Podcasts about judisk

Oro för eskalering mellan kärnvapenmakterna efter tisdagens attacker. Konklaven inleds – nu ska en ny påve väljas. Oscarsvinnaren om tullhotet som chockat Hollywood. Judisk lokalpolitiker lämnar Vänsterpartiet efter 25 år. Och den omstridda kalkbrytningen i Slite på Gotland får fortsätta. Programledare: Magnus Thorén.

Vi blickar ut mot världen och frågar oss var kulturen hamnar under krig och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJUFör befolkningen i Gaza innebär vapenvilan en lättnad efter 15 månaders krig och enorm förödelse. Men vad händer nu? Var ska man börja? Vår reporter Helene Alm fick tag på den palestinska författaren Yousri AlGhoul som bor i norra Gaza, och bad honom sätta ord på tillståndet. Ett samtal om var kulturen och skrivandet hamnar i ett läge där han samtidigt ska försöka återskapa ett nytt hem till sin familj, i ruinerna av det gamla.REPORTAGEVi får även höra del två av Fredrik Wadströms reportageserie om kulturlivet i Ukraina i skuggan av kriget. Denna gång om hur kulturen har mobiliserat sig både som en del av motståndet och för att skapa någon form av normalitet och bearbetningsyta för resten av samhället. Och det börjar på en jazzklubb i centrala Kiev där en insamling pågår till stöd för militärförbandet som en musikerkamrat från klubben, numera tillhör. SAMTALFörfattaren Kenneth Hermele gästar P1 Kultur för att prata om sin nya bok ”Den vilda rättvisan, Judisk hämnd efter förintelsen”. Där han bland annat ställer sig frågor ”var går gränsen för hämnden – och vem har rätt att utkräva den? Och hur?”. En bok som berör flera aktualiteter i världen just nu. ESSÄI den fjärde och avslutade delen i OBS serie ”Poesi efter Auschwitz” hör vi om den mest uppmärksammade av de poeter som hade Förintelsen som övergripande tema: Paul Celan. Och det handlar om en enskild dikt som tar avstamp i ett mycket speciellt möte, nämligen det mellan Celan och Martin Heidegger. Författaren och skribenten Mikael van Reis berättar om när den överlevande poeten mötte den beundrade filosofen som aldrig bad om ursäkt för sin tid som nazist.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Joanna Rubin Drangers nya bok Dolda judiska liv bygger på ett 30-tal intervjuer med personer som dolt sin judiska identitet ibland i generationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern Channa Riedel poesidebuterade förra året med den hyllade diktsamlingen ”Karlsbad” om sökandet efter sin släkts judiska historia – nu har dikterna blivit klezmermusik. Också Joanna Rubin Dranger sökte sin egen släkts smärtsamma berättelse i den prisbelönade serieromanen ”Ihågkom oss till liv”. Det var efter den boken som berättelserna kom till henne, en efter en, som blev den nya intervjuboken ”Dolda judiska liv” – om förlusten i att behöva dölja en del av sin identitet, ibland i generationer, i Sverige. Channa Riedel och Joanna Rubin Dranger kommer båda till P1 Kultur för att tala om sina verk och om att skapa ur det judiska. RECENSION: ANN-SOFIE BACK BEGRAVER SIN KARRIÄR PÅ LILJEVALCHS Kulturredaktionens Katarina Wikars har besökt utställningen ”Go as you please 1998–2018” på Liljevalchs konsthall i Stockholm, där den internationellt uppmärksammade designern Ann-Sofie Back begraver sina tidigare kollektioner. En utställning som ”expanderar medvetandet”, enligt vår kritiker, som uppmanar alla att besöka begravningen. SAMTAL: P2:S KARIN BIRGERSSON OM BÄST KLASSISK MUSIK JUST NU Karin Birgersson, programledare för Musikrevyn i P2, gästar P1 Kultur med tre tips om höstens bästa klassiska musiksläpp, som vart och ett representerar olika trender just nu. ESSÄ: DEN RÖDGRÖNE MARX? Den japanske filosofen Kohei Saitos har i ”Marx i antropocen” och ”Slow down” läst om Karl Marx och funnit en grön tänkare. Långt från den tekniktilltro man kanske associerar med 1900-talets kommunistiska stater. Dan Jönsson har läst om den nygamle ekosocialistiske Marx i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=_OHFDgGbPGk&ab_channel=DagensSvegotNär Alice Teodorescu Måwe kräver lojalitet till Israel för svenskt medborgarskap är det dags att dra i handbromsen. Vad är det människan egentligen säger? Och vilka är de där “judisk-kristna” värderingarna hon hänvisar till? Vi går till botten med en sjuka inom svensk höger, och kräver ett stopp på denna fördummade retorik som importerats från USA. Men vi blickar också ut mot absurt myndighetsutövande från Skatteverket som hjälper den internationellt eftersökta gangsterledaren “Jordgubben”, så att han kan fortsätta sprida terror i vårt land. Samtidigt vill Johan Pehrson och Liberalerna lösa problemet med gängkriminaliteten genom att installera larmbågar i svenska skolor.Det är något ordentligt ruttet i grunden av den svenska politiken och offentligheten, och Dagens Svegot ämnar att rensa upp ordentligt i det stinkande träsket.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

När Alice Teodorescu Måwe kräver lojalitet till Israel för svenskt medborgarskap är det dags att dra i handbromsen. Vad är det människan egentligen säger? Och vilka är de där “judisk-kristna” värderingarna hon hänvisar till? Vi går till botten med en sjuka inom svensk höger, och kräver ett stopp på denna fördummade retorik som importerats från USA.  Men vi blickar också ut mot absurt myndighetsutövande från Skatteverket som hjälper den internationellt eftersökta gangsterledaren “Jordgubben”, så att han kan fortsätta sprida terror i vårt land. Samtidigt vill Johan Pehrson och Liberalerna lösa problemet med gängkriminaliteten genom att installera larmbågar i svenska skolor. Det är något ordentligt ruttet i grunden av den svenska politiken och offentligheten, och Dagens Svegot ämnar att rensa upp ordentligt i det stinkande träsket. Inlägget Judisk-kristna vadå? Teodorescus dumheter skärskådade dök först upp på Dagens Svegot.

Eldin och Ruby får äntligen möta en judisk mystiker. Samtalet handlade om gudinnan, de gamla texterna och om att välja en väg fylld av kärlek. Naomi Runa är konstnären som hittat hem och hittat delar av sig själv genom riktigt gamla källor. Så nu är Eldin och Ruby och deras längtan efter gudinnan inom kristendomen, judendomen och islam för tillfället tillfredsställd!Naomi finns på Spotify och Instagram_____________Vill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Du hittar Eldins musik härKontakt: www.formodrarsmakt.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Franz Kafka var tog avstånd från mycket av den tro och kultur han fostrades i. Samtidigt var han något av en judisk mystiker. Ulrika Björk reflekterar över motsättningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I novellen ”Det hemliga miraklet” från 1939 skildrar den argentinske författaren Jorge Luis Borges ögonblicket då huvudpersonen Jaromir Hladík, en tjeckisk judisk författare, erfar ett mirakel. Under tyskarnas inmarsch i Prag grips författaren och döms till döden för sina arbeten om den judiska mystiken. Natten innan avrättningen ber han Gud förlänga hans liv med ett år för att fullborda en oavslutad tragedi. När den dödsdömde nästa morgon står inför exekutionspatrullen stannar den fysiska världen upp, samtidigt som hans tankar pågår som vanligt. Med minnet som dokument slutför författaren under ett år dramat, varpå patrullens fyrfaldiga salva kastar honom till marken.Borges magiska realism – där den gripbara världen sammansmälter med en drömlik verklighet – för vidare en modernistisk genre som författaren Franz Kafka etablerade. Kafka föddes i Prag 1883 och växte upp i en assimilerad judisk borgerlig familj. Vid sin död 1924 hade han ett sextiotal skrifter bakom sig och tre ofullbordade romaner. Med juridisk precision gestaltar hans litteratur tillvarons labyrintiska absurditet.Kafkas stora genombrott kom efter hans död, men en av dem som läste honom under hans livstid var historikern och auktoriteten på judisk mystik Gershom Scholem. Enligt honom vittnar författarskapet om den moderna människans vilsenhet genom att förmedla ett särskilt judiskt förhållande till traditionen i en värld där Gud har dragit sig undan. Kafka är en ”kättersk kabbalist” skriver Scholem i ett brev till vännen Walter Benjamin.Kabbala är det hebreiska ordet för 'tradition' och kommer från verbet för 'att ta emot'. Det är också namnet på en medeltida mystisk lära om den skapande guden som drar sig samman för att ge utrymme åt sin skapelse. Samma gud strålar också ut i världen och uppenbarar sig i tingen. Men hos Kafka kan den fördolde gudens uppenbarelse inte längre erfaras. Allt som återstår är ett meningslöst tomrum.En rad ur det självbiografiska Brevet till fadern – som kom ut först på 1950-talet – verkar bekräfta Kafkas hållning till sitt judiska arv: ”Något bättre sätt att förvalta detta arv än att så fort som möjligt frigöra sig från det kunde jag inte komma på; just en sådan frigörelse tycktes mig vara det mest pietetsfulla”, skriver sonen. Brevet till fadern är en oförsonlig uppgörelse med en förtryckande far och dennes slentrianmässiga religiositet. Den ger därför röst åt upplevelsen av traditionsförlust. Även om fadern fått med sig ”en viss judendom” från sin hemby saknar den i sonens ögon ett egenvärde för fadern och kan därför inte förmedlas.Bilden av Kafka som en internationell modernist var länge förhärskande. Men mot slutet av det kalla kriget började han citeras på den kritiska scenen och som nära förbunden med sitt historiska Prag. För Vaclav Havel var Kafka en förebild. Och i en inflytelserik studie från 1974 byggde de franska filosoferna Gilles Deleuze och Félix Guattari en teori kring en dagboksanteckning från 1911 där han hänvisar till ”de små nationernas litteratur” och den egna förtrogenheten med jiddisch. Boken Kafka. För en mindre litteratur påminde om att Kafkas transnationella tillhörighet var både språklig och politisk – han publicerade sig i samma österrikiska tidskrifter som den politiska sionismens grundare Theodor Herzl.Den språkliga historien – den judiska, tjeckiska och tyska – blev nu en del av den kritiska Kafkatolkningen, och den dolda traditionen i Kafkas egna texter började framträda. Tänk till exempel på den lilla varelsen Odradek i novellen ”Familjefaderns bekymmer” från 1919. Medan vissa hävdar att namnet Odradek är av slaviskt ursprung anser andra att det är tyskt, får vi veta, men ingen kan säga säkert. Själva varelsen är en platt stjärnformad trådspole överdragen med trådändar av skiftande slag och färger. Genom sin konstruktion kan den stå för sig själv på två ben men tycks aldrig ha haft något egentligt ändamål. Den är meningslös och ändå fullbordad. Det är det som bekymrar familjefadern, som undrar om varelsen kommer att överleva honom själv och rulla framför fötterna på hans barn och barnbarn.I en hyllning till Kafka tio år efter hans död tolkar Walter Benjamin Odradek som spåret av en bortglömd centraleuropeisk judisk tradition. Den lilla varelsen sätter oss i kontakt med en förnationell värld – inte slavisk, inte tysk, men formad av båda. Vissa uttolkare menar att novellen väver in Kafkas egna översättningar av hebreiska böner.I en annan novell omtolkar Kafka myten om Babels torn. I ”Stadsvapnet” från 1920 avbryts tornbygget inte genom en högre makts ingripande, som i den bibliska berättelsen. Nej, det är storheten i själva idén om ett torn som räcker upp till himlen som förlamar krafterna och får Babels människor att skjuta fullbordandet på framtiden.Byggandet av tornet misslyckas därför att det inbegriper föreställningen att tiden är gränslös, harlitteraturvetaren Stéphan Mosès föreslagit i en tolkning från 1992. Som Kafka skriver var det som om man ”räknade med att kunna hålla på i århundraden”. Berättelsen står därför i kontrast till Borges novell om den judiske författaren i Prag. I ”Det hemliga miraklet” är tiden förtätad till ett enda ögonblick: stunden då den fysiska världen stannar upp och författaren fullbordar sin tragedi i minnet.I skärningspunkten mellan de två novellerna finner Mosès en historiesyn som han förbinder med mellankrigstidens tysk-judiska generation och kallar ”den historiska tidens aktualisering”. Sedan upplysningen hade den europeiska filosofin dominerats av tanken att historien rör sig framåt. Historia betydde kontinuitet, kausalitet och vetenskapliga framsteg. Istället för att (i Hegels och Marx efterföljd) optimistiskt tänka sig historien som en rörelse mot mänsklighetens fulländning hndlar ”den historiska tidens aktualisering” om en diskontinuerlig historia. Vad Kafka och hans generation såg var att historien består av ögonblick som inte låter sig totaliseras. De erkände att kriser, avbrott och slitningar kan vara mer avgörande – till och med mer löftesrika – än en skenbar enhetlighet. Även om tidigare tänkare har uppmärksammat nuets verklighet rör det sig här inte om en flyktig övergång mellan förflutenhet och framtid, nupunkter i en tidslig kedja, utan om en tid som exploderar i otaliga messianska ögonblick. Som hemliga mirakel uppstår de messianska ögonblicken mellan den oändligt förlängbara yttre tiden i Kafkas tolkning av tornbygget och den förtätade inre tiden i Borges berättelsen om den dödsdömde författaren. Och de nämns redan i Talmud, enligt Scholem – samlingen av de allra tidigaste judiska bibelkommentarerna. Där liknas tiden vid änglar ”som återskapas i varje ögonblick i otaliga mängder för att sjunga sin hymn inför Gud innan de förstörs och försvinner i intet.”Ulrika BjörkfilosofLitteraturRobert Alter. Omistliga änglar: tradition och modernitet hos Kafka, Benjamin och Scholem. Översättning: Daniel Pedersen. Bokförlaget Faethon, 2023.Walter Benjamin: ”Franz Kafka: On the Tenth Anniversary of His Death” [1934], Illuminations, utg. Hannah Arendt. Schocken Books, 1968.Walter Benjamin: Gesammelte Briefe. Band IV, 1931-1934. Suhrkamp, 1998.Jorge Luis Borges: Fiktioner. Översättning: Sun Axelsson, Marina Torres, Johan Laserna, Ingegerd Wiking. Albert Bonniers förlag, 1995.Deleuze, Gilles & Guattari, Félix. Kafka. För en mindre litteratur. Översättning: Vladimir Cepciansky & Daniel Pedersen. Daidalos, 2012.Franz Kafka: En svältkonstnär och andra texter utgivna under författarens levnad. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2007.Franz Kafka: Brevet till fadern. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2010.Franz Kafka: Till frågan om lagarna och andra texter ur kvarlåtenskapen (1920-24). Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2020.Franz Kafka: Dagböcker: december 1911-1913. Översättning: Hans Blomqvist & Erik Ågren. Bakhåll, 2004.Vivian Liska: ”Law and Sacrifice in Kafka and His Readers”, Interdisciplinary Journal for Religion and Transformation in Contemporary Society, 8 (2022), s. 256-274)Stéphane Mosès. Historiens ängel. Rosenzweig, Benjamin, Scholem. Översättare: Ervin Rosenberg. Bokförlaget Faethon, 2023.Gershom Scholem: The Messianic ea in Judaism and other Essays on Jewish Spirituality. Översättning Michael A. Meyer & Hillel Halkin. Schocken Books, 1971.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Londonpolisen har mött stark kritik efter att ha stoppat en man med kippa från att passera genom en palestinademonstration, med motiveringen att han såg ”öppet judisk” ut. Polisen har bett om ursäkt, men kritiker menar att mannen var ute efter att provocera.Sen pratar vi om förvirringen kring de nya så kallade eldningsreglerna. Får man elda kvistar och löv i trädgården eller inte? Myndigheter, kommuner och regeringen gör olika bedömningar, och villaägare vet varken in eller ut.

Finns det något ljus i annonstunneln? Och hur är det att driva en judisk tidskrift 2024? Publicistpodden har svaren. Efter några år med stor tillväxt har den digitala annonsmarknaden som bekant stagnerat och mediebranschen har det åter tufft med intäkter från annonser. Men hur ser det ut om man bryter ned siffrorna? Och finns det några ljus i tunneln för den som lyfter blicken. Publicistpodden bad Madeleine Thor som är VD för IRM att ge sin bild av annonsmarknaden. Dessutom: Tidskriften Judisk Krönika har kommit ut sedan 1932, som ”ett forum för debatt om främlingsfientlighet och minoritetsfrågor, med tolerans och pluralism som ledord”. Men hur funkar det 2024?  Chefredaktör Anneli Rådestad berättar bland annat om varför de för första gången någonsin valt att skicka tidningen i kuvert. Och mycket mer. Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Vänstern har alltid haft en viktig representation av judar bland sina intellektuella. Finns det en judisk vänster i Sverige? Hur bemöts kritik av Israel inom den svenska judiska gemenskapen? Isak Gerson, Hanna Rajs och David Buzaglo är aktiva i judiskt församlingsliv och utifrån deras debattartikel pratar vi om hur det är att vara judisk vänster idag. Vad finns det för inspiration att hämta och vad går att göra idag? Samtalet knyter an till diskussionen om sorg, sörjbarhet, minne, melankoli, trauma och återtraumatisering för den judiska erfarenheten som förs inom tidskriften Jewish Curret, i Judith Butlers teorier, Masha Gessens artiklar och Naomi Kleins nya bok Doppelganger (Ordfront, 2023). Hur gör man så att denna erfarenhet skapar broar snarare än murar? Mer information: Debattartiklar och upprop: Isak Gerson, Hanna Rajs, Miriam Selén Gerson, David Buzaglo, Tal Levin, Nelly Klayman-Cohen, Channa Riedel, Gabriel Itkes-Sznap: Varför stöttar Judiska församlingen Netanyahu? https://www.expressen.se/kultur/varfor-stottar-judiska--forsamlingen-netanyahu/ Upprop: "Våra judiska värderingar oförenliga med Israels orättfärdiga brutalitet" https://www.gp.se/debatt/vara-judiska-varderingar-oforenliga-med-israels-orattfardiga-brutalitet.b06131ff-26de-430f-aef6-25099d4f47b2 Upprop: ”Vi vill inte att Israel ska tala i vårt namn” https://www.aftonbladet.se/kultur/a/WRGrrg/upprop-om-kritik-av-staten-israel Podcasts: On the Nose: Naomi Klein on Israel's “Doppelganger Politics” https://jewishcurrents.org/naomi-klein-on-israels-doppelganger-politics The Dig: Zionism vs. Anti-Zionism med Shaul Magid Avsnitt 1: https://thedigradio.com/podcast/zionism-vs-anti-zionism-ep-1-w-shaul-magid/ Avsnitt 2: https://thedigradio.com/podcast/zionism-vs-anti-zionism-ep-2-w-shaul-magid/ Texter: Naomi Klein: Israel, Palestine and the dopperganger effect https://naomiklein.org/doppelganger-effect/ Masha Gessen: In the Shadow of the Holocaust https://www.newyorker.com/news/the-weekend-essay/in-the-shadow-of-the-holocaust Masha Gessen: Comparison Is the Way We Know the World https://www.nplusonemag.com/online-only/online-only/comparison-is-the-way-we-know-the-world/ Isak Gerson: Vägen mot fred finns i sörjandet av den andra sidans offer https://www.flamman.se/vagen-mot-fred-finns-i-sorjandet-av-den-andra-sidans-offer/ Isak Gerson: Israel-Palestina: Målet är att minnas gemensamt – för att kunna glömma. Recension av Haifarepubliken https://www.flamman.se/israel-palestina-malet-ar-att-minnas-gemensamt-for-att-kunna-glomma/ Enzo Traverso: The war in Gaza ‘blurs the memory of the Holocaust' https://www.versobooks.com/en-gb/blogs/news/enzo-traverso-the-war-in-gaza-blurs-the-memory-of-the-holocaust Erik Baker: The Right to Grieve https://jewishcurrents.org/the-right-to-grieve Arielle Angel: Beyond Grievance https://jewishcurrents.org/beyond-grievance Alexander Jabbari: Eternal victims https://vashtimedia.com/2023/07/13/formats/review-formats/eternal-victims-people-love-dead-jews-review/ Joshua Leifer: Toward a Humane Left https://www.dissentmagazine.org/online_articles/toward-a-humane-left/ Gabriel Winant: On Mourning and Statehood: A Response to Joshua Leifer https://www.dissentmagazine.org/online_articles/a-response-to-joshua-leifer/ Joshua Leifer: A Reply to Gabriel Winant https://www.dissentmagazine.org/online_articles/a-reply-to-gabriel-winant/ Judith Butler: The Compass of Mourning https://www.lrb.co.uk/the-paper/v45/n20/judith-butler/the-compass-of-mourning Stefanie Fox: Jewish Grief Must Not Be Used as a Weapon of War https://www.thenation.com/article/world/jews-gaza-response/

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Veterans Day i USA; Manifestet från transgender-skolskjutningen i Nashville ute i offentligheten; Arkansas guvernör Sarah Huckabee Sanders endorsar Donald Trump; Gränsen mot Kanada allt mer svårkontrollerad; Republikanska kongressen beslutar att sänka Pete Buttigiegs lön; Rashida Talib censureras i Representanthuset; Ohio godkänner lag för aborträttigheter; Judisk kvinna knivhotad i New York; Judisk man mördad i Kalifornien; Universitet förbjuder Hamas-stöd; Republikanerna i Kongressen vill kapa Kamala Harris budget; Alltfler från Kalifornien flyttar till Texas; Pro-israelisk demonstration i New York; Demokraternas politiske kommentator Jen Psaki anser att muslimer blir manipulerade av Republikanerna; Antifa-supporter i London får skäll av muslimsk kvinna; Allt fler muslimer överger Joe Biden; Experter bedömer att Biden får svårt att vinna över Trump; Kvinna i Indianapolis kör rakt in i en judisk skola; Anne Frank-skola byter namn; Joe Biden-kostym var poppis på Halloween; Allt fler svensk-amerikaner får problem med svenska migrationsverket; Inga deltagare på internationella simningsförbundet tävling för transgenders; Tonårstjej opererad till annat kön, en uppgav enligt egen utsago inget samtycke; Bernie Sanders vägrar ta avstånd från Rashida Talib. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Läget i Gaza och Israel. Föräldraledigheten långt ifrån jämställd. Sanktioner i Ryssland. Picassotavla såld för 1,5 miljarder. Judisk församling ställer in offentlig minnesstund. Diplomatpandor skickas hem. Var tredje politiker utsätts för hot och hat. Ny bok om Södertäljenätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA: Humanitära pauser införs i Gaza. Utpressningsattack mot Kinas största bank, enligt Financial times. Var tredje politiker utsätts för hot och hat. Ny bok om Södertäljenätverket. Judisk församling ställer in offentlig minnesstund. Med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kommentaren är inte bara ett redskap för att förtydliga, komplicera och bygga ut litteraturen. Mattias Hagberg menar att dessa förklarande tillägg rymmer en åskådning med existentiella konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Dante Alighieri år 1294 presenterade sina dikter om den älskade Beatrice var det med en litterär gest som skulle få långtgående konsekvenser. I ”Vita nuova” prövade han ett nytt sätt att uttrycka sig – självkommentaren. Samlingen bestod inte bara av poesi, utan framför allt av en serie noggranna utläggningar kring dikternas tillkomsthistoria och innehåll. Det var som om Dante genom sina kommentarer auktoriserade sin egen diktkonst, samtidigt som han lät den ta plats bland de stora antika och medeltida texterna – texter som vid denna tid alltid åtföljdes av en omfattande sidolitteratur i form av lärda utläggningar, inte sällan insprängda i själva originaltexten eller i dess marginaler.I ”Vita Nouva” berättar Dante om sin ungdoms kyska kärlek till grannflickan, och om denna kärleks sublimering till poesi. Det går att betrakta detta verk som ett tidigt exempel på autofiktion. Med kommentarens hjälp iscensätter Dante en litterär historia som skickligt och lekfullt balanserar mellan fakta och fiktion. Det är inte konstigt att en del har velat utnämna honom till världens första författare. Dante klev rakt in i litteraturen, in i själva texten, på ett sätt som nästan ingen annan gjort tidigare.Sett från denna vinkel framstår Dantes tilltag som ett slugt litterärt grepp för att stärka sin egen image. Med valet av kommentaren som litterär strategi gav han dikterna en tyngd de knappast fått annars.Men det går också att se på Dantes djärva tilltag som något mer och något större. Med sin intrikata konstruktion skapade han ett litterärt klangrum som öppnade dikten mot evigheten.För att fullt ut förstå vad Dante – och andra som arbetat i samma anda – gjorde kan det vara värt att ta en omväg via den rabbinska judendomen. I Talmud, den judiska kommentarslitteraturens epicentrum, finns ett berömt citat som tillskrivs rabbinen Hillel: ”Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa. Det är hela Torahn. Allt annat är kommentarer. Gå och läs!”Ja, kanske kan man sammanfatta hela den rabbinska tolkningstraditionen just så enkelt; det är inte systemet utan kommentaren som är den legitima formen för ett närmande till sanningen. En spricka eller en oklarhet i en urkund är aldrig en brist utan en möjlighet, en väg framåt i en evig, och ibland konfrontativ dialog. Författaren Amos Oz har sammanfattat denna etiska och kunskapsteoretiska hållning i ett citat som tål att upprepas: ”Judisk kultur heligförklarar oenigheten i himlens namn.” Nu kan man i och för sig invända att den litterära kommentaren har en dubbelnatur. Den kan, som i det judiska tänkandet, fungera som en expansion av texten, som ett litterärt arbete i sin egen rätt. Men den kan också fungera som ett fängelse, som ett litterärt tilltag med enda mål att låsa fast texten vid en enskild och auktoritativ tolkning.Psykoanalytikern och essäisten Mikael Enckell har en gång hävdat att skillnaden mellan judendomen och kristendomen står att finna i just detta förhållande.I samlingen ”Själen som vägrade krympa” för han fram idén att det judiska tänkandet alltid har präglats av en inställning som betonar ”både och”, medan det grekisk-kristna tänkandet fastnat i en rationalistisk diskurs där saker alltid är ”antingen eller”.Mikael Enckells tes är problematisk eftersom den är just så kategorisk som han vill undvika att vara. Men samtidigt bär den ändå på en fungerande, om än idealiserad bild, som det kan vara värt att dröja vid. Den judiska kommentarslitteraturen, med alla sina tusentals sidor med oavslutade utvikningar, diskussioner, debatter och betraktelser, utgör en vacker och konkret manifestation av ett tänkande i rörelse och dialog. Det räcker att bläddra i den stora kommentarssamlingen Talmud för att inse vidden av denna öppenhet. Varje uppslag är redigerat så att man förstår att diskussionen expanderar i alla riktningar.Men även Dante, som i högsta grad var en kristen författare, rör sig mot samma öppenhet. Hans texter ger aldrig intryck av att vara slutna enheter. I ”Vita nuova” heter det till och med att han överlåter åt ”någon annan kommentator” att fortsätta arbetet. Walter Benjamin, kanske den moderna författare och tänkare som mer än någon annan gjorde kommentaren till sitt litterära verktyg, betraktade konsten och litteraturen som ett ”reflexionsmedium”, som ett ting öppet för ändlösa kedjor av tolkning och omtolkning. I sitt första större verk, ”Begreppet konstkritik i den tyska romantiken”, gick han till och med så långt att han påstod att den tolkande kommentaren är det som realiserar konstverket, som får det att bli till. Ur denna tanke utarbetade han ett högst individuellt skrivsätt som kombinerade citat, tolkning och kommentar till en helhet som aldrig blev helt sluten, eller för den delen avslutad. Målet för Benjamin var inte en text som naglade fast sanningen, utan snarare, precis som för talmudisterna, lät den stå öppen mot oändligheten.Man kan säga att även han, på sitt alldeles egna sätt, ville ”heligförklara oenigheten i himlens namn”. Om Benjamins förhållningssätt till kommentaren var djupt allvarlig har andra, likt Dante, närmat sig formen på ett mera lekfullt sätt. Vladimir Nabokovs ”Blek låga” är i dag en postmodern klassiker som skickligt utnyttjar kommentarsgenrens alla möjligheter. Romanen, om man nu ens kan kalla den en roman, utgörs till nästan nio tiondelar av kommentarer till en fiktiv dikt, kommentarer som snabbt förvandlas till en högst personlig, för att inte säga bisarr, tolkning av den ursprungliga texten.Samma sak händer i Dag Solstads ”Arman V. Fotnoter till en outgrävd roman”, med enda skillnaden att vi här saknar originaltexten och får nöja oss med författarens anmärkningar. I fotnot nummer 70 heter det till exempel: ”I den osynliga romanen kan man tänka sig, jag gör i alla fall det, att om dessa oskrivna rader, som denna fotnot är en fotnot till, hade grävts fram och ut skulle det ha visat sig några meningar nu som hade ett helt annat tonläge, en helt annan dramatik, förtvivlan, ja undertryckta känslor, än vad som här uttrycks i denna fotnots nyktra markeringar…”.Ja, tydligare än så kan nog inte kommentarens litterära kraft sammanfattas. Fotnot nummer 70 pekar mot evigheten. Den osynliga romanen kan innehålla precis vad som helst. Mattias Hagberg, författare och skribent

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Skillnaderna mellan islamiska och kristna organisationer i USA; Judiska juridik-studenter i New York räds att visa att de är judar; Queers for Palestine verkar inte förstå att Gaza styrs av islamister; Professor i Kalifornien hotar barn till journalister som stöder Israel; Arnold Schwarzenegger tar ton mot antisemitismen; Svensk förskola säger nej till kippa men ja till hijab; Majorie Taylore Greene vill ge Rashida Tlaib en reprimand; Adam Schiff saknar koll på hur Kongressen fungerar; Judisk ledare mördad utanför synagoga; Phil Inquirer pudlar om antisemitisk teckning; Domare i USA mördad av målsägande; Antisemitiska demonstrationer runtom i världen; Dave Chappelle kritiserar nu Israel; Mosab Hassan Yousef, son till Hamas-ledare, förklarar att Hamas bryr sig noll om palestinska liv; Kanadas premiärminister Justin Trudeau häcklas av muslimer efter ställningstagande för Israel; Oregon sänker kraven för svarta gymnasiestudenter; 50 Cent kritiserar Joe Biden för sina många semestrar; Borgmästaren i Washington D.C vill nu ha poliser. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Hur klarar man sig i en diktatur, omgiven av propaganda och angiveri? Och hur vet man när det är dags att fly? 1920 gifter sig författarens morföräldrar i en ukrainsk synagoga. Inbördeskriget rasar och den efterlängtade bröllopsfesten blir krossad av en pogrom. I nutid avslöjas hemligheter som varit så farliga att familjen raderat ut dem från sitt medvetande. Anna Grinzweig Jacobsson i samtal med Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift. Medarrangör: Bokförlaget Korpen

Jesus var jude, de första kristna var judar och den tidiga kristna kyrkan var judisk. En historisk självklarhet som borde vara helt okontroversiell. Så vad innebär det egentligen att Jesus var jude och hur har det påverkat den judiskkristna gemenskapen genom historien? Vilka likheter och olikheter finns i hur kristna och judar ser på världen i dag. Ett samtal mellan Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, Ute Steyer, rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Anders Arborelius, kardinal och svensk biskop i Katolska kyrkan, och Morton Narrowe, överrabbi emeritus, under ledning av Helle Klein. Arrangör: Svenska kyrkan Se människan, Judisk kultur i Sverige och Katolska kyrkan.

Det här samtalet var den andra delen av vår senaste Krakelkväll där vi djupdök i en mestadels bortglömd del av vänsterns historia, nämligen den judiska. I 1900-talets Europa var judiska militanter talrika, drivande och tonsättande i alla delar av den socialistiska arbetarrörelsen - ett faktum som närmast har suddats ut av den liberala historieskrivningen. Således raderas minnet av dessa människor, av deras övertygelser, kamper och liv - varigenom vi även förlorar förståelsen för såväl socialismens som fascismens kontexter och drivkrafter i 1900-talets Europa. I den dominerande historieskrivningen visas de europeiska judarna upp som stumma offer, deras kroppar och öden blir en projektionsyta för västmakternas hjältesaga om sig själva. Det här samtalet handlar om partisanerna, bundisterna och kommunisterna, de judiska revolutionärer som kämpade med livet som insats för en värld fri från förtryck i en tid då horisonten öppnade sig mot oändligheten för att sedan slutas i andra världskrigets nattsvarta mörker. De har så mycket att lära oss om vad ett liv för kampen betyder, och om våra kamper idag: vilka metoder och organisationsformer bör vi ha? Hur ska man hantera spänningen mellan socialismens universalistiska ideal och specifika gruppers partikulära intressen och behov? Vilken roll spelar utopin för vår vilja och förmåga att kämpa?Antikapitalistisk podd om kroppen, språket, kulturen och politiken. Vi experimenterar, observerar och pratar. Görs av föreningen Krakel i Malmö. Läs mer om oss på www.krakelkrakel.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir om judisk kultur och om ilskna, berömda män som fick utbrott på sin husa. Och framför allt: Vad har Einstein och Gene Simmons gemensamt? Ni vet att ni vill lyssna. Hopp in! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Judisk-kristna relationer. Gudstjänst med Ulf Cahn

Hej och välkomna till ett nytt avsnitt av Mata Grisen! Idag sitter Kim och Armann med gästerna Joakim Görtz och MG-debutanten Noah Sebnat, kanske mer kända som Third Eye och Nomad. Vi snackar bland annat lite om vår relation till varandra, att fira påsk och att äta högtidsrätter, Noahs problem med att klä ut sig och problemen vi stötte på när vi mötte varandra i battles. Vill du ha tillgång till avsnitten före alla andra eller lyssna på alla avsnitten som släpps mellan dessa avsnitten, så gå in på patreon.com/matagrisen och stöd vår kulturella gärning. Där kan ni även avnjuta nästa veckas avsnitt med Nomad och Third Eye.

Vad är det med fariséernas och de skriftlärdas ständigt återkommande bråk med Jesus om sabbaten egentligen? För att förstå det måste vi förstå vad sabbaten är, vad Gud önskar med den, vad den förebådar, och hur den kom att förvanskas av de judiska ledarna. Med utgångspunkt i Jesu botande av kvinnan med en sjukdomsande (Luk 13:10-17) predikar fader Mikael om Kyrkans, det sanna Israels, förståelse av sabbaten.

Medverkande i detta avsnitt är Linda Karlström, Patrik, Martin, och gästen Ahmed Rami. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 1)Intro: SVT om Ahmed Rami och Radio Islamhttps://archive.org/details/ahmed-rami-parle-en-arabe.-2_202103/SVT+om+Ahmed+Rami+och+Radio+Islam.mp42)I denna uppföljningsintervju av RCB 54 låter vi Ahmed berätta mer ingående om hans tid i Sverige. Intervjun kommer in på Radio Islam, varför kanalen grundades och till en början gästades att stora personligheter i Sverige för att sedan bli föremål för en intensiv kampanj orkestrerad från ljugmedia som krävde att radiokanalen inte skulle tillåtas att finnas till i Sverige. Vidare kommer vi in på den rättegångsprocess gällande åsiktsbrott som hölls mot honom i slutet av 1980-talet vilken varade i hela 6 månader och där han slutligen också dömdes till 6 månaders fängelse. 3)Outro 1: Carl Klang med låten It´s not over until we win4)Outro 2: Judisk häxprocess i SVT Per Gahrtonhttps://archive.org/details/ahmed-rami-parle-en-arabe.-2_202103/Judisk+h%C3%A4xprocess+i+SVT+-+Per+Gahrton.mp45)Länkar till avsnittet:Radio Islams hemsidahttps://www.islam-radio.net/islam/svenska/svensk.htmAhmed Rami pratar om sitt liv I Radio Islam TV https://archive.org/details/RadioIslamTVAhmedRami

Hur påverkas vår historia av mötet mellan kulturer? Det undersöker Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik vid Lunds universitet. Han skriver sin avhandling om sakral judisk arkitektur som synagogor och begravningskapell i Sverige.

Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter. Sång: Anne Kalmering Josephson Violin: Semmy Stahlhammer Dragspel: Miriam Oldenburg Cello: Isabel Blommé

Klippte ut hälsningen som Jesus gav så jag kan sätta detta på fler platser. Från episod Ny start på denna plattform, podspace. Vad som har hänt under 2 år. Jag är inte så glad i att predikare säjer att Jesus kommer snart men jag måste säja vad de andar som kommer säjer till mej att jag skall säja till er som lyssnar. Det var detta som jag hörde i Jerusalem 2016 när GUD sa till mej att göra en DNA-test. Jag förstod att det var nåt i mitt DNA-test som GUD ville visa mej så jag gjorde att DNA-test fastän jag trodde jag var bara Nordisk men det visade sej att jag var 25% Judisk och då var jag tvungen att gå in i forskningen på ett djupare plan.

Anton och Simon pratar om "humor". Det finns en massa bonusavsnitt för dig som donerar pengar till här podden på Patreon: https://www.patreon.com/specialisterna See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stefan Löfven avgår som statsminister och partiledare. Brå-rapport bekräftar hög överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken. Moderaterna vill ha medicinsk apartheid i Sverige. Judisk opinionsbildare: “Fantastiska nyheter” att vita snart är i minoritet. Massiva protester mot vaccinpass i Quebec. Unga lockas med “disco” – för att vaccinera sig. Hunter Biden i ny knark- och sexinspelning. Forskare oroas av uppgifter i hemligstämplad Pfizer-rapport. Var högste chef för Storbritanniens underrättelsetjänst – nu får han toppjobb på storbank. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!'Podcastproduktion - www.skrpt.se

I säsongsavslutningen av Fredagstinget talar vi om judisk historia och förfasas över alla ickejudiska folks intolerans och ondska. Hur ska vi någonsin kunna förlåta oss själva? Dessutom ger vi våra bästa sommartips, och så tittar vi närmare på Sahlgrenska, Tor Alsén och terrorn som en del av maktstrukturen Inlägget Judisk historia, sommartips och Sahlgrenska (Fredagstinget #37) dök först upp på Radio Svegot.

I säsongsavslutningen av Fredagstinget talar vi om judisk historia och förfasas över alla ickejudiska folks intolerans och ondska. Hur ska vi någonsin kunna förlåta oss själva? Dessutom ger vi våra bästa sommartips, och så tittar vi närmare på Sahlgrenska, Tor Alsén och terrorn som en del av maktstrukturen.Fler poddar: https://www.radiosvegot.seStödprenumeration: https://www.svegot.se/supportDonera: https://www.svegot.se/donera

Temat för dagens avsnitt är judisk humor och gäst är judiska komikern Aron Flam. Listan över judiska komiker kan göras lång; Woody Allen, Seinfeld, Larry David, Lenny Bruce, Mel Brooks, Groucho Marx, Sarah Silverman och Adam Sandler, för att nämna några. Jag är själv jude och har intresserat mig för den judiska humortraditionen, inte minst eftersom min bror är komiker. Aron Flams humor har i mitt tycke många komponenter som verkar vara typiskt judiska. Men vad är egentligen judisk humor? Varför är humor en viktig del i judendomen? Och går det att göra humor av Förintelsen och konflikten mellan Israel och Palestina?Aron Flams bok: https://www.adlibris.com/se/sok?q=Det+här+är+en+svensk+tigerFacebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

De äldre i Emmaboda träffar färre och samma personal inom hemtjänsten, hur lyckas de? Vi pratar judisk humor. Vad är det egentligen? Sedan berättar Henrik om ett katastrofalt minne från röda mattan. Vi har jagat vidare på Kerstins fråga från förra veckans Ring i P1 - Varför måste gamla träffa så många olika personal i äldreomsorgen? Om ambitionen är att de äldre träffar färre och samma personal - då har vi hittat ett lyckat exempel i Emmaboda norra serviceområde! Enhetschefen Anette Isaksson berättar för oss om Emmabodamodellen. Vad är hemligheten och hur mycket kostar det? Vi gör även en historiedjupdykning hur processen såg ut när Sverige avskaffade hemsamariten. Doktoranden Rebecka Strandell i socialt arbete vid Stockholms universitet besöker oss i studion och berättar. Och dagen innan förintelsens minnesdag passar vi på att skratta. Judiskt! Jonatan Unge och hans producent Simon Moser är med och reder ut Vad är judisk humor, var kommer den ifrån och vilka skämt kan judar bara dra med andra judar? Dessutom med anledning av Guldbaggegalan delar Henrik med sig utav ett katastrofalt minne från röda mattan som föranledde till ett jättebråk med en nominerad skådespelare. Programledare: Henrik Torehammar Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist Research: Deniz Merdol

Adventsgudstjänst med Ulf Cahn

Adventsgudstjänst med Ulf Cahn

Jonatan pratar om barn som substitut, och Bianca har träffat sin sons blivande fru. Lyssnarna får svar på hur man träffar en judisk socialistisk läkare, om att flytta för någon annans skull, och mycket mer. ****************** Producerat av Silverdrake Förlag för Samizdat Publishing 2020 Redaktör och klippare: Marcus Blomgren (marcus@silverdrakeforlag.se) ****************** Danse of Questionable Tuning by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3603-danse-of-questionable-tuning License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Journalisten Gloria Steinem var en av frontfigurerna för "den andra vågens feminism". Men hon uppmärksammades inte bara för sin aktivism, hon uppdaterade också synen på hur en feminist får se ut. Denna idag 86 år gamla amerikanska journalist, aktivist och feminist har  stått i rampljuset ända sedan det sena 1960-talet. Men just nu har Gloria Steinem aktualiserats tack vare den amerikanska tv-serien Mrs America. Det är en dramatisering om hur den kvinnorörelse i New York, som Gloria Steinem tillhörde, försökte driva igenom The equal rights amendment på 1970-talet, något som mötte motstånd av konservativa kvinnor på högerflanken. Det var på 1960-talet som Gloria Steinem hade sitt feministiska uppvaknande. Hon skulle bevakade en sammankomst där kvinnor vittnade om sina aborter, som då var illegala i New York. Gloria Steinem reagerade med att skriva en artikel med rubriken "After Black Power, Womens Liberation. Artikeln uppmärksammades i feministiska kretsar och gav Gloria Steinem möjligheten att skriva feministiskt färgade texter i en rad olika tidningar. Men intresset var vid tiden ändå begränsat bland landets redaktioner. Det väckte tanken om att starta en egen tidskrift. Mot alla odds fick Gloria Steinem och hennes kollegor igenom idén och tidningen Ms skapades. I år tilldelas Gloria Steinem den svenska utmärkelsen Gilel Storch Award, ett pris som delas ut till personer som genom sin verksamhet har bidragit till att främja demokratiska, universella och humanistiska värden. Vi pratar med Lizzie Scheja, VD för Gilel Storch Award och Judisk kultur i Sverige, om varför Gloria Steinem får priset. På omslaget till den första riktiga utgåvan av Ms syns superhjältinnan Wonder Woman. I arbetet med tidningen upptäckte Gloria Steinem att superhjältinnan var på nergång. Männen på serieförlaget DC Comics hade tagit bort hennes krafter och uniform. Det fick Gloria Steinem att protestera. Vi pratar med serietidningsexperten Fabian Nordlander om hur Gloria Steinem gav Wonder Woman återupprättelse. Vi berättar också om när Gloria Steinem wallraffade som "Playboy Bunny" på Hugh Hefners Playboyklubb i New York i början av 1960-talet. Under en månad arbetade Steinem på klubben, under falsk identitet, för att sedan skriva ett reportage om sina upplevelser. Vi pratar med journalisten Rachel Chang som fördjupat sig i Gloria Steinems månad som Playboy Bunny. Och så tittar vi närmare på Gloria Steinems signaturlook  pilotbågar med tonade glas, som hon brukade bära med håret innanför skalmarna. Veckans gäst är Maria Pia Boëthius, författare, journalist och debattör.

År 1894 när den judiska officeren Dreyfus oskyldigt döms för förräderi, föds journalisten Theodor Herzls idé om en judisk nation. Han menar att det judiska folket kommer bli utsatt för antisemitism så länge det inte har ett eget land. Därmed hade han skapat grunden för den politiska sionismen, som han beskriver i boken Judestaten. Han ägnade resten av sitt korta liv åt den sionistiska kampen och dog 1904, 44 år gammal. Herzl hann alltså aldrig uppleva staten Israels bildande den 14 maj 1948.

År 1894 när den judiska officeren Dreyfus oskyldigt döms för förräderi, föds journalisten Theodor Herzls idé om en judisk nation. Han menar att det judiska folket kommer bli utsatt för antisemitism så länge det inte har ett eget land. Därmed hade han skapat grunden för den politiska sionismen, som han beskriver i boken Judestaten. Han ägnade resten av sitt korta liv åt den sionistiska kampen och dog 1904, 44 år gammal. Herzl hann alltså aldrig uppleva staten Israels bildande den 14 maj 1948.

Den kristna och judiska tron förknippas med monoteismen, tron på en enda gud. Men berättelserna i Bibeln tycks visa att den berättelsen alltid möts av sin motsats, säger författaren Mattias Hagberg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Låt oss ta det från början, den allra första början: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Berättelsen som inleder Första Mosebok är hisnande. Ur Intet skapas Allt. På en sida föds världen. Orden är knappa och klara. Här finns inget dödkött, inga poetiska utvikningar, ingen magi. Bara guds ord som inordnar och avskiljer. Det är en märklig berättelse. Uppräkningen är lika avskalad som en inköpslista. Här finns inget kaos, inga strider mellan monster och jättar, inga demoner eller ondskefulla vidunder. Nej, bara gud ensam och allsmäktig. På många sätt liknar han en trädgårdsmästare eller möjligen en botaniker. Han kategoriserar och systematiserar. Allt framskrider sakligt och lugnt. Stolt betraktar han sitt verk och konstaterar gång på gång att det är gott, ja, till och med mycket gott. Redan här skulle Bibeln ha kunnat sluta, precis där den börjar. Vad mer finns att tillägga eller utföra? Världen är fulländad. Gud har, i sin oändliga vishet, skapat något som bara är gott. Allt stannar upp. Stillhet råder. Men stundens harmoni är snart över. För att fullt ut förstå den skapelseberättelse som inleder Första Mosebok måste man veta något om Bibeln och dess tillkomsthistoria. Den inledande historien är nämligen inte alls den äldsta. Tvärtom. Den skapelseberättelse som fyller det första kapitlet är tämligen ung, åtminstone med bibliska mått mätt. Den tillkom förmodligen någon gång under 500-talet före vår tideräkning, under eller direkt efter israelernas femtioåriga exil i Babylon. Den är mer en slutpunkt än en startpunkt. Den kan ses som kulmen på en flera hundra år lång utveckling mot monoteism. Exakt hur övergången från polyteism till monoteism såg ut är det ingen som vet. Vissa forskare ser den som en gradvis förskjutning, från månggudadyrkan via föreställningen om en höggud, som stod över alla andra gudar, fram till idén om den enda, allsmäktiga guden. Andra ser den som en revolutionerande, ideologisk omvälvning påskyndad av den babyloniska fångenskapen. I mötet med Babylons nationalgud Marduk upphöjde israelerna Jahve till världens enda härskare. Profeten Jesaja ropade ut det nya budskapet: Vänd er till mig, folk från hela jorden, så ska ni bli hjälpta. Jag är Gud, ingen annan finns. Jag svär vid mig själv, det jag säger är sant, mitt ord står fast: För mig ska alla böja knä. (Jesaja 45:22-23) En enda gud, höjd över världen ren och utan egenintresse. Det är en vacker tanke fulländad och oemotståndlig. Men är den ens möjlig? Redan i Gamla Testamentet svajar konstruktionen betänkligt, som om dess väldiga anspråk väger för tungt. I Bibelns mest litterära text, Jobs bok, ställs den oundvikliga frågan om den allsmäktige gudens ansvar för allt det onda som drabbar blint: Oskyldig eller skyldig, han förgör dem båda. När olyckan plötsligt dödar hånler han åt det oskyldigas undergång. Världen är utlämnad åt en brottsling, han gör dess domare blinda. (Job 9:22-24) Hos Job förvandlas den stora guden till en förbrytare, till en diktator sm inte förmår att skilja de onda handlingarna från de goda, ja, till en totalitär instans som omfamnar allt och därmed inget. Den som är domare kan inte också vara åklagare. Den som är bödel kan inte också trösta. I samma stund som gud blir allhärskare, i samma ögonblick som monoteismen segrar, börjar återtåget. Så föds guds antites djävulen. Han är nödvändig, om inte allt ska rasa. Den Onde, eller Satan om man så vill, har ingen framträdande plats i den hebreiska bibeln, men i det judiska tänkandet växer hans inflytande under de första århundradena före vår tideräkning, framför allt i den apokalyptiska litteraturen. Och i Nya Testamentet har han en framträdande plats. Det lugn som råder i skapelseberättelsens stilla uppräkning och uppdelning av världen känns plötsligt mycket avlägset. I Nya Testamentet råder istället ett slags kosmiskt krig. I Andra Thessalonikerbrevet skriver Paulus: Då ska den Laglöse uppenbaras, han som herren Jesus ska dräpa med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin ankomst. Den Laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens alla konster (Andra Thessalonikerbrevet 2:8-10) På samma gång som världen blir dualistisk splittras herren i tre delar: fadern, sonen och den helige anden. I Nya Testamentet är vi tillbaka i en forntida värld full av gudar och gudomliga väsen, såväl onda som goda. Vid sidan av den mystiska treenigheten och djävulen vimlar där av änglar och demoner. Det är nästan som om Bibeln bär på ett underliggande budskap om den rena monoteismens omöjlighet, som att den innerst inne är en berättelse om polyteism. Eller åtminstone en berättelse om en evig och inneboende spänning mellan monoteism och polyteism, mellan det eviga och det föränderliga, mellan det fasta och det flytande, mellan det sanna och det sannolika, mellan det entydiga och det mångtydiga. Eller, om man så vill, mellan det totalitära och det pluralistiska. Den som läser noggrant upptäcker snabbt att såväl gamla som nya testamentet inte väjer för det motsägelsefulla. Tvärtom. Det finns ett postmodernistiskt drag i hela bygget som är tilltalande. Varje berättelse möts av en motberättelse. Varje sanning av en annan sanning. Den inledande skapelseberättelsen hinner inte ens sluta innan en annan, helt annorlunda och mycket äldre tar vid. I det andra kapitlet av Första Mosebok skapas världen på nytt, men nu är tonen annorlunda och budskapet inte lika harmoniskt. I paradisets stillhet finns ett träd och en orm. Och bara några korta kapitel senare, efter att Adam och Eva fördrivits ur paradiset och efter att Kain mördat Abel, ligger en märklig passage instoppad som det kan vara värt att citera i sin helhet, för att den så tydligt bryter av mot alla senare föreställningar: När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. Då sa herren: Min livsande ska inte bli kvar i människan för alltid hon är dock av kött. Hennes livstid ska vara 120 år. På den tiden och även senare när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort. (Första Mosebok 6:1-4) Ändå lever bilden av den enda och allsmäktige guden starkt framför allt inom kristendomen. Kanske har judendomen varit bättre på att ta vara på den motsägelsefullhet som finns i de ursprungliga texterna på det polyteistiska, om man vill vara hädisk. Den rabbinska traditionen har ofta uppmuntrat meningsskiljaktigheter. Istället för att försöka destillera fram det entydiga ur det mångtydiga har det pluralistiska premierats. Författaren Amos Oz har fångat denna impuls med några vackra ord i en essä med den poetiska titeln Många ljus, inte ett ljus. Han skriver: Judisk kultur heligförklarar oenighet i himlens namn. Eller, för att parafrasera en av de mer kända meningarna i Nya Testamentet: Sanningens namn är Legion, för den är många. Mattias Hagberg, författare

Rasmus har haft en jävla vecka trots att det bara är onsdag och Johan vill att alla ska sluta lajva bög.Kontakt: killgruppen@hotmail.comInstagram: @killgruppenpod

Författaren och kulturjournalisten Ola Larsmo kommer till studion - för att tillsammans med programledaren Gunnar Bolin diskutera Klemperers epokgörande vittnesmål från Tyskland mellan 1933 och 1945 . DE HÄR BÖCKERNA KAN FÅ SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS Vi presenterar de diktsamlingar som nominerats till årets upplaga av priset. Jurymedlemmen Per Engström presenterar böckerna och deras författare. GÖTEBORGS FILMFESTIVAL FORTSÄTTER Våra utsända träffar två brittiska regissörer bakom en högst okonventionell romantisk komedi respektive Feel Good-film. DAGENS OBS-ESSÄ Författaren Helena Granström har läst en ny biografi om syskonen Weil. Den ene matematiker, den andra metafysiker. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Varje dag tänds ett ljus under den judiska högtiden Chanukkas åtta dagar. Denna ljusfest firar templets återinvigning i Jerusalem för över 2000 år sedan.  Judisk sed och tradition hade varit förbjuden men blev genom maccabeernas återvinning av templet åter möjlig. Den lilla olja som var kvar och inte skulle ha räckt till att brinna ett dygn den varade i åtta dygn, länge nog för att hinna skaffa ny till templets eviga låga. Poeten och författaren Karin Brygger från Göteborg berättar om ljusets mirakel inför inledningen av Chanukka söndagen den 22 december. En möjlig innebörd är att tro är meningsfullt. Religiös tro eller en slags inneboende hoppfullhet - frikopplad från Gud- men ändå övertygad om att vi måste våga tro. Tro på att allt i livet inte kan förklaras, att allt som sker inte har en logisk bakgrund, är resultatet av en eller annan matematisk uträkning. Det händer ändå. Miraklerna. Och de kan vara underbara. Karin Brygger Text Talmud Andra Mackabeerboken Musik Shine on you crazy diamond: Pink Floyd Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Läkaren på Karolinska sjukhuset som anklagades för antisemitism fick uppleva den makt som den judiska lobbyn besitter. Trots att inget tydde på att han gjort något antisemitisk förflyttades han ändå och kan inte längre operera. Ett något obehagligt ämne för många, men ett ämne som måste diskuteras. Idag även om bidragsregn och islamister som inte kan utvisas, och givetvis uppmärksammar vi Gustav II Adolf.

Ronie Berggren intervjuar den svenske rabbinen Dan Korn om USA:s president Donald Trumps varning till ett Europa med en växande rörelse som vill förbjuda judisk omskärelse. Dan Korn förklarar omskärelsens stora betydelse inom judendomen; hur den skiljer sig från islam och hur man ställer sig till liberalismens invändningar om smärta och att barnet själv inte får välja.

Möt den jiddisch-sjungande klezmer-artisten Louisa Lyne, aktuell med sin tredje skiva. Dessutom: Clara Schulmanns musik på ny skiva; Selma Lagerlöfs klassiker Jerusalem på scen och Luleå får ny scen för dans. Sångerskan och artisten Louisa Lyne och bandet Di Yiddishe Kapelye har sin utgångspunkt i klezmer och judisk folkmusik - nu är de aktuella med sitt tredje album, Lust. Lousia Lyne är gäst i P1 Kultur. I helgen hade Selma Lagerlöfs klassiker Jerusalem premiär på Helsingborgs stadsteater. Vad berättar pjäsen idag? Samtal med kritiker Malena Forsare. Efter nästan 25 års väntan har Norrbotten fått sin första fria scen för dans och samtida cirkus. Det är den fria gruppen Dansinitiativet i Luleå som nu öppnat dörrarna till en före detta industrilokal som byggts om och anpassats för dans och cirkus. P1 Kultur har varit där. De senaste åren har tonsättaren Clara Schulmann fått ett uppsving. På fredag 13 september är det 200 år sedan hon föddes - samtidigt är hennes musik aktuell på 23-åriga pianisten Isata Kanneh-Masons debutskiva. Samtal med Sara Norling, P2. Den chilenska nobelpristagaren och poeten Gabriela Mistral har avradikaliserats för att passa som nationalhelgon, samtidigt försöker en ny tid göra henne till symbol för mer rebelliska och normbrytande drag. Dan Jönsson reflekterar i dagens essä över hennes liv och litteratur. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I avsnitt nummer 7 av Judisk Kultur i Sveriges (video) podd samtalar Noa Jakubowski med Christer Sturmark - författare, förläggare, debattör och tidigare IT-entreprenör.

Joel Lyssarides spelar delar av sin nyskriven cd Dreamer med sin trio. Joel Lyssarides, piano Niklas Fernqvist, bas Rasmus Svensson, trummor Konserten arrangerades av Judisk kultur i Sverige. Program director: Lizzie Oved Scheja. Ljudupptagning och mixning: Leonardo Wehlander

I det 90:e avsnittet av Källarpodden pratar Nisse, Nygren och Totte om: • Dekadens • TV-Serier • Livet • Ostämman 2019 • och analyserar Game of Thrones ur ett nazistiskt perspektiv.., Allt detta och mycket, mycket, MYCKET mer i veckans avsnitt! Ostämman 2019: https://www.facebook.com/events/2339009153003529/ Skänk en slant till oss: http://xn--kllarpodden-l8a.se/page/stotta-kallarpodden/ Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCMKc7v2KVTfS_AF1t_JUPBQ Källarpoddens hemsida: http://xn--kllarpodden-l8a.se/ Vill du/ni kontakta oss med ett ämne att prata om eller en annan synpunkt så kan du höra av dig till oss på sociala medier eller på kallarpodden@gmail.com

Tonsatt judisk poesi och vårdikter är avsnitt 56 i Poetpodden. Jag har gjort en kort intervju med Ida Giller i duon Ida&Louise som tonsatt och spelat in dikter av kvinnliga poeter som verkade före andra världskriget. Deras CD heter Shtoltse lider. Prenumerera på iTunes  /Spotify / På Acast  / På Soundcloud Swisha 20 kr eller mer till 123 540 62 [...]

Tonsatt judisk poesi och vårdikter är avsnitt 56 i Poetpodden. Jag har gjort en kort intervju med Ida Giller i duon Ida&Louise som tonsatt och spelat in dikter av kvinnliga poeter som verkade före andra världskriget. Deras CD heter Shtoltse lider. Prenumerera på iTunes  /Spotify / På Acast  / På Soundcloud Swisha 20 kr eller mer till 123 540 62 85Bankgironr 743-0804PayPal till irene@poeten.se Dessutom spelar jag upp de nio vårdikter jag valt ut bland alla som jag fått in. Tyvärr kunde jag inte ta med alla. Stort tack till dig som deltagit i Poetpoddens vårtävling! Jag svarar på Dannys frågor om vad som är viktigt att tänka på vid en uppläsningoch hur man handskas med nervositeten. Det jag missade att säga i podden är att kognitiv terapi också fungerar för vissa. Viktigt Tycker du om Poetpodden och att jag gör ett bra jobb? Om du gör det är jag tacksam om du vill gå in på iTunes skriva en kommentar. Varför? Det är ett bra sätt att få podden att nå ut till allt fler lyssnare. Glöm inte heller att kommentera här i bloggen och på Poetpoddens Facebooksida. g läser min dikt Apriloch berättar vilka som haft ur i utlottningen bland alla som fått sina vårdikter uppdelade. De tre som får varsitt exemplar av min diktsamling Släck inte eldenär Frida, Arvid Svenskeoch Achillea Dahl. Tycker du om det du hör? Dela vidare! Hjälp mig att sprida podden genom att dela det här inlägget och alla andra du lyssnar på i dina sociala medier som Facebook, Twitter och alla andra. Då hjälper du poesin att få vingar. Länkar till innehållet i Tonsatt judisk poesi och vårdikter April: https://poeten.se/dikter/april.htmIda&Louises hemsida: http://www.idalouise.comIda&Louises Facebook: http://www.facebook.com/idalouisemusicIda&Louises Instagram: @idalouisemusicIda&Louises YouTube: https://www.youtube.com/user/idalouisemusicSläck inte elden: https://skrivarsidan.nu/bokshop/produkt/slack-inte-elden-pocket/ Du kan lyssna på Shtoltse lider på Spotify och andra strömningstjänster. Foto: Ida&Louise Skicka in frågor och dina egna inspelade dikterSå skicka dina egna dikter och frågor om poesi till PoetpoddenFacebooksida: https://www.facebook.com/poetpoddenKontakt via e-post: podden@poeten.seTwitter: https://twitter.com/poetenirene Tonsatt judisk poesi och vårdikter ÄR AVSNITT 56 I POETPODDEN Fler avsnitt i Poetpodden

För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern. Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren. Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel. Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag. Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv som innehåller både fängelsestraff och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes. I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu. Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han. Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen i sin egen familj. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Judisk morgonandakt med Ariella Lindström, föreläsare, författare och medlem i Göteborgs interreligiösa råd.  Denna vecka firas Purim, en judisk högtid till minne av hur drottningen Ester räddade det judiska folket undan förintelse i Persien. Tillsammans med Mordechai avslöjade hon ämbetsmannen Hamans ondskefulla plan. Vad gör jag under Purim för att tacka för den stora räddningen? Jag förstärker mina relationer med släkt och vänner, skickar gåvor: jag skickade "mishloach manot" en tallrik med kakor till mina barn och till några vänner,  det var Hamans öron, kakor som ser ut som öron, karameller och en flaska kosher vin. Till  de fattiga, gav jag extra peng och något gott att äta. Vi gör så som Ester och Mordechaj bestämde för oss: igår  satte vi oss mitt på dagen vid dukat bord och firade ordentligt med god mat och dryck. Ariella Lindström Text Esters Bok 7:29 Musik Auro l´Mordechai /Lazlo Sandor, Hungarian State Opera Orc Hag Purim/David and the High Spirit   Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Judisk morgonandakt med  Ariella Lindström, föreläsare, författare och medlem i Göteborgs interreligiösa råd.   Under den judiska högtiden Purim denna vecka återberättas biblens historia om hur den judiske mannen Mordechai tillsammans med Drottning Ester lyckas avvärja ett massmord på det judiska folket genom att få Kungen att tänka på vem som bör äras och vem som har ont uppsåt. En historia där allt vänds upp och ner till slut. Den judiska historien, Bibeln, traditioner, min uppfostran och mina studier har lärt mig att det inte finns någon slump i livet. Att Gud är bakom allt och allting. Att allting kommer att blir bra till slut... Jag läste en citat som säger: allting slutar bra, och är det inte bra, så är det inte slutet... Ariella Lindström Text Esters Bok  kap 7-8   Musik Shoshanat Yaakov/Shlomo Katz U Mordechai Yatzah/Harris Shilakowsky Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret. Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.

Komiker Jonatan Unge i ett samtal om Stålmannen, Woody Allen, Larry David, Jerry Seinfeld, Shuki Levy, Aline Kominsky-Crumb, Art Spiegelman, Harvey Pekar, Isaac Grünewald, Shel Silverstein, Zucker, Abrahams och Zucker m.fl.Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalTwitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsSnapchat: gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad franskhet är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

Chassidismen och de ultra-ortodoxa. by Judisk krönika

Det rituella badet. by Judisk krönika

Hur formas den judiska identiteten av att lämna det land som man trodde var ens hem och hur påverkar exilen den religiösa identiteten? Människor och tro handlar denna vecka om judisk exil i modern tid. För den judiska gruppen har exilen varit ett tema ända sen forntiden. År 70, då romarna krossade det judiska upproret och förstörde templet i Jerusalem, inleddes diasporan då judarna fördrevs från landet Israel. Även i modern tid har judarna i olika delar av världen tvingats fly sina gamla hemländer där de bott i århundraden. Så var det för judar i Polen 1968 då en antisemitisk kampanj drog igång och 1979 flydde många judar från Iran efter Shahens fall. Ungefär 3000 av de polska judarna hamnade i Sverige och flertalet av de persiska judarna bosatte sig i Los Angeles i USA. Människor och tro gästas av journalisten och författaren Maciej Zaremba. I programmet medverkar även Sveriges radios korrespondent Cecilia Uddén från Iran och vi får höra människoöden från både Warszawa  och Los Angeles.  Reporter från Warszawa Eva Kopito Reporter från Los Angeles Ulrika Bergquist Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen Kaddish som titel handlar det om mer än musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Min Morfar föddes i Polen 1905, han förlorade hela sin familj i Förintelsen men överlevde, berättar Jacob Mühlrad och fortsätter: - Morfar ville inte prata med mig om sina upplevelser i nazisternas dödsläger, eftersom han trodde att det kunde vara skadligt för min själ. Så i körverket för jag en imaginär dialog mellan mig och morfar, med frågorna jag aldrig hann ställa. - Genom att berätta min morfars historia berättar jag även om min mammas öde, och mitt eget. Denna P2 Dokumentär är en berättelse om judisk identitet, nedärvda trauman och frågan om det går att förstå en annan människas upplevelser genom musik. I programmet medverkar professorn och pianisten Staffan Scheja, konstnärliga ledaren för Judisk kultur Lizzie Oved Scheja, rabbinen Chaim Greisman och Jacobs mamma Rosie Bliman Mühlrad. Vi hör även Jacobs morfar Michael Bliman i videoinspelningar som Jacobs pappa Richard Mühlrad har gjort. En P2-dokumentär av Axel Winqvist. Exekutiv producent: David Rune/Munck.

Idag 26-årige Jacob Mühlrad har etablerat sig som tonsättare på bara några år, och i körverket om sin morfar Michael Bliman med den judiska bönen "Kaddish" som titel handlar det om mer än musik. - Min Morfar föddes i Polen 1905, han förlorade hela sin familj i Förintelsen men överlevde, berättar Jacob Mühlrad och fortsätter: - Morfar ville inte prata med mig om sina upplevelser i nazisternas dödsläger, eftersom han trodde att det kunde vara skadligt för min själ. Så i körverket för jag en imaginär dialog mellan mig och morfar, med frågorna jag aldrig hann ställa. - Genom att berätta min morfars historia berättar jag även om min mammas öde, och mitt eget. Denna P2 Dokumentär är en berättelse om judisk identitet, nedärvda trauman och frågan om det går att förstå en annan människas upplevelser genom musik. I programmet medverkar professorn och pianisten Staffan Scheja, konstnärliga ledaren för Judisk kultur Lizzie Oved Scheja, rabbinen Chaim Greisman och Jacobs mamma Rosie Bliman Mühlrad. Vi hör även Jacobs morfar Michael Bliman i videoinspelningar som Jacobs pappa Richard Mühlrad har gjort. En P2-dokumentär av Axel Winqvist. Exekutiv producent: David Rune/Munck.

Efter terrordådet i Stockholm, vad händer med stämningen i Sverige på längre sikt? Människor och tro diskuterar följderna för religiösa minoriteter och förutsättningarna för samhörighet i mångfalden. Anneli Rådestad, chefredaktör för Judisk krönika, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, samtalar om hur man undviker polarisering. Den misstänkte terroristen kommer från Uzbekistan. Journalisten Elin Jönsson berättar i Människor och tro om situationen i landet. Den kristna barnmorskan som vägrar aborter och nekades anställning blev inte diskriminerad, anser Arbetsdomstolen. I Människor och tro kommenterar hennes juridiska ombud Ruth Nordström domen, liksom Kristina Ljungros, förbundsordförande i RFSU. Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt, ger sin bedömning av vad som händer med ärendet när det tas upp i Europadomstolen. Läkaren Michele Mariano är en av få läkare i Italien som utför aborter. I programmet berättar han varför. Kopterna i Egypten har utsatts för ännu en våldsam attack, där 27 gudstjänstfirare dödades. Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar om en alltmer decimerad kristen minoritet. Frilansjournalisten Anna Jonasson har också besökt författaren Amos Oz i Israel. Hans bok om Judas och Jesus kommer i svensk översättning nästa vecka. Som pojke hade Amos Oz ingen chans hos tjejerna och var dålig på basket, därför fördjupade han sig i Nya testamentet i stället, säger han.

Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare ges en fyllig intervju. Nobelpristagaren Herta Müller på seminariet Rörlighet, en del i "Judisk vår - minoriteter i dialog". Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet, en pjäs om nedmonterad välfärd av Lucia Cajchanova. Fotografen An-My Lê flögs ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Nu tar hon bilder av USA som världsomspännande stormakt. Idag tilldelas P3:s soulexpert Mats Nileskär kulturredaktionens Kerstin M Lundberg-pris, och i Kritiken gör vi en fyllig intervju med honom. Priset instiftades för fem år sedan för att hedra radiojournalisten Kerstin M Lundbergs mångåriga arbete. Prissumman är på 50 000 kronor och ska gå till en kulturjournalist som ”med kulturjournalistikens utrycksmedel och stilistisk skärpa breddar kunskapen om kulturliv utanför Sverige”. I helgen var Nobelpristagaren Herta Müller en av talarna på seminariet Rörlighet, en del i evenemanget Judisk vår – minoriteter i dialog som hålls fyra helger under våren i Stockholm och Malmö, och Kritiken var förstås där. Den experimentella Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet av Lucia Cajchanova, en pjäs om nedmonterad välfärd som baseras på intervjuer med sjukskrivna, anhöriga, forskare och vårdpersonal. Jenny Aschenbrenner samtalar med Anneli Dufva. Fotografen An-My Lê är född i Vietnam och därifrån flögs hon ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Sedan hon blev fotograf har hon intresserat sig för USA som världsomspännande stormakt, och Mia Gerdin hav träffat henne i utställningen på Hasselblads i Göteborg. Medverkande: Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare Jenny Aschenbrenner, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Anneli Dufva Bisittare Gunnar Bolin Producent Karsten Thurfjell

Louisa Lyne berättar för Thomas Lunderquist om sin passion för att förmedla judisk kultur genom att sjunga jiddischsånger med sitt band Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye.

 I synagogan för jag ett samtal med mina föräldrar, ett samtal som var svårt att ha med dem medan de levde, säger Marianne Goldman. Jag tar dem i var sin hand och känner en slags lätthet. En försoning. Ikväll, vid mörkrets inbrott, inleds Jom Kippur - den heligaste högtiden under det judiska året. I ett dygn möts människor i alla världens synagogor för att be och reflektera kring försoning och förlåtelse. Men vad innebär det egentligen att försonas? Och varför är det så svårt? I programmet hörs även delar av Toran, i uppläsning av Anette Sallmander, samt musikstycket Kol Nidrei, av Max Bruch och musik komponerad av Anouar Brahem. Ett program av Siri Ambjörnsson och Klippan produktion.

Jag befinner mig fortfarande på en ökenvandring, säger judinnan Anette Sallmander om den inre resa hon gör idag. En resa för att acceptera det faktum att hon faktiskt är fri, men ändå inte har möjlighet att göra världen god. Just nu pågår Pesach - en av de viktigaste judiska högtiderna under året. Pesach firas till minnet av uttåget ur Egypten och symboliserar den resa som det judiska folket gjort, från slavar till fria människor. Men vad innebär denna frihet idag? I programmet hör vi Anette Sallmander, Gudrun Bruchfeld och Ellen Mansten-Bruchfeld. Den dikt som inleder programmet är skriven av Primo Levi och finns i boken ”I oviss timme och övriga dikter” (Italienska kulturinstitutet 2012, i översättning av Roger Fjällström). Övriga dikter är skrivna av Anette Sallmander. Musiken är komponerad av Anouar Brahem. Ljudmix Anders Niva. Producent är Siri Ambjörnsson på Klippan Produktion, för Sveriges Radio.

Mod alla odds finns det nu tecken på att judisk kultur och religion upplever en renässans i östra Europa. Människor och tros Anneli Rådestad besöker Kiev - huvudstaden i Ukraina där 1,5 miljoner judar miste livet under andra världskriget- och träffar unga judar och icke judar som alla arbetar för en judisk framtid i Europa. Noa Hermele, studierektor på Paideia, berättar om judiska studier på det europeiska institutet samt judiskt identitetssökande bland unga judar i Europa.   Efter det blodiga dådet mot en kyrka i Bagdad uppmanar kristna ortodoxa ledare i väst de kristna att lämna Irak. Finns det en risk att opinionen i väst leder till att fler flyr från den svåra situationen och att Irak töms på sin kristna befolkning? Hör uttalanden från den syrisk-ortodoxa ärkebiskopen i London, Athanasios Dawood, Olav Fykse Tveit, generalsekreterare på Kyrkornas Världsråd samt Yonadam Kanna, kristen parlamentsledamot i Irak. Reporter Hannes Fossbo. Gäst i studion är Georg Joseph, ansvarig för migrationsfrågor i svenska katolska kyrkan och på biståndsorganisation Caritas. Prästen är en tacksam och återkommande filmkaraktär, senast i svenska filmen Psalm 21. P1s filmexpert Roger Wilson botaniserar bland Bergmanpräster, lutherska actionhjältar samt de ständiga våndorna för katolska präster. Utrikeskrönikan kommer från SRs Tysklands korrespondent Caroline Saltzinger och handlar om den tyska debatten om islam. Producent: Åsa F Vestergren Programledare: Ülkü Holago

Teologiska rummet handlar denna vecka om judisk identitet. Finns det alls en identitet som förenar all världens judar och hur ser i så fall den identiteten ut. Gäster är lasse Dencik, professor i socialpsykologi, Eva Ekselius, journalist och författare och Nick Aronowich, student på lärarhögskolan. Programledare och producent Peter sandberg.

Söndag 25 okt 17.00 i SR P1, med repris fredag 30 okt 21.03 Vem är jag som jude, som jude bland judar, som jude bland icke-judar? I en artikel skriver journalisten Eva Ekselius att nästan ingen fråga dyker upp så ofta i judiska samtal som frågan om judisk identitet. - Som en inflammation tycks den ligga och värka, oroande och obesvarad. Socialpsykologen Lasse Dencik har sagt att ”att vara jude färgar mitt liv, min vardag, mitt tänkande och mitt reaktionsmönster” I det gamla Europa utgjorde judarna en särskild social grupp, man levde avskilda från samhället, bakom gettots murar, och en judes identitet var ingen svår fråga. Idag är frågan snarare om det alls finns en kollektiv identitet som förenar världens judar, och hur beståndsdelarna i den identiteten i så fall ser ut? Medverkande: Lasse Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet,  Eva Ekselius, journalist och författare och Nick Aronowich, student på lärarhögskolan. Programledare och producent: Peter Sandberg.

Judisk släktforskning. Släktband 26 februari 2007.

Göran och Paddie ger oss allt! Musikred: Angela, Bert, Martin, Andy och Göran.