transporte. Iniciamos essa solução circular, e os ônibus locais passaram a rodar com este biogás.”  Entretanto, apesar de 87% das cidades do país terem sistema de coleta subterrânea e reciclagem dos vários tipos de lixo, persistem lacunas na separação dos dejetos nas residências, empresas e outros organismos. “Não somos perfeitamente circulares. Cerca de 50% do lixo alimentar vai parar no lixo residual, infelizmente, e isso acaba sendo incinerado. Ainda podemos melhorar muito”, indica Steinwig. "Temos muito orgulho do que construímos, uma aprendizagem sobre a importância da separação correta do lixo que vem desde a creche para educarmos os nossos futuros cidadãos a fazer as coisas direito. Globalmente, estamos bem, mas ainda temos muita coisa para fazer”, constata. Aumento das renováveis Uma das metas é atingir uma matriz energética com apenas fontes renováveis até 2040 – o que seria inédito num país desenvolvido. Com 54,6% de sua produção energética assim, sobretudo via hidrelétricas, Estocolmo já é exemplar na União Europeia, onde a média é de apenas 18,9% de energia limpa. Entretanto, o país ainda não encontrou uma solução definitiva para os dias frios, quando é obrigado a completar a demanda com importação de eletricidade dos vizinhos alemães e poloneses – onde é produzida por fontes fósseis. Essas e outras incongruências ajudam a explicar a indignação da jovem militante Greta Thumberg – diante da emergência climática, a estudante prefere chamar a atenção para as falhas, em vez dos avanços no país. A especialista em cidades sustentáveis Sofie Pandis Iveroth, referência sobre o tema, também segue nesta linha crítica. Para a autora, a Suécia só poderá afirmar que está no caminho certo da transição ecológica quando abandonar definitivamente a combustão de petróleo, gás ou lixo. "Não, ainda não estamos vendo um verdadeiro movimento transformador na Suécia. Talvez a guerra na Ucrânia ou outra coisa horrível como essa nos empurre a adiar ainda mais a transição. Mas enquanto nós formos dependentes da combustão e dos combustíveis fósseis, não será suficiente”, ressalta a consultora sênior do grupo Anthesis. "Precisamos encontrar novas formas para facilitar a introdução de ainda mais energia solar, mais eólicas, estocagem de eletricidade, o uso de hidrogênio verde”, diz Iveroth, autora de uma tese de doutorado sobre o primeiro bairro ecológico da capital, Hammarby Sjostad. Suecos consomem demais Na comparação com os vizinhos europeus e outras economias avançadas, o grande calcanhar de Aquiles sueco é o consumo. Segundo a Agência Pública Nacional de Proteção do Meio Ambiente, as emissões ligadas ao consumo chegam a 9 toneladas de CO2 por pessoa – ou seja, nove vezes mais do que o máximo para que limitar o aquecimento do planeta em menos de 2°C seja uma meta possível. Um relatório de 2019 da ONG Global Footprint Network apontou que se a humanidade consumisse como os suecos, os recursos naturais que a Terra consegue renovar a cada ano se esgotariam já no dia 9 de abril – e não em 29 de julho, conforme a média mundial. A tomada de consciência sobre o problema, ainda lenta, deu origem a movimentos como o “köpskam”, “vergonha de comprar”, e o “flygskam”, “vergonha de andar de avião”, o meio de transporte mais nocivo ao planeta. "Muitos suecos se sentem conectados com a natureza, se importam e têm um forte interesse nos temas ambientais. Mas aqui nós temos um alto padrão de vida e o modo como as