Podcasts about kommunerna

Boken heter "Politik och förvaltning i svenska kommuner" och gäst är Gissur Ó Erlingsson.Den kommunala nivån spelar en avgörande roll i det svenska politiska systemet. Kommunerna bär ansvar för centrala delar av välfärden och fattar beslut som påverkar invånarnas vardag. De utgör därmed viktiga fundament för både demokratin och välfärdsstatens funktion. Boken ger en lättillgänglig introduktion till Sveriges kommuner – deras historiska utveckling, hur de är organiserade och hur det lokala demokratiska systemet fungerar.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka är dom vanligaste missuppfattningarna om kommuner? Hur ser kommunernas organisation ut när det kommer till exempelvis antalet valda politiker respektive fritidspolitiker? Vilket ansvar har en kommun? Vilken makt har kommunerna i förhållande till stat, regioner och myndigheter? Hur påverkar kommunernas olika förutsättningar (geografisk storlek, befolkningsmängd m.m.) deras uppdrag?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Jakobstadsregionen jobbar kommunerna redan nu tätt tillsammans inom många sektorer. Och Österbottens gemensamma välfärdsområde har tagit över vården. Vad blir då kvar för de enskilda kommunerna att besluta om? Finns det fog för att fortsätta som tidigare, eller vore det dags för en fusion? I debatten deltar kommunforskare Siv Sandberg på Åbo Akademi, Jarl Sundqvist, tidigare vd för utvecklingsbolaget Concordia och kommunalpolitikerna Simon Holmstedt (SDP), Jakobstad och Niclas Sjöskog (SFP), Pedersöre. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det föds färre barn. Andelen riktigt gamla blir allt större. Arbetskraften finns inte där arbetena finns. Kommunsverige har stora utmaningar. Möt Annika Wallenskog, som efter 15 år som chefsekonom har pensionerat sig från tjänsten som chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner. Men hon har fortfarande en stark glöd för att lära sig mer – och för att förmedla kunskaperna vidare. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.Varför slåss de?– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.Men vad fanns personalen i de här situationerna?– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.IVO känner till flera sådana här händelser.Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?– Jag anser inte det. Nej.Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En pratstund med Patrik Nilsson och Shadan Ghafouri som jobbar i Eskilstuna kommun. De delar med sig av sina erfarenheter av att jobba med utveckling och digitalisering i en kommun, både framgångsrecept och misslyckanden. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson och Bjarne Darwall.

Nyheterna Radio 15:00

Nyheterna Radio 08:00

Viktig rapport från SBAB – myndigheterna har haft fel och kreditrestriktionerna bör lättas. Helt oacceptabelt beteende av statliga Allmänna Barnhuset. Som man frågar får man svar – förvånande att någon säger sig vara för marknadshyror när Hyresgästföreningen frågar som de gör, menar vår expertkommentator Viktor Mandel, som även hyllar Stadsmissionens nya projekt i Farsta, är tveksam till efterfrågan på trygghetsboenden och delar med sig av det mest intressanta från vårt event Bopol Live Finansiering. Programledare: Anna Bellman.

Det är här vi väljer att bo och leva och det är hit människor vill flytta! Sofie P From, projektkommunikatör, och Marica Lagerström, projektledare, är två av tolv anställda i Move Up North. Sedan februari 2024 drivs projektet i Region 10 där åtta kommuner i Västerbotten och två kommuner i Norrbotten samverkar. Move Up North är ett treårigt arbete där satsningen på inflyttare ska sträcka sig mycket längre än så. Tio framåtsyftande inlandskommuner jobbar tillsammans för att öka kunskapen om regionen och att fler ska ta steget och välja någon av kommunerna som bostadsort. Det handlar om att jobba långsiktigt då de som inflyttarlotsar vet att det är ett stort beslut och lång process kring att flytta. Det är en region på charmoffensiven. Kommunerna ska hjälpas åt med att se till att de som flyttar in får ett bra mottagande. Det finns möjlighet att hitta balansen mellan arbete och det som gör livet värt att leva. I inlandet finns en vardag som slår det mesta både gällande äventyr och fritid. Dessutom är människorna som bor här välkomnande och, framför allt, hjälpsamma. Många företag i region 10 växer och behöver kompetens. Det finns ett rikt näringsliv med möjlighet till en bra karriär och utveckling. Den som väljer att flytta hit har chans till omväxlande arbete, genuina kollegor och att hitta den där balansen i arbetslivet, det bästa av två världar. Marica och Sofie och deras kollegor ska hjälpa arbetsgivare att hitta rätt kompetens – kanske är det du. Korta fakta om Move Up North Projektägare: Sorsele kommun Du når Sofie och Marica via Move up norths facebooksida eller moveupnorth@sorsele.se Deltagande kommuner: Arjeplogs kommun (Flytta hit - Arjeplogs kommun), Arvidsjaurs kommun (Flytta till Arvidsjaur | Flytta Hit), Dorotea kommun (Flytta hit (dorotea.se), Lycksele kommun (Flytta till Lycksele), Malå kommun (Flytta till Malå | Malå Kommun (mala.se), Norsjö kommun (Välkommen till Norsjöbygden - Norsjö kommun (norsjo.se)), Sorsele kommun (Flytta hit - Portal.sorsele.se), Storumans kommun (Välkommen till Storumans kommun – Aktuell information från hela vår kommun.), Vilhelmina kommun (Flytta till Vilhelmina) och Åsele kommun (Flytta hit - Åsele kommun (asele.se). Finansiärer: ESF, Region Västerbotten, Region Norrbotten samt deltagande kommuner.   

