Podcasts about filmens

I en podcastserie med titlen "Helt ind i selvet" undersøger videnskabsjournalist ved Weekendavisen, Lone Frank, med afsæt i sin egen følelse af at mangle noget i livet eller i sig selv, hvilken rolle meditation kan spille i samfundet. I dag er der premiere på filmen 'Den Stygge Stedsøster', som ved dette års Sundance Filmfestival blev én af årgangens mest omtalte. Filmens instruktør, den norske Emilie Kristine Blichfeldt, er med i K-Live. Hun mener, at vi skal have sympati for den stygge stedsøster og hun vil gerne udfordre de skønhedsidealer, vi dyrker. Vært: Gustav Hagild. Producer: Louise Reumert.

I Mars 1998 var det fremdeles titanic-feber i Norge etter 2 måneder, My heart will go on lå høyt på poplistene sammen med Frozen av Madonna. Nyhetsbildet ble dominert av Clinten vs Monica lewinski-saken, vi er i 1997.Filmen hadde fått miksede reaksjoner både fra publikum og anmeldere, den er kjent som Starship Troopers!Podcast hvor filmnerdene i Skont skal sjekke om filmen fremdeles holder mål, hvor Filmstudenten Vanessa popper inn fra England til tider og deler opplevelsen fra et ungdommelig filmregissørs ståsted, er dette en klassiker som en filmstudent bør sjekke ut?Filmens handling: Handler om en trio av venner i en fremtidig halvfascistisk versjon av vår verden som prøver å gå til motangrep på kjempeinsekter som truer jorden. Våre tre karakterer havner i hver sin svært ulike gren av militæret.Skonts filmpanelKenny PEinar 80sManHaavard the real dealVanessa The film student -innslag fra Storbritania#starshiptroopers #starship #starshiptroopersmovie #starshiptroopers1997 #filmpodcast #filmedpodcast #Norskpodcast #skontproduction #skont #VideoVerden #skontsVideoverden #nyevideoverden #filmstudent #moviepodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få svenska artister har varit lika mytomspunna och gjort lika stort avtryck med sin röst som Freddie Wadling. Nu kommer dokumentären Jag är monstret berättelsen om en särling som blev folkkär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmens skapare Robert Lagerström och Lars Hogéus är gäster i P1 Kultur. ÄR SATIREN VERKLIGEN DÖD?”Satiren är död” hävdas ofta med hänvisning till att det inte går att skämta om en värld som själv är som ett skämt. Efter en turbulent vinter i geopolitiken har P1 Kultur Jenny Teleman dykt ner i den digitala satiren för att ta tempen på vår tids gycklare och smädare – var satiren bättre förr?OPERAN ”PETER GRIMES” – EN BERÄTTELSE OM MOBBEN MOT OUTSIDERN Platsen är ett slutet kustsamhälle, dramats kärna: misstro och skuld; kollektiv mot individ. I helgen var det premiär för operan Peter Grimes på Göteborgsoperan. Samtal med kritiker Britta Svanholm Maniette. KAMASI WASHINGTON INTRODUCERAR JAZZEN FÖR EN NY PUBLIKHan har blivit en väg in i jazzen för en helt ny, yngre publik. Den amerikanska tenorsaxofonisten Kamasi Washington ger i veckan två konserter i Sverige. Vem är han och hur fick hans musik ett så starkt inflytande över topplistorna? Samtal med P3:s Oscar Kangro. ESSÄ: PLASTTRÄD ÄR INTE SÄMRE ÄN RIKTIGA TRÄD Det står några plastträd i korridoren på Jonas Grens kontor. De väcker frågor. Men väldigt annorlunda frågor än riktiga träd.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Filmikonen David Lynch lämnar mästerverk som Twin Peaks, Blue Velvet, Wild at heart och Mulholland Drive efter sig. Hör kulturredaktionens Gunnar Bolin och konstnären Tova Mozard om Lynch storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ANNA TERNHEIM ÄR TILLBAKA – NU PÅ SVENSKAP1 Kultur får besök av Anna Ternheim, aktuell med nytt album, hennes åttonde i ordningen. Det heter "Psalmer från sjunde himlen" och för första gången är det en skiva helt på svenska. Men hur kom det sig att hon började skriva på svenska och vad gör det med hennes musik enligt henne själv? ”ASFALTSBLOMMAN” AV ANTTI JALAVA FÅR NYTT LIVDen sverigefinska författaren Antti Jalavas trilogi om sverigefinsk identitet uppmärksammades stort på sin tid, romanen Känslan nominerades till Sveriges Radios Romanpris 1996. Sen dess har inte mycket hörts om Antti Jalava och hans författarskap i svenska kultursammanhang. Men nu kommer genombrottsromanen ”Asfaltblomman” från 1982 ut på nytt, efter att under decennier ha varit borta från biblioteken. Hör Lina Puranen, kulturproducent och filmare som arbetar med en ny dokumentär om Antti Jalava, och Andreas Ali Jonasson, författare och minoritetssamordnare på Huddinge kommun.KLASSIKERN: ”TAXI DRIVER” MED ROBERT DE NIRO"Taxi driver" från 1976 handlar om en Vietnamveteran som kör taxi i New York och blir besatt av hat mot mot vad han kallar "avskummet" på gatorna. Filmens blodiga slut upprörde. Regissören Martin Scorsese trodde att filmen med Robert De Niro i huvudrollen skulle bli smal och gå den stora publiken förbi. Men den hatfyllda taxichauffören fascinerade och blev Scorseses breda genombrott. Filmjournalisten Mårten Blomkvist ser tillbaka på en filmklassiker.Programledare: Thella JohnsonProducent: Maria Götselius