pessoas consomem acaba indo no sentido contrário”, explica Katarina Axelsson, pesquisadora em consumo sustentável do Instituto Ambiental de Estocolmo (SEI, na sigla em inglês). "O impacto ambiental do consumo é alto, mas ainda não estamos totalmente dispostos a agir com responsabilidade quanto a isso, porque hoje esses hábitos estão absorvidos no nosso estilo de vida. É um grande desafio: nós nos acostumamos a ter acesso aos produtos de lojas como H&M e outras marcas de fast fashion, com todas as adversidades que elas representam”, nota a pesquisadora. Objetos de segunda mão Desde 2018, com a nova lei de transição ecológica no país, as empresas são obrigadas a adotar planos de redução do seu impacto ambiental. A comercialização de objetos de segunda mão se acelerou – o primeiro shopping exclusivamente para objetos usados foi aberto a cerca de 120 quilômetros da capital, em Eskilstuna. Mas a imensa quantidade de produtos que ficam encalhados à venda mostram o longo o caminho que ainda existe pela frente.   A redução do consumo se tornou o foco de organizações ambientais, mas também do próprio governo, que promove campanhas para sensibilizar a população sobre o combate ao desperdício e o reaproveitamento dos produtos. Em Estocolmo, há dezenas de pontos onde os habitantes podem depositar os objetos, móveis ou roupas que não usam mais, e tudo fica à disposição para qualquer um levar para casa, gratuitamente. Este ano, o projeto ganhou financiamento da União Europeia para experimentar uma versão marítima do Pop up Aterbruk: um barco leva e traz os objetos de bairros mais distantes. "A maioria das pessoas quer fazer direito, mas precisamos oferecer soluções, inclusive logísticas, para que elas possam fazê-lo”, comenta Lena Youhanan, uma das responsáveis pela campanha. "Quando as pessoas vêm aqui, é uma oportunidade ideal para nós informarmos sobre o que acontece com os objetos que elas deixam. É um momento de aprendizagem, para mostrar que aquilo seria lixo se não estivéssemos tomando conta de uma maneira melhor”, esclarece. Forçar mudanças de hábitos pelo bolso  Uma pesquisa do Banco Europeu de Investimentos indicou que três quartos da população sueca acredita que a crise climática e as suas consequências são o maior desafio da humanidade no século 21 – e concorda com que o governo aplique “medidas rígidas para impor mudanças no comportamento das pessoas”. Neste sentido, Axelsson ressalta que uma alternativa mais radical seria coagir pelo bolso, com impostos ainda mais altos sobre o consumo. Já é o caso sobre o gasto de energia: desde os anos 2000, o país adota uma das taxas por emissões de CO2 mais elevadas do mundo, atualmente cotada a € 117 (R$ 650) por tonelada. Na França e Alemanha, o imposto é de € 44,6 (R$ 244) e € 25 (R$ 138), respectivamente, por tonelada emitida. O próximo objetivo é adicionar as emissões oriundas do consumo, inclusive via importações, nas metas nacionais de redução de gases de efeito estufa. Novamente, a Suécia deve ser o primeiro país do mundo a implementar tal medida. “Eu acho que isso é ótimo. É fantástico que tenhamos conseguido dar esse passo, porque as pesquisas mostram que é importante não só estabelecer objetivos, mas definir como vamos desenvolver um plano de ação para conseguir atingi-los”, sublinha Axelsson. "Temos que determinar que as pessoas, as empresas e organizações terão responsabilidades e trabalharão para chegarmos, todos, nesse objetivo."