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har översvämningsdrabbade kommuner rustat sig framåt? Reportern vann Olle Bengtzon-priset 2024 för programmet. Priset lyfter fram journalistik som kritiskt granskar samhällsbyggande och stadsplanering. Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Omsorgspodden firar sitt hundrade avsnitt med att gästas av Jonus Bartholdson, VD för Pulsen Group. Det blir ett samtal om familjeföretagande, AI, digitalisering av omsorgen – och om damfotboll!

Efter nästan två år väljer regeringen att gå vidare med några av Karolina Skogs bostadssociala förslag. Möt den förre miljöministern – som numera arbetar för Sveriges Stadsmissioner – i ett samtal om förslagen som nu blir verklighet, kampen för att bostadsfrågan inte ska hindra kvinnor att lämna destruktiva relationer och den nya rapporten om den dystra utvecklingen kring hemlöshet i Sverige. Programledare: Anna Bellman.

I P4 Jönköping hör du de senaste nyheterna direkt nära dig, där din och andras röster tillsammans skildrar hela Jönköpings län. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Landets kommuner står inför stora ekonomiska svårigheter. Nu är goda råd dyra och frågan är hur den kommunala kassan bäst ska fyllas. Kan försäljningen av kommunal egendom vara ett sätt att dryga ut kassan eller värmer det endast en gång? I Slaget efter 12 deltar Ulf Stenman, vd för Kommunförbundets svenska enhet samt Pargas stadfullmäktigeledamöter Markku Orell, SAML, Nina Söderlund, Vänsterförbundet och Christer Friis, SFP. Redaktör: Jesper Alm.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler. Det går att minimera skadorna. Men har varningarna tagits på allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Den gröna omställningen i norr hotas av bostadsbyggkraschen och det behövs stora åtgärder för att komma till rätta med det här. Positivt att man ser pragmatiskt på markpriset i Bonavas Nacka-affär men generellt behöver kommunerna skifta perspektiv i markfrågan och inte längre se den som en affärsverksamhet, menar vår expertkommentator Lennart Weiss. Mer än var tredje kommun är utsatt för social dumpning men regeringen har lagt ner utredningen – en skamfläck för vårt land, enligt Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman.

Nästan dagligen rapporterar medierna om allvarliga brott, skjutningar och sprängdåd som kan kopplas till kriminella grupperingar. Allt fler och allt yngre personer rekryteras till kriminella miljöer. Kommunerna erbjuder genom sin avhopparverksamhet hjälp och stöd till dem som vill lämna den destruktiva miljön. Fungerar detta i praktiken? Medverkande Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst i Malmö stad Anna Hedlund, lektor i socialantropologi, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet Axel Josefson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborgs Stad Marie Larsson, avdelningschef på socialförvaltningen Centrum i Göteborgs Stad. Avdelningen ansvarar bland annat för stöd och insatser inom områdena ungdomar i riskzon, kriminalitet, brottsutsatthet och trygghet. Anen Makboul, samordnare av brottsförebyggande arbete i Haninge kommun Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef, Fryshuset. Fryshuset bedriver bland annat avhopparverksamheten Passus som hjälper personer som vill lämna ett kriminellt gäng och/eller en kriminell livsstil. En representant från Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten (BOPS), Polismyndigheten Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Kommunerna behöver bli bättre på att hjälpa funktionsnedsatta kvinnor som blivit utsatta för våld, säger Malin Melin på Myndigheten för delaktighet. I Klartext får vi även höra om uppladdningen inför SM i parafotboll i helgen.

