Podcasts about snittet

Livesändning från 2/5 2025 Kontentan handlar denna vecka om: Mauri och Morberg. Vi pratar med Carl-Christian Frunck om radio i allmänhet. Han bjuder även på gamla klipp från Umeå studentradio. Nisse Hallbergs dagbok “Snittet” i Linus Litteraturlya. Låtar som spelades under programmet: Toots & The Maytals - 5446 Was My Number Blondie - Atomic Nick Drake - Hazey Jane II Sweet - Poppa Joe Cortex - The Freaks Medverkande: Jonathan Ärfström, Linus Olofsson

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:33 Evolution 14:29 Invisio 16:59 Haypp 18:04 Mag-7 21:18 Netflix 27:42 Fastigheter 30:56 Buffett 35:28 Tyskland 43:37 Intervju med IG! 1:03:10 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill  Tack @savr! http://www.savr.com Med kampanjkoden ”fillorkill200” får du 200 kr att investera för när du startar konto hos SAVR. Kampanjen gäller dig som inte är eller varit kund hos SAVR tidigare och koden är giltig t.o.m. 13/5 2025.

Hur är det att vilja bli pappa men ändå inte känna den där längtan och pirret inför det? Att klocka ägglossning och känna sig som en bebisfabrik? Om att ha oro men inte kunna uttrycka den? Och att stå vid sidan om en graviditet och inte riktigt veta hur man kan eller bör stötta den som mår dåligt i graviditeten? Att själv må dåligt men inte riktigt kunna vara i det för att det inte riktigt är läge. Om detta och mycket mer om att bli pappa med veckans gäst: Nisse Hallberg, som just nu är aktuell med sin bok Snittet - en dagbok. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Komikern Nisse Hallberg är aktuell med boken Snittet och berättar i P4 Extra om att han inte vill bli en blöjkomiker och att hans son förmodligen är den yngsta medlemmen i Bajen Fans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fiskebåtar syns inte längre till. Hamnbassängen har fyllts igen och blivit parkeringsplats. Hur funkar Göteborgs fiskhamn och fiskauktion idag? Vi tar oss dit en tidig morgon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskhamnen och fiskauktionen ligger mitt i Göteborg, vid Göta älv i höjd med Sjöfartsmuseet. Här har den legat sedan början av 1900-talet. Roger Thilander, VD för fiskauktionen, möter upp en tidig morgon för att förklara hur arbetet fungerar idag.- Det är ovanligt mycket idag, säger han. 33 ton. Snittet ligger runt 20 ton.Auktionen startar 6.30 i två stora hallar. I den något mindre och kallare står räkor och havskräftor. I den andra allt annat.Tre auktioner pågår samtidigt: fisk, räkor och kräftor. De som köper är fiskhandlare och grossister.På gamla bilder ses mängder med fiskebåtar ligga i hamnen utanför auktionen. Numera syns sällan några båtar, och hamnen är borta och har blivit parkeringsplats.- Vi har fortfarande två kajer som tar emot båtar, säger Roger Thilander. Det kommer båtar 10 till 15 gånger i veckan. Oftast sker det mellan 10 på kvällen och 4 på natten.Den mesta fisken kommer till hamnen med lastbil. Fiskauktionen har nio landningsstationer längs västkusten där fiskebåtarna kan ställa in sin fångst i kylrum. Lastbilar kör sedan fisken till Göteborg.Roger Thilander berättar om de två andra fiskauktioner som finns i Sverige, och om andra vägar som finns för att köpa färsk fisk.

Tre raringer møtes i et knøttlite studio for å fekte med facts! En tilfeldig samling partikler blir til hjernen din, malurt møter tuberkolose, og hva er gjennomsnittlig antall peniser?Raringer: Bjørn Eidem (@beidem) Inga Strümke (@strumkis) Andreas Wahl (@andreas__wahl) 

Välkommen till den nya, fria och luftiga R&Bvärlden enligt Q och Emotional Oranges. Ett kalejdoskop av färger och stämningar från olika eror. Att lyssna på Que Marsden är som att resa i tiden, samtidigt som det på ett märkvärdigt vis känns som att verkligen befinna sig i nuet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken i mitten av 2020-talet kläddes i en flummig och psykedelisk dräkt, och lät som ett avancerat återbruk, där den förväntade revolutionen stod på vänt, och artister som Floridas Q kunde frodas. Det kändes som ännu en retrofuturism rustad att göra något eget av klassiska epoker och kortlivade trendnycker. Q uppfattade tidigt att hans låtar tenderade att bli kärleksfulla pastischer, även när han försökte avskärma sig från det förgångna. Så han skapade ett filter inom sig. Men frågan var hur effektivt och hälsosamt det där filtret var. Emotional Oranges framkallar sin egen verklighet genom groovebaserad R&B med smak av sent 90-tal, som ibland glider över i dunkel och disig musik för nattliga bilfärder. Det handlar om vanliga människor som bidrar till att göra R&B lite mer mystisk. Azad och Vali valde till en början att dölja sina identiteter. Inspirerade av Daft Punk, Gorillaz och MF Doom. Sedan debuten ”The Juice Volume 1” har paret serverat en rad stabila släpp.

Kristoffer och Fredrik snackar inför och med publik om tangentbord, fördelar och nackdelar med AI, och om att jobba via satellit medan isbergen glider förbi ens båt. Avsnittet är inspelat på after work hos Net insight, som också är veckans sponsor! Stort tack till dem för initiativet, utrymmet, och förtäringen! Net Insight bygger både hård- och mjukvara själva och har en platt organisation med självgående team som verkligen tar helhetsansvar för det man bygger. De söker både utvecklare och produktägare, och det finns massor av supererfarna kollegor att lära av och med. Just nu lediga jobb finns längre ner i avsnittsinfon och såklart på netinsight.net Och ja, Kristoffer konsultar just nu där och trivs väldigt bra! Som uppvärmning demonstrerar Kristoffer sin någon vecka gamla tangentbordslayout och berättar ungefär hur tankarna i och kring den gått. En titt på agendan: Sedan blir det ett utförligt AI-snack med publik. Tester kanske är ett bra användningsområde ändå? Är språkmodellerna idag i ett lokal maximum, eller kan de hyfsat rakt utvecklas till att få färre av de brister och problem de har idag? Och hur påverkas man om man lär sig programmera idag, med språkmodeller som ett ständigt närvarande verktyg? Vi diskuterar att stora modeller skapar någon sorts genomsnittligt bra innehåll, möjliga fördelar med mindre modeller, jämför med hjälpsamma IDE:er, och mycket mer. Sist men inte minst: en liten berättelse om hur det är att jobba via satellit från en båt utanför Grönland. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Net insight - veckans sponsor Tjänster Net Insight har ute just nu: C++: https://jobs.netinsight.net/jobs/2443906-senior-c-developer PO: https://jobs.netinsight.net/jobs/3644794-product-owner-to-new-5g-synchronization-product Frontend/fullstack: https://jobs.netinsight.net/jobs/3330902-experienced-full-stack-frontend-developer-to-new-5g-synchronization-product FPGA VHDL ESD-skor Kristoffers tangentbordslayouter Dvoraklayouten Graphite - layouten som Kristoffer använde senast innan Vi Home row mods One shot modifiers Repeat-tangenter Karabiner för Mac QMK Prefixtangent - eller “leader key” ChatGPT tappade koncepten helt “Agendan” för kvällen (skapad av den urflippade ChatGPT) Copilot ELIZA En arg nazist (tydligen var det en britt) som slår en på fingrarna Sora Yngwie Malmsteen More is more Ed TDD Turingtestet AI-vintern Bruce Schneier länkar forskning om att språkmodellerna inte kan skriva säker kod Stridsgissel Den butlerianska stämningen Stable diffusion Controlnet LLaMA - språkmodell från Meta Whisper - modell som transkriberar ljud till text med bravur Bing- (förlåt, AI-) knappen på tangentbordet Starlink Pocket operator M8 Titlar Kod och annat nonsens Vi har aldrig haft en plan Tid för 5G-nät Transportera väldigt exakt tid Kombinationer av misstag Samma sak som jag gjorde sist igen Coinage of the meeting Scenarion där det skulle vara jättebra Det är ju bara en illusion En robot som spottar ur sig kod En svart låda man kan peta på More is more Jag önskar att Copilot verkligen var en copilot Tänka utan stödhjul Övertro till AI-verktyg Om det ska vara ett bollplank Vi köttpåsar Det är ett verktyg Ett lokalt maximum IDE-tåget Det blir aldrig bättre än snitt på det som finns därute Över snittgränsen Bitter på det också Ett skelett som håller i en lax En generalisering över alla statyer Försök generera ett stridsgissel Min egen dialog med modellen Terapiverktyg Den butlerianska stämningen Mindre modeller som kräver mindre Kan man få ut mer med mindre Snittet av internet

Välkommen till den nya, fria och luftiga R&Bvärlden enligt Q och Emotional Oranges. Ett kalejdoskop av färger och stämningar från olika eror. Att lyssna på Que Marsden är som att resa i tiden, samtidigt som det på ett märkvärdigt vis känns som att verkligen befinna sig i nuet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken i mitten av 2020-talet kläddes i en flummig och psykedelisk dräkt, och lät som ett avancerat återbruk, där den förväntade revolutionen stod på vänt, och artister som Floridas Q kunde frodas. Det kändes som ännu en retrofuturism rustad att göra något eget av klassiska epoker och kortlivade trendnycker. Q uppfattade tidigt att hans låtar tenderade att bli kärleksfulla pastischer, även när han försökte avskärma sig från det förgångna. Så han skapade ett filter inom sig. Men frågan var hur effektivt och hälsosamt det där filtret var.Sverigeaktuella duon Emotional Oranges framkallar sin egen verklighet genom groovebaserad R&B med smak av sent 90-tal, som ibland glider över i dunkel och disig musik för nattliga bilfärder. Det handlar om vanliga människor som bidrar till att göra R&B lite mer mystisk. Azad och Vali valde till en början att dölja sina identiteter. Inspirerade av Daft Punk, Gorillaz och MF Doom. Sedan debuten ”The Juice Volume 1” har paret serverat en rad stabila släpp.

33. Höj snittet by Västerviks-Tidningen

Börja om från Börje Börja om på nytt Varför ska man sörja Tider som har flytt? Jag mötte ett självtvång Vi blev så kära i varann Men efter de år Löstes ej våra band

Kent Andersen er tilbake i Nordpodden! Han prater om dagens strømpriser og hvilke ansvar våre folkevalgte egentlig har! Skal vi godta at strømprisene er opp imot 5 kroner per Kw/t?