En fredsvision förvandlades till en mardrömslik dystopi. Oskar Kardemark berättar historien om Lost Horizon, filmen som förstördes men skapade ett begrepp som fortsatt leva sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna1967 förstördes originalnegativen till Frank Capras film Lost Horizon i en brand. Att söka efter ett förlorat konstverk är allt som oftast en kärlekshandling och det gäller inte minst Capras mytomspunna film från 1937. När det under 1970-talet spreds en våg av intresse för tidig amerikansk film påbörjade forskare vid UCLA en världsomspännande sökinsats efter kopior av Lost Horizon; ett arbete som kom att pågå i flera decennier. I brist på kopior sökte man efter kopior av kopior. Att filmen på 1930–40-talen utsatts för en serie förödande omklippningar försvårade arbetet ytterligare. Men genom idogt arbete kunde man snart börja sammanfoga upphittade bildrutor till ett lapptäcke, en sorts Frankenstein-kreation av filmsnuttar som man ömsint restaurerade och blåste liv i.När man ser resultatet av deras arbete idag så är det omöjligt att skilja filmens öde från upplevelsen av den. Kontrast, skärpa och kornighet skiljer sig kraftigt från scen till scen. Ibland fryser bilden. Skådespelarnas läppar stannar men rösterna fortsätter att höras. Då har man varit tvungen att klippa in stillbilder eftersom man inte lyckats hittat något filmmaterial. Trots detta, eller kanske på grund av alla skavanker och egenheter, är filmens magi påtaglig.I filmen, som baseras på James Hiltons roman med samma namn, får vi möta en brokig skara individer som flytt ett krigshärjat Kina med flyg bara för att kraschlanda i bergen någonstans utanför Tibet. Bland passagerarna finns toppdiplomaten Conway, filmens bultande hjärta och samvete. Precis när de börjar misströsta i vrakresterna kommer en rad gestalter ner från det snöklädda berget intill. Det är invånare från en närliggande dalgång. Sällskapet förses med varma kläder och får följa med till en undangömd skreva i berget – en passage. De går in. När de kommer ut på andra sidan så har vinden upphört att vina, snön slutat yra och solen strålar mot dem. De har kommit till Shangri-La, en plats där tiden kryper fram, sjukdomar är utrotade och krig är ett minne blott.James Hilton skrev boken under mellankrigsåret 1933 som en reaktion på utvecklingen i Europa. Inspirerad av österländska trosläror och sporrad av en egen civilisationskritik formulerade han sin vision av en paradisisk idealsamvaro för mänskligheten: Shangri-La.Den udda historien talade till regissören Frank Capra, som vid den här tiden var ett av Hollywoods stora namn. Genom att ta sig an mastodontprojektet tog han ett riskfyllt steg i karriären. Efter att filmen färdigställts började en ny kamp - den för att bevara filmen och försöka hålla den intakt.Under åren som följde klipptes och klistrades det nämligen friskt i filmen. Bakom omklippningarna fanns såväl politiska som ekonomiska motiv. Med en kortare film kunde filmbolaget till exempel hålla flera visningar och få in mer pengar. Även den amerikanska försvarsmakten var där med saxen. Under andra världskriget valdes filmen ut som underhållning för stridande trupper. Ett udda val för soldater i krig kan tyckas, i och med filmens fredsbudskap. Detta löste man genom att klippa bort hela 22 minuter, däribland den monolog där Conway återger sin fredsvision. Sannolikt valdes Lost Horizon på grund av sina eskapistiska kvalitéer, som en verklighetsflykt undan krigets fasor. Och det är så filmen fortsatt att betraktas, som en äventyrsfilm.Franklin D Roosevelt ska ha varit en hängiven beundrare av Lost Horizon och begärt att få en egen kopia till Vita huset. Några år senare, efter attacken på Pearl Harbor, gick så även U.S.A in i andra världskriget. I samband med ett flyganfall mot Tokyo som svar på attacken ska Roosevelt ha fått frågan var bombplanen egentligen lyft ifrån. Jo från Shangri-La förstås, svarade han. Ett av flottans hangarfartyg hade döpts till just detta. Shangri-La hade etablerats som metafor, men paradiset hade utarmats på sitt visionära budskap. Berättelsens Shangri-La hade tolkats bokstavligt, som en mystisk, undangömd plats, en exotisk kurort där individens önskningar kunde gå i uppfyllelse. En plats varifrån stridsflyg kunde lyfta som ur tomma intet för att sätta skräck i fienden.Också i vår tid har berättelsen fortsatt förvrängas. I den fascinerande dokumentärfilmen ”Shangri-La – Paradiset på jorden?” ger sig filmaren Mirka Duijn ut på en vindlande resa efter att hon funnit en tidningsartikel som hävdar att det verkliga Shangri-La nu hittats, och att det ligger i en avlägsen del av Kina. Lokalinvånarna hävdar att ett flygplan kraschade där i början av förra seklet och att Hilton använde händelsen och platsen som stoff till sin berättelse. Kunde detta stämma? Duijn ställer sig frågan: vad händer när ett fiktivt paradis möter en verklig plats? Hennes film handlar om fattigdom och förhoppningen om vad ökad turism skulle kunna innebära för den lilla bergsbyn – förhoppningen att de nya besökarna ska förvandla fiktionens Shangri-La till en verklig guldgruva.Filmens regissör Frank Capra tog själv värvning efter Japans attack på Pearl Harbor och skulle komma att se krigets fasor på nära håll. Som utsänd av USA:s armé dokumenterade han kriget och producerade propagandafilmer för den inhemska publiken. Som ett svar på den tyska filmregissören Leni Riefenstahls Viljans triumf kom han att göra sju filmer för armén under samlingsnamnet Why we fight. Det gick fem år från Capras fredsbudskap i hjärteprojektet Lost Horizon till hans första propagandafilm. Tvivlen och kampen mellan gott och ont, rätt och fel måste ha härjat även i honom under de åren. Shangri-La har kommit att leva vidare i det amerikanska medvetandet och dess vokabulär, men har fortsatt stå för något annat än vad som var tänkt. Det fiktiva paradiset har dykt upp i allt från Kalle Anka-tidningar till det actionfyllda dataspelet Call of Duty. I Call of Duty har transformationen av Shangri-La nått vägs ände. Där har platsen förvandlats till ett mardrömslikt landskap befolkat av zombies och templen, som nu står i ruiner, ligger ovanpå övergivna guldgruvor vars snirkliga gångar löper ner i underjorden. De högre andliga värdena som var tänkta att förknippas med Shangri-La har blivit till materiell rikedom och berättelsens fredliga invånare har förvandlats till levande döda med allt annat än vänligt sinnade intentioner.Idag står dystopier högt i kurs och filmskapare verkar närmast tävla i vem som kan göra mörkast filmer. Populärkulturens förvandling av Shangri-La kan ses som en spegling av hur det som framstår som idealistiskt riskerar att uppfattas som världsfrånvänt och naivt.Den lappade och lagade filmen påminner om hur hoppet om det goda och ömsinta är en färskvara; hur vår tro på det fredliga gång på gång måste repareras och förnyas. Tacksamt då att Lost Horizon åter finns att ta del av – med sitt ursprungliga budskap intakt. Oskar Kardemark, konstnärProducent: Ann Lingebrandt Verk:Jeremy Arnold: The hearts and minds of all humanity. The making of lost horizon. Colombia Pictures, 2017.Rita Belda: Restoring Shangri-La. Colombia Pictures, 2017.Mirka Duijn: Shangri-La – Paradiset på jorden? SVT samproduktion, 2022. Frank Capra: Why We Fight - Prelude to War (1942)

”Jeg var 16 år gammel, lige flyttet hjemmefra og spiste lagkage til aftensmad. Hver aften!” Forfatter Emma Rosenzweig har altid været nysgerrig og sulten på livets muligheder og tager derfor ret tidligt, store bidder af tilværelsens kager. Hendes roomie arbejder i et konditori og når pengene er få, bliver aftensmaden tit en lagkage, der er blevet til overs. Der er dog et sted, hvor den unge Emma bruger penge: i biografen! En aften hvor hun er alene afsted, ser hun Sofia Coppolas nyfortolkning af ”Marie Antionette”. Filmens soundtrack får en afgørende betydning for Emmas liv, fordi det er her hun møder New Orders nummer ”Age Of Consent”. Og når man er ”en lille arkivist”, så må Emma straks undersøge resten af albummet ”Power, Corruption & Lies”. Sangene vælter Emma bagover og her i 2024 kan hun se tilbage på et levet liv, hvor New Orders sange både har fyldt i tider med sorg, glæde, dans, sex, litteratur, arbejde og rejser. I denne første del af ugens Portrætalbum kan du lære teenageren Emma Rosenzweig bedre at kende, når vi blandt andet tager med til Ungdomshus demonstrationer på Nørrebro og kommer med en høflig ældre herre i biografen. Udsendelse nr.: 152 Vært: Anders Bøtter Klip og lyddesign: Emil Germod Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Produceret af: Bowie-JettSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I år är det 100 år sedan den armeniska regissören Sergej Parajanov föddes i den georgiska huvudstaden Tbilisi i dåvarande Sovjetunionen. Det här firas stort runt om i världen inte minst i Armenien och Georgien. P1 Kultur åkte dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "I filmens tempel finns ljus, bilder och verklighet – Sergej Parajanov var mästaren i det templet.” Citatet kommer från Jean-Luc Godard och beskriver den armeniska regissören Sergei Parajanov – vars filmer inte sällan hamnar högt upp topplistor som rankar filmhistorien. Parajanovs uttrycksfulla filmer gick på tvären med Sovjetunionens rådande konstideal, och hans liv präglades av långa perioder i fångenskap. Något som gör hans säregna filmer – som sprudlar av färg och liv – unika.Reporter: Jacob Hallerström, frilansProducent: Maria Götselius

Det hett efterlängtade uppföljaravsnittet till Om filmens grovarbetare från 2020, då Stefan Jansson droppade osannolikt många namn som man nästan känner igen, skådespelare som knegat på och stämplat in och huggit i och som sällan fått sitt namn överst på affischen. Nu droppar han ytterligare ett pärlband av gnistrande namn, bland annat Ittla Frodi, Barbro Frodi och Viktor Rydberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

CNN, BBC, NEW YORK TIMES, The Guardian, og mange flere skriver i dag om filmen "The Apprentice". Filmen er dansk co-produceret og skabt af den iranskdanske instruktør Ali Abassi. Filmens omdrejningspunkt er den amerikanske ekspræsident, Donald John Trump - og efter sigende ikke ligefrem et flatterende portræt. Faktisk truer Trump ligefrem med at sagsøge filmskaberne. Vi ringer til Cannes for at finde hoved og hale i det storpolitiske filmdrama. Nu ligger den endelig klar, museumsreformen - efter ti år og fejlslåede forsøg fra fire kulturministre. Reformen betyder blandt andet at der skal nedsættes et museumsnævnet, som både skal bestemme, hvilke museer, der skal statsanderkendes - hvilke der ikke skal - og hvor meget museerne skal få i grundtilskud. Vi zoomer ind på museernes magtkabinet. Værter: Chris Pedersen og Casper Thrane Dyrholm.