Daniel Källenfors är det moderata kommunalrådet i Lindingö som menar på att kommunerna måste bli effektivare, och att staten bör sänka bidragen till slösaktiga kommuner. Staten bör istället kräva reformer för att ge stöd, kommunernas revision behöver stärkas och kommunerna behöver benchmarka sig mer med andra.

Garage utgör 15–40 procent av kostnaden vid byggnation av bostadshus, trots att långt ifrån alla parkeringsplatser används. En justering av kommunernas parkeringsnorm skulle kunna resultera i billigare och fler nya bostäder, skriver arkitekten David Bonsib. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut. Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

I detta avsnitt av Samhällspassion samtalar Governos konsulter Rebecka Strandberg och Lovisa Ericsson med Jonna Hermansson, biträdande avdelningschef på äldreförvaltningen i Stockholms stad. I avsnittet reder vi ut vad god och nära vård egentligen är och vad omställningen innebär för kommunerna. Vi diskuterar bland annat hur man kan få till ett helhetsperspektiv i arbetet, de viktigaste utmaningarna och vilka faktorer som är centrala för det fortsatta arbetet.

30 maj. Inflationen och ökade pensionsutgifter har skapat stora ekonomiska hål i kommuner och regioner. Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, och Emelie Värja, huvudsekreterare Utjämningskommittén, diskuterar kommunal ekonomi med Andreas Ericson.

Sveriges kommuner och regioner varnar för att tuffa år väntar. Var sjätte kommun beräknas gå med underskott redan i år. Vad krävs för att upprätthålla välfärden? Och har man hushållit med resurserna? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Margareta Svensson, ekonomireporter och Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner.

Sveriges kommuner och regioner varnar för att tuffa år väntar. Var sjätte kommun beräknas gå med underskott redan i år. Vad krävs för att upprätthålla välfärden? Och har man hushållit med resurserna? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Margareta Svensson, ekonomireporter och Annika Wallenskog, chefsekonom Sveriges Kommuner och Regioner.

Kommunerna får betala mycket mer i hyra för sina lokaler / Kvinnor som skilt sig hängs ut på sociala medier / Hudcancer ökar i Sverige Reportrar: Nina Muossa & Jenny Toresson.

Rättvist Byggande uttrycker sig dramatiskt men de har inte fel – det är inte bara bland de utländska aktörerna det finns problem med byggkriminalitet. Kommunerna måste arbeta mer med planberedskapen nu under nedgången och Arturo Arques argumenterar märkligt mot startlånen, tycker Stefan Attefall som även välkomnar översynen kring byggkrav för studentbostäder – men det är ett känsligt område. Programledare: Nicklas Tollesson.

Är det sant att "alla är lika?" Om alla verkligen vore lika, borde inte alla behandlas lika också? Pressar socialkontoret verkligen den socialbidragstagande utbölingen Aisha lika mycket som socialbidragstagaren Anna, som endast har rötter här i norden? Nu går Anna bärsärkagång för att socialkontoret och kommunen tvingar henne att jobba 8 timmar om dagen, 5 dagar i veckan - för existensminimum. Slavarbete kallar hon det nu när hon tvingas jobba lika mycket som alla andra, men för bara 40 kr i timmen. Samtidigt så går Aisha fortfarande hemma, och har knappt lärt sig ett ord på svenska efter 20 år. Visst är det underligt? Känns det verkligen rätt? Missa inte det här programmet! SÅ LÄNGE DONATIONERNA RULLAR IN OCH NÅR VARJE MÅNADS DONATIONSMÅL, SÅ FORTSÄTTER NYA PROGRAM ATT RULLA UT TILL DIG. DONERA REDAN IDAG TILL MÅLET PÅ 2500 KR, SOM BEHÖVER KOMMA IN INNAN DEN 31 MARS:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDagens datum är den 25 februari 2023, och helgens gäster språkas vid om:* Slavarbetande socialbidragstagare på krigsstigen mot kommunerna.* Kan detta vara lösningen på att kunna bli av med lagbrytande avskum?* Glöm för allt i världen inte det viktigaste när du söker jobb.... ditt kön..* Knappt svensktalande café kastade den svenska tjejen "som en förbrukad kondom i soptunnan."* Det har gått så långt så att svenskar frågar efter en "förvaltare" till SverigeMEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Lennart Matikainen & Carl SchillerVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:VÄLKOMNAR VI NATIONALISTEN MED KRIMINELLT FÖRFLUTET?https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/vaelkomnar-vi-nationalisten-med-kriminelAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 4 marsDu hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLETryglav - The Ritualhttps://youtu.be/AWVz_Jk8eZkELISABETHElvis Presley - Stand By Mehttps://www.youtube.com/watch?v=UPF5ptYQIt8&ab_channel=Linymusik%E2%99%A5CALLEHuddingehärvan med peddosar på 90 talet. Missa inte!https://www.youtube.com/watch?v=5MCztD6axdI&ab_channel=SHA70LENNARTPolisen är ett fiasko enligt Expressenhttps://youtu.be/t8guNDh-xK8

