Podcasts about komplicerat

Nyheterna Radio 06.00

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?Vilka är ”språkvården”?Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?Hur fungerar språkvård i andra länder?Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Ukrainas sedan länge aviserade våroffensiv tycks vara i gång samtidigt som vattenmassorna från den kollapsade kraftverksdammen dränker byggnader och åkrar. Flaggviftandet från svenska studenter med utländsk bakgrund väcker debatt, Zlatan tackar för sig och årets sommarvärdar har presenterats. Dessa ämnen är bland dem som Veckopanelen tar sig an denna gång. Med Henrik Jönsson, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Programledare: Jörgen Huitfeldt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukrainas sedan länge aviserade våroffensiv tycks vara i gång samtidigt som vattenmassorna från den kollapsade kraftverksdammen dränker byggnader och åkrar. Flaggviftandet från svenska studenter med utländsk bakgrund väcker debatt, Zlatan tackar för sig och årets sommarvärdar har presenterats. Dessa ämnen är bland dem som Veckopanelen tar sig an denna gång. Med Henrik Jönsson, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Programledare: Jörgen Huitfeldt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi återigen av Axel Bohlin som är redaktör på Fasciaguiden. Forskningen inom fascia har tvingat oss att se på kroppen ur ett helt nytt perspektiv. Att se kroppen som en helhet är vi inte vana med här i väst, men det har öppnat upp en helt ny värld av möjligheter för att förstå den fantastiska varelse som vi faktiskt är. Men hur ska man vetenskapligt förklara varför vi mår bra av en kärleksfull kram eller av att gå barfota i naturen? Måste det finnas forskning som bekräftar det som vi egentligen alltid vetat om och gjort helt naturligt, men som vi helt tappat bort i vår moderna civilisation? I det här avsnittet dyker vi ner i “rabbitholes” som jordning, EZ-vatten och energi, och landar i att det kanske inte spelar roll om vetenskapen har bevisat hur det fungerar, utan det som är viktigt är hur det får oss att känna oss. Men den stora filosofiska frågan vi fastnar vid, är om det verkligen är meningen att man ska gå i en rulltrappa eller är det bara (hälso-)stressade stockholmare som inte kan stå still..? Läs mer om Fasciaguiden här: https://fasciaguide.com/se/Filmen Strolling under the Skin: https://www.youtube.com/watch?v=eW0lvOVKDxE Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem som ska vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning efter årsskiftet har blivit allt mer oklart. Kårkulla försvinner som organisation och nu säger Helsingfors universitetssjukhus HUS att man vill sköta vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning - också på svenska. De berörda familjerna i Nyland ser vissa fördelar men Svenska folkpartiet är rasande. Varför det och vad är man rädd för? I Slaget efter tolv möts verksamhetsledaren för intresseorganisationen FDUV Lisbeth Hemgård, riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi från Svenska folkpartiet och samhällsforskare Siv Sandberg från Åbo Akademi. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Magdalena Andersson har valts till statsminister, men hennes minoritetsregering är svag. Vad vinner S på att få bilda en egen regering? Och varför har vi negativ parlamentarism? Dessutom om vad Bachelorette säger om vår tids dejting. Magdalena Andersson blir den första partiledaren på 15 år som får styra en enpartiregering med endast socialdemokrater. Hur knepigt är det att regera på oppositionens budget? Varför har vi olika sorts majoriteter för budget och statsminister-omröstningar? Jan Teorell, professor i statsvetenskap, försöker reda ut. Daniel har börjat kolla på tv och har fastnat för Bachelorette och många frågor har uppkommit. Vad säger serien om vår tids dejting och sökande efter en livspartner? Hur hittar men en person som både bidrar med passion och ett bra vardagsliv? Daniel och Louise samtalar med årets bachelorette Julia Franzén och Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet. Dessutom om pingisskrällen och trösterika klassikern Händels Messias. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

I veckans brief: - Region Stockholms budget klubbad - Budget för Stockholms stad klubbad - Gemensamt budgetförslag med KD och SD - Förlossningsvården

Gäster: Josefin Malmqvist och Erik Ottoson Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna presenterade i veckan sitt gemensamma budgetförslag. Ett budgetförslag som fokuserar på att få ordning på Sverige. Varför går man fram gemensamt med SD just nu och hur går det för Magdalena Andersson i både budget- och regeringsdramat.

Hur är ditt förhållande till din egen kropp? "Komplicerat" är nog det ärliga svar jag skulle ge. Men tanken på att mina barn (också) kommer stå och kritiskt granska sina fina, små kroppar gör mig ledsen. Och att något som så kan börja ganska oskyldigt snabbt kan eskalera till ett kropps- och tillslut självhat gör mig rädd. Men hur kan man göra för att bygga ett positivt förhållningssätt hos små barn? Och hur kan man vända ett barn som redan börjat nedvärdera sin egen kropp? Och måste man verkligen älska sin egen kropp? Svar på detta och mycket annat i veckans samtal med författaren, journalisten och kroppsaktivisten Kajjan Andersson.Support this show http://supporter.acast.com/lifewithkids. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” Att samhället har ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen framgår väldigt tydligt i den svenska Regeringsformen. Komplicerat eller enkelt. Det beror nog på vem eller vilka du frågar. Men de flesta är nog överens om att det inte är så himla lätt för alla att få tag i en egen bostad runt om i Sverige idag. Märta Stenevi är sedan början av februari 2021 jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation - med andra helt rätt person att prata med på detta tema! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Är webben för komplicerad? Ämnet har diskuterats i Kodsnacks Slack-kanal, och Fredrik tar hjälp av Anton Österberg och Anton Gunnarsson för att vrida och vända på sina och andras tankar. Om vi fick välja på en webb som bara var dokument, och en som bara var en app-plattform, vad hade vi valt då? Har vi vett att uppskatta webben för var den är? Komplext, komplicerat, eller både och? Anton Gunnarsson försvarar och gillar Flash. Fredrik associerar vidare till Hypercard. Det kanske finns mer att lära sig, men det som var enkelt förr är ofta enkelt fortfarande, och nu kan vi bygga så mycket mer utöver det. Allt som känns komplext och komplicerat kanske har ett syfte, trots allt? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Anton Österberg Anton Gunnarsson (Twitter) Grannpodden Asdf har också diskuterat ämnet Originaltweetet och Rachels respons Rachel Nabors Web-USB three.js react-three-fiber Create react app Objective-C Interface builder Rome Babel Ryan Dahl Deno Tio saker jag ångrar med Node Animera filmer i React - Remotion Hypercard Hypercards skapande Myst Webassembly Svelte Paul Henschel - skapare av React three fiber Evan You - skapare av Vue Rich Harris - skapare av Svelte Vite - Vues Webpack Netlify Let’s encrypt PUL Titlar För mig och Anton är det inte så svårt Alla andra heter Anton Mer än bara dokument Man ska aldrig bygga appar på webben Webben är det jag kan Du förväntades inte bygga en katedral Komplex och komplicerad Komplicerat vs komplext Mycket backend i mina dagar Paket i världens hierarki Om vi hade börjat om idag Utrymme att tänka nya saker Superlim mellan korten 20-talets motsvarighet till Flash

I Sommar i P1 2004 så frågade Ingmar Bergman lyssnarna varifrån musiken kommer. Läkaren och evolutionsbiologen Matz Larsson har söker efter svaret i hav och på land. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä börjar i livmodern. Hjärnan formas av tidiga sinnesintryck. Nyfödda minns till exempel doften av sitt fostervatten. Det mamman ätit påverkar spädbarnets smakpreferenser. Mammans röst avlyssnas och gör liknande avtryck. När Ingmar Bergman ställt sin fråga strömmade svaren från lyssnarna in. Några lästes också upp i radio. Barnläkaren Stellan Håkansson gav uttryck för det som många tror, att det är ljuden från urmoderns hjärtslag och andetag som är musikens ursprung. Moderns hjärtslag hörs ungefär 27 miljoner gånger under en graviditet, så det är en tilltalande hypotes, men den har brister. Vår närmaste släkting schimpansen är totalt omusikalisk trots ett hjärta som låter precis som vårt. Något som däremot skiljer oss från aporna är vår tvåbenta gångstil. Schimpansen kan gå på två ben men gör det väldigt sällan. De rör sig på andra vis. Deras knog-gång och trädklättring skapar svagare, ojämna rytmer. Hjärtljud stimulerar ett enda sinne hörseln. Men när mamman går stimuleras inte bara fostrets hörsel utan även balans, känsel och ledsinne det som läser av ledens läge. Böj och sträck, böj och sträck, gung, gung, allt synkroniserat med mammans steg! Med andra ord: När vi låg i magen fick vi alla en rejäl grundkurs i dans. Rytmen var kring 120 slag per minut, människans normala gångtakt. Samma takt är vanlig i pop, jazz, folkmusik, klassisk, ja all musik. Hjärtat slår cirka 70 gånger per minut långsammare än nästan all musik. Frågan om musikens uppkomst gäckade även Darwin, som hade svårt att se dess evolutionära nytta. Han syftade förstås bara på den allra, allra första musiken. Franz Liszt förförde kvinnor, Beethoven fick floriner, Stickan Andersson och ABBA blev ordentligt rika. Men hur uppstod musik, innan det fanns instrument, noter, konsertlokaler? Den allra första musiken. Visst, musik stimulerar dopaminutsöndring, gör oss nöjda, men ren och skär njutning skapar inte evolutionära fördelar. Vi behöver en hypotes för hur rytmkänsla tog plats och kunde bevaras i vårt DNA. Låt oss blicka ner i havet. (Det var där grunden till vår hjärna anlades.) Vi härstammar från fiskar och i fiskstim synkar individerna, deltar liksom i en ändlös dans. Simma fel och du blir uppäten. Lurar dansen rovfiskens öga? Förmodligen, men rovfisken har ett ännu viktigare sinnesorgan sidolinjen! En ensam mört skapar vattenrörelser, akustiska signaler när den simmar. Den hamnar som mitt i en darttavla - för gäddan. Gäddan känner mörtens rörelser med sin sidolinje hugger.  En klokare mört simmar in i ett stim synkade rörelser, många individers signaler överlappar. Komplicerat för gäddan. Mörten gömmer sig i kollektivet. Fiskar som synkade överlevde, de klumpiga blev hajmat. I vattnet lönade det sig att vara synkroniserad. Några ryggradsdjur, tog sig upp på land. Synk-förmåga fanns kvar i DNA men mattades av, eller försvann hos arter där synkroni inte gav ökad överlevnad. På samma vis som ögonfärg, kroppslängd lagras i DNA, kan ett beteende som rytmkänsla, förmågan att synka, lagras i generna. Vår grupp, primaterna etablerade sig i trädkronorna. Prasslande löv, knakande grenar gjorde det svårt och onödigt att synka med grannens rörelser. Rytmkänsla fyllde ingen större funktion, tynade bort, men kunde kanske väckas till liv? Genom evolutionen utvecklades olika primater. Vår närmaste släkting schimpansen gick på fyra ben, eller bland prasslande löv, oregelbundna grenar. Sånt skapar inga förutsägbara ljud. Men våra föregångare blev tvåbenta. Vår tvåbenta gång ger rytmiska förutsägbara rörelseljud. Forskning visar att på plan mark brukar människan gå i förutsägbar, jämn takt, nästan likt en metronom. Ett promenerande par av samma längd har en stor tendens att hamna i takt, att synka stegen. En gängse förklaring är att beteendet skapar samhörighetskänsla. Mindre omtalat är att synkade steg faktiskt ger akustiska fördelar. I farlig terräng kan det vara nog så viktigt. Människor samordnar sina steg omedvetet på något vis känns det bra. Dopaminutsöndring i hjärnans belöningssystem kan vara nyckeln. Men ren och skär njutning räcker inte. Ökad överlevnad måste till. Och synkroniserade steg skapar ju korta intervall av tystnad mellan stegen. Bara bråkdelar av en sekund men det kan räcka för att upptäcka en fiende eller en sabeltandad tiger. Dessutom, om fotstegen är likartade lyckas vår hjärna gruppera ihop dem, särskilja dem från andra ljud. Ett par som går i takt lyssnar bättre. Uthålligt lyssnande och rytmisk gång kunde öka chansen att överleva. Under årmiljoner kan evolutionen på detta sätt ha selekterat fram rytmiska individer - sådana egenskaper som synkroniserade rörelser, nyfikna öron och rytmkänsla har fått en allt starkare ställning i vårt DNA. Om synkade rörelseljud (fotsteg) kan skapa dopaminfrisättning blir en tänkbar effekt: synkade rörelseljud kan alstra välbehag även i säker omgivning.  I så fall var vår hjärna som klippt och skuren för musik när tidig sådan - så kallad protomusik första gången kittlade våra sinnen. Hur gick det till? Låt mig gissa! Jag anar en grupp runt en lägereld, hör fötter som stampar, händer som klappar, taktfasta tjut, någon dunkar på en trädstam. Det sker i takt och dopaminet flödar. Steget till dans och musik var kanske kort? Säger bara gånglåt, marsch, allegro, foxtrot och step. Musiken gav sammanhållning, lust och glädje, blev en omistlig del av vår kultur. End of story? Nej, en essä om fötter och musik kräver nog en fot-not eller två. Fotnot 1: Vem var den främsta musikern? Bach, Mozart, Beethoven? Listan kan diskuteras men inte blir det många nutida musiker. Varför? Förr fanns varken tåg, spårvagn, bil, buss eller cykel. Nästan alla, även gravida fick ta apostlahästarna. Johan Sebastian, Amadeus och Ludvig fick därmed en rejäl grundkurs. Fotnot 2: Rullar Bergman runt i sin grav på Fårö om han hör detta? Beethovens femma från fiskstim och fotsteg! Eller kan eko av förfäders fötter ge musiken nya dimensioner? Matz Larsson, läkare och evolutionsbiolog Referenser Populärvetenskapliga artiklar med anknytning till essän  https://www.thenakedscientists.com/articles/science-features/music-my-ears-how-language-evolved  https://www.thenakedscientists.com/articles/science-features/why-do-birds-flock-and-fish-shoal Vetenskapliga artiklar Larsson M, Richter J, Ravignani A. Bipedal Steps in the Development of Rhythmic Behavior in Humans. Music & Science. January 2019. doi:10.1177/2059204319892617 Larsson, M. (2014). Self-generated sounds of locomotion and ventilation and the evolution of human rhythmic abilities. Animal Cognition, 17, 114. doi:10.1007/s10071-013-0678-z Larsson, M. (2009). Possible functions of the octavolateralis system in fish schooling. Fish and Fisheries, 10, 344355. Larsson, M. (2012b). Why do fish school? Current Zoology, 58, 116128. Larsson, M. (2012a). Incidental sounds of locomotion in animal cognition. Animal Cognition, 15, 113. doi:10.1007/s10071- 011-0433-2 Larsson, M., & Abbott, B. W. (2018). Is the capacity for vocal learning in vertebrates rooted in fish schooling behavior? Evolutionary Biology, 45, 359373. doi:10.1007/s11692-018-9457-8 Larsson, M., Ekstrom, S. R., & Ranjbar, P. (2015). Effects of sounds of locomotion on speech perception. Noise Health, 17, 227232. doi:10.4103/1463-1741.160711 Meehan A., Abbot B, Larsson M, Movement is the Song of the Body: Reflections on the Evolution of Rhythm and Music and its Possible Significance for the Treatment of Parkinsons Disease, Evolutionary Studies in Imaginative Culture DOI: 10.26613/esic/1.2.49

Den här gången tittar vi närmare på det japanska språket. Komplicerat och enkelt på samma gång och alltid mycket uppskattat om du lär dig några enkla fraser. Manligt och kvinnligt språk - i japanska är det stor skillnad mellan hur män och kvinnor förväntas uttrycka sig. Mika Nitz Pettersson ger oss en update om corona i Japan.

Första avsnittet för 2020! Välkomna till ytterligare en säsong av UNGpodden! I månadens avsnitt tipsar Tiana, Hedda och Martin om böcker inom fantastiken där saker och ting kanske inte alltid är vad de verkar att vara, och där huvudpersonerna minst sagt hamnar i allvarliga svårigheter. Böcker vi tipsar om i detta avsnitt är: "Hjärtlös" av Marissa Meyer "Den kallaste flickan i Coldtown" av Holly Black "Maresi" av Maria Turtschaninoff "Girls With Sharp Sticks" av Suzanne Young "Gods Of Jade and Shadow" av Silvia Moreno-Garcia "Furthermore" av Tahere Mafi "Drakryttaren" av Cornelia Funke "Vengeance Road" av Erin Bowman

Lea & Tobias ger sina bästa tips kring nätverkande - varför ska man göra det, hur gör man och vilka knep finns det? Vilka tips har du som lyssnar? Nätverka med @ungambition på Instagram! 

Svampar är varken djur eller växter, utan ett helt eget rike av organismer. Det avspeglar sig i deras sexliv, som också det är något helt eget. Det vi lägger i svampkorgen är svampens förökningsorgan. Medverkande: Patrick Björck, svampexpert Reporter: Mats Ottosson

Komplicerat och farligt läge i Italien får marknaderna att skaka - hur allvarligt är läget? Swedbanks analyschef Olof Manner och Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster analyserar i säsongsavslutningen av Makrorådet.Sverige och Europa visar annars god fart i konjunkturen och det finns hopp om att vi kan fortsätta rulla på ett tag till med USA som draglok. För Sverige oroar dock den svenska byggkonjunkturen enligt experterna.Skulderna har vuxit sedan finanskrisen - högre räntor hotar att skapa större problem än vi är beredda på, varnar Olof Manner. Dessutom ger experterna tips om vad du måste hålla koll på under sommaren.Programledare: Di:s makroexpert Johanna Jeansson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dag diskuterar vi vänskap över könsgränserna. Forskaren Mats Hilte har skrivit boken "Den moderna vänskapen". Kärringen mot strömmen Chefen för Kulturhuset Stadsteatern här i Stockholm, Anna Takanen, har just nu en monolog i en liten lokal djupt under teatern. Den handlar om den legendariska reportern Barbro Alving som skrev under signaturerna BANG och Kärringen mot strömmen. Barbro Alving var pacifist, krökade hårt och sköt upp allt till sista minuten och var en av Sveriges bästa krigsreportrar och stilister. Anna Takanen kommer till studion och berättar om sin besatthet av Bang. Vänskap mellan kvinna och man Vi har ju talat en del i programmet om möjligheten att vara vänner över könsgränserna. Psykoanalytikern Clarence Craaford sa att han inte ville välja bort erotiken och därför inte tror på vänskap mellan man och kvinna. Forskaren Mats Hilte har skrivit boken Den moderna vänskapen och är med i dagens program.  Föräldralösa älgkalvar  Vad ska hända med tvillingälgkalvarna i Edsbyn sedan deras mamma omkommit i trafiken. Måste de avlivas? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Turkiet och EU på valhänt möte i bulgariska Varna och om Kataloniens fortsatta skilsmässodrama. Medverkande: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator Niklas Bremberg, utrikespolitiska institutet Margareta Svensson, Sydeuropa-korrespondent Daniela Marquardt, Berlin-korrespondent Alice Petrén, migrationskorrespondent Programledare Caroline Salzinger Producent Richard Myrenberg

Simhallarnas problem med årskort, jultraditionen julbelysning, begreppet förlåtelse, relationen till kor i Indien. Medverkande: Elinor Svensson, Petrina Solange, Johannes Finnlaugsson och Marcus Berggren

Det stora Force Awakens-avsnittet! Men det är inte allt! Vi pratar också om en gammal hård japansk yakuza-rulle! Det innebär mastodontlängd på avsnittet. Hoppa till 55m 30s om ni bara är intresserade av Star Wars-biten.Deadly Fight in Hiroshima är den andra filmen i "Yakuza Papers"-serien, även känd som "Battles Without Honor and Humanity"-serien. Komplicerat värre, och det gäller även handlingen. Den har gott om goda stunder dock, särskilt när Sonny Chiba är i bild!Star Wars: The Force Awakens pratar vi om i hundra minuter. Varning - vi pratar om allt utan förbehållning, så om ni inte har sett filmen kommer handlingen förstöras för er. Spoiler-varning som det kallas.  

Höga eller låga löneökningar är en av frågorna när fack och arbetsgivare ska förhandla om löner i vinter. Men förutsättningarna är ovanligt osäkra.

[*BUMP* Nu ska Podcasten funka att lyssna på. Det var tidigare tekniska problem som vi helt och hållet skyller på Tobbe] Detta är det första avsnittet av våran Podcast “Det är komplicerat”. Vi ber om ursäkt för det något undermåliga ljudet och skyller det helt och hållet på Tobbe. Hör oss diskutera namnet på Podcasten, […]

Pressade av svagt väljarstöd går Kristdemokraterna en besvärlig balansgång. Mellan faran att framstå som ett smalt värdekonservativt parti och risken att försvinna i allmänborgerlig utslätning. Hittills har partiledaren Göran Hägglund valt att vara en lojal del av den borgerliga alliansen. Den enda öppna strid han tagit har han förlorat; I veckan beslutades att homosexuella par kan gifta sig. Göran Hägglund intervjuades av Tomas Ramberg.