I veckans avsnitt tar vi en kik på succéserien Fallout. Baserad på en av Geekpoddens absoluta favoritspelserier och säkert något många sett fram emot sedan det först annonserades att just denna spelserie skulle flytta över till tv-seriernas värld. Betygen är höga och de flesta verkar överens om att de lyckats med överföringen. Seriens succé har dessutom givit en rejäl push för spelserien där vissa titlar slår rekord världen över. Fallout 76 har fler spelar än de någonsin haft, Fallout 4-säljer slut i fysiska kopior då en next-gen-patch precis släppts loss. En patch som fixar en hel del, bjuder på 60fps och helt nya uppdrag. Magnus har vigt de senaste veckorna åt att återbekanta sig med spelets version av Boston. En rapport från detta dyker givetvis upp! Men det är inte bara Fallout på menyn. Det blir en djupdykning i filmtrender. Vilka trender kan vi se i årets biofilmer? Förutom de ständiga uppföljarna får vi "biopics", "ensam snubbe mot världen", "post-apokalypsen" och "A.I". Men hur heta känns de? Vi tar tempen! Lyssna på veckans avsnitt (och alla andra avsnitt också för den delen) på valfri podcast-app, Spotify eller direkt på www.geekpodden.se   MEDVERKANDE:

Lone Scherfig sætter i den nye 'Pigen, der fortalte film' fortællingers fortryllende kraft under lup. Men... med store kræfter medfølger stort ansvar. Vi taler med instruktøren om hvilken magt, der bor i filmmediet og om det ansvar, man har som filminstruktør. 17 bøger til en værdi på over 3 millioner kroner er forsvundet. En georgisk bogbande har nemlig raseret nationalbiblioteker i adskillige europæiske lande. Nu er de endelig blevet fanget. Vi zoomer ind på bogbanden og den kulturarv, de har stjålet. Værter: Linnea Albinus Lande & Chris Pedersen.

Det er sesongavslutning hos Radio Ghibli og en slags undervurdert Ghibli-perle står for tur. Dagens Wadai handler om lage en rangert liste over hvilke filmer som vi mener er best så langt. Tidskoder: (00:00) - Intro (00:53) - Sakura og skolestart i Japan (06:10) - Filmens handling (10:23) - Flashback og nåtids-grepet (15:10) - Sjelsettende minner (19:30) - Jordbruk og europeisk folkemusikk (28:29) - Den japanske kjernefamilien (40:45) - Ekteskap i luften? (48:26) - Vår dom (54:20) - Sesongavslutning: Vi rangerer filmene så langt!

Hvordan får man os til at gyse i biografen? Hvad får os til at græde? Hvilke områder i hjernen er mest på arbejde i biografen? Hvordan arbejder en filminstruktør? Hvordan skriver man en god anmeldelse? Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd. Vært: Peter Lund Madsen. Gæst: Martin Schmidt og Christian Monggaard.

Studio Ghiblis første kassasuksess! Filmen om Kiki berører tema som å være ny og fremmed, og third-culture-kids-duoen i studio lar seg berøre. I dagens Wadai snakkes det om japanke barn som må bli voksen fortere enn vi i Norge kanskje er vant til. Tidskoder: (00:00) - Intro (02:56) - Filmens handling (03:55) - På svenske trakter (05:52) - Hekser og katter (15:40) - Å miste sin chi (26:50) - Jappetida (38:42) - Vår dom (42:47) - Third Culture Kids-twist (44:25) - Dagens Wadai: Voksne barn

Swimmingpooler fyller landskapet på platser som inte är avsedda för människor. Men vad står de för egentligen? Petter Lindblad Ehnborg dyker ner i filmhistorien i jakt på svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Filmhistoriens kändaste swimmingpool inleder Billy Wilders Sunset Boulevard från 1950. Los Angeles mordrotel anländer till den bedagade stumfilmsstjärnan Norma Desmonds kråkslott. I simbassängen ligger en död manusförfattare. Joe Gillis stumma ansikte filmas från botten men hans röst talar från andra sidan döden, lika skämtsam som alltid. ”Den stackars dumskallen”, säger han. ”Han hade alltid velat ha en pool. Och tja, i slutänden fick han en. Bara det att priset blev lite väl högt.”Joe är en av många som sökt slå sig fram i Hollywood och misslyckats, bara för att falla tillbaka i rollen som Norma Desmonds hållherre. Han får uppehälle och skräddarsydda plagg mot att motvilligt sola sig i hennes falnade glans. Hon betalar hans skulder så länge han spelar med och ser sig förvandlad till rekvisita i hennes vanföreställning om att ännu vara åtrådd av massorna. För Joe var poolen medan han ännu levde en tydlig symbol för framgången mot vilken han strävat, en dröm om Hollywood som han förstås varit långt ifrån ensam om att drömma.Redan på 1910-talet blev swimmingpoolen ett av de främsta exemplen på iögonfallande konsumtion bland västkustens nyrika filmelit. Senare under seklet öppnades drömmen upp för en växande medelklass i takt med tekniska landvinningar och ökat välstånd. Liksom andra kaliforniska drömmar visade den sig väl lämpad för export. Ett azurblått pärlband av rektanglar och njurformade bassänger rullades ut över de svällande amerikanska villaförorterna. Så fjärran som i Falun lät arkitekten Jack Hanson år 1963 rita en villa åt sig själv, med en pool där tretton simmade längder blev exakt hundra meter.Swimmingpoolens symbolism under sextiotalet kan tyckas lika självklar som banal. Att bli med pool var på sätt och vis att vara framme: att ha jobbat hårt och belönas med det goda livet – det okomplicerade, ständigt salongsberusade. Eller åtminstone att uppnå bilden av detsamma, och vilken bild sedan! Få saker gör sig väl lika bra inför ögat som solglitter mot vatten och vågformigt kakel. Vem kan väl undgå att dyka in i en pool som den i David Hockneys målning A Bigger Splash från 1967, vilken inte för inte avbildats från ett fotografi, och alltså är en bild av en bild.Konstnärens kaliforniska dröm fick snart vingar och spred sig över världen. Tio år efter Hockneys större stänk blev den japanske illustratören Hiroshi Nagais vagt kaliforniska, spöklikt obefolkade pooler, stillahavsstränder och anonyma skylines i skymningen den kanske främsta illustrationen till stämningarna under den inhemska bubbelekonomins uppgång och fall. Inte minst då han återkommande illustrerade skivomslagen till erans soundtrack, den luftiga hissmusiken City Pop.Samtidigt finns en mörk underström till framgångssagans solglittrande symbolism. Att lyssna på City Pop är att lyssna till ljudet av ett tuggummi på väg att spricka. I Falun lät Jack Hanson bygga in sin utomhuspool för att undvika att den fylldes av svenska höstlöv. Hockneys stillsamma målning bryts av en olycksbådande vattenkaskad som till skillnad från resten av duken tog veckor att måla. Och för Joe Gillis blir swimmingpoolen ett kärl för framgången mot vilken han strävat, men också för risken att drunkna i densamma. Eller än värre: att aldrig nå fram. Kanske är ett återvändande till Mellanvästerns dammstormar och ett liv som lokalreporter faktiskt ett öde värre än döden?I gränslandet mellan framgång och flopp blir poolen så en möjlig symbol för risken att sikta för högt, drabbas av hybris och invaggas i tron att illusioner är eviga. Sunset Boulevard:s bild av liket som flyter på mage och blickar mot poolens botten har över tid blivit en kliché som återvunnits i åtskilliga filmer och kriminalromaner, inte sällan för att illustrera just fall från höga höjder. De döda är människor som blivit övermodiga, slagit sig i slang med fel personer, och till sist bitits i svansen av sin orättfärdigt fångna makt eller rikedom.Sådana berättelser handlar inte minst om illusioner som bryts, en ordnad fasad som krackelerar. Just lättjans bländverk och spänningsfältet mellan ordning och oreda är sådana frågor som upptar Joan Didion då hon betraktar den kaliforniska swimmingpoolen. I essän Holy Water från 1979 vänder hon sig mot den vanliga bilden av den privata bassängen som en symbol för uppnått välstånd och en njutningslysten kroppskultur. För den kaliforniska människan är poolen enligt Didion snarare en symbol för ordning, kontroll över det okontrollerbara. Som hon skriver: ”En pool är vatten, tillgängliggjort och användbart, och är, som sådant, oändligt lugnande för det västliga ögat.” Den amerikanska västern, alltså den som enligt Didion börjar där den årliga nederbörden sjunker under tjugo tum.Essän låter ana att Didion om hon valt bort pennan hade kunnat bli en lika framgångsrik vattenbyggnadsingenjör. Hon vittnar om ett intensivt intresse för de infrastrukturella arrangemang som möjliggjort blomstrande metropoler på en plats som ur naturens perspektiv är ren öken. Reservoarer, kanaler och akvedukter, ett intrikat nätverk av sensorer, datorer och samstämda människor som alla strävar efter att upprätthålla vrångbilden att Kalifornien är en plats lämpad för människor. Som hon skriver: ”Det kaliforniska livets skenbara lätthet är en illusion, och de som tror att illusionen är verklig lever här bara på det mest tillfälliga vis.” Kanske är dessa tillfälliga gäster just sådana som utbölingarna Joe Gillis och Norma Desmond, invånare i en stad som spelar sig själv, där både människor och hus kan liknas vid kulisser.Didions text kan tyckas profetisk inte minst då den skrevs långt innan den allmänna insikten om det existentiella hot mot mänskligheten som den globala uppvärmningen innebär. I den privata swimmingpoolen, nedgrävd i torkans Kalifornien, urskiljer hon en ojämn dragkamp mellan drömmen om att tämja naturen och det i grunden otämjbara i delstatens jordbävningar, eldstormar och översvämningar – företeelser som sedan dess ökat i såväl frekvens som omfattning. Kanske är till och med den döde Joe Gillis en i sammanhanget oväntad profet: nog fick vi en pool alltid – men kanske blev priset väl högt?Också Norma Desmond får betala dyrt, även om hennes drunkning snarare är av det bildliga slaget. I Sunset Boulevard:s slutscen möts hon, Joe Gillis mörderska, mästaren i förnekelse, av polis och pressuppbåd, men tror sig mitt i myllret vara tillbaka i filmstudion för en inspelning. Hon har klängt fast vid en dröm så desperat att den omslutit henne som mörka vatten. Filmens allra sista klipp blir så en spegelbild av dess inledning. Nu är det Norma som bryter den fjärde väggen och vänder sig mot kameran, med samma uppspärrade ögon och likstela ansikte som tidigare Joe Gillis. Hennes ansikte suddas långsamt ut, redo att försjunka i glömskan.Petter Lindblad Ehnborgpsykolog och essäist