22 december. Kan en nämndordförande bestämma vem som ska läsa sagor på ett kommunalt bibliotek? Andreas Ericson diskuterar kommunal politik och förvaltning med Helena Linde, SKR och Patrik Kastberg, Region Skåne.

Kommunerna måste inse att markpriserna spelar en avgörande roll när vi nu går mot totalt byggstopp. Segregationen är en het fråga, men det fungerar dock inte med Manhattans lösning utan vi behöver mikroåtgärder på många plan – och SD:s förslag om ett bygglovsbefriat Sverigehus är valfläsk i elfte timmen, menar vår expertkommentator Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman

Den 11 september går Sverige till val, men det är inte helt lätt att i partiernas valmanifest förstå hur de faktiskt ser på våra viktiga frågor. I fem avsnitt kommer vi därför att ställa politikerna mot väggen för att bringa klarhet i hur de har tänkt att stoppa utslagningen av synskadade på en rad områden. I det här tredje avsnittet kommer vi att fördjupa oss i rätten till ledsagning. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har ett tydligt syfte – att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. Ändå nekas fler och fler stöd till sådant som de flesta ser som självklart: att ta sig ut, att kunna handla, att läsa sin post eller att gå till tandläkaren. På tio år har antalet som har ledsagning enligt LSS sjunkit med över 60 procent. Bit för bit har lagstiftningen urholkats. Kommunerna hävdar numera att det inte räcker att vara blind eller ha en kraftig synnedsättning för att få ledsagning enligt LSS och genom en rad beslut i kommuner och förvaltningsdomstolar har blinda och personer med svår synnedsättning successivt berövats sin rörelsefrihet. Vi möter Desideria Jungelin som berättar vad ledsagning har för betydelse i hennes liv. Därefter ger representanter för våra åtta riksdagspartier sin syn på hur de vill komma till rätta med problemen. Synskadades Riksförbunds förbundsordförande Niklas Mattsson kommer sedan, i ett samtal med rikskansliets intressepolitiska handläggare Mikael Ståhl, analysera politikernas svar. Förhoppningsvis kommer du efter detta att få en tydligare bild av hur de olika partierna ser på de ökade svårigheterna att få ledsagning och hur de planerar att lösa det. Programledare: Monica Walldén Reporter: Caroline Gollungberg Ljudtekniker: Jan Dahlqvist Kontakta Synpodden Har du synpunkter, frågor eller önskemål på vad vi ska ta upp i Synpodden? Hör av dig på e-post Synpodden@srf.nu eller till vår telefonsvarare på 08-39 92 40.

I det här avsnittet av Forskningspodden pratar vi med Freddy Kjellström om hans avhandling som handlar om mellankommunal samverkan. Denna samverkan har sitt avstamp i det tidiga 2000-talet då både staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uttryckte en förväntan om ökat samarbete mellan kommuner i olika samhällsfrågor. Det antogs leda till ökad kvalitet inom … Continue reading "95 – De motsträviga kommunerna"