Rustan sjunger, Avfall Sveriges årsmöte avhandlas och Ann lär Rustan ett nytt ord! Gäster i avsnittet är Kawthar Karout från Global Shapers Stockholm och Saga Pilblad Hjerpe från Avfall Sverige som berättar om vilka miljöåtgärder som behövs enligt framtidens ledare. Anna Annerås, kommunikationschef på Sysav var med under årsmötet och berättar om vad hon tyckte var bäst.Avfallet är en podd producerad av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Holy Crap Accomplishment: Swedish Recycling Sweden recycles an astounding 99 percent of locally-produced waste, thanks to the sensitiveness of its citizens to the environment and sophisticated collection techniques. recycled waste by households has increased from 38 percent in 1975 to at least 99 percent today. 2001 rubbish landfilled = 22%, today 1% Sweden now importing waste Household waste 2017 5 percent was used for biological recycling, 8 percent for material recycling 2 percent went to energy recovery. Landfills are a major contributor to global emissions of the greenhouse gas methane, and burning waste is kinder to the environment, experts say. Alternative energy: The recycling process does not end at the burning stage. The remaining ashes constitute 15 percent of the waste volume before burning. Metals in these ashes are recycled again, with the rest used in road construction. Just one percent remains and is deposited in dumps. 49% of household waste is recycled, and roughly 50 percent of garbage is incinerated - Heat is transformed into steam that spins turbines to generate electricity much like conventional power plants that burn coal or gas. Instead of burning coal or gas, this power plant burns trash. Energy from trash equals the heating demand of 1.25 million apartments and electricity for 680,000 homes, according to Avfall Sverige. Produces methane biogas from 100,000 tons of food and organic waste each year. This biogas runs more than 200 city buses in the county, as well as fleets of garbage collection trucks, and some taxis and private cars, they report. Four tons of garbage contains energy equivalent to one ton of oil, 1.6 tons of coal, or five tons of wood waste Burning the waste is filtered through dry filters and water. And the dry filters are used to refill abandoned mines. Not perfect but much better than current alternatives Pipelines under roads that vacuum garbage which is sent by households to the stations. Public service announcements, with prominent musicians, encourage recycling food is used for creating biogas, while glass bottles are reused or melting to produce new glass container. Plastic materials are converted into their raw state and special rubbish trucks collect dangerous chemicals and electric waste, such as broken or old furniture and televisions. Critics claim not Zero Waste due to CO2 emission Holy Crap Thinking: Sometimes you can't make it perfect but you can make it much better Energy in Waste Use laws but also persuasion – different from Japan Holy Crap Quote: “We don't look at it as waste, we use the energy content of waste as much as possible.” Klas Gustafsson, vice president of the company. Holy Crap Challenge: Think Bigger: Look for energy in what you consider waste Reach Higher: Don't demand perfect – take the next step even if it's not perfect Do the Impossible: Collaborate to raise community standards to world class

Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp. I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar. Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad. Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna. I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet zero waste-family i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det? I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp. På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet. Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet. Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända. I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Sverige eldar vi upp en stor del av hushållssoporna. Men motståndet mot sopförbränning växer. I det i sopsammanhang så utskrattade Italien slår allt fler kommuner rekord i källsortering. En av världens modernaste sopförbränningsanläggningar Amager Resource Center i Köpenhamn, ser ut som ett hypermodernt kontorshus och har en skidbacke på taket. Inne i anläggningen eldas varje dag sopor från 300 lastbilar. Problemet med sopförbränningen är att värdefulla råvaror försvinner och gör det svårare att bygga upp ett kretsloppssamhälle. Dessutom släpps koldioxid ut när plasten eldas. Nu växer sig motståndet mot sopförbränning starkare på flera håll i Europa. I Milano har uppbyggandet av ett framgångsrikt källsorteringssystem lett till att byggandet av ännu en förbränningsanläggning stoppades. I programmet hörs Sune Scheibye, kommunikationsansvarig på Amager Resource Center, Jens Peter Mortensen, expert på cirkulär ekonomi och industri hos Danmarks Naturfredningsforening, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Från avfall till resurs- skräpets väg i världenDet finns inget avfall, det finns bara resurser, så sammanfattar dagens gäst Weine Wiqvist VD för Avfall Sverige situationen och fortsätter berätta om utmaningar med kemikalier, gifter, cirkuläritet, sammansatta material och miljösäker hållbar hantering, såväl i Sverige som utomlands. Branschen omsätter 13 miljarder och det råder brist på resurser att elda i våra förbränningsanläggningar och Sverige importerar sopor från andra länder men vi exporterar återvunnet material. Vi pratar även om kommunernas roll, vad som fungerar monopol, oligopol eller upphandlingar? Att trovärdighet är mycket viktigt och vad det nya lagförslaget inom avfallshantering egentligen innebär för konsumenter och företag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter ett år i Bryssel har Jan gjort några värdefulla lärdomar om hur man får en lite smidigare tillvaro på jobbet. Gå och kissa så fort du ser en toalettskylt, ha ett skarpt färgseende och ett bra lokalsinne. Juri Laas, informationsansvarig för EUs toppmöten, har tillträde till ännu fler korridorer än Jan. Har han fler tips som Jan ännu inte upptäckt? Idag har vi också avskrädes-tema! Jan Andersson gillar sina belgiska sopor. I alla fall när de ligger nedpackade i sina påsar och är utställda utanför dörren. Då vet han precis vad han kommer få betala för sophämtningen eftersom han köper sina egna soppåsar i affären. Varför kan inte soporna i Sverige också sorteras så? Vi pratar med Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige om varför sopsortering ser så olika ut i Europa. Och så frågar vi oss vad som är det nya svarta inom återvinning. Textil är svaret. Elisabeth Dahlin, textilansvarig på Röda korset i Göteborg, berättar vilket land som är bäst och sämst i Europa när det gäller textilåtervi Efter ett år i Bryssel har Jan gjort några värdefulla lärdomar om hur man får en lite smidigare tillvaro på jobbet. Gå och kissa så fort du ser en toalettskylt, ha ett skarpt färgseende och ett bra lokalsinne. Juri Laas, informationsansvarig för EUs toppmöten, har tillträde till ännu fler korridorer än Jan. Har han fler tips som Jan ännu inte upptäckt? Idag har vi också avskrädes-tema! Jan Andersson gillar sina belgiska sopor. I alla fall när de ligger nedpackade i sina påsar och är utställda utanför dörren. Då vet han precis vad han kommer få betala för sophämtningen eftersom han köper sina egna soppåsar i affären. Varför kan inte soporna i Sverige också sorteras så? Vi pratar med Weine Wiqvist, VD på Avfall Sverige om varför sopsortering ser så olika ut i Europa. Och så frågar vi oss vad som är det nya svarta inom återvinning. Textil är svaret. Elisabeth Dahlin, textilansvarig på Röda korset i Göteborg, berättar vilket land som är bäst och sämst i Europa när det gäller textilåtervinning, samt vad som är smartast att göra av Jan Anderssons skjorta när han inte längre vill ha den. Sopor kan också bli brottsliga, det är många miljoner kronor och euro som rullar på Europas vägar där soporna fraktas runt. Leif Görts , åklagare och Sveriges representant för EUs åklagarmyndighet Eurojust, reder ut vad de illegala soporna innehåller. Och sist ut i matkampen är osten! Jan Andersson och bisittare Ylva Nilsson smakar på ostbitar från Belgien och Sverige. Vilken är mest delikat? Programledare: Jan Andersson Bisittare: Ylva Nilsson Producent: Maja Åström På torsdag är det telefonväkteri där du som lyssnar kan ställa dina frågor om EU till Jan Andersson och Herman Melzer, Ekots EU-reporter. Ställ din fråga redan nu på: korrespondenterna@sverigesradio.se  Eller ring telefonsvararen 08 - 784 39 51

Telefonväkteri om sopor. Avfallsbranchen hävdar att vi svenskar är världsledande på sopsortering. Ändå visar forskning att 80 % av det vi kastat i soppåsarna skulle kunnat sorterats och återvunnits. Hur svårt kan det vara att slänga rätt? Spelar det förresten någon roll? Klotets experter Jon Nilsson-Djerf från Avfall Sverige och Åsa Stenmarck från Svenska Miljöinsitutet IVL svarar på lyssnarnas frågor. Programledare: Marie-Louise Kristola