Sot-troll, skogsguder og en kattebuss - vi har kommet frem til en av de mest ikoniske filmene til Studio Ghibli. I Dagens Wadai snakker vi om det japanske begrepet Satoyama, som er kulturlandskap hvor natur og mennesker prøver å sameksistere på en produktiv måte. Tidskoder: (00:00) - Intro og Japans paraplytradisjoner (03:33) - Filmens handling (04:40) - En overraskende norsk kobling (07:06) - Var ikke en mega-hit (what???) (10:09) - Skildrer Miyazakis egen barndom? (13:24) - Endelig i Japan (16:30) - De flytter på landet (25:31) - Ufarlige spøkelser? (29:00) - Møte med Skogens Konge (34:00) - Religion og/eller fantasi? (39:40) - Vakker oppdragelse (42:10) - Paraplyens vandring/bussholdeplassen (52:53) - To jenter og en kattebuss (57:26) - Vår dom over filmen (01:01:14) - Dagens Wadai: Satoyama Anbefalt litteratur: Reinders, E. 2016. “The Moral Narratives of Hayao Miyazaki”. Miyazaki, H. 2014. “Starting Point, 1979-1996”.

Ethvert filmselskab med respekt for sig selv er i 1924 i besiddelse af en projektør, der bare går under navnet ''Klieg'. Under stumfilm-æraen ændrer brødrene Johann og Anton Kliegl på filmselskabernes opfattelse af, hvad en god stumfilm skal kunne. Det er ikke nok bare at have et godt plot - det kræver også god belysning. Her kan Kliegl-brødrene takke lanthaniderne og neodym for, at de har netop det. Periodisk – en RAKKERPAK Original produceret af Rakkerpak Productions.Historierne du hører bygger på journalistisk research og fakta. De kan indeholde fiktive elementer som for eksempel dialog.Hvis du kan lide min fortælling, så husk at gå ind og abonnér, give en anmeldelse og fortæl dine venner om Periodisk.Podcasten er blevet til med støtte fra Novo Nordisk Fonden. Hvis du vil vide mere kan du besøge vores website periodisk.dkAfsnittet er skrevet og tilrettelagt af Mads G. LadekarlTor Arnbjørn og Dorte Palle er producereMartin Birket-Smith står for lyddesign og mixSimon Bennebjerg er vær

I detta avsnitt pratar vi om en lite bortglömd men fin 90-talare i form av ”Vildängel”.   Filmens regissör Christer Engberg och skådespelaren Mattias Barthelsson var sjyssta och ställde upp på spontana telefonsamtal för att reda ut ett par av våra frågor angående produktionen.  Vildängel 1997 ”Jim från Stockholm flyttar till Norrland och börjar i en special-klass för elever med speciella behov. Klassen ska sätta upp en teater-pjäs.”

I denne uge er der premiere på 2. verdenskrigsfilmen "Når Befrielsen Kommer" med bl.a. Pilou Asbæk og Katrine Greis-Rosenthal på rollelisten. Filmens instruktør Anders Walter kigger forbi studiet til en snak om filmen, men også hans rejse fra tegneserietegner, over i at vinde en oscar for kortfilmen Helium, samt hvordan hans første spillefilm i 2017 endte med at blive en engelsksproget film med en af Hollywoods største stjerner. Velbekommen! Vært og tilrettelægger: Daniel Cesar.

Så sker det! Vi gennemgår den første X-Files spillefilm, 'Fight the Future', fra 1998 - der følger op på finalen i sæson 5 og sender Mulder og Scully ud for at kæmpe mod fremtiden - og en alieninvasion! Bemærk, at vi har valgt at dele gennemgangen op i to dele. Dette er 2. del, hvor vi gennemgår den sidste del af filmen, kårer The Foxy Moment og kommer med en samlet vurdering og konklusion. 0:00:00 - Intro 0:01:55 - Gennemgang 1:56:48 - The Foxy Moment  1:59:10 - Filmens modtagelse i samtiden  2:05:48 - Vurdering

"Köp två och betala för en", är ett erbjudande som vi svenskar är vana vid. Men, det är ju nya kulturberikade tider nu, och allt ska på ett nytänkande sätt vändas upp och ner - Så köp EN och betala för TVÅ! Den sitsen satte en berikad bilfirma en vid tillfället lyckligt ovetandes kille i, och nu sitter han där. Med en bil, två kreditbolag efter sig och en skuld på 160 000 + ränta. Missa inte det här programmet!VERKLIGHETSCHECKEN BEHÖVER INGA 160 000 KR + RÄNTA FÖR ATT RULLA VIDARE, MEN 2000 KR INNAN DEN 28 FEBRUARI MÅSTE KOMMA IN, FÖR ATT VI SKA KUNNA RULLA VIDARE OCH GE ER NYA PROGRAM I MARS:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaIdag är det lördagen den 11 februari, och programmets gäster serveras dessa ämnen:* Blåst av berikande bilhandlare - Fick en betalade för två.* Med syriska tårar och en gammal farmor söker dom genvägar till Sverige.* Filmens värld: Hur kommer det sig att vi hejar på kriminella?* Dags för slavarbete istället för att peta i rabatter?* Det här är inte Big Brother, det är en vanlig dag i gör-vad-fan-du-vill-sverige.* Ett konstant krypande av små äckel.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Tomas Wiklund & Johan Widén VI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:LIVET SOM KRIMINALVÅRDARE - MED FEMINISTISKA CHEFERhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/livet-som-kriminalvaardare-med-feministiAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 18 februariDu hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEi drink my coffee alone - nichtshttps://www.youtube.com/watch?v=K5K_klgbQ7k&ab_channel=IDrinkMyCoffeeAlone-TopicTOMASThe Sisters of Mercy @ Dominion / Mother Russiahttps://www.youtube.com/watch?v=8zow2Dblvwo&ab_channel=sistersteklandakapascalELISABETHHotell Romantikhttps://www.svtplay.se/hotell-romantikJOHANJohan Widén Musichttps://www.youtube.com/@johanwidenmusic

Kritikerduell om tittarsuccén på SVT. I den slutgiltiga uppgörelsen skärskådar vi skådespeleriet, scenografin och spänningsmomenten. Vad är bäst och vad är sämst? Mikael Marcimains dramatisering av Kerstin Ekmans roman "Händelser vid vatten" går i mål idag när det sjätte och sista avsnittet läggs upp på SVT Play. Dramaserien har blivit lägerelds-tv på söndagskvällarna. Många älskar serien med Rolf Lassgård och Pernilla August i några av huvudrollerna, och kritikerna var överlag mycket positiva i sina recensioner. Men det har också klagats på dåligt ljud och att den kanske mest ändå är omsorgsfull scenografi av ett svunnet Sverige. Vi låter två kritiker mötas i en slutgiltig duell. I ena ringhörnan: Helena Lindblad, filmredaktör på Dagens Nyheter. Hon gav Händelser vid vatten högsta betyg i sin recension. I den andra, mer skeptiska, ringhörnan: Jenny Aschenbrenner, kulturjournalist. OBS! Vi avslöjar INTE slutet på serien.SILVANA IMAM – FRÅN MIKROFONEN TILL BIODUKENSilvana Imam gör debut som skådespelare i filmen "Dogborn" som har premiär i dag. Samtidigt har hon ett nytt album på gång. Skådespelardebuten var mer känslor än kontroll, berättar hon för P1 Kulturs reporter Björn Jansson.SOCKEREXPERIMENTET PÅ VIPEHOLMVipeholms sjukhus i östra Lund var en anstalt för "sinnesslöa" under åren 1935-1982. På sjukhuset utfördes experiment på intagna patienter med intellektuell funktionsnedsättning, i strid mot medicinsk-etiska principer. Ett av dem var kariesexperimentet, när patienterna tvingades äta stora mängder kola för att se hur det påverkade deras tandhälsa. Kariesexperimentet och verksamheten på Vipeholm har skildrats i P1s prisbelönade dokumentärserie "Vipeholmsanstalten" av reportern Randi Mossige-Norheim och producenten Magnus Arvidson. Nu kommer filmen "Sockerexperimentet". Vad kan fiktionen tillföra vår förståelse av de verkliga händelserna? Filmens huvudrollsinnehavare Amanda Malmberg, producenten Johan Fågelström och regissören John Tornblad kommer till studion.KLASSIKERN: KATTRESAN AV IVAR AROSENIUSKonstnären Ivar Arosenius föddes 1878 och hans bilder känner man kanske framförallt igen på deras humor. Men det allra mest spridda och älskade av hans verk blev en saga för barn: Kattresan, som översatts till en mängd språk och på svenska utgivits 24 gånger vid det här laget. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger Kattresan en ram i veckans Klassiker.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Rumvæsner invaderer jorden, og vil bolle sig til verdensherredømme!Samtykke, kondomer, sex og hotdogs, det er omdrejningspunktet i Albert Rosin Harson filmen "Jomfruer Fra Rummet".Jomfruer Fra Rummet følger man den unge gymnasieelev Gustav (Albert Rosin Harson) som er håbløst forelsket i pigen Barbara (Zelma Feldman Lewerissa). En skæbnesvanger aften møder han Allan (Tobias Stelzner), som ikke alene er en umenneskelig smuk fyr, han er også et umenneskelig menneske - han er nemlig et rumvæsen!Episoden er bragt i samarbejde med Nordisk Film Biografer Odense.Vi bringer vores spoiler frie anmeldelse af filmen Jomfruer Fra Rummet.Produceret af: Nordisk FilmInstrueret af: Peter Molde-AmelungSkrevet af: Thomas GludMedvirkende: Albert Rosin Harson, Milo Campanale, Zelma Feldman Lewerissa, Tobias Stelzner, Peder Thomas Pedersen, Julie Agnete Vang, Jesper Ole Feit Andersen og Lars Hjortshøj.Filmens officielle plot:For de to outsidere Gustav og hans bedste ven Buller er gymnasietiden ved at være ovre. De to outsidere tænker på sex - og taler hele tiden om det. Gustav er håbløst forelsket i populære Barbara, som knap nok er klar over hans eksistens. Da et rumvæsen i skikkelse af en flot fyr ved navn Allan, pludselig dumper ned fra himlen og flytter ind hos Gustav ændres alt… -Filmen har biografpremiere den 09.02.2023Find dine billetter her:https://www.nfbio.dk/film/jomfruer-fra-rummetFind os på sociale medier:Vi er på Instagram, TikTok og Facebook!Instagram: https://www.instagram.com/hosfilmhulen/Facebook: https://www.facebook.com/FilmHulenTikTok: https://www.tiktok.com/@filmhulenHvis du har en nyhed eller andet, du synes vi skal tage en snak om, så send os en besked på enten Facebook, Instagram eller på mail filmhulen@gmail.com

DR1-realityprogrammet Gift ved første blik er et verdensklasse feltstudie i parforhold. Senest har Benny, der er gift med Tanja, forladt hende for rullende kameraer. Men dermed demonstrerer han en klassisk maskulinitetsmisforståelse: at tro, at det er bedre at bestemme en retning end at tale om den. (04:12) I går blev Ukraines hovedstad bombet, hvilket fik ukrainerne til at søge ly i kælderskakter og metrostationer. I et viralt twitter-klip kan man se høj som lav synge den ukrainske nationalsang, mens bomberne falder. Krisetider kalder nemlig på sammenhold, og sammenhold kalder på fællessang. Gæst: Lea Wierød Borcak, seniorforsker og formidler ved Videncenter For Sang (13:12) Anders W. Bertelsens filmdebut, Lykkelige Omstændigheder, spørger, hvad du helst vil undvære: børn eller penge? Filmens hovedroller diskuterer dilemmaet og tager stilling til hvad lykke i det hele taget går ud på. Gæster: Sofie Torp og Roberta Reichardt, skuespillere. Christian Bjørnskov, lykkeforsker på Aarhus Universitet. (31:30) Når britiske Depeche Mode udgiver nyt album i 2023 bliver det uden bandmedlemmet Andrew Fletcher, som har været med til at tegne bandet siden det blev grundlagt. Vært på Portrætalbum på Radio 4, Anders Bøtter, interviewer bandets frontmand om det nye album og om at undvære "Fletch". Gæst: Dave Gahan, forsanger Depeche Mode. (39:42) Mænd terroriserer sine omgivelser ved ikke at inddrage sine kære i de store beslutninger. Den tese fremligger forfatter til bogen "Mandsforræder" Sebastian Lynggaard på sin populære instagram-konto, herligesvend, på baggrund af Gift ved første blik, hvor Benny forlader Tanja uden at inddrage hende i beslutningen. Vi undersøger begrebet "terrorplanlægning." Gæst: Sebastian Lynggaard, forfatter og Instagram-influencer. Vært: Mathias Wissing. Tilrettelagt af: Morten Nørbo, Maja Hald, Esben Lund, Anders Bøtter See omnystudio.com/listener for privacy information.

Buss in i biomörkret, helgen bjuder på flera spännande premiärer. P1 Kultur guidar till några av guldkornen: "Comedy queen","Kupé nr 6", "Nelly & Nadine", "Drömmannen" och "The Golden age". MAGNUS GERTTEN OM NELLY & NADINEFilmfestivalen i Berlin är igång och en av filmerna som visas där är den svenska dokumentärfilmen Nelly & Nadine. Den handlar om två kvinnor som blev förälskade i varandra på julafton 1944 i koncentrationslägret Ravensbrück. Emma Engström intervjuar filmens regissör Magnus Gertten.SANNA LENKEN OM COMEDY QUEENEn annan film som tävlar i Berlin i sektionen för unga är Comedy Queen, som också går upp på svenska biografer idag. Förlaga till filmen är en bok med samma namn av författaren Jenny Jägerfeldt. Comedy Queen handlar om Sasha som förlorat sin mamma. Filmens regissör Sanna Lenken gästar P1 Kulturs studio och berättar om avvägningen mellan sorg och humor och hur hon jobbar som regissör. Hon har tidigare gjort tv-serien Tunna blå linjen och filmen Min lilla syster.ESSÄ: KAN KÄRLEK UPPSTÅ MELLAN MÄNNISKA OCH MASKIN?Det är svensk biopremiär för den tyska filmen "Drömmannen". Filmen är en kärlekshistoria mellan en manlig humanoid, alltså en mänsklig robot och en helt vanlig kvinna, forskaren Alma. Nina Asarnoj har sett den och flera andra filmer om kärleksrelationer mellan robotar, artificiella intelligenser och människor och frågar sig vad det egentligen handlar om för slags känslor.HANS-ERIK THERUS GÖR FILM OM UNION CARBIDE PRODUCTIONSRockbandet Union Carbide Productions porträtteras i en ny dokumentärfilm, "The Golden age". Mer än 30 år efter de kaosartade ungdomsåren i Göteborg pratar bandets medlemmar om känslorna som tryckte på då och de som blivit kvar nu.REPORTAGE: JUHO KUOSMANEN OM KUPÉ NR 6På väg mot Murmansk för att studera hällristningar får Laura dela sovkupé med en vodkadrickande ung man. Det ser ut att bli en jobbig tid på tåget, men oväntad vänskap uppstår. Filmen Kupé nummer 6 är Finlands Oscarsbidrag, och var nära att gå hela vägen. Björn Jansson träffade filmens regissör Juho Kuosmanen redan vid världspremiären i Cannes i somras där filmen fick jurypriset Grand Prix.KLASSIKERN: SERIEALBUMET MAUS AV ART SPIEGELMANEn skolstyrelse i Tennessee i södra USA har strukit Art Spiegelmans seriebok "Maus" från läroplanen och förbjudit den från att användas i undervisningen. Beslutet har väckt stor debatt i USA och "Maus" har sålt i stora upplagor efter att nyheten blev känd. I veckans Klassiker hör vi om den Pulitzerprisbelönade serieromanen från 1980-talet. Fredrik Wadström berättar om serieromanen om Förintelsen där judarna är möss och nazisterna katter.Programledare: Lisa Bergström Producent: Anna Tullberg

Nyheter på finska. Programmets tema är kompis- och kärleksrelationer. Den finska filmen Hölmö nuori sydän behandlar utanförskap, flyktig ungdomskärlek och tonårsgraviditet. Filmens regissör Selma Vilhunen har ofta jobbat med ungdomar och vill ge plats åt deras berättelser. En av huvudrollsinnehavarna berättar hur han förberedde sig för inspelningarna av sin allra första filmroll. Vi träffar också två sverigefinska tonårskillar och pratar vänskap.

Wir schauen uns heute die die Mini SE genauer an, sagen Euch was die Unterschiede zwischen der Mini 1, Mini 2 und der Mini SE sind und für wen die Drohne gedacht ist. Autel hat gleich zwei neue Drohnenklassen vorgestellt, die EVO Nano und die EVO Lite. Auch da schauen wir genauer hin. Außerdem sprechen wir über Drohnen-Folierungen. Es ist ja im Moment ein ziemlicher Trend, Drohnen mit bunten Folien zu bestücken. Wir werfen einen Block auf die neuen Sonderregelungen für die Open A2 Kategorie und zum Schluss nehmen wir uns mal das Mysterium des Filmens in D-Log vor.

I dagens avsnitt pratar vi bl.a. om: den härliga och något ovanliga bio-upplevelsen som förledde detta avsnitt. Mikrodosering och vad det nu innebär. Filmens enkla premiss som fångar Benjamin DIREKT. Medelålderskrisen vi alla väntar på!!!!! Den fantastiska känslan när man är två öl in = salongsberusning och hur filmen på olika sätt kretsar kring just det. Mörker, misär och alkoholism; men måste det oundvikligen gå dit? Vad det är som gör en bra lärare! Går filmen för långt i sin romantisering av alkohol? Kameraspråket som vill få publiken berusad, dogma-film, diegetisk musik och lite annat tekniskt nörderi. Joel hade inte förstått att Mads Mikkelsen faktiskt pratar danska... Både nattsvarta och mer hoppfulla trivias, två bonus-filmtips(!) och maaaaassa annat KUL!

Eddie (Mohamed Omar) pratar med Jan-Olof Sandgren om hur fruktan för apokalypsen används för att legitimera makt. Som exempel tar vi upp bl. a. "klimatkrisen" och covid-19. Läs även Jan-Olof Sandgrens artikel "Apokalypser legitimerar makt" (3/9 2021) på bloggen DET GODA SAMHÄLLET: https://detgodasamhallet.com/2021/09/03/jan-olof-sandgren-apokalypser-legitimerar-makt/ Terry Gilliams film "Twelve Monkeys" (1995)utspelar sig i en framtida värld efter virusapokalypsen. I stort sett hela mänskligheten har utplånats av ett virus 1997. De som överlevde håller till under jorden i en permanent lockdown styrda av diktatoriska experter. Brad Pitt spelar rollen som psykopatisk miljöaktivist: ”Wiping out the human race? That's a great idea.” I filmen Contagion (2011) överförs från ett virus fladdermöss till människor och dödar 26 miljoner människor. Viruset är mycket farligare än det vi vet om covid-19. Men det finns något som är farligare än viruset: rädsla. Filmens motto är: ”Inget sprids som rädsla”.

Scientologikyrkan samlar kändisar i Celebrity Centers. Tom Cruise: ”Vi är DE ENDA som kan hjälpa när olyckan sker…” Kubricks sista film ”Eyes Wide Shut” (1999) om erotiska fantasier och svartsjuka i ockulta miljöer. Filmens stjärnor och Kubricks dotter var scientologer.Håkan Järvå, psykolog, var tidigare scientolog. Han förklarar att scientologikyrkans kärna är terapi, inte religion; att medlemmar skuldsatte sig för att gå dyra kurser i tro att lånen kan fixas när man blivit ”clear” och framgångsrik; att scientologin idag för en tynande tillvaro i Sverige.”Positivt tänkande” - nygammalt magiskt tänkande har förekommit i Scientologikyrkan, Livets Ord, New Age, vissa terapier och managementkurser. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mette og Teddy fortsætter deres snak om Star Wars i "Rejser i tid og rum". Denne gang kommer de ind på Star Wars som et moderne fænomen, som fans kan bygge videre på. Dagens gæst er derfor Shahbaz, som ikke kun er Star Wars-fan, han er også ved at færdiggøre sin Star Wars fanfilm. Filmens titel er "Star Wars: Shrouded Destiny", danskproduceret og bl.a. med Lars Mikkelsen på rollelisten. Vignetmusikken er lavet af Helle Tjørnov. Star Wars-temaet er lavet af John Williams. Mandalorian-temaet er lavet af Ludwig Göransson. Star Wars and Other Galactic Funk er lavet af Meco. Gør dig selv en tjeneste og meld dig ind i Podcastlaboratoriet via facebook, så du kan deltage i samtalerne omkring andre podcasts. Her snakker vi også om LydPod'en, som er bibliotekets helt egen podcast-klub, hvor vi altid får spændende gæster på besøg.  Lav gerne en anmeldelse af podcasten og skriv, hvilket emne vi skal snakke om næste gang. ISBN 978-87-94106-05-4

Nahid Persson Sarvestani har en lång karriär som filmare bakom sig. I sin senaste dokumentärfilm, Hör min röst, slöjans revolution, vänder hon åter blicken mot sitt gamla hemland Iran och ser en växande motståndsrörelse med en sällsynt orädd och karismatisk huvudperson. Natali Noor har skapat filmens gripande musik. Allt fler iranska kvinnor kastar den obligatoriska slöjan. På youtube och facebook sprids klipp med kvinnor som öppet trotsar regimen genom att köra bil, cykla eller vistas utomhus utan hijab. Bakom upproret står journalisten och aktivisten Masih Alinejad som med 6 miljoner följare på sociala medier snabbt blivit en nagel i ögat på mullorna i Teheran. Filmens  originaltitel är Be my voice. Filmen visades nyligen på SVT och finns att se på SVTplay. 

1944 kom filmen Gaslight med Ingrid Bergman i huvudrollen som skildrar hur hon systematiskt bryts ner av sin man i syfte att få henne att tro att hon är sinnessjuk. Filmens namn har gett upphov till ordet gaslighting som är en form av manipulation där förövaren får sitt offer att tvivla på sina egna minnen, uppfattning och sinneshälsa. Björn och Lina pratar om hur gaslightaren brukar gå till väga och listar nio varningstecken på att du själv är utsatt för gaslighting.Klipp och musik:Gaslight (1944)Trumps installationstalReid Krauss - Gaslightingmail: dummamanniskor@gmail.comproducent: Clara Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är många som dagligen kollar på tv, film, serier m.m. Ett vanligt uttryck är "Har du sett den filmen?".... men om vi backar bandet ända bak tills man frågade "Har du sett det där som kallas film?". Det var ju ändå ganska länge sedan och det har hänt en hel del på vägen. Magnus och Magnus har grävt bland världens allra första filmer. Ända bak till 1800-talet och hur allt egentligen startade och sedan utvecklades till en industri som vi skulle få se växa mer än nog någon hade kunnat tänka sig. "Arrival of a train", "A Trip to the Moon", "The Devils Castle", "Roundhay Garden Scene"... känner ni igen dem? Kanske några va? De tillhör nämligen de första åren av film och fler av dem har spelat oerhört viktiga roller för filmens utveckling. Visste ni t.ex att Thomas Edison, ja samma kille som tog patent på glödlampan, var starkt inblandad i filmens födelse? Han och många andra visionärer betas av i denna filmresa med många betydelsefulla stopp. Vi reser bakåt i tiden för att sedan hoppa steg för steg tillbaka till framtiden och in i den tidiga delen av Hollywood. Hollywoods guldålder då? Lugnt, den kommer i ett kommande avsnitt. Lyssna via valfri podcast-app, Spotify, iTunes, Acast eller på www.geekpodden.se

Film har altid været med til at skabe drømme. Især de film, der former et menneske inden de bliver voksne. En personlig dagdrøm om filmens indvirken på sindet op gennem 1970´erne og 1980´erne med et soundtrack fra både King Kong, Dødens Gab, Du er ikke alene, Elefantmanden og andre klassikere. Produceret for DR af Munck Studios København.

Film har altid været med til at skabe drømme. Især de film, der former et menneske inden de bliver voksne. En personlig dagdrøm om filmens indvirken på sindet op gennem 1970´erne og 1980´erne med et soundtrack fra både King Kong, Dødens Gab, Du er ikke alene, Elefantmanden og andre klassikere. Produceret for DR af Munck Studios København.

"The Lucky Texan" er en b-western fra 1934 med John Wayne i hovedrollen, sammen med Barbara Sheldon, Gabby Hayes og den legendariske stuntman Yakima Canutt. Den er skrevet og instrueret af Robert N. Bradbury. Filmen indeholder et tidligt blik på, hvordan Gabby Hayes vil udvikle sin karakter i senere film. Filmens titel var oprindelig "Gold Strike River" og den blev senere genudgivet i farver med lige præcis den titel. Plottet omhandler John Wayne, som finder guld og stoler på en mand, der ikke er værd at stole på. Giv os en anmeldelse på iTunes, Podimo, Spotify eller hvor du ellers lytter til podcasts. Skriv til os via mail på johnwaynepod@hotmail.com. Meld dig ind i vores facebook-gruppe: "På jagt efter... John Wayne". Vi er også på instagram: johnwaynepodcasting. Find out more at https://p-jagt-efter-john-wayne.pinecast.co This podcast is powered by Pinecast.

I disse innetider passer det bra å hente inspirasjon fra andre kilder enn de tradisjonelle. Fra film, for eksempel. I denne podden snakker vi om filmer vi som fotografer er blitt inspirert av.

I det här avsnittet pratar vi bl.a. om: Representationen av 1890-talet och den allmänna världsuppbyggnaden. Filmens säregna stil och ton som både fångar och skrämmer publiken. Den omedvetna kopplingen till isolationen under pandemin. Joel bjuder på en flygplans-anekdot! Vad händer egentligen på riktigt, är allt bara illusioner? Dom övernaturliga elementens inverkan och galenskapens påtaglighet. Den något oväntade och mörka humorn! Hur filmens visuellt unika stil med analog, svartvit och kvadratisk bild verkligen stärker berättelsen. Ljudläggningen och framförallt misthornets extrema påverkan! Vart är Oscarsnomineringarna!? Många väldigt roliga trivias och såklart MASSA annat kul!!

I dagens avsnitt pratar vi bl.a. om: Varför Good Time verkar vara en hit jämfört med vattendelaren Uncut Gems. Bröderna Safdies fantastiska förmåga att skapa nervkittlande dramatik! Filmens egenskaper och lite ovanliga metoder som får oss att känna den där extrema stressfaktorn. Tematiken och karaktärerna som ständigt gör oss intresserade. Finns det någon sensmoral här egentligen? Den subtila samhällskommentaren och vad den eventuellt försöker säga. Safdie brödernas analoga retrostil och att det inte bara tillför något till estetiken. Långa objektiv, extrema närbilder och en hetsig klippteknik. Korrelationen mellan Robert Pattinsons kaosartade liv och kameraspråkets påtagliga intensitet. Neo-noir?? Funktionsvariationer och hur det eleverar filmen betydligt! Pattinsons nödvändiga flykt från Twilight. OCH MASSA ANNAT KUUUL!

Hasse Ekman var en av svensk films allra mest produktiva. 42 filmer regisserade han från tidigt 1940-tal och drygt tjugo år framåt. Nu får hans filmer om staden och människans utsatthet en renässans. "Dandyn i drömfabriken" heter filmvetaren Mikaela Kindbloms bok om regissören och skådespelaren Hasse Ekman. Ett långsamt projekt där hon i åratal sett om hans filmer för att lägga en sorts pussel och också revidera bilden av honom. Hon kallar det "slow filmkritik". Det har varit ganska tyst om Hasse Ekman länge men nu kan man se hans svartvita filmer igen på olika streamingtjänster. Och då dyker de upp, alla de välkända skådespelarna från förr, Birgit Tengroth, Anders Ek, Bengt Ekeroth, Eva Henning. Och så Sickan Carlsson i de mer lättsamma femtiotalskomedierna. Och Hasse Ekman själv förstås, med cigaretten i hand och hatten på nacken och schvung i stegen. Varför ska man titta på hans filmer idag? Vad berättar de? Hasse Ekman var själv kritisk till sin gärning i sena intervjuer men är det verkligen han som ska få sista ordet? Han hade tack vare sin bredd och snabbhet passat bra i dagens filmklimat, som manusförfattare på BBC eller som regissör på Netflix, menar Mikaela Kindblom. Ett reportage av Katarina Wikars.

Hasse Ekman var en av svensk films allra mest produktiva. 42 filmer regisserade han från tidigt 1940-tal och drygt tjugo år framåt. Nu får hans filmer om staden och människans utsatthet en renässans. "Dandyn i drömfabriken" heter filmvetaren Mikaela Kindbloms bok om regissören och skådespelaren Hasse Ekman. Ett långsamt projekt där hon i åratal sett om hans filmer för att lägga en sorts pussel och också revidera bilden av honom. Hon kallar det "slow filmkritik". Det har varit ganska tyst om Hasse Ekman länge men nu kan man se hans svartvita filmer igen på olika streamingtjänster. Och då dyker de upp, alla de välkända skådespelarna från förr, Birgit Tengroth, Anders Ek, Bengt Ekeroth, Eva Henning. Och så Sickan Carlsson i de mer lättsamma femtiotalskomedierna. Och Hasse Ekman själv förstås, med cigaretten i hand och hatten på nacken och schvung i stegen. Varför ska man titta på hans filmer idag? Vad berättar de? Hasse Ekman var själv kritisk till sin gärning i sena intervjuer men är det verkligen han som ska få sista ordet? Han hade tack vare sin bredd och snabbhet passat bra i dagens filmklimat, som manusförfattare på BBC eller som regissör på Netflix, menar Mikaela Kindblom. Ett reportage av Katarina Wikars.

I dagens avsnitt pratar vi bl.a. om: Filmens eventuella identitetskris? Aaron Sorkin har kanske fått för mycket på sitt bord. Manusets iver att få berätta ALLT för den dumma tittaren. Ska Aaron Sorkin verkligen regissera? Filmens påfallande förmåga att böja på sanningen samtidigt som den pissar historien i ansiktet. En signifikativ Joel–genomgång av USAs politiska klyftor, då som nu. Kamera, bildspråk, musik och skådespel! SÅKLART massa härliga trivias och mycket annat KUL!!

I sitt nya filmprojekt genomsöker Salad Hilowle den svenska konsthistorien på skildringar av svarta kroppar. Filmens titel, Vanus Labor [Fåfängans möda], har han hämtat från en målning av ett svart, nyfött gossebarn, målad av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl i mitten av 1600-talet. I filmen finns också rekvisita från Apoteket Morianen, statyer av svarta fiskare från Ulriksdals slottspark och gestaltningar av Pierre Louis Alexandre som stod modell på anrika Konstakademien i Stockholm, samma plats där Salad Hilowle 150 år senare har en eftertraktad ateljéplats. Salad Hilowle har gjort flera prisbelönta kortfilmer, exempelvis Brev till Sverige, som har setts av osannolika två miljoner personer. I sin uppmärksammade examensfilm Passion of Remembrance gjorde han en djupdykning i 90-talets svenska tv- och mediehistoria ur ett afrosvenskt perspektiv. Klipp från tv-serien Tre Kronor, Alice Bah på Disneydags och intervjuer med Dr Alban blandas med personliga och smärtsamma minnen av att möta rasism som barn.

Slut ögonen och hör den. Staden, skogen eller havet. Hur ofta gör du det. Stänger av och låter dig uppfyllas av den audiella upplevelsen av en plats? Det borde vi göra oftare enligt Erik Sellgren som nördat ner sig i ljudet, bilden och inte minst filmens roll i attraktiviteten för en plats. I det här avsnittet får vi lära oss om syndromet som får japaner att må illa i Paris, varför man kan resa till en imaginär plats i Kina och varför Kazakstan till slut omfamnar Borat.   Ett riktigt intressant avsnitt med ett lite annorlunda samtal, om jag får säga det själv! 

Terningekvinden - Et teater laver en forestilling om en kvinde, som tager beslutninger ved hjælp af en terning. Et radioprogram lader en journalist prøve at gennemføre et interview med instruktør og skuespiller ved hjælp af terninger. Det går galt. Det kan du høre i dagens program. Roskilde Festival kommer med navne - Det kan virke lige vel optimistisk, når Roskilde festival i dag lancerer 29 nye navne til sommerens festival. Men den skal nok blive til noget, for det har vi lovet, siger chefen. Hun taler med os i dag om, hvordan man kan corona-sikre 100.000 mennesker i en pøl af rytmer, mudder og alkohol. Filmens nye talenter - Den normale filmfestival Cph Pix er i år afløst af et særprogram, så man fra på søndag kan se nogle af de nyeste film fra de nye, store danske filmtalenter. Vi tager en omgang om dansk films talenter med festivaldirektøren, der står for programmet. På en dag, hvor vi også når rundt om nye film i biografen, har et stort portræt af Søren Kragh-Jacobsen - og gør plads til en halv time i juleselskab med Poul Nesgaard i Verdens Bedste Julekalender. Værter: Tore Leifer og Jesper Dein.

"Berlin Alexanderplatz" är en myllrande roman som blev en kultserie på tv och nu en prisbelönt film med handlingen förflyttad till nutid. Författaren Ulrika Kärnborg söker efter kärnan i en klassiker. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Rainer Werner Fassbinder talade gärna om kärleken som kärnan i sitt filmskapande. Han gick så långt att han påstod att han funnit nyckeln till sin övertygelse i Alfred Döblins 20-talsroman Berlin Alexanderplatz. Vid några minnesvärda tillfällen, skrev han, hade den räddat hans liv. Det var i tonåren; den blivande regissören kämpade med sin homosexualitet, och Döblins blåögda huvudkaraktär Franz Biberkopf gav Fassbinder någon att identifiera sig med. Jag förstod aldrig det där, sade skådespelaren Hanna Schygulla långt senare i ett samtal med författaren Susan Sontag, men han hade kommit på att kärlek utan direkt mening, och utan syfte, låg nära hans ideal. Kärlek utan ett syfte. Det är i förklädnad en annan version av den gudomliga och mänskliga kärlek som beskrivs i Första korintierbrevet. Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt. Vid en ytlig läsning av Döblins myllrande epos, är det svårt för mig att uppfatta det som en roman om osjälvisk kärlek. Berättelsen startar med smågangstern Franz Biberkopfs symboliska återfödelse efter sin tid på fängelset Tegel i Berlin. Åren bakom galler har gett Franz en läxa. Väl i frihet vill han ändra sitt liv och förbättra sin moral. Han strävar efter att bli ein anständiger Mensch, men det visar sig vara svårt. Trots goda föresatser, vandrar Franz mellan prostituerades dragiga hyresrum och billiga pilsnerkaféer, och klarar nätt och jämt att knoga sig fram med småjobb. Skrattet som ibland strömmar ur honom som smattret från en automatkarbin, ljuder allt mer glädjelöst. Mentalt lever han kvar i Bismarcks och den tyska kejsarmaktens tysknationella tänkande, det som senare ytterligare förråas av nazisterna. Bristen på fingertoppskänsla får honom att på en krog full av kommunister, stämma upp kejsarväldets gamla paradsång Der Wacht am Rhein. Inte ens romansen med den hjärtegoda Mieze, som delar Franz naiva öppenhet inför världen, slutar lyckligt. Mieze låter Franz bli hennes hallick, och efter det ödesdigra beslutet går hon snabbt mot sin undergång. Om det finns en underberättelse om villkorslös kärlek i Berlin Alexanderplatz handlar den om relationen mellan Franz och småtjuven Reinhold. Den svekfulle vännen är en Mefistofeles. Han ljuger, bedrar och drar sig inte för att försöka mörda Franz, som fortsätter att hysa blind tilltro till sin förgörare. Det är en kärlek som mest liknar underkastelse. Parallellen till tyska medborgares ödesbetingade lydnad i  ett samhälle som håller på att ruttna inifrån, är lika kuslig som Döblins sätt att förebåda den apokalyps som väntar med det nazistiska maktövertagandet. Just individens maktlöshet är något som den afgansk-tyske filmregissören Burhan Qurbani tar fasta på i sin nytolkning av Döblins roman. Till skillnad från Fassbinders mästerverk, utspelar sig hans Berlin Alexanderplatz i vårt eget 20-tal. Franz Biberkopf blir immigranten Francis från Guinea-Bissau, som försöker finna sin plats i ett vinterkallt Berlin. Utan vare sig identitetshandlingar eller arbetstillstånd kämpar han för att hålla huvudet över vattenytan. Vreden över de omänskliga arbetsförhållanden som råder för papperslösa flyktingar, försätter honom i en svår situation. Lika lite som Döblins Franz förmår han kontrollera sina känslor, eller styra sina handlingar efter de rasistiska påhopp han ständigt utsätts för. När han av den karismatiske Reinhold, en knarkhandlare med psykopatiska drag, får ett erbjudande att tjäna snabba pengar, dras han sakta men säkert ned i en tungt kriminell värld. Francis Berlin är olik den stad som möter oss i romanen, som delvis är konstruerad som ett skitigt, socialt kollage med inkorporerade textsnuttar från tidningsartiklar, sportreferat och väderleksrapporter. Döblin uppfattar Weimar-Berlin som en mytiskt myllrande modern plats som Upton Sinclairs Chicago eller James Joyces Dublin, men samtidigt en stad som fortfarande är provinsiell, och som därför lider av både växtvärk och rotlöshet. Därigenom blir den också en berättelse som bär på något universellt, och det är därför den har inspirerat till mästerverk. Döblin kallade mycket riktigt sitt Berlin för Brandenbergs Nineveh, med en anspelning på Assyriens forntida huvudstad. Quarbanis film vill kasta ljus över marginaliserade grupper av invandrare från Afrika söder om Sahara. Han gör Francis till representant för ett namnlöst proletariat, en del av den tyska vardagen men ändå osynlig. Platserna han rör sig igenom fabrikerna, nattklubbarna och bakgårdarna ter sig märkligt anonyma, de kunde ligga i vilken europeisk storstad som helst. Poängen är att den fysiska staden inte spelar någon roll, det är ett tillstånd Quarbani vill gestalta. Filmens flyktingar lever i en parallell verklighet. Hur mycket de än kämpar klarar de inte att krossa den osynliga glasruta som skiljer dem från oss. Franz och Francis hade nog ändå, om de fått möjlighet att träffas, förstått varandra. För de tyskar som överlevde första världskriget, hade världen gått under. De tvingades, liksom våra dagars flyktingar i EU-zonen, till inre exil. Vid krigsslutet stod Tyskland på gränsen till revolution och inbördeskrig, och snart följde olyckorna hack i häl: Spartakistupproret 1919, nazisternas första kuppförsök i München 1923 och mordet på utrikesministern, Walter Rathenau, 1922. Till dessa politiska fasor kom massarbetslöshet och svält. Hur bevarar man sin anständighet i en oanständig tid, en tid som på förhand dömer ut en som människa? Det är en fråga som såväl Franz som Francis blir tvungna att förhålla sig till. Ändå lyckas Francis behålla en liten strimma av hopp. Den strimman rymmer en stark kärlek, som tar fysisk gestalt i den dotter av kött och blod som han avlar. För om Fassbinder var fascinerad av den masochistiskt färgade kärlek man kan känna för en person som inte älskar en tillbaka, går Burhan Qurbani ett steg längre. I hans filmversion älskar Francis inte en människa utan ett helt land: det Tyskland som kastar bort honom som en använd trasa. Det är en kärlek som inte söker sitt, som väcker löje och hat, men som till sist får sin belöning vid återföreningen med dottern. För jordens fördömda, de som övergett sitt hemland och inte tillåts finna ett nytt, knyts hoppet till nästa generation, till barnens förmåga att på grund av sina invandrade föräldrars genomgångna svårigheter, känna större empati med sina olycksbröder och systrar. Susan Sontag säger i anknytning till intervjun med Schygulla, att mötet med Fassbinders tevedrama för alltid förändrade hennes moraluppfattning. När hon i fortsättningen passerade en tiggare på gatan, kunde hon inte låta bli att föreställa sig att han var Franz Biberkopf, som satt där med utsträckt handflata och tiggde om villkorslös kärlek. Ulrika Kärnborg, författare och skribent

Blodritualer, diva-tendenser og total mangel på kontrol. Vi får virkelig nørdet film i dette afsnit! Da instruktøren Richard Stanley i starten af 90'erne får lov til at lave sit drømmeprojekt ville han nok have ønsket, at det var dramaet foran kameraet, der ville blive husket - ikke det, der foregik bagved. Filmens produktion var nemlig omgivet at både total kaos, sorte ulykkesskyer og en tyk hash-tåge alt imens at to af Hollywoods største egoer battlede om at være den største diva. Så læn jer tilbage i mørket og medbring jeres egne popcorn, når vi dykker ned i historien bag et af de største Hollywood-flops nogensinde: The Island of Doctor Moreau.

Valkampanjerna når snart sin kulmen i Tanzania, det är ett år sedan Abiy Ahmed fick sitt fredspris och Netflix lägger in en till stöt i Afrika. Och så avlägger vi några nyårslöften!

Emilie Sannom 'Mille' (1886-1931) var skuespiller, danmarks første stuntkvinde og faldskærmsudspringer. Hun udførte dristige og livsfarlige luftakrobatiske tricks, som gav hende kaldenavnet 'filmens vovehals'. Efter hun i rollen som Ophelia i Hamlet, helt frivilligt sprang i voldgraven ved Kronborg, blev hun Danmarks første stuntkvinde og kimen til hendes karriere var nu lagt. Hun kravlede ned af høje huse, sprang ud af kørende biler og motorcykler og lod sig kører over af et tog. Alt sammen helt uden sikkerhed eller beskyttelse. Desværre gik det galt en dag, og Mille faldt fra 600 meters højde og hvirvlede i døden foran 8000 tilskuere. I denne episode stiller vi skarpt på en kvinde uden frygt, som hver dag satte sit liv på spil for publikum. Det gør vi sammen med projektredaktør ved Stumfilm.dk og Det Danske Filminstitut, Anne Schwartz, som arbejder på at samle og digitalisere over 400 danske stumfilm fra perioden 1897-1928, herunder en hel del film med Mille, som udfører sine vovede tricks. Gæst: Anne Schwartz Vært og tilrettelægger: Gry Nielsen-Jexen. Tilrettelæggelse, klip og produktion: Cecilie Wortziger Musik: Frej Levin og Scott Holmes Grafik: Sofie Nørgaard Kampmark