Om de bortglömda sprängförråden och hur svenska myndigheter sjabblade bort den viktiga frågan som skulle göra att olyckan, som den där Emil dog, inte kan hända igen. Linas exsambo, Elviras bror, hette Emil. Fram till för ett och ett halvt år sedan var han verkstadsarbetare i Östersunds kommun.Men en dag i november 2020 blir Emil tillkallad för att öppna låsen på två plåtskåp i ett stenförråd som ska rensas upp. Alla tror att skåpen är tomma. De ska bara öppnas, separeras från sitt betongfundament och köras till en återvinningsstation. Emil använder en skärbrännare för att kapa låsen. Det ena skåpet är tomt. Det andra exploderar och Emil omkommer omedelbart.Sprängförråden användes fram till 90-taletSkåpet som Emil försökt öppna var en så kallat sprängkista eller sprängförråd, full med svartkrut och tändhattar, bortglömt från den tid när det var vanligt att kommunerna själva utförde egna sprängningar vid byggen, från 1950-talet och framåt. På 90-talet gick många över till att köpa de här tjänsterna från auktoriserade sprängföretag som specialiserat sig.Metallskåpet som var fullt med sprängmedel, märkt förråd, hade alltså stått på kommunens mark och inte använts på över 20 år.Ytterligare 20-tal sprängförråd hittasÖstersunds kommun erkände arbetsmiljöbrott i samband med olyckan och dömdes i december 2021 till två miljoner kronor i böter.I och med olyckan i Östersund får man upp ögonen för säkerhetsrisken med bortglömda sprängkistor. Kommunerna och polisen i Jämtlands län efterlyst tips från allmänheten och ännu fler okända sprängkistor som inte tillhör kommunerna dyker upp. Totalt minst ett 20-tal sprängförråd som använts av bland annat kommuner, företag och statliga verk. Och i ett av dem, som upptäckts nära Åre, finns hela 625 kilo sprängmedel.Kampanjen som aldrig blev av"Det här är en inventering som behöver göras i hela landet", tänker säkerhetschefen vid Östersunds kommun. Likadant resonerar Arbetsmiljöverket och de slår larm till Sveriges kommuner och regioner, SKR och Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, om behovet av en riktad informationskampanj alla till landets kommuner.Men i en enkät som Kaliber skickat säger 125 av de 142 kommuner som svarat att de inte har tagit reda på hur det ligger till med sprängförråd, efter explosionen i Östersund. Hälften uppger att orsaken är att de inte känt till att det kan finnas bortglömda sprängkistor.Trots larmen om allvarliga risker och diskussioner mellan myndigheter och SKR om att det var viktigt med en riksomfattande informationskampanj blev den inte av. Varför?

Kommunerna står inför stora utmaningar, konstaterar fyra forskare i SNS Demokratirådsrapport 2022. Den lokala demokratins dagsform är relativt god, men spelreglerna behöver förtydligas och renodlas för att göra demokratin långsiktigt hållbar. Medverkande SNS Demokratiråd 2022 Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet David Karlsson, professor i offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Kommentatorer Malin Aronsson, kommundirektör i Kungsbacka (deltar via länk) Urban Granström, kommunstyrelsens ordförande i Nyköpings kommun Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd, SNS.

Gudrun Degerth, flyktinghandledare i Parga, Annica Janfelt, chef för Röda Korsets mottagningscentral i Kristinestad och Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad, diskuterar kommunarnas, tredje sektorns och privatpersoners insatser för att hjälpa flyende ukrainare.

BOPOLPODDEN | Det skiljer sig stort mellan kommuner när det gäller ekonomiskt stöd och det är en skandal att så många inte tar sitt bostadssociala ansvar, menar veckans expertkommentator Lennart Weiss. Dessutom, elkostnaderna ökar och kan påverka bostadspriserna framåt, visar SBAB:s nya insiktsrapport. Marknaden och Riksbanken gör olika bedömningar om hur räntan och inflationen kommer att utvecklas. Det finns goda skäl att inte agera förhastat. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Vad har egentligen hänt med kommunsektorn sedan pandemin kom? Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, var med i podden för två år sedan – vilket känns som en evighet med tanke på vad som hänt under tiden. Mycket av välfärden sker i våra kommuner så vi kommer inte undan någon av de stora debatterna som pågår, vare sig det handlar om effektiviseringar, gängbrottslighet eller stora offentliga satsningar.

Jag har en dröm om en byggbransch på lika villkor. Kan vi komma dit? JA om vi hjälps åt.   När jag lämnar en offert på ett kontrollansvarig-uppdrag på ett småhus vet jag till 80 % att jag inte kommer att få uppdraget. 10 % av gångerna får jag ha en dialog med beställaren, innan jag får ett nej. Det är några få som har förstått värdet de får genom att anlita mig och det tackar jag för.   Varför tackar 90 % nej till mig? Jo för att jag är dyrare per timme än de som arbetar enbart med småhus. Okej kan någon tycka. Du är alltså grinig för att du får för få uppdrag. Visst är det delvis så, men jag är mest irriterad för att de som fått uppdragen har blivit för bekväma och gör inget bra arbete.  Kommunerna och certifieringsorganen gör ingenting för att styra upp dem och det gör mig riktigt upprörd. Vi konkurrerar inte på lika villkor.   För att bli certifierad kontrollansvarig krävs utbildning och yrkeserfarenhet. Vi tenterar vår kunskap innan vi kan starta med uppdraget. Vi ska utbilda oss årligen och följa med i aktuell lagstiftning. Varje år rapporterar vi våra uppdrag till det certifieringsorgan vi tillhör och vart femte år behöver vi tenta om vill behålla certifikatet.   Trotts all denna rapportering finns det många som arbetar som kontrollansvarig som inte borde finnas kvar. Eller som iaf borde få en varning för briser i sin yrkesutövning.   Varför tillåter certifieringsorganen och kommunerna att dessa personer får fortsätta vara bekväma och tränga undan de få som utför arbetet som Boverket har föreskrivit.   Vad skulle hända om det gjordes fler kontroller ute i verkligheten på hur arbetet verkligen utförs? Om kommunerna ställde högre krav på utförandet av uppdragen och reagerade på något sätt när brister uppkommer.   Min dröm får ett lyckligt slut. Genom att ställa krav och följa upp dessa krav kommer de bekväma kontrollansvariga förstå sin roll i processen. De kommer att ta sitt ansvar och förbättra kvaliteten på sitt arbete.   Det kommer leda till en byggbransch på lika villkor och en högre kvalitet på de projekt som uppförs.   I min dröm hjälps vi åt. Drömmer du om samma sak? Hör av dig till mig så vi kan stärka varandra och vår dröm blir till verklighet.

Gäster: Michaela Fletcher och Daniel Dronjak Den växande otryggheten och kriminaliteten kommer bli en av valets viktigaste frågor. Kommunernas verktyg idag idag är begränsande men det görs ändå en hel del för att motverka den negativa utvecklingen. För att motverka den växande kriminaliteten krävs en balans mellan förebyggande insatser och direkta insatser. Mer om detta i dagens avsnitt där vi ställer frågan hur långt ska och kan kommunerna gå i trygghetsarbetet?

Kommunerna satsar mindre på investeringar, oljepriset ökar igen och ännu ett fastighetsbolag i Kina har problem med betalningarna. Ekonomiekot idag med Margareta Svensson.

Kommunerna har tillräckligt med mark för att bygga de bostäder människor efterfrågar och de borde frigöra fler tomter för småhus per automatik på löpande basis. Det menar Lars Anders Johansson, aktuell med boken Villaboendets idéer där han bland annat förklarar varför trädgårdsstäder är bättre för människor och för miljön. Han dissekerar dessutom myten om förtätning och beskriver kommunpolitikernas viktiga roll. Stefan Attefall kommenterar. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Det har gjorts helt olika bedömningar i kommuner av hur sannolik en pandemi är och vad en sån skulle innebära, visar Ekots granskning. Hör Ulrika Liljeberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Leksand. Li Hellström li.hellstrom@sverigesradio.se Olle Wiberg olle.wiberg@sverigesradio.se

En ny rapport som Nordiska ministerrådet beställt visar att Sverige ligger långt över de andra nordiska länderna när det gäller byggkostnader, där det kommunala planmonopolet har stor betydelse för markpriserna. Hör två av författarna till rapporten, professorerna Harry Flam och Sten Nyberg, i ett samtal om bostadspriserna, stigande byggkostnader och social housing - bland annat. Efter samtalet kommenterar vår expertkommentator Stefan Attefall. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Allt fler fastighetsbolag gör sociala aktiviteter och tar kostnader som inte ryms i den kommunala budgeten, men som är viktiga för att få bostadsområden som fungerar. Träffa Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon i Malmö, i ett samtal om deras engagemang för sociala frågor, vikten av ett ökat samarbete i kommunerna och vad som krävs för att få de utsatta områdena i balans. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/