Vad händer när kejsarsnittet är över? I förra veckans avsnitt gick vi igenom hur ett kejsarsnitt går till - den här veckan pratar vi om hur det går till efter. Programledare är Nina Campioni Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur hittar, väljer och analyserar man aktier? Bara på Stockholmsbörsen finns över 300 bolag att botanisera bland. Dagens gäst snackar investeringsstrategier och ger konkreta analysverktyg. Det är civilekonomen Anna Brännhult som driver eget företag inom ekonomi men nog är mest känd för sitt engagemang på sociala medier, där hon driver fb-gruppen, sajten och initiativet Ekonomiguiden. Vad har du för investeringsstrategi?– Det finns mängder av bolag och dessutom har vi fonder. Jag själv försöker investera brett men jag fokuserar på svenska börsen även om jag har några utländska bolag. Jag har några större, stabilare bolag som utgör en sorts botten. Till exempel investmentbolaget Investor eller den stora bamsen ICA. Detta blandar jag upp med tillväxtbolag för att få chans på högre avkastning än börsen generellt. En favorit jag har just nu är Fortnox som har en spännande tillväxtresa jag gärna tar del av. Min strategi utöver det är att sprida risken över flera bolag i flera branscher. Jag sysslar inte med att försöka fånga fallande knivar, säger Anna Brännhult.Vad finns för exempel på andra strategier?– Utdelningsstrategi är intressant. Det är inget jag själv sysslar med. jag fokuserar på totalavkastning, inte bara avkastning i form av utdelning. Men jag tror att det kan passa många som vill ha stabilitet och lite lägre risk. Det är ofta de större, etablerade bolagen som funnits länge som delar ut mycket pengar. Det kan vara en väg att gå. Sedan finns det värdeinvestering. Då fokuserar man på att hitta undervärderade aktier, att marknaden inte insett värdet. Hur väljer man aktier?– Det finns tre förslag på hur man hittar aktier. Det första är att googla på en lista, till exempel Stockholm Large Cap som är de största i Sverige. Eller så ser man sig omkring i sin vardag. Vilka produkter eller företag är jag kund hos? Vilka tycker jag är spännande? Så tar man reda på om bolaget är börsnoterat. Det tredje förslaget är att hålla sig uppdaterad och läsa nyheter och lyssna på poddar, som den här. Då nämns ofta någon aktie som man kan kolla upp. Hur analyserar man aktier?– Först brukar jag läsa på om företaget. Googla företaget och hitta fram till årsredovisningen. Läs på om bolaget. Vad gör de? Vilka är deras kunder? Säljer de produkter eller tjänster? Fråga dig själv vad du tror om deras affärsmodell. Verkar den hållbar, nu och om 10 och 20 år? Därefter kan du kika på siffrorna. Hur ser utvecklingen ut över tid. Jag tittar på omsättningen. Hur har den sett ut över tid, de senaste fem åren? Och så tittar jag på vinsten. Hur har den utvecklats över tid? Om det håller sig stabilt eller successivt rör sig uppåt så väcks mitt intresse. Om den rör sig neråt är det en negativ trend och då drar jag åt mig öronen. Det är det övergripande. Hur ser trenden ut gällande försäljning och vinst. Kan du förklara vad P/E-tal innebär? – Då får man reda på hur högt ett bolag är värderat. För att få en så bra analys som möjligt behöver man få in flera värderingsnyckeltal. P/E står för Price/Earning. Hur många gånger företagets vinst betalar vi? Snittet brukar ligga kring 15 på Stockholmsbörsen. Men många företag avviker jättelångt från det idag, Min personliga åsikt är att inte stirra sig för blind på det. Jag själv betalar gärna för att betala mycket för ett bolag som utvecklas och ger mig avkastning, hellre än att betala lite för ett som inte ger mig någonting. Vill du fördjupa dina kunskaper och veta varför det är viktigt att känna till räntabilitet, marginalmått och soliditet? Lyssna på Smarta cash #10 Aktiestrategier och bolagsanalys med Anna Brännhult. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Snittet i snön [Gud Här Och Nu] by Insidan

Avsnitt 2:  Det gyllene snittet. Storfittekajsa tar det kulturellt underutvecklade gänget under armen och traskar med bestämda steg mot Göteborgs konstmuseum och dess chef, Patrik Steorn. Här ska talas konsthistoria! Här ska talas nakna män! För böglyftet i konsthistorien!  Länk till extramaterial: www.flashbackforever.se/julkalender2020 (använd användarnamn och lösenord du fick i mailbekräftelsen från storfittekajsa) Tack till: Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum Musikläggning och mastring: Jakob Bergman,  Signatur och jingel: Martin Permer

Veckan rivstartar med en dissekering av Andreas nya dubbelknäppta flanellkostym med en lite spännande 6x1-knäppning. Vi pratar om Pelles besök på nya restaurangen Aira samt vår gemensamma heldag på Sushi Sho följt av en väldigt trevlig avslutning på Operakällaren. Stort tack till veckans partner CDLP. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi diskuterar teorin om att vi är genomsnittet av de fem personer som man umgås mest med och hur väljer man vänner som lyfter en.

Efter dagens samtal med en såkallad Aurora är Cornelia skörare än skörast och Elsa har PMS. En toppenkombo helt klart. 

Anton Hellström och Edvin Hallberg från podden Stefan o Thomas kommer! Vi pratar Flashens historia med Therese Rosenvinge från Medierna OCH om det gyllene snittet med konstvetaren Veronica Hejdelind.

– Vi er jo en lettlurt gruppe. Vi skjønner selv at vi er lettlurte, men på en måte har vi ikke så mye valg, sier jentene på russebussen «Senior Year» i Skedsmo i Akershus. – Det ligger en slags innarbeidet mentalitet, både hos russen selv og hos mange leverandører, at det er greit å lure dem, sier medstifter av Russens organisasjonskomité (ROK), Adam B. Manaf. I år er det ca. 45.000 russ i Norge. De bruker mellom 10.000 og 100.000 kroner hver på russetiden. Snittet er nærmere 15.000 kroner. Det gir russeindustrien inntekter på rundt 700 millioner kroner. Russen bruker tusener på klær, buss, lydanlegg, lysanlegg, motivlakkering, russestevnebilletter, partydoer og tåkelurer. Den store trenden siden 2011 har vært russelåter. De største og dyreste bussene blir færre, mens statussymbolet hos russen i dag heller er spesiallagete låter med hundretusener av avspillinger på Spotify. Russelåtene er både grisete og svinedyre. Russelåtprodusenten TIX er superstjernen i den ferske musikksjangeren. Han tar rundt 100.000 kroner for hver låt, og han beholder selv alt av rettigheter og inntekter fra låtene. – Jeg etterlyser en litt mer rettferdig modell, hvor de som investerer penger i noe som genererer penger burde fått litt tilbake, sier Adam B. Manaf. Dette er en historie om russetiden som er blitt en gedigen millionindustri: Om lettjente penger og lettlurte russ. En dokumentar av Webjørn S. Espeland.

– Vi er jo en lettlurt gruppe. Vi skjønner selv at vi er lettlurte, men på en måte har vi ikke så mye valg, sier jentene på russebussen «Senior Year» i Skedsmo i Akershus. – Det ligger en slags innarbeidet mentalitet, både hos russen selv og hos mange leverandører, at det er greit å lure dem, sier medstifter av Russens organisasjonskomité (ROK), Adam B. Manaf. I år er det ca. 45.000 russ i Norge. De bruker mellom 10.000 og 100.000 kroner hver på russetiden. Snittet er nærmere 15.000 kroner. Det gir russeindustrien inntekter på rundt 700 millioner kroner. Russen bruker tusener på klær, buss, lydanlegg, lysanlegg, motivlakkering, russestevnebilletter, partydoer og tåkelurer. Den store trenden siden 2011 har vært russelåter. De største og dyreste bussene blir færre, mens statussymbolet hos russen i dag heller er spesiallagete låter med hundretusener av avspillinger på Spotify. Russelåtene er både grisete og svinedyre. Russelåtprodusenten TIX er superstjernen i den ferske musikksjangeren. Han tar rundt 100.000 kroner for hver låt, og han beholder selv alt av rettigheter og inntekter fra låtene. – Jeg etterlyser en litt mer rettferdig modell, hvor de som investerer penger i noe som genererer penger burde fått litt tilbake, sier Adam B. Manaf. Dette er en historie om russetiden som er blitt en gedigen millionindustri: Om lettjente penger og lettlurte russ. En dokumentar av Webjørn S. Espeland.

Svensk förlossningsvård är en av de säkraste i världen. Men för lilla Ella slutade förlossningen med syrebrist och en livslång allvarlig hjärnskada. Och Ella är desvärre inte ensam. I två program granskar Kaliber bristerna och misstagen som begås på förlossningsavdelningarna. Lilla Ella drabbades av en svår hjärnskada vid förlossningen när läkaren inte reagerade på Ellas syrebrist. De senaste åren har flera barn drabbats av hjärnskador eller till och med dött i samband med förlossningen då övervakningen av barnen har brustit. Det är november i ett kyligt Sundsvall. I köket i villan i centrala stan är det dags för Ella 3,5 år att få något att dricka. Det är Annika, en av Ellas assistenter som hjälper Ella få i sig vätskan. Näringsdryck som med hjälp av en plastspruta sprutas in i något som liknar en gummiknapp strax ovanför Ellas navel. – Nu kommer det lite saft Ella. Nu kommer det lite saft. Saft saft hallonsaft. Ella sitter i vad som en gång var en vanlig barnvagn men som idag byggts på med en blå plastsits. Ella har en svår hjärnskada som hon fick i samband med sin förlossning. April 2010. Ellas mamma Johanna Burman är gravid i 9:e månaden när hon upptäcker att hon fått en blödning. Hon ringer förlossningen i Sundsvall och får rådet att komma in. Kvart i fem på eftermiddagen kommer hon och sambon Christer Thorsson till sjukhuset. – När vi kommer dit förklarar de att så här kan det va, så här kan det se ut. Det behöver inte alls va nåt konstigt och då känner vi oss lite trygg. Redan när Johanna kommer in till förlossningen ser barnmorskan att Ellas hjärtljud avviker från det normala genom att koppla upp Johanna vid en så kallad CTG-maskin som mäter Ellas hjärtljud.  Eftersom en blödning kan vara ett tecken på att moderkakan har lossnat, ett tillstånd som kan vara livshotande, kontaktar barnmorskan förlossningsläkaren. Men läkaren väljer att till en början avvakta. – Så att sen när de kom in och sa att det skulle bli snitt så kände jag mig väldigt orolig och började kallsvettas så jag började kräkas där uppe på förlossningsavdelningen och det kom en ytterligare stor blödning till och sen körde de ner mig på operation för de skulle göra ett snitt. Läkaren väljer att göra ett kejsarsnitt genom ryggbedövning i stället för det snabbaste sättet, genom att söva Johanna. 40 minuter efter att läkaren beslutat om snitt tas Ella ut ur Johannas mage. – Sen såg jag barnmorskan bar iväg med Ella, slapp som ett lakan, vit som ett lakan. Ella är livlös berättar pappa Christer. – Jag trodde det var kört. Jag hade inte sett några tecken på att hon skulle komma tillbaks. Men Ella kommer tillbaks och överlever. Johannas moderkaka har delvis lossnat och Ella har inte fått tillräckligt med syre. Hon kyls ner i ett försöka att  minska de hjärnskador syrebristen kan ha orsakat. Johanna och Christer hoppas in i det sista att kylbehandlingen ska ha effekt. – Det var på Christers födelsedag när vi fick ett svar på hur MR-röntgen sett ut och då fick vi veta att hon hade fått hjärnskador. Hon var 13 dagar. Då förstod vi men vi visste inte hur allvarligt det skulle bli och det kunde ingen svara på heller. Men Ella har ju fått jättesvåra hjärnskador efter det här. Ella har fått en svår cp-skada. – Både på insidan och utsidan är hon ju väldigt spastisk. Hon har ju dragit sin ena höft ur led. Fast hon är 3,5 år gammal så är hela bäckenet snett. Hon har dragit lös ena höften ur led. Hon är väldigt  begränsad. Hon har ju egentligen ingen frivillig motorik att hon kan styra sina egna händer och styra sin egen kropp på det viset hon vill. Det är ingen som vågar säga om hon kan bli bättre eller sämre utan…utan man får bara hoppas på att det på nåt sätt inte blir värre. Länssjukhuset i Sundsvall gjorde en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen efter det som hände Ella. Lex Maria innebär att vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivaren, i det här fallet Sundsvalls sjukhus ska utreda det som hänt för att se vad som gått fel och vad man kan göra för att förhindra att samma sak händer igen. Socialstyrelsen anser att fel begicks under förlossningen. Ellas hjärtljud övervakades inte tillräckligt och de tecken som ändå fanns, i form av misstänkt moderkaksavlossning och avvikande hjärtljud,  borde inneburit att Ella plockades ut tidigare. Enligt Socialstyrelsen borde läkaren beslutat att förlösa Ella med ett omedelbart kejsarsnitt nästan 1,5 timme innan hon plockades ut. – Det känns jätte jobbigt att veta att… det hade inte behövt vara så här. Johanna och Christer anmäler själva personalen till HSAN. I samband med att HSAN slutar utreda anmälningar från patienter förs ärendet över till Socialstyrelsen och läkaren får kritik. Snittet skulle gjorts tidigare. Och myndigheten anser det anmärkningsvärt att det saknas kontinuerlig övervakning mot slutet av förlossningen. Läkaren, vill inte vara med i det här programmet. Marju Dahmoun är sedan 2011 verksamhetschef på kvinnokliniken i Sundsvall. – Det var ju en felbedömning. Vi håller helt med och på det sättet är det bara att försöka se till att det förbättras och att det inte upprepas. Det här är alltid ytterst allvarligt. I beslutet från Socialstyrelsen uppger sjukhuset att de nu ska ”säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning ”. Alltså den maskin som registrerade Ellas hjärtljud.   En CTG-maskin registrerar fostrets hjärtfrekvens och mammans värkar. Man kan se det på en datorskärm eller på ett papper som skrivs ut. På så sätt kan barnmorskan se om barnet på ett eller annat sätt mår dåligt under förlossningen. CTG introducerades på 60-talet och är idag den vanligaste övervakningsmetoden på Svenska förlossningar. Rekommendationen är att en kvinna kontrolleras när hon kommer in till förlossningen. Efter det beror det på hur förlossningen går och hur kvinnan och barnet verkar må.  – Det här är alltså en CTG-registrering och den visar då bebisen puls och den ska variera mellan 5 och 25 slag per minut. Ann Carlsson är barnmorska och sektionsledare på förlossningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. I ett förlossningsrum  visar  hon ett barns hjärtfrekvens på en CTG-skärm. Det är kurvor som går upp och ner. Med hjälp av två runda dosor som fästs på mammans mage kan Ann och hennes kollegor följa barnets hjärtljud. – Och det ska finnas såna här accelerationer. Har man sånt så är vi helt övertygade om att bebisarna mår bra. Att kunna tolka CTG-kurvor ingår i jobbet för alla barnmorskor och läkare som jobbar på en förlossning. Metoden är bra på att visa när barnet mår dåligt, men ett stort problem är att barnets hjärtljud ofta kan tolkas som just dåliga eller avvikande och att det då kan vara svårt att veta när det är allvar. Det säger Håkan Norén, vårdenhetsöverläkare på förlossningen i Mölndal. – Och det är det som är vår svårighet. Att veta när betyder den dåliga CTG:n att barnet är dåligt och när är det bara en effekt av att barnet belastas. Det finns olika undersökningar för att kolla det här. Genom att till exempel ta ett blodprov från barnets huvud. – Och det är då vi går vidare med andra metoder, och utifrån det så agerar vi, men till syvende och sista är det ju så att vi får inte tro, så är vi osäkra på den information vi har så måste vi alltid avsluta förlossningen. Alltså vi kan inte tro att det blir bra eller tro att det blir bättre om fem minuter utan får vi inte tillräcklig information då avslutar vi förlossningen oftast med ett kejsarsnitt. Kan man bli bra på att tolka CTG? Kan man lära sig, kan man bli bättre? – Ja det är klart att man kan bli. Desto mer man sysslar med det och desto mer vi pratar om det så klart vi blir bättre, visst är det så. Men det är stora grupper som ska bedöma CTG och alla barnmorskor som förlöser ska då kunna det här och det är alltid så att vissa är bättre än andra och vid en förlossning krävs så mycket annat, du har en mamma som också kräver omsorg, smärtlindring. Så det är inte bara att hon ska bedöma barnets tillstånd, i det sammanhanget kan det ibland vara så att man missar barnet under den mest kritiska tiden. Det finns Rutiner och PM på avdelningarna som ska guida personalen i när CTG-övervakning ska ske och hur informationen ska tolkas. Men när Ella föddes 2010 i Sundsvall följdes inte rutinerna. Hennes hjärtljud tolkades fel av läkaren enligt sjukhusets egen utredning. Dessutom skulle Ella övervakats kontinuerligt under slutet av förlossningen enligt Socialstyrelsen. – Ja man känner väl att man är så himla utelämnad. Här har man gått i nio månader och varit gravid och så ska man lämna över sin kropp och sitt förtroende till någon kunnig personal som man bara tar för givet att de kan det de ska. Så man känner sig väldigt utelämnad. Det gör man ju. Ellas förlossning skedde under en turbulent tid för kvinnokliniken i Sundsvall. Det var besparingar och personalnerdragningar.    Socialstyrelsen gör en tillsyn som mynnar ut i en rad åtgärder kliniken ska redovisa. Socialstyrelsen anser våren 2012 att kliniken, två år efter att Ella skadats, saknar metoder och har bristfälliga rutiner för att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs när det gäller bedömning av CTG. Sundsvall sjukhus skriver i sitt svar att de genomför och har genomfört flera förbättringar. Bland annat gemensamma genomgångar en gång i veckan och att  personalen på förlossningen ska schemaläggas så att de ska kunna genomföra prov i CTG-tolkning. Senast maj 2013 ska alla på kliniken ha gjort ett CTG-prov. Socialstyrelsen är nöjda med de åtgärder som presenteras och hösten 2012 avslutar de ärendet. Men när Kaliber kontrollerar detta så visar det sig att all personal inte gjort ett prov i CTG-tolkning, i november 2013. Det som skulle gjorts senast i Maj. – Vi klarade inte riktigt den gränsen. Marju Dahmoun är verksamhetschef på Kvinnokliniken. Varför inte det? – Vi hade en hel del andra saker att göra också och vi har ju haft en personalomsättning men även massa andra processer på gång samtidigt för att förbättra patientsäkerheten så att just det här målet,  det här första målet klarade vi inte men vi kommer att göra det. Nästan alla är klara. Men sju barnmorskor och två läkare återstår. Sex barnmorskor började på kliniken först i början av sommaren. – Nu har ju ändå Socialstyrelsen tyckt att vår plan och vår målsättning är realistisk och bra för de har ju släppt våran uppföljande granskning. Men jag tänker att det här var ju en del i varför de släppte granskningen. – Ja det är alldeles riktigt. Perfekt blir man aldrig. Men det visar sig att detta varken var första eller sista gången som Sjukhuset i Sundsvall säger att de ska förbättra eller säkerställa sin personals kompetens när det gäller fosterövervakning under förlossning. 2007 dör ett barn på grund av de hjärnskador det fått av syrebrist i samband med förlossningen. Enligt socialstyrelsens beslut fanns brister gällande fosterövervakningen. Bland annat missbedömdes CTG. Och under arbetet med det här programmet kommer ytterligare en Lex Maria anmälan från Sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ett barn som fötts med tecken på syrebrist och där sjukhuset i sin händelseanalys bland annat kommit fram till CTG-mönster  misstolkades och inte vägdes samman med övriga riskfaktorer. I alla tre händelser har CTG-kurvor enligt beslut från socialstyrelsen eller sjukhusets händelseanalys misstolkats eller missbedömts. Efter alla tre händelser har sjukhuset som åtgärdsförslag angett att på olika sätt antingen förbättra eller säkerställa kompetensen i att tolka CTG hos personalen. 2009: ”Kontinuerlig utbildning i CTG-tolkning för klinikens läkare och barnmorskor anordnas.” 2010: ”Säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning.” 2013: ”Införa system för att kontinuerligt säkerställa tillräckliga kunskaper i tolkning av CTG inför och under förlossningstjänstgöring.” Liknande förslag på förbättringar ges alltså efter alla tre fallen. – För mig är det, jag tycker det är… jag blir förvånad.  Ellas mamma, Johanna läser den senaste Lex Maria anmälan. – Och de har gjort samma typ av händelseanalyser och det är samma riskfaktorer och det är samma utredning men det har liksom inte lett nånstans. Men Marju Dahmoun, verksamhetschef för kvinnokliniken i Sundsvall håller inte med. Vad tänker du kring det? Alltså 2009,2010 och 2013 så är det samma åtgärder som ni föreslår för att förbättra er verksamhet. – Det är inte enbart CTG-kunskaper som man behöver upprepa och certifiera, det är självklart vi måste göra det och som jag säger, varför det upprepas, det är väl det finns inte så mycket annat. Det är ju det här som är grunden och det blir ju förstås väldigt intressant att se vad säger Socialstyrelsen om detta fall och det är därför vi vill ha granskning av det. Man tänker att om man tidigare haft ett åtgärdsförslag. Man har lovat att åtgärda det och sen dyker det upp igen. Ska man gång på gång behöva ta till samma åtgärdsförslag? – Det är ju en kontinuitet i den åtgärden och på det sättet är det adekvat att ta den med hela tiden. Har ni inte kontinuerligt idag då? – Ja. Det är därför jag undrar varför ni skriver att det är en förbättringsåtgärd om ni anser att ni har kontinuerlig CTG-utbilning idag. – Ja, vi ska hålla fast vid det. Men Inspektionen för vård och omsorg, IVO tycker inte det är rimligt att så lika åtgärdsförslag lämnas gång på gång. Petra Carlbaum är enhetschef på IVO avdelning nord. – Nej det tycker vi inte. Då finns det nån brist utöver det. Alltså utöver den faktiskt bristen, då finns det någon brist i systemet eftersom man kommer tillbaka med samma åtgärder gång på gång. Hon kan inte kommentera den senaste händelsen i detalj då IVO ännu inte utrett det, men säger att de reagerade när de såg anmälan som kom in nu i oktober. – Vår första tanke var att nu har det hänt igen. Ja, men nu visade det sig att det var samma händelse som vi var där och tillsynade för ett år sedan. Nu har den upprepats. Det är samma sorts avvikelse men däremot kan jag inte gå in i ärendet eftersom jag inte utrett det klart. Och när de gäller de prov i CTG-tolkning som samtliga i personalen skulle gjort senast maj i år. Som var en del i att kvinnokliniken fick grönt ljus från tillsynsmyndigheten,  men som ännu inte alla gjort så menar Petra Carlbaum på IVO att de utgår från att vårdgivaren gör det de sagt att de ska göra. – Sen kan det ju hända saker som gör att man behöver skjuta på det, men det är olyckligt om man inte genomför det man sagt att man ska göra. Absolut. – Det har ju gått 3-3,5 års sen och de är fortfarande inte klara med de här CTG-testen. Jag tycker det är för jäkligt rent ut sagt. Men Ellas föräldrar, Johanna Burman och Christer Thorsson tycker även tillsynsmyndigheterna borde göra mer. – De nöjer sig med ett skrivet dokument från kliniken där de säger att vi har åtgärdat de här nio punkterna, och de här återstående sex punkterna håller vi på och jobbar med. Det är skitsnack. Det är ett papper och det är ingen handling. Men Petra Carlbaum på IVO tycker inte de nöjt sig med ett papper i det här fallet och hänvisar till de två tillsyner de gjort efter händelsen. – Ja i förra skedet gjorde vi definitivt vad vi kunde det är jag alldeles övertygad om. Sverige är ett av de säkraste länder i världen att föda barn i. Av runt 100 000 barn som föds i Sverige varje år är det en ytterst liten del som får skador eller dör vid förlossningen. Men det som hände Ella är inte unikt. Kaliber tar del av Lex Maria anmälningar som gjorts de senaste åren gällande förlossningar och kan se att brister kopplat till fosterövervakning ofta förekommer i fall där barn fötts med tecken på syrebrist, fått en hjärnskada eller dött.   Vi läser ett 90-tal anmälningar. De flesta från 2012 och 2013 men även några från 2010 och 2011. Vi hittar ett trettiotal fall där vi antingen i beslut från IVO eller tidigare Socialstyrelsen eller genom sjukhusens egna utredningar kan se att brister kopplat till övervakning av barnen hjärtfrekvens har förekommit. I en del fall handlar det om rena missbedömningar. Som när en läkare väljer att skicka mamman till ett annat sjukhus trots att barnets hjärtljud är dåliga. Barnet får en hjärnskada. ”Bedömningen är att utifrån de förändringar som då noterats borde beslutet ha blivit omedelbar förlossning i stället för att skicka vidare. Ett sådant beslut skulle troligen ha medfört mindre risk för att barnet skulle utsättas för syrebrist.” Det handlar även om stressade Barnmorskor och läkare som har hand om flera patienter samtidigt. ”Läkaren som har flera patienter på Akutmottagningen noterar att CTG-kurvan är avvikande och meddelar kommer om en stund. När läkaren 1,5 timme senare anländer till förlossningen är CTG kurvan patologisk. Läkaren tar ett skalp-ph. När provsvaret ses beslutas om urakut sectio. Ett livlöst barn framskaffas.” Det handlar också om att värkstimulerande medel används även om barnen visat att de mått dåligt. Trots att det kan förvärra en syrebrist. ”Det kan inte uteslutas att den fortsatta stimuleringen med oxytocin har vart en bidragande faktor till att fostret utvecklade hypoxi.” Kaliber hittar i anmälningarna 14 barn som fötts med tecken på syrebrist eller hjärnskador och 18 som dött i samband med förlossningen där brister kopplat till fosterövervakning finns med. Ibland som en av flera brister. Ett trettiotal fall är få med tanke på hur många hundratusentals barn som fötts under samma tid, men för det de drabbar kan konsekvenserna bli stora. 3,5 åriga Ellas vardag är fylld av smärta, läkarbesök, matningar, mediciner och rehab. – Ellas liv är ju väldigt begränsat om man säger så. Hon har inte kunnat gå på dagis tack vare att hon är så infektionskänslig. Sen är det väl ganska enformigt skulle jag tro. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Patientförsäkringen LÖF, betalar varje år ut ersättning till mellan 20 och 30 barn som drabbats av syrebristskador under förlossningen som enligt patientskadelagen bedöms vara undvikbara vårdskador. I flera fall handlar det om feltolkningar av CTG. Charlotta Grunewald är överläkare och områdeschef för förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 2008 presenterades hon tillsammans med andra forskare en studie på barn som sökt ersättning av patientförsäkringen efter att ha drabbats av syrebrist vid förlossningen mellan 1990 och 2005.  Av 177 fall som de ansåg sannolikt berodde på felbehandling i samband med förlossningen  handlade 98 procent om bristande fosterövervakning. – Ja det stämmer och det var klart vi blev förvånade, det är en hög siffra. Det var nog mer än vad vi hade förväntat oss. I 71 procent av fallen i deras studie hade personalen inte agerat i tid trots tecken på syrebrist.  Charlotta Grunewald betonar att det handlar om ytterst få fall sett till hur många barn som föds och att tolkning av CTG kan vara svårt. Men menar att det finns förbättringsmöjligheter. Efter studien lanserades projekt säker förlossningsvård. Alla förlossningskliniker har anslutit sig. Ett webbaserat utbildningsprogram lanserades där förlossningspersonal  kan certifiera sig i CTG-tolkning. Genom att göra ett prov. Det prov som kvinnokliniken i Sundsvall skulle genomfört för samtlig personal senast i våras. Den senaste samlade statistiken för 2012 visar att många sjukhus använt sig av möjligheten till certifiering. I flera fall har 100 procent av personalen gjort ett godkänt test. – Det är fantastiskt och det betyder att vi vill alla göra gott. Vi vill att barn ska födas friska och att mammorna ska må bra och ha en positiv erfarenhet av sin förlossning. Det är vår absoluta önskan. Men den samlade statistiken visar att det i slutet av 2012 skilde sig mellan sjukhusen. Även om majoriteten av sjukhusen ligger på höga siffror godkända prov, så fanns de det som låg betydligt lägre. Och trots att Charlotta Grunewald tycker det är viktigt att all personal gör testet  visar det sig att Karolinska där hon själv är chef ligger på ligger ju på runt 40 procent godkända test för barnmorskorna och 15 procent för läkarna 2012. – Det beror på att vi har haft andra satsningar, men det här året kommer det se helt annorlunda ut. På Förlossningen i Sundsvall har all personal i november 2013 ännu inte genomfört ett godkänt CTG-prov. Trots löften till Socialstyrelsen att det skulle skett senast i Maj i år. Men det kommer bli klart under hösten lovar verksamhetschef Marju Dahmoun. – Vi är så gott som i mål med de här åtgärderna och sen har vi ju en massa andra saker som vi också försöker förbättra. Och det bästa möjliga patientsäkerhet är ju vårt mål. Vi ska bli bra! Hon säger att de genomfört flera förbättringar, och säger att de tagit det som hände bland annat Ella på stort allvar och inte som Ellas föräldrar Johanna och Christer anser, har nonchalerat det som hänt. Men kan du förstå att det tänker så? Känner så? – Jag kan förstå att de är besvikna på många plan, det kan jag väl förstå. Men berättelsen slutar inte här. Bara några dagar innan det här programmet ska sändas, kommer ytterligare en Lex Maria-anmälan från sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ännu ett barn som dött i samband med förlossningen. I händelseanalysen kan man läsa att läkaren ordinerat ett snitt inom 30 minuter i stället för ett omedelbart som ska ske inom 10 minuter. Det var fel beslut enligt analysen som bland annat menar att barnets hjärtfrekvens tillsammans med den rikliga blödningen borde lett till ett omedelbart kejsarsnitt  – enligt analysen återigen CTG som misstolkats. Chefläkare Lars Berglund berättar att barnet troligen hade en mycket ovanlig komplikation där det börjat blöda kraftigt när det låg i magen. Vid dessa fall blir marginalerna ytterst små och Lars Berglund tror inte barnet gick att rädda. Men klart är ändå att ett snabbare kejsarsnitt borde ordinerats enligt analysen. Samma som Socialstyrelsen ansåg i Ellas fall. Det har blivit dags Ella att få sin kvällsvälling. Mamma Johanna blandar välling i en mugg och sprutar sen in den med hjälp av plastsprutan i knappen vid Ellas navel. – Nu är ju hon så liten så hon förstår ju kanske inte varför hon själv inte klarar av att göra saker, men det kan ju komma en dag när hon börjar undra. På ett sätt får man vara glad om hon är så pass med att hon kan ställa frågan. Det är man ju glad för samtidigt som det blir en jobbig fråga, därför att man vet att det kunnat vara annorlunda, så är det ju. Det hade kunnat se helt annat ut för Ellas del. Det blev ett lotteri, en nitlott helt enkelt. Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Research: Victoria Gaunitz Producent: Eskil Larsson

Snittet säger hej då! I och med att det nya programmet Kosmo startar nu på lördag kl. 16.03 så stuvar vi om Kulturredaktionens tablå och utbud. Och det sista Snittet för ett långt tag sänds den 5e och 6e maj. I det sista programmet gräver Elin Claeson i arkivet och gör nedslag bland de röster som hörts i programmet under åren. I poddradioarkivet finns guldkorn av vitt skilda slag. De program som ni hör utdrag ur är: Hur kan man vara en röd kvadrat, från november 2008 DV 8 Physical Theatre, från november 2008 Annan konst, från april 2009 Myten, konsten och nationen (om Kalevala), från mars 2009 Evelyn Glennie, från maj 2009 Sedan besöker Karsten Thurfjell utställningen Building Blocks på Färgfabriken i Stockholm. Barn i åldrarna 5-16 år har fått beställa nio byggnader, dessa har sedan ritats av svenska och internationella arkitektkontor och förverkligas nu på konsthallens golv!

Snittet 28 april 2010 Mikael Wiehe Mikael Wiehe har skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna - både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger. Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné, apil 2010. Eva Åström Rune är ordförande i riksförbundet för Folkmusik och Dans. Hon är dessutom musiker och arbetar med äldre politiska visor och skillingtryck bl a. Hon tillhör en annan generation än Wiehe och tycker hans musik hör till den svenska vistraditionen samtidigt som den har starka inslag av americana. Programledare är Mia Gerdin. Mer information på www.sverigesradio.se/p1/snittet - Det är konstigt att inte fler skriver politiska sånger, säger Mikael Wiehe, eftersom dom flesta faktiskt är intresserade av politik – skatterna, om inte annat!  Själv har han skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna – både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger.   Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné. På Första maj kommer han att framträda i Flen bl a,  och med största sannolikhet kommer han då att angripa nyliberaler, Sverigedemokrater och alla som sätter egoismen före solidariteten. 

Konstnären Torsten Jurell har under de senaste åren hyrt ateljé i Beijing i Kina, mitt i ett kraftigt expanderande konstliv som knappt tycks känna några gränser. Men det var också en period när myndigheterna stängde ner Facebook och Google. Det skedde under de folkliga protesterna i Xinjiang förra sommaren. Uttrycket i Kina för ”osäker information” är ungefär densamma som det engelska ”shaky information”. Begreppet utgör en av byggstenarna i Torsten Jurells aktuella utställning Goda Nyheter från Underjorden! på Östasiatiska museet i Stockholm. Den undre världen i Kina representeras av Ban Zheng, den illegala licenshandel som manifesterar sig i tecknen och telefonnummer på murar och husväggar. ”Osäker information” heter också det skådespel som framförs av två skådespelare och ett högtalartorn i en digitalt styrd mekanisk teater. I Snittet berättar Torsten Jurell om hans sätt att bearbeta intryck från Kina, vilket också innehåller berättelsen om en kvinnlig kackerlacka som ger sig ut i världen på jakt efter kärlek. Kulturredaktionens Kinakännare Göran Sommardal ger också sin syn på det kinesiska kulturlivets dynamik. Dessutom berättar Katarina Wikars om sina upplevelser av Kerstin Thorvall som lämnade jordelivet förra veckan.

Snittet Onsdag 14 april 2010: Birkin och Gainsbourg I dagarna har filmen om den mytomspunne musikern Serge Gainsbourg svensk premiär och Snittet passar därför på att fånga upp vad som tidigare sagts om och kring och av denne popkonstnär i musik. Ur arkivet hör ni om en fransk Gainsbourgutställning där mycket av hans liv presenterades, men ni hör också intervjuer med Jane Birkin från 2008 (som länge var gift med honom) och med Serge Gainsbourg själv från 1988. Programledare: Karsten Thurfjell Jane Birkin är övertygad om att den skandalomsusade 60-talshitten Je t´aime, moi non plus som hon sjöng ihop med maken Serge Gainsbourg blir den sång som kommer att spelas i radio och TV när hon dör. Låten gjorde 1969 paret internationellt ryktbart, och Gainsbourg blev sedan alltmer känd som provokatör, snuskhummer och fyllbult, ett rykte som han inte direkt bekämpade, och som alltmer cementerades under hans hårda liv och stigande förfall. Om just denna mytifierade historia handlar den bioaktuella Gainsbourg - ett legendariskt liv, av långfilmsdebuterande regissören Joann Sfar, och denna lekfulla och underhållande film gör ingenting för att punktera dessa myter. Ändå var Gainsbourg ständigt i arbete, och han uppvisade vid sin tidiga död 1991, 63 år gammal, att han med sin frenetiska produktion bidragit till en god del av 1900-talets kultur, med några tusen låtar till en lång rad artister, en drös med filmer, bilder, texter, tv-program - romanser och skandaler. När skalden skulle fyllt 80 förrförra året visades en stor utställning om honom på Cité de la Musique i Paris, där man koncentrerade sig på vad han faktiskt åstadkom, inte minst hur hans intrikata texter och slagkraftiga musik lever vidare, både som en länk mellan popkultur och klassiskt - och mellan fransk och angloamerikansk musikkultur. Snittet gör ett återbesök på den utställningen och sänder två tidigare intervjuer i Kulturradion. Cecilia Blomberg mötte Jane Birkin inför hennes konsert i Stockholm i januari 2008 och Annika Samuelsson träffade Serge Gainsbourg i hans hem i Paris 1988. Programledare Karsten Thurfjell

Snittet om självhjälpsmani och miljöpanik. Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat av nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst - tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. I Snittet intervjuas också Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet och som under många år har tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels rapporterar om vattenbrist och översvämningar, men också om några småskaliga projekt                                                                                                                                               Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat. Lågkonjunkturåret 2009 var inget undantag. Bara sedan i november finns 22 nya titlar på våra tidningshyllor. I takt med den ökningen går det även att se en annan tydlig trend. Det som med fackspråk kallas instrumentella tidskrifter. Nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst – tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. På Snittets redaktion passerar varje vecka nya titlar ur kategorin självhjälpslitteratur. En hunger som också tycks omöjlig att mätta. Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet har under många år tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. Men varför glöms hela tiden det större perspektivet bort, undrar han? De frågor som handlar om makt, orättvisor och politik. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels orienterar sig från en stor val som landat framför museientrén och som kommer att upplösa sig själv. Utställningen fortsätter sen att handla om de vattenproblem som såväl Venedig som Las Vegas brottas med på olika sätt, och till slut finns också verk om småskaliga projekt som ändå inger hopp om en hållbar framtid. Programledare: Cecilia Blomberg

Den ekonomiska krisen tvingar USA:s museer att avskeda personal och ställa in utställningar. I den desperata jakten på pengar tummas det nu på etiken. I Kalifornien har en gallerist blivit chef för ett stort konstmuseum, något som tidigare var otänkbart. Och i New York ställer ett annat stort museum ut sin styrelseledamots privata konstsamling. Men även europeiska museer har problem med integriteten. Vem avgör egentligen vad som är viktig konst? Mårten Arndtzén har undersökt sponsorernas ökande makt över museerna. Vad som händer i New York har länge haft stor betydelse för stora delar av det svenska kulturlivet. För några år sedan lanserades namnet ”Sofo” för det bohemdesignjuppifierade området söder om Folkungagatan på Södermalm i Stockholm. Nästan som Soho på Manhattan, fast kanske inte riktigt. I alla fall så har benämningen bitit sig fast, och trots alla försök att häckla idén, tycks den funka för yngre generationer, som i täta led söker sig dit för att shoppa, festa eller gå på lägenhetsvisningar. Serietecknaren Lena Ackebo ger snart ut ett nytt album med titeln ”Fuckin Sofo”. Blir det månne en svidande satirisk vidräkning med stockholmsk New Yorkromantik? På konsthallen Brandts i danska Odense pågår hela våren en utställning med den litauiske konstnären Deimantas Narkevicius, som bor och arbetar i Vilnius. Det rör sig om åtta stora filminstallationer, som alla handlar om "det individuella och kollektiva minnet". Det är den största utställningen hittills i Skandinavien med verk av Narkevicius, som slog igenom 2001 då han representerade Litauen vid konstbiennalen i Venedig. Lars Lönroth träffade konstnären i Odense. Programledare Karsten Thurfjell

Originalverk till ett värde av ca 2 miljarder kronor visas nu på Eriksbergshallen i Göteborg, och bland dyrgriparna finns en tidigare okänd målning av Leonardo da Vinci: La Bella Principessa. Med hjälp av modern multimediateknik visas teckningar, skisser och målningar av renässansens tre mästare, Michelangelo, Rafael och da Vinci under utställningsnamnet And There Was Light.  Mia Gerdin undrar vad renässansen stod för och om den hänger ihop med vår tid. Håkan Wettre är utställningsansvarig på Göteborgs Konstmuseum som visar en parallell utställning Renässanser, och den försöker ge vissa svar. I Snittet får vi även träffa skådespelaren Anna Carlson som fyller 60 i år och varit verksam på scenen i nästan 40 år. Hon är dessutom sedan 2006 en stridbar ordförande i Teaterförbundet. Anna Carlson är just nu aktuell som filosofen Hannah Arendt i den hyllade föreställningen Den banala kärleken på Uppsala Stadsteater. Hon gör också monologen Ett år av magiskt tänkande, baserad på Joan Didions bok, där hon gör rollen som författaren själv. Två starka, vuxna kvinnor, gestaltade av den lika starka Anna Carlson. Anneli Dufva har träffat henne för att prata både om kvinnoroller på teatern och kvinnans roll på teatern. Dessutom intervjuas koreografen Anmar Taha som flydde från Irak till Sverige för drygt tre år sedan.  I Göteborg har flera dansare samlats som tidigare studerade vid Bagdads Performing Arts School, och i projektet Iraqi Bodies skapas danser som behandlar deras upplevelser. Mia Gerdin såg urpremiären av The Sleepers på Pusterviksteatern i Göteborg, en föreställning som handlade om skräcken att bli kidnappad och förd till okänd plats med okända människor, och du ser bara mörker eftersom du har ögonbindel på dig. Programledare: Mia Gerdin

Det handlar om performancekonst i Snittet. Mårten Arndtzén intervjuar konstnären Marina Abramovic i New York, Cecilia Blomberg intervjuar spanska performancekonstnären Dora Garcia och programledaren diskuterar kring performance med Gunnar Bolin i studion. Programledare: Anneli Dufva                                                                                                                                          Den serbienfödda konstnären Marina Abramovi (född 1947) räknas som en av de största inom performancekonsten. Redan på 70-talet blev hon känd för sina sjävlutlämnande, och ibland livsfarliga, performanceföreställningar. Idag räknas hon till konstartens pionjärer, och nu visar MoMa (Moderna Museet)  i New York en stor retrospektiv över hennes konstnärskap. Där kan man se både dokumentation och återuppföranden av hennes tidigare verk. Men också Marina Abramovi själv, livs levande, i en performance som pågår ända tills utställningen stänger, i maj. Mårten Arndtzén har sett utställningen och träffat performancekonstens Grand Lady i New York. I Stockholm, på Galleri Index, visas samtidigt den spanska konstnären Dora Garcia (född 1965), som även hon, liksom Abramovic, i sina verk ställer frågor om förhållandet mellan konst och åskådare, mellan tid och rum. "Where do characters go when the story is over?" kallas utställningen som nu nått Stockholm. Cecilia Blomberg har träffat Dora Garcia. Och i studion funderar kulturredaktionens Gunnar Bolin kring performance både som uttryck och trend. Går det egentligen att återskapa en performance? Programledare: Anneli Dufva

1) Lars Norén intervjuas inför lördagens (13/3) premiär av Orestien på Folkteatern i Göteborg. Reporter: Mia Gerdin 2) Filmskaparna Ethan och Joel Coen har fått kritik i USA efter filmen A Serious Man som anklagats vara anti-judisk. Katarina Andersson rapporterar från New York. 3) Kerstin Berggren intervjuar brittiske dramatikern Dennis Kelly och svenska regissören Maria Åberg inför fredagens premiär av Kellys nya pjäs " The Gods Weep" med Jeremy Irons i huvudrollen. Programledare: Mia Gerdin Mer information på sr.se/p1/snittet Varför satsar Lars Norén på ett tungt grekiskt drama som sin första uppsättning på Folkteatern i Göteborg?  Valet han gjort är Aischylos trilogi Orestien som är både ett hämnddrama och en beskrivning av samhällsförändringar och som dessutom innehåller en konflikt mellan manligt och kvinnligt.  Vilka sidor i dramat har Norén valt att lyfta fram, undrar Mia Gerdin i en intervju veckan innan premiären.  (Premiär 13 mars).  Mer teater blir det i en rapport från London och Royal Shakespeare Company. Nästa vecka är det nämligen premiär på den välkände brittiske dramatikern Dennis Kelly´s nya pjäs The Gods Weep med Jeremy Irons i huvudrollen. För regin står den svenska regissören Maria Åberg, som efter åtta år i den engelska huvudstaden nu är ordentligt etablerad i Londons teatervärld. Kerstin Berggren har träffat Maria Åberg och Dennis Kelly.  I Snittet ingår också en rapport från Katarina Andersson om bröderna Coens senaste film A Serious Man som fått kritik i vissa judiska kretsar eftersom filmen innehåller flera looser-karaktärer som är judar.  Är det främst den äldre generationen som blivit nervös och kritisk när judar porträtteras som osympatiska individer? Rafi Samuels-Swartz från judiska organisationen NEXT menar att det är så, och att hans generation är mer öppen. Han säger också att judisk kultur på allvar gjort sitt intrång i populärkulturen de senaste 10-15 åren.  Programledare är Mia Gerdin

Någonstans mellan konst, vetenskap och arkitektur. Där rör sig Tomás Saraceno som just nu är aktuell med en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. Tomás Saraceno, född 1973, har sina rötter i Argentina, men har bott i både Sydamerika och Europa. Han är utbildad arkitekt och konstnär och extremt intresserad av spindelnätets speciella egenskaper som ett av de starkaste material som finns. I nära samarbete med vetenskapsmän har han återskapat ett tredimensionellt spindelnät. Det är han först med. Och på Bonniers Konsthall har han fyllt ett helt rum med en uppförstorad modell av ett nät vävt av en ”svart änka”. Tomás Saraceno skapar också alternativa städer och drömmer om att kolonisera rymden med samhällen efter samma principer som internet. Berlinarkitekten Heike Hanada vann tävlingen om en utbyggnad av Stockholms berömda Stadsbibliotek, signerat Gunnar Asplund.  Efter en sex år lång process för att få fram en lämplig utbyggnad lade stadens politiker i höstas förslaget på is, ett beslut som fortfarande inte fått någon vettig förklaring. I måndags kväll berättade Heike Hanada om sin upplevelse av tävlingen på en debatt i Stockholm. Ruben Östlund belönades nyligen med en Guldbjörn på filmfestivalen i Berlin för sin kortfilm om ett misslyckat rån. I Snittet hör ni honom berätta hela filmen i radio, och hur han själv funderat kring vår bild av brott och brottslighet.  Brottsligheten befinner sig för det mesta långt ifrån filmernas dramatiska skeenden, menar han - den är betydligt vardagligare än vi tror. Programledare: Karsten Thurfjell

Möt stå-uppkomikerna Kristoffer Appelquist, Peter Wahlbeck och konstnären Tom Friedman.                                                                                                                                              Visst går det att skämta om kriget i Afghanistan. Det menar i alla fall Kristoffer Appelquist som nästa vecka har premiär för sin nya ståuppshow Krig på Boulevardteatern i Stockholm. Kristoffer Appelquist navigerar mellan självmordskameler och kamikazefladdermöss. Och hans mål är att publiken ska skratta så att tårarna sprutar. Han har själv jobbat som fältartist i Afghanistan och ville sen använda sin plats i offentligheten till att prata om allvarliga saker som vad Sverige egentligen gör där borta i Asien. Är det verkligen fredsbevarande arbete eller är det så att Sverige för första gången på 200 år hamnat i krig? Och på Mosebacke Etablissemanget har komikerkollegan Peter Wahlbeck gjort en ny Cabaret Für Alle. En uppdaterad version av succéföreställningen för tio år sen. Här drivs med allt, högt som lågt. Om politik, andlighet, plumphet, surrealism ackompanjerat av musik. Anneli Dufva och Cecilia Blomberg har träffat de här två aktuella stå-uppkomikerna. Lekfullhet är en annan ingång till samtiden. På Konsthallen Magasin 3 i Stockholms Frihamn visas just nu en stor utställning med den amerikanske konstnären Tom Friedman. I en stor installation har han hängt en massa grejer i tunna nylontrådar från taket. Det blir som en egen galax av bjärt målade nonsensföremål, hamburgare och pizzakartonger, pickadoller och konsthistoriska ikoner. Karsten Thurfjell har träffat Tom Friedman. Programledare: Cecilia Blomberg

Konstnärerna Lee Lozano och Barbro Östlihn föddes 1930; Lozano i Newark, New Jersey, Östlihn i stockholmsförorten Bromma. Men på olika vägar hamnade de båda i New York i början av 60-talet. Ett New York som då fullkomligen sjöd av konstnärlig vitalitet. Lee Lozanos karriär som konstnär blev kort men intensiv. Hon lämnade New York redan 1972, och drog sig sedan tillbaka, även om hennes verk emellanåt visats på olika utställningar. Och nu är det Moderna Museet i Stockholm som bestämt sig för att Lee Lozano förtjänar att lyftas fram ur glömskan. Barbro Östlihn levde med sin konst, fortsatte att måla, livet ut, och tillhörde de inre kretsarna i New Yorks avantgarde, men även hon har hamnat i skuggan av sina manliga samtida. Varför? Det undrade konstvetaren Annika Öhrner, vars färska avhandling heter just Barbro Östlihn & New York. Snittet besöker utställningen med Lozanos verk på Moderna Museet, intervjuar Annika Öhrner om Barbro Östlihn och ger dessutom ett mini-porträtt av en tredje New York-baserad kvinna; musikern, poeten och mångsysslaren Patti Smith - aktuell genom en ny självbiografi, Just kids. Programledare: Anneli Dufva

I höstas släppte Erik Gandini sin både hyllade och kontroversiella dokumentärfilm Videocracy om Italien, ett land totalt dominerat av tv och premiärminister Silvio Berlusconi. Trailern för filmen stoppades av alla nationella tv-kanaler, eftersom hälften ägs av Silvio Berlusconi, och de andra är statliga och styrda av premiärministern… Detta resulterade dock i att filmen spreds som en löpeld på nätet och nu har setts av 150 000 italienare. Den 12 februari får den amerikansk premiär i New York. Men vad hände med landet som brukade förknippas med Rossini, Michelangelo, da Vinci, Dario Fo, Ettore Scola och Fellini? I dag förknippas italiensk kultur i bästa fall av Da Vinci-koden. Hur blev Europas mesta kulturvagga vår tids mest åderlåtna kulturkropp? Tove Leffler åkte dit, talade med olika kulturutövare och frågade Erik Gandini hur tv kunde bli så viktigt och en man få så mycket makt. På Norrköpings konstmuseum skildrar konstnären och filmaren Erik Pauser ett land vars öde starkt påverkat vår moderna historia: Vietnam. I filmen och utställningen Fiendens ansikte intervjuas vietnamesiska veteraner om ”Det amerikanska kriget”, berättelser om 35 år av posttraumatisk stress, effekterna av det kemiska medlet agent orange och om kampen för att leva vidare. Dessutom har Kerstin Berggren besökt utställningen Lost and Found - Queerying the Archive på Bildmuseet i Umeå. Här ger tretton internationella konstnärer ett queerperspektiv på tillvaron, med nya berättelser och alternativa historier.  Programledare: Karsten Thurfjell

Få ämnen är väl så tacksamt att ge sig i kast med som familjen. Ett kärt och många gånger gestaltat ämne. Och Snittet missar inte heller tillfället att få prata om familjen som nu är i fokus på flera platser samtidigt. På Göteborgs stadsteater spelar Tracy Letts Pulitzerprizebelönade pjäs Familjen. Broadwaysuccé i tre akter om en familj på väg mot härdsmälta. Mia Gerdin har träffat regissören Peter Dalle som menar att det är en rolig pjäs trots den nattsvarta bakgrunden med missbruk och brustet föräldraansvar. Dessutom har Snittet sett utställningen Swedish Family på Uppsala konstmuseum. Ett begrepp som införlivades i ryskan på 70-talet och som står för sexuell frigjordhet och lättsinnighet. Cecilia Blomberg har sett ryska och svenska konstnärer rikta blicken mot familjen och träffat en av initiativtagarna Natasha Dahnberg från konstnärsgruppen Haka och konstnären Catti Brandelius som är med på utställningen. Och så undersöker Marjaneh Bakhtiari den judiska mammans speciella position. Vad betyder hon för den judiska humorn och kulturen? Varför är hon så kvävande? Och varför är hon så missunnsam mot sina döttrar? Programledare: Cecilia Blomberg

Konstnären Berta Hansson (1910-1994) är aktuell på Konstakademien i Stockholm och hennes generationskollega Evert Lundquist (1904-1994) är lika aktuell på Moderna Museet i Stockholm. Cecilia Blomberg har intervjuat Olle Granath om måleriets vara eller inte vara i konstvärlden, och tillsammans med Anneli Dufva besökt de båda utställningarna. Dessutom handlar det om den nya Arkitekhögskolan i Umeå. Rektor är den danske arkitekten Peter Kjaer, som tidigare varit rektor för arkitektskolan i Århus. Umeå universitets arkitektutbildning är den fjärde i Sverige som ger en fullständig arkitektexamen och Peter Kjaer vill satsa på en internationell utbildning, där arkitektur med konstnärlig profil i ett hållbarhets- och internationellt perspektiv är centrala delar. Det berättar han i Kulturradions program ”Snittet”, som idag tittat närmare på det Konstnärliga Campus som byggs för fullt vid Umeälvens strand i centrala Umeå. Där ingår även Designhögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet. Den omfattande satsningen rymmer också Umeå universitets experimentella HUMlab, som samlar humaniora, kultur och informationsteknik under ett tak. Kerstin Berggren har även träffat Designhögskolans nya rektor Anna Valtonen, som tidigare varit chef för Designforskningen på Nokia i Helsingfors. Programledare: Anneli Dufva

Snittet: När är det egentligen rätt att svära? Om språkets roll som klassmarkör. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej. Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom har Cecilia Blomberg träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett den brittiska regissören Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Med hjälp av sociologen Beverly Skaggs lägger de ett klassraster över de filmkritikernas recensioner.                                                                                                                                                     Hur viktigt är egentligen språket för att ta sig upp i samhället? Hur mycket krävs de av total personlighetsförvandling för att göra en klassresa? Eller för den delen för att markera att man inte vill tillhöra eliten. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej.  Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom frågar sig Snittet varför svordomar har så olika status. När Ingmar Bergman kryddade sitt språk med invektiv var det bara ett bevis på hans bildning, men när Anna Anka sprider sina svordomar runt sig blir den bildade medelklassen upprörd. Cecilia Blomberg har träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Snittet ställer frågan hur den skildras på film och synar de svenska filmkritikernas hyllande, men inte helt fördomsfria, recensioner. Programledare: Cecilia Blomberg

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera. Hur kommer konstnärernas roll att se ut i framtiden? Vad ska vi ha den nya tidens hovnarrar, rabulister och skönandar till? Som nyttiga trivseltomtar och entreprenörer? Några av dessa frågor kan man få besvarade av Charlie Todd, som grundat Improve Everywhere, ett kaxigt nätverk i New York som ställer till rabalder på gator och torg när de gör det offentliga rummet till en väldig teaterscen. Hundratals, ibland tusentals New Yorkare blir frivilligt eller ofrivilligt skådespelare i ett improviserat drama. Och målet är faktiskt att få folk att skratta och le, enligt Charlie Todd.  Men kultursektorn bidrar allt mer direkt till ekonomisk tillväxt, säger Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan i Göteborg som via statistik och intervjuer med tidigare konsthögskolestudenter har kartlagt konstnärers karriärvägar. Hon har tidigare påvisat hur väl konstnärstäthet korrelerar med ekonomisk tillväxt, och nu föreslår hon olika sätt för samhället att bättre ta tillvara konstnärliga kompetenser.  Programledare: Karsten Thurfjell

Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Hej! Detta är inte ett vanligt Snittet-program, utan det andra programmet av två, i en julserie av Eric Schüldt som sänds på Kulturredaktionens tider. Snittet återkommer med ordinarie tablå från och med den 13 januari. Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Helena Granström är författare, teoretisk fysiker och matematiker. Hon har i böcker och artiklar undersökt språkets möjligheter och omöjligheter. Det kan handla om en oförmåga hos språket att i detalj berätta om den moderna vetenskapens framsteg till vad ditt vardagliga språk gör med ditt eget tänkande. I ett program av Eric Schüldt kommer vi få höra Helena Granström berätta om vad som gått förlorat i en modern värld som ständigt strävar efter nya framsteg. (del ett handlade om förläggaren Carl-Michael Edenborg och finns att ladda ner som poddradio under Nya Vågens rubrik)

Lars Lerin räknas som Nordens främste akvarellkonstnär. Förra vintern kom över 100 000 personer för att se hans akvareller på Waldemarsudde, och den 12:e december invigdes en ny stor utställning på Borås Konstmuseum. Museichefen Hasse Persson berättade att Lerin länge stått på museets önskelista, och han menade att Lars Lerin idag är en av landets mest folkkära konstnärer. Mia Gerdin har träffat Lars Lerin i Borås. Och dessutom har Karsten Thurfjell besökt Moderna Museets nya - och allra första - filial, som nu öppnar i Rooseums gamla lokaler i Malmö. Inför öppningen har byggnaden helt gjorts om av arkitekterna Martin Videgård Hansson och Bolle Tham. Snittet onsdag 23 december kl 14.03 i P1 Programledare: Anneli Dufva

Snittet handlar idag om fotografi, digitala naturupplevelser och om shopping som tar en allt större del i människors liv - inte bara när det är julhandel. Programledare är Mia Gerdin. 1) Fotografen Karolina Henke intervjuas i samband med sin utställning One of a kind på Abecita Konsthall i Borås, 14/11 2009 - 7/2 2010. Hon intervjuas av Mia Gerdin, musikillustrationer med Madonna och Gwen Stefani. 2) En konstnär som intresserat sig för köpcentrat som plats är Mattias Åkeson från Söderköping. Just nu kan man ta del av hans konstnärliga arbetsprocess i boken Northern Comfort med foton och kommenterande texter. Boken ingår i utställningen Labyrint på Botkyrka konsthall i Tumba utanför Stockholm. Anna Tullberg intervjuar honom i Botkyrka. 3) Vad blir effekten av att vi vänjer oss vid en bild- och ljudvärld som ständigt är "larger than life"? Karsten Thurfjell har träffat Sindre Magnusson, projektledare inom upplevelseindustrin i sydöstra Skåne, som tagit till nya hjälpmedel för att h - Det låter klyschigt men jag tycker verkligen att varje människa är unik, säger fotografen Karolina Henke som just nu har en stor utställning på Abecita Konsthall i Borås. För att riktigt bevisa sin tes visar hon upp bilden av ett skrattande tvillingpar, så lika men samtidigt så olika.  – Deras DNA är lika, men ändå tittar deras olika personligheter fram på bilden, säger Karolina som följdriktigt kallar sin utställning för One of a kind. För flera år sedan jobbade hon som assistent åt den kontroversielle fotografen Andres Serrano i New York, som använder urin och skit i sina bilder (hans senaste utställning i New York heter just Shit), och det hon tycker hon har lärt sig av honom är att begränsningarna finns inom en själv. Henke använder modeller som hon hittar på gatan – personer hon tycker ser speciella ut och som hon frågar om hon får fotografera. De dryga 80 bilderna på utställningen visar ett nära samarbete mellan fotograf och modell. Mia Gerdin har varit i Borås, sett utställningen och pratat med Karolina Henke.

Snittet: Johannes Anyuru, Sean Henry och 7:3s efterspel. Sverige har 24 000 asylsökande varje år och det finns 200 platser i olika flyktingförvar där människor väntar på att deras utvisning ska verkställas. Det är också ämnet för pjäsen Förvaret som har premiär på Studion i Göteborg nu på lördag. Mia Gerdin har träffat Johannes Anyuru som nu debuterar som dramatiker i samarbete med Aleksander Motturi. Dessutom har Anneli Dufva sett pjäsen om pjäsen 7:3 på Uppsala Stadsteater och så har Kerstin Berggren varit i den engelska byn Wilton och träffat skulptören Sean Henry. Programledare: Cecilia Blomberg. Sverige har 24 000 asylsökande varje år och det finns 200 platser i olika flyktingförvar där människor väntar på att deras utvisning ska verkställas. Det är också ämnet för pjäsen Förvaret som har premiär på Studion i Göteborg nu på lördag. Enligt Johannes Anyuru som nu debuterar som dramatiker i samarbete med Aleksander Motturi, är pjäsen ett tydligt inlägg i samhällsdebatten och det handlar om att återupprätta människors humana impulser. - Jag förstår inte den där inställningen att det här är vårt land och att vem som helst får inte  komma hit och bo här, säger han. Mia Gerdin har träffat Johannes Anyuru inför premiären. Diskuterat flyktingpolitik och om att gå från att skriva poesi till dramatik, om kargheten och tystnaden mellan orden som förbinder dem. Dessutom har Anneli Dufva sett pjäsen om pjäsen 7:3 på Uppsala Stadsteater och så har Kerstin Berggren varit i den engelska byn Wilton och träffat skulptören Sean Henry. Han lyfter oftast fram den vanliga människan i sina skulpturer. I exakta, verklighetstrogna, skulpturer visar han gestalter man tycker sig känna igen. Men där han laborerar med skalan så att de ibland är större, ibland mindre än i verkligheten. I Sverige finns hans verk bland annat på Rådhustorget i Umeå och vid entrén till Högskolan i Borås. Programledare: Cecilia Blomberg

Snittet: Vampyrer, prisat foto och foto som blir konst Vampyrerna gör sitt intåg i världen. Handlar det om makt eller uppbrott? Vampyren är vännen som ser bakom ytan, som tillåter en att vara lite udda och annorlunda, åtminstone om man är tjej, säger Anna Höglund, som forskat i vampyrer sedan femton år tillbaka och som intervjuas i Kulturradions Snittet. Där presenteras även årets Hasselbladspristagare, den amerikanske fotografen Robert Adams som i 40 år dokumenterat människans intrång i naturen, och den svenska konstnären Anna Bjerger som utgår från fotografier snarare än verkligheten när hon målar. Programledare är Mia Gerdin. Vampyrerna gör sitt intåg i världen. Handlar det om makt eller uppbrott? Vampyren är vännen som ser bakom ytan, som tillåter en att vara lite udda och annorlunda, åtminstone om man är tjej, säger Anna Höglund, som forskat i vampyrer sedan femton år tillbaka och som intervjuas i Kulturradions Snittet.  Där presenteras även årets Hasselbladspristagare, den amerikanske fotografen Robert Adams som i 40 år dokumenterat människans intrång i naturen, och den  svenska konstnären Anna Bjerger som utgår från fotografier snarare än verkligheten när hon målar.  Anna Bjerger ägnar sig åt fristående nytolkningar av äldre fotografier som på olika sätt förlorat sin funktion – det kan vara instruktionsbilder eller turistmotiv som idag framstår som gåtfulla. Hennes klassiskt präglade måleri tar på ett märkligt sätt ny fart utifrån det fotografiska skuggspelet. Programledare Mia Gerdin

Snittet undersöker varför Astrid Lindgrens böcker omfamnas av Sverigedemokraterna. Vad handlade höstens debatt om och vad händer när ett gemensamt kulturarv görs till politisk retorik? Kommer Bröderna Leijonhjärta klara sig ur den striden? Dessutom intervjuas konstnären Ann Böttcher som just nu är aktuell i en sidoutställning till Caspar David Friedrich på Nationalmuseum i Stockholm. I sin serie der Umgang mit Mütter Grün undersöker hon hur de tyska nazisterna gjorde skogen till symbol för det tyska folket och kulturen. En av anledningarna till att just Caspar David Friedrich blev så omhudlad av nazisterna. Sen tittar Snittet på hur vår tids politiska medierapportering kan närma sig ren fiktion och där en politisk hjälte förvandlas till en gudalik karaktär. Programledare: Cecilia Blomberg.                                                                                                                                                  Häromveckan var det premiär på Stockholms stadsteater för Daniel Lind Lagerlöfs tolkning av Bröderna Leijonhjärta, en av julens familjeföreställningar. Där Astrid Lindgrens omtyckta saga får vara just en saga. Men tidigare i höstas har just Astrid Lindgrens böcker hamnat i den politiska retoriken. Och riktigt hettade det till när Sverigedemokraterna under sina partidagar blandade ihop vårt gemensamma kulturarv med  sin ideologiska agenda. På Nationalmuseum i Stockholm visas nu samtidigt en av romantikens stora målare Caspar David Friedrich. Också han var under en period en konstnär som efter sin egen död ofrivilligt blev ideologiserad. Det var på 30-talet i Tyskland som nazisterna omfamnade hans romantiska landskap. En genomträngande analys av hur skogen blev nazistisk ideologi görs av konstnären Ann Böttcher som är med på en sidoutställning till Caspar David Friedrich på Nationalmuseum. Snittet har träffat Ann Böttcher och pratat om hur granskogen och det nordiska landskapet blev en av stöttepelarna för de tyska nazisterna. Sen har vi lagt örat mot medias bevakning av en av vår tids stora politiska profiler Barack Obama och funderat över hur en till en början välvillig rapportering nästan lämnat verkligheten och antagit fiktiva proportioner. Programledare: Cecilia Blomberg

Snittet intervjuar japanska musikstudenter i Stockholm, teaterelever på jakt efter ett eget språk, Andres Lokko om att vara skådespelare och Elin Klinga om att medverka som dansare i en föreställning. Programledare:Anneli Dufva                                                                                                                                                         Över landet talar skådespelarna en enda dialekt på scenen; rikssvenska, och på teaterhögskolan i Stockholm slipar studenterna på sina vokaler och den rätta språkmelodin. Marall Nasiri försöker erövra den svala och välklingande fröken Julie, men trivs bättre som den fula och utstötta Rickard III.  Men kanske är det dags att befria klassiker som fröken Julie från fördomar om hur hon ska låta?       Längre ner på Valhallavägen i Stockholm  besöker Snittet japanska musikstuderande på musikhögskolan. Unga och ensamma vallfärdar japanska musiker till Europa. Här kan de insupa den rätta atmosfären för att spela klassisk musik, säger de. Så långt bort från japanska influenser som möjligt. Snittet den här veckan tittar närmare på vilka gränser som vissa anser inte ska överskridas. Men vi träffar också de som tagit steget in något helt okänt. På Dramatens stora scen sår nu krönikören och journalisten Andres Lokko – helt utan skådespelarvana. Och i Göteborgsoperans föreställning Black Biist tar Elin Klinga klivet in i ett danskompani. Ett helt nytt språk som dessutom är fysiskt mycket krävande. Hur är det att göra någonting så olikt det man brukar göra? Att göra någonting man egentligen inte kan? Programledare: Anneli Dufva

Snittet: Sydafrika - Sverige. Ett evigt pågående kulturutbyte? Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har vidgats till frågan om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Hon jobbade i Sydafrika i början av 2000-talet och hon berättar om på vilket sätt det förändrat henne som människa och konstnär. Programledare: Cecilia Blomberg                                                                                                                                                    Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Handlingen här är förlagd till Afrika i mitten av 30-talet under kolonialismens sista skälvande dagar, där Jean och Kristin gestaltas av två sydafrikanska sångare. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har bytts ut mot en fråga om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Ett flygplan på väg från Kapstaden till Sverige tvingas nödlanda på en öde militärflygplats och under den långa väntan börjar passagerarna dela sina livshistorier. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Nu är hon mest engagerad i frågor och konstprojekt i samarbete med Palestina. Men för nio år sedan jobbade Cecilia Parsberg också i Sydafrika. Vad betyder de sydafrikanska erfarenheterna för henne idag? Och vilka kunskaper fick hon med sig efter att  projekten lagts till meritlistan? Programledare: Cecilia Blomberg

Första delen av Snittet handlar om HBT-temats allmänna status på teatern och i debatten. "På andra sidan spegeln heter en helt nyskriven pjäs som nu går att se på Dramalabbet i Stockholm. Anneli Dufva tog sig till Dramalabbet och sökte upp författaren och journalisten Johan Hilton, vars reportagebok om No tears for queers, dramatiserats och spelas på Riksteatern. I andra delen träffar vi Thomas Demand, en av Tysklands mest efterfrågade konstnärer, just nu aktuell med en utställning på Neue Nationalgalerie i Berlin om tysk samtidshistoria under de senaste 60 åren. Yvonne Ihmels har träffat honom och den tyske pressfotografen Harald Schmitt som arbetar på veckotidningen Stern. Programledare: Karsten Thurfjell                                                                                                                                                      En av Tysklands mest efterfrågade konstnärer Thomas Demand är just nu aktuell med en utställning på Neue Nationalgalerie i Berlin om tysk samtidshistoria under de senaste 60 åren. Yvonne Ihmels har träffat honom och den tyske pressfotografen Harald Schmitt som arbetar på veckotidningen Stern. Under många år var han stationerad i Östtyskland och kunde följa Hoenecker på nära håll. Hur förändrat är Europa egentligen efter murens fall? Dessutom handlar Snittet den här veckan om HBT-temats allmänna status på teatern och i debatten. På andra sidan spegeln, heter en helt nyskriven pjäs som nu går att se på Dramalabbet i Stockholm. Föreställningen rör sig kring den aktuella frågan om icke-heterosexuellas situation i Litauen. Den 1 mars nästa år träder nämligen en ny lag i kraft i Litauen - en lag som förbjuder positiv information om homo-, bi- och transpersoner. Anneli Dufva tog sig till Dramalabbet, inför premiären, för att höra mer om hur de förhåller sig till sitt HBT-tema. Dessutom sökte hon upp författaren och journalisten Johan Hilton, vars reportagebok om hatbrott mot homosexuella män, No tears for queers, dramatiserats och just nu spelas på Riksteatern. Programledare: Karsten Thurfjell

Samtidigt som humanisternas driver kampanj om att Gud nog inte finns, och debattörer gått ut och bekänt sig till ateismen, så har en annan och motsatt rörelse visat sig allt tydligare i kulturlivet. Fler och fler kulturutövare närmar sig det kristna kulturarv vi ändå har, och vi hittar dem inom allt från ny svensk popmusik till undergroundserier. Ni träffar dem alla i Snittet. Samtidigt som humanisterna driver kampanj om att Gud nog inte finns och debattörer gått ut och bekänt sig till ateismen, så har en annan och motsatt rörelse visat sig allt tydligare i kulturlivet. Fler och fler kulturutövare närmar sig det kristna kulturarv vi ändå har, och vi hittar exempel inom allt från ny svensk popmusik till undergroundserier. Kristna teman skymtar i låtar av Jennie Abrahamson, Jonathan Johansson och bandet Ingenting. Teologen Ann Heberlein för ett samtal med Gud i sin bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva längre", vi finner det hos Alex Schulman och förstås Jonas Gardell. Och så har den legendariske serietecknaren Robert Crumb, undergroundkulturens skapare, gjort sin tolkning av Bibelns första mosebok. I fem år har Crumb arbetat med projektet som släpps samtidigt i arton länder. Ni träffar dem alla i Snittet. Programledare: Karsten Thurfjell

Snittet: Teaterhistoria i Malmö och Helsingborg och om skådespeleri i bokform. Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Lars Lönroth har sett utställningen där Helsingborgs gamla, numera rivna, stadsteater är navet. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. Och så har Anneli Dufva träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga skådespeleriets konst i ord, med anledning av tre nyutkomna böcker. Programledare: Cecilia Blomberg Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Teaterkonstens magi är i centrum och illustreras med hjälp av inventarier och rekvisita från den gamla legendomspunna Stadsteatern i Helsingborg som revs 1976. Lars Lönroth har träffat flera av de inblandade; scenografen Yvonne Ericsson, initiativtagare till utställningen, Peter Gripewall, chef för Sveriges Teatermuseum, och den gamla stadsteaterns siste scenmästare Holger Sönne. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Sveriges första riktiga teaterscen som invigdes den 16 oktober 1809. Jubileet kantas av en festföreställning på Hipp, en utställning om teaterns historia och en nyskriven bok om Malmös långa teaterliv. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. I höst kommer dessutom tre nya böcker ut som handlar om skådespeleri. Anneli Dufva har träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan och ansvarig för två av böckerna, för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga ögonblickets konst i ord.  Karin Helander är redaktör för två av dem: "Ämne: Scenisk gestaltning", som behandlar skådespelarnas Stina Ekblads och Krister Henrikssons arbete som professorer vid Teaterhögskolan i Stockholm samt "Den skrattretande teatern", som handlar om den magisterutbildning, ledd av Gösta Ekman och Karin Helander själv, vilken under ett år ägnade sig åt att utforska det skrattretande. Och - dessutom har K.Sivert Lindberg skrivit boken "Con brio!" om teatermannen Andris Blekte (1923-2007), född i Rigai Lettland. 1945 kom han som flykting till Sverige och under 50 år regisserade han teater och utbildade skådespelare i Sverige. Programledare: Cecilia Blomberg

I Snittet den här veckan intervjuar Mia Gerdin Iwar Wiklander om hans 50 år som skådespelare, med anledning av hans självbiografiska bok "Från buskis till Beckett". Dessutom har Snittet besökt Aros konstmuseum i Århus på Jylland där konstnären Jeppe Hein är aktuell med utställningen Sense City och Liljevalchs konsthall i Stockholm som fyllts med Märta Måås-Fjetterströms mattor. Programledare: Anneli Dufva. Peer Gynt, Hamlet, Jeppe, Kung Lear. Under sina 50 år på scenen har Iwar Wiklander spelat alla de stora rollerna. Och sen efter pensioneringen syns han minst lika ofta, men i nya sammanhang som i Killinggängets Fyra nyanser av brunt. Dessutom har han hunnit vara både högt uppsatt facklig förtroendeman inom Teaterförbundet och teaterchef . Nu berättar Iwar Wiklander om sitt teaterliv i en nyutkommen bok, Från buskis till Beckett, som är skriven av mångårige radiomedarbetaren Håkan Sandblad.  Mia Gerdin hann träffa Iwar Wiklander innan han åkte till Helsingfors för att hela hösten spela Kärleksbrev av A R Gurney på Lilla Teatern, där motspelaren är hans hustru, Birgitta Ulfsson. I Snittet som också har besökt Danmark och en stor utställning i Århus med ett av dansk konsts stjärnskott. Lars Lönroth intervjuar den unge skulptören Jeppe Hein. Och så har kulturredaktionens egen mattfantast Gunnar Bolin besökt Liljevalchs Konsthallas nya stora utställning Märta flyger igen! 90 år med Märta Måås-Fjetterström. 90 år syftar på den tid som gått sedan den unga textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström startade sitt eget företag i Båstad. En verksamhet som lever än idag och där hennes arv inspirerar nya och åter nya generationer av formgivare. Men det är också 75 år sedan Märta Måås-Fjetterström fick sitt stora genombrott med en utställning av hennes mattor - just på Liljevalchs i Stockholm, 1934. Programledare: Anneli Dufva

Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Frågan ställs i Kulturradions Snittet med utgångspunkt i Carin Ellbergs skulptur Det femte elementet som står i en rondell i Gävle. Sverigedemokraterna i Gävleborg har nyligen krävt i en motion att skulpturen ska avlägsnas.  Ett annat exempel på offentlig konst som retat upp många människor är Ingo Vetters nyinvigda Priapos trädgård som står i en annan rondell. På Facebook finns en grupp med 1300 personer som vill få bort konstverket. Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Programledare Mia Gerdin

Snittet 090930 Salvador Dali och kändisarnas egen världsordning När Moderna Museet nu gör en ny stor utställning med den spanske surrealisten Salvador Dalí, handlar det lika mycket om det undermedvetna som om kändisskap och att göra sig själv till varumärke. Dalí Dalí med Francesco Vezzoli är titeln på utställningen som delats upp i tre delar av Modernas intendent John Peter Nilsson: Den traditionelle surrealisten Salvador Dalí med några av hans mest kända tidiga målningar. Därpå den sene Dalí som exploaterar sig själv, utställd tillsammans med den unge italienske konstnären Francesco Vezzoli, vars konstnärskap handlar om att analysera vår tids gudar, det vill säga filmstjärnor, kungligheter och andra ur jetsetvärlden. Och att titta på kändisar, deras nyopererade kroppar, skilsmässotårar, barn och jättebåtar är ett folknöje som bara växer. Kändistidningarna säljer som smör och nätet exploderar av paparazzibilder. Jenny Teleman har träffat konstnären Francesco Vezzoli, författaren David Lagercrantz och chefredaktören för Veckans Nu! För ett samtal om celibritetsdramaturgi och begäret till våra nya gudar. Dessutom intervjuas den svenske videokonstnären Magnus Wallin, just nu aktuell på Millesgården i Stockholm med några surrealistiskt anstrukna installationer. Producent: Karsten Thurfjell.

Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet. Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg på Backa Teater i Göteborg. Och på Uppsala Stadsteater är Olof Palme och Drottning Kristina fokus i två nya föreställningar. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet med de två regissörerna Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställning Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet.  Varför begår en människa brottsliga handlingar och vilka konsekvenser får det för en själv och för ens offer? Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg. Den här gången har Mattias Andersson på Backa tagit hjälp av aktivister, en socialpedagog och ett gediget intervjumaterial och skapat en föreställning där verklighet blandas med fiktion. Samma helg är det dubbelpremär på Uppsala stadsteater. Där handlar det om  två välkända svenska historiska gestalter; Olof Palme och Drottning Kristina som skildras på scenen av två av Sveriges just nu intressantaste yngre regissörer, Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Båda föreställningarna är framarbetade av respektive ensemble - utan ett från början färdigt manus - och processerna har varit så parallella att det till och med finns planer på att låta rollgestalter från den ena föreställningen dyka upp i den andra. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställningen Livsformer precis har öppnat. Programledare: Cecilia Blomberg

Om några månader blir Istanbul Europeisk kulturhuvudstad och redan nu invigs Istanbuls elfte konstbiennal. Ulrika Sten rapporterar från biennalen. Dessutom i Snittet om den självklara dramatiken på en förlossningsavdelning. I Ulla Isakssons pjäs "Nära livet", från 1958 som snart har nypremiär på Stora teatern i Norrköping,. Samntidigt romandebuterar Måns Wadensjö med romanen "Förlossningen". Nina Asarnoj har träffat Måns Wadensjö och regissören till "Nära livet", Jenny Andreasson, för ett samtal om vad en förlossningsavdelning rymmer för mytiska dimensioner. Porgramledare Om några månader blir Istanbul Europeisk kulturhuvudstad och redan nu invigs Istanbuls elfte konstbiennal. Den ideella organisationen "What, How and for Whom" står för årets upplaga. Bakom det frågvisa namnet står fyra kvinnliga curatorer från Zagreb i Kroatien som arbetat tillsammans som kollektiv de senaste tio åren. Bland de 70 konstnärer som deltar återfinns inga svenskar, men Malmö konsthögskola är på plats i ett samarbete med turkiska konsthögskolor. Ulrika Sten rapporterar från biennalen. Nära livet Det finns en självklar dramatik på en förlossningsavdelning, vilket författaren Ulla Isaksson tidigt insåg. I pjäsen "Nära livet" från 1958 som snart har nypremiär på Stora teatern i Norrköping möts tre kvinnor i samma rum. Förra året kom dokumentären "Barnmorskorna" som visades i SVT och fick ett enormt gensvar. Och i slutet av september debuterar Måns Wadensjö med romanen "Förlossningen", en bok som utspelar sig på en förlossningsavdelning. Nina Asarnoj har träffat Måns Wadensjö och regissören till "Nära livet", Jenny Andreasson, för ett samtal om vad en förlossningsavdelning rymmer för mytiska dimensioner. Med mera. Programledare: Anneli Dufva

På Göteborgs internationella Konstbiennal visas, under tio veckor, aktuell samtidskonst under temat What a wonderful world. Snittet åkte buss mellan de sju utställningsplatserna. Dessutom har vi sett den schweiziska videostjärnan Pipilotti Rists stora utställning på Kiasma i Helsingfors och träffat fotografen Mikael Olsson som under flera år har följt formgivarikonen Bruno Mathssons två hus i Småland. En av de stora svenska konstsatsningarna i år är . Under tio veckor visas aktuell samtidskonst under temat What a wonderful world. Curatorer är två kända namn från konstsverige. Celia Prado som var med startade Tensta Konsthall och Johan Pousette som drog igång Baltic Art Center i Visby. Snittet åkte buss mellan de sju utställningsplatserna och försökte förstå vad som är så underbart med vår värld. Dessutom har vi sett den schweiziska videostjärnan  Pipilotti Rists stora utställning på Kiasma i Helsingfors och träffat fotografen Mikael Olsson som under flera år har följt formgivarikonen Bruno Mathssons två hus. Det är villan Södrakull och fritidshuset. Frösakull. Fotografier som nu visas på Hasselblad center och som också resulterat i en omfattande bok om Bruno Mathsson.  Programledare för Snittet den här veckan är Mia Gerdin.

När radioprogrammet Sommar sändes i år var det anmärkningsvärt många som ägnade tid åt att prata om sina terapier, och hur det påverkade deras liv. Och terapi är ett ämne i TV-serier, lunchteater och böcker. Snittet tittar på den här senaste terapitrenden och undrar om den privata terapin nu till och med blivit något man bör prata om i offentligheten. Dessutom intervjuas Torsten Ekbom om sin nya bok En trädgård av ljud där han porträtterar och analyserar konstnären och tonsättaren John Cage. Och så har Snittet sett dansgästspelet Sutra med 17 buddhistmunkar från Shaolintemplet i Kina. När radioprogrammet Sommar sändes i år var det anmärkningsvärt många som ägnade tid åt att prata om sina terapier, och hur det påverkade deras liv. I våras sändes den amerikanska TV-serien In treatment, filmade sejourer hos terapeuten och på Kulturhuset i Stockholm tas snart vårens lyckade satsning med Psykakuten upp på nytt. Publikens inskickade problem, gestaltade av skådespelare och analyserade av riktiga terapeuter. Anneli Dufva har träffat Jonas Mosskin som bl a är initiativtagare till psykologer ser på film och pratat med honom om den här senaste  terapitrenden. Är det så att den privata terapin nu till och med har blivit något man bör prata om i offentligheten? Dessutom intervjuas Torsten Ekbom om sin nya bok En tr ädgård av ljud där han porträtterar och analyserar konstnären och tonsättaren John Cage. Och så har Snittet sett dansgästspelet Sutra där en av dansvärldens hetare koreografer Sidi Larbi Cherkaoui skapat en föreställning tillsammans med Turnerprisvinnande konstnären Antony Gormley och 17 buddhistmunkar från Shaolintemplet i Kina.

Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år hela världen som arbetsfält. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango om ikonen Carlos Gardel. Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år  hela världen som arbetsfält. Just nu är han aktuell med utställningar i Moskva, Österrike, Japan, Spanien och Storbritannien.. Dessutom pågår hans stora projekt ”One and Other” för fullt i London, där han bjudit in 2.400 människor att under hundra dagar stå en timme var på den stora och tomma skulptursockeln /plinten på Trafalgar Square. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango som har nypremiär. Den här gången är det ikonen Carlos Gardel som Rikard Wolff  lånar sin röst till och scenen är Dramaten i Stockholm.

- Uomini che odiano le donne (Män som hatar kvinnor) 750 000 ex - La ragazza che giocava con il fuoco (Flickan som lekte med elden) 450 000 ex - Le regina dei castelli di carta (Luftslottet som sprängdes) 420 000 ex Så ser försäljningssiffrorna ut för Stieg Larssons deckartrilogi i Italien, och så ser det ut på en allt större del av världens bokmarknader. Framgången är nu lika monumental som för Dan Browns Da Vinci-kod, och populariteten manifesterar sig numera i en rad evenemang. I Villa della Torre, en renässansvilla utanför Verona arrangerades i juli "A cena con Larsson", en middag i millennieseriens tecken med rätter inspirerade av böckerna och filmen. Det kan ju te sig lite konstigt, när hjältinnan Lisbeth Salander mestadels livnär sig på djupfrysta piroger och panpizza, men entusiasmen för vår exotiska matkultur känner inga sådana gränser. När kulturradions Karsten Thurfjell besökte det fullbokade evenemanget, bjöds det på såväl köttbullar med potatismos som kaffe ur termos. Med Stieg Larssons megaframgång har den internationella förläggarbranschen öppnat sina armar för svenska bestsellers, och nu hoppas alla på att hitta nästa Stieg Larsson eller Lars Kepler. De senaste månaderna har flera debutanter vars böcker inte ens publicerats sålts för sexsiffriga belopp till utlandet. Och härom veckan kunde man läsa i magasinet Newsweek om mysteriet med den svenska deckarvågen. Bland de litterära agenterna talas det om ett slags "följa-John-mentalitet" bland förlagen. När ett förlag börjar köpa så hakar de andra på. Och i spelet om vilka böcker som blir nästa års storsäljare, fungerar de litterära agenterna som lobbyister. Vilka böcker man väljer att satsa på - och vilka böcker som verkligen blir bestsellers, handlar lika mycket om förtroende, spekulation och marknadsföring som om en bra bok. Hör alla inblandade i Snittet.

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera.

Snittet: Venedigbiennalen 2009 Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när värld                                                      Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år  och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema  som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när världspressen samlas?

.Kan man tänka sig hus byggda av nedbrytningsbