Podcasts about konstakademien

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Lars Lerin målar med demenssjuka i tv. Han berättar om åldrandets baksida, lusten att måla och om nya utställningen på Konstakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kritcirkeln firar midsommar med att prata om två nya uppsättningar där livets stora frågor tacklas i mjukisbyxor – och med mycket humor. ”Förbjud alla blommor” av Viktor Schröder Kelly och Lovisa Strååt handlar i princip bara om sex. Ö2 Scenkonsts nya ungdomssatsning Ö2/ung bjuder på ett slags potpurri av scener ur litteraturhistoriens knullkanon och gör ett politiskt medvetet och mycket humoristiskt undersökande av sex, tabun och njutning — från Bibeln till Backstreet boys ungefär. Cecilia får associationer till Liv Strömquists serier och föreställningar. ”Sokrates i mjukisdress” är operakompaniet Kamraternas nya uppsättning som spelas på Konstakademien i Stockholm. Kortfattat beskriven som ”ett sceniskt stilleben” utifrån Erik Saties symfoniska drama ”Socrate” och ”löst baserat på meningen med livet”. För librettot svarar ingen mindre än Platon och ljudbilden är en konstnärlig mix av piano, sopransång och knapriga salta pinnar. Dessutom puttrar debatten om teaterkritiken på. Kritcirkeln gör sitt bästa för att förstå och recensera de senaste recensionerna av två aktuella panelsamtal om recenserandets svåra konst: Olle Näsmans inlägg i Expressen och Jacob Lundströms senaste kommentar i DN. Slutsatsen blir kanske något av ett cirkelresonemang som pekar tillbaka på Sokrates och något om utmaningen med att gå i dialog med monologer... Kritcirkeln produceras i samarbete med Aftonbladet Kultur. Medverkar gör Loretto Villalobos (frilans SvD) och Cecilia Djurberg (AB, producent och redigering) I detta avsnitt diskuteras dessa verk: Förbjud alla blommor av Viktor Schröder Kelly och Lovisa Strååt Regi: Ester Holmén Koreografi: Signe Willmarsson Scenografi: Ester Holmén, Signe Willmarsson och Lovisa Strååt Kostym: Nora Dellow Ljus: Clara Fia Tapper Medverkande: Alexander Jönsson, Elsa Wörmann, Nora Dellow och Rasmus Wessman Scen: Ö2 Scenkonst, Ö2/ung, lilla scenen Bergsgatan 11 Speltid: 1 tim 15 min Sokrates i mjukisdress – Ett sceniskt stilleben utifrån Erik Saties symfoniska drama Socrate Musik: Erik Satie Libretto: Platon Översättning: Eva-Tea Lundberg (svenska), Victor Cousin (franska) Regi: Sara Ribbenstedt Scenografi & kostym: Nina Fransson Mask: Frida Ottosson Medverkande: Tessan-Maria Lehmussaari (sång), Sophie Augot (dans), Anna Christensson (piano) Scen: Kamraterna på Konstakademien, Fredsgatan 12, Stockholm Speltid: 55 min

Nationalmuseums nya chef Patrick Amsellem tar över en institution som under förra året brottades med svåra ekonomiska problem. Det pratades om att museet skulle tvingas stänga, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt revs känslor upp kring ett av museets mest åtråvärda verk, ”Batavernas trohetshed till Claudius Civilis” av Rembrandt van Rijn. En målning som ägs av Konstakademien men som hängt på Nationalmuseum sen det öppnade på 1800-talet. Men i sista stund dök en okänd mecenat upp och genom en donation kan nu målningen hänga kvar på Nationalmuseum minst sju och ett halvt år till.Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade Patrick Amsellem för att prata om hans visioner som ny museichef och om Rembrandts kända målning.

Rockmannen Doherty verkar ha återhämtat sig från 00-talet, utställning om bortglömda skelett på Konstakademien, och vad skulle Jon Fosse säga om konflikten mellan Khloé och Kim Kardashian? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin ger 2,5 Jon Fosse av 5 till den senaste säsongen av The Kardashians.

Lyssna på det allra första avsnittet av OBS! från 1963. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 1 april 1963 sändes det första avsnittet av OBS i Sveriges radio. I tidningen Röster i radio–tv kunde man läsa ”Man kan kanske säga att det här programmet får formen av en radions kultursida ungefär som tidningarna har en särskild sån här avdelning – fast utan alla jämförelser i övrigt. Så nu får också kulturen sin chans i radions 1 april-uppryckning”. Redan från början slogs också fast att politik, samhälle och vetenskap ingick i bevakningsområdet.OBS var ungefär en kvart långt och kallades länge även för ”kulturkvarten”. I dag finns P1 kultur som pågår en hel timme, men precis som det avslutas programmet 1963 med en längre och djupare reflektion, motsvarande dagens OBS.Lars Hansegård är programledare i programmet som har fyra inslag:"Trång, torr och ointressant". Karl-Olof Nordelius intervjuar Klaus Rifbjerg vid besök i Stockholm om Ingmar Bergmans film "Nattvardsgästerna"."Inte alltid lätt att se vad målningarna föreställer". Bo Lindwall intervjuar Torsten Renqvist om utställningen på Konstakademien.Anmälan av nya numret av tidskriften Tiden."Biskopen som vill modernisera Gud". Gunnar Fredriksson om den engelske biskopen Robinsons bok "Honest to God".

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 18821887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar. Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

Konstnären Sophie Tottie visar ett stort urval ur de senaste tio årens produktion på Konstakademien i Stockholm. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har träffat henne. I utställningen AiWHEtL använder Sophie Tottie färgrester och texter från tidigare verk för att diskutera frågor kring skapande där resultatet alltid är i förändring.Utställningen pågår 29 januari till 5 mars 2022, på Konstakademien i Stockholm.Reportage av Mårten Arndtzén.

En ny dokumentär om musikern Nick Cave har visats på Berlin filmfestival, som lyfter fram hans nya sidokarriär som - keramiker! Men är det sant? Hör regissören Andrew Dominik. Lisa Bergström har också träffat regissören Jöns Jönsson, som bor och lever i Berlin och är aktuell på festivalen med sin film "Axiom". Dessutom har Lisa varit på kurs i kamerateknik och lärt sig hur en panorering över en kvinnokropp ska se ut.KONSTNÄREN SOPHIE TOTTIE OCH VÄRLDENS ENSAMMASTE FÅGELCirklar, smutsvatten och en mycket utsatt fågel - följ med vår reporter Mårten Arndtzén till Sophie Totties utställning "AIWHETL" (As if we had everything to learn) på Konstakademien i Stockholm.SÅ UPPSTÅR EN RIKTIGT BRA KONSTNÄRLIG IDÉJaa...alltså...hur då? Var får konstnärerna allt ifrån? Handlar det om lysande, genialiska infall, eller långvarig och tålmodig research i ett ämne? Som sedan ska bli den där filmen, målningen, verket. Vi har frågat regissören och filmaren Gunilla Heilborn om hur hon fick idén att göra en dansföreställning av Lev Tolstojs roman "Anna Karenina".PÉTER NÁDAS SJÄLVLYSANDE SJÄLVBIOGRAFI ÄR HÄRI alla fall första delen, den heter "Illuminerade detaljer" och Katarina Wikars har läst den."ATT LÄGGA SIG OCH GLO OCH KÄNNA SIG NÖJD"Kan det vara en väg till det liv man egentligen vill leva? Att flytta ut på landet till humlestörar och magnolia? Eva-Lotta Hulthén undrar över om "mer alltid är bättre" och tar spjärn i författarna Daviud Jonstad och Erich Fromm.Programledare: Lisa Bergström. Producent: Ulph Nyström

En vit flickängel bärs på en bår av två sammanbitna pojkar. Vingarna slokar. I handen har ängeln några vita blommor. Hör Mats Arvidsson om en redan på sin tid hyllad målning. Hugo Simberg som föddes 1873 i en högborgerlig familj i Fredrikshamn gick tidigt sin egen väg. Han trivdes aldrig på Konstakademien i Helsingfors, utan blev istället elev hos sin idol Aksel Gallen-Kalela, Kalevalamålare och den finska mytologins profet.Hugo Simbergs bästa målningar rör sig bland djävular och änglar. En mytologisk bildvärld där det finska landskapet också satte sitt avtryck. Hans "Sårad ängel" från 1903 blev omedelbart en succé bland såväl konstnärsvänner, som kritiker och publiken. En målning som reproducerats många, många gånger.Hör Mats Arvidssons berättelse om "Sårad ängel" och om konstnären Hugo Simberg.  Programmet sändes första gången 2009

Dessutom recenserar vi "Prinsen av Porte de la Chapelle" av Annelie Drewsen och ser Salad Hilowles utställning "Vanus Labor" på Konstakademien.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I sitt nya filmprojekt genomsöker Salad Hilowle den svenska konsthistorien på skildringar av svarta kroppar. Filmens titel, Vanus Labor [Fåfängans möda], har han hämtat från en målning av ett svart, nyfött gossebarn, målad av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i mitten av 1600-talet. I filmen finns också rekvisita från Apoteket Morianen, statyer av svarta fiskare från Ulriksdals slottspark och gestaltningar av Pierre Louis Alexandre som stod modell på anrika Konstakademien i Stockholm, samma plats där Salad Hilowle 150 år senare har en eftertraktad ateljéplats. Salad Hilowle har gjort flera prisbelönta kortfilmer, exempelvis Brev till Sverige, som har setts av osannolika två miljoner personer. I sin uppmärksammade examensfilm Passion of Remembrance gjorde han en djupdykning i 90-talets svenska tv- och mediehistoria ur ett afrosvenskt perspektiv. Klipp från tv-serien Tre Kronor, Alice Bah på Disneydags och intervjuer med Dr Alban blandas med personliga och smärtsamma minnen av att möta rasism som barn.

Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag? Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med ORSI HUSZ, CAROLINE HAUX och FREDRIC BEDOIRE. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Caroline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Joel Lyssarides spelar delar av sin nyskriven cd Dreamer med sin trio. Joel Lyssarides, piano Niklas Fernqvist, bas Rasmus Svensson, trummor Konserten arrangerades av Judisk kultur i Sverige. Program director: Lizzie Oved Scheja. Ljudupptagning och mixning: Leonardo Wehlander

När Enno Hallek kom till Sverige som flykting från Estland i början av 1940-talet, fann familjen så småningom sin hemort i Blekinge och Listerlandet. Under hela hans konstnärskap har ljuset, och i synnerhet solnedgångarna, över Östersjön varit ett ständigt återkommande tema. Fram till den 11e november pågår en utställning på Konstakademien i Stockholm, där han visar konst från 50-talet fram till idag. Susanne Skog har träffat honom där. Producent: Susanne Skog

Regissören och manusförfattaren Peder Bjurman arbetar med scenkonst i gränslandet mellan teater, text och bild. Nu är han aktuell med scenkonstverket The Cloud Machine, med Leif Jordansson. Peder Bjurman skapar nya världar på teatern. Hans föreställningar är ofta tekniskt avancerade och det är ingen tillfällighet att han har  ett långtgående samarbete med den kanadensiske teatermannen Robert Lepage. Nu är han också aktuell som regissör till Krister Henriksson i den uppdaterade versionen av succén Doktor Glas.   Med t ex skådespelaren Lars Bethke har Peder Bjurman skapat den fysiska komedin Slapstick, den visuella föreställningen Enter Numan och musikteaterstycket Sisyfos - back on top 2011.  Spotlights Kerstin Berggren träffade Peder Bjurman på Konstakademien i Stockholm efter att ha upplevt senaste verket- The Cloud Machine, en projicerad 3 D-skulptur där publiken är medskapande med handcensorer, som komponerar molnets framförande och verkets struktur.

Regissören och manusförfattaren Peder Bjurman arbetar med scenkonst i gränslandet mellan teater, text och bild. Nu är han aktuell med scenkonstverket The Cloud Machine, med Leif Jordansson. Peder Bjurmans föreställningar är ofta tekniskt avancerade och det är ingen tillfällighet att han har  ett långtgående samarbete med den kanadensiske teatermannen Robert Lepage. Nu är han också aktuell som regissör till Krister Henriksson i den uppdaterade versionen av succén Doktor Glas. Efter en lång rad föreställningar i Sverige och London spelas den igen i en något annorlunda version på Dramaten. Med t ex skådespelaren Lars Bethke har Peder Bjurman skapat den fysiska komedin Slapstick, den visuella föreställningen Enter Numan och musikteaterstycket Sisyfos - back on top 2011. Spotlights Kerstin Berggren träffade Peter Bjurman på Konstakademien i Stockholm efter att ha upplevt senaste verket- The Cloud Machine, en projicerad 3 D-skulptur där publiken är medskapande med handcensorer, som komponerar molnets framförande och verkets struktur.

KONSTNÄR, SERIETECKNARE. Om bottenlös ledsamhet, ett nagellack som heter Trophy Wife, tecknandet som en livsnödvändig ventil och döden som ett vitt trästaket. Serietecknaren Nina Hemmingsson målar i sitt Sommarprogram en skarp och bitvis svart bild av sin verklighet.  ”Tanken har så kort väg från hjärnan, genom armen ut på pappret och under den korta tiden hinner jag inte bli smart”, så beskriver Nina Hemmingsson sin skaparprocess. Extra viktigt är det att fortsätta processen om den känns pinsam för då är man något viktigt på spåren. Hon beskriver hur hon som barn skapade sin estetiska världsbild där föremål laddades med känslor. Väntan blev ett naket träd, eld blev glädje, mamma var lika med en grön Volvo 240 och döden blev ett vitt trästaket. I Sommar i P1 berättar Nina Hemmingsson att hennes hem är fullt av ”bisarrt många pennor”. En nödvändighet för att i alla lägen kunna få tag i en penna när kroppen stelnat av sorg och svärta och behöver förlösas genom tecknandet. Om Nina Hemmingsson Konstnär, serietecknare, 43 år. Född i Uppsala, bosatt i Stockholm. Hennes serier beskrivs ofta som svartsynta, träffsäkra, lätt absurda och med klarsynta, dräpande repliker. Skriver oftast så kallade enrutingar, då serien endast är en ruta lång. Utbildad på Konstakademien i Trondheim och Wiks folkhögskola. Debuterade 2004 med albumet Hjälp! skrivet tillsammans med Sara Olausson. Har också gett ut album som Snyggast på festen, Så jävla normal och poesiboken Det var jag som kom hem till dig. Hennes serier har synts i tidningar som Galago, Arbetaren och Aftonbladet. Säger sig inte inspireras särskilt mycket av annan konst utan mer av modiga förhållningssätt. Har tilldelats Karin Boyes litterära pris och Svenska Serieakademins pris Adamsonstatyetten. Promenerar minst fem kilometer varje dag. Producent: Jenny Teleman

En vit flickängel bärs på en bår av två sammanbitna pojkar. Vingarna slokar. I handen har ängeln några vita blommor. Hör Mats Arvidsson om en redan på sin tid hyllad målning. Hugo Simberg som föddes 1873 i en högborgerlig familj i Fredrikshamn gick tidigt sin egen väg. Han trivdes aldrig på Konstakademien i Helsinfors, utan blev istället elev hos sin idol Aksel Gallen-Kalela, kalevalamålaren och den finska mytologiens profet.Hugo Simbergs bästa målningar rör sig bland djävular och änglar. En mytologisk bildvärld där det finska landskapet också satte sitt avtryck. Hans "Sårad ängel" från 1903 blev omedelbart en succé bland såväl konstnärsvänner, som kritiker och publiken. En målning som reproducerats många, många gånger.Hör Mats Arvidssons berättelse om den  här konstklassikern och om konstnären Hugo Simberg.  

Konstnären Berta Hansson (1910-1994) är aktuell på Konstakademien i Stockholm och hennes generationskollega Evert Lundquist (1904-1994) är lika aktuell på Moderna Museet i Stockholm. Cecilia Blomberg har intervjuat Olle Granath om måleriets vara eller inte vara i konstvärlden, och tillsammans med Anneli Dufva besökt de båda utställningarna. Dessutom handlar det om den nya Arkitekhögskolan i Umeå. Rektor är den danske arkitekten Peter Kjaer, som tidigare varit rektor för arkitektskolan i Århus. Umeå universitets arkitektutbildning är den fjärde i Sverige som ger en fullständig arkitektexamen och Peter Kjaer vill satsa på en internationell utbildning, där arkitektur med konstnärlig profil i ett hållbarhets- och internationellt perspektiv är centrala delar. Det berättar han i Kulturradions program ”Snittet”, som idag tittat närmare på det Konstnärliga Campus som byggs för fullt vid Umeälvens strand i centrala Umeå. Där ingår även Designhögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet. Den omfattande satsningen rymmer också Umeå universitets experimentella HUMlab, som samlar humaniora, kultur och informationsteknik under ett tak. Kerstin Berggren har även träffat Designhögskolans nya rektor Anna Valtonen, som tidigare varit chef för Designforskningen på Nokia i Helsingfors. Programledare: Anneli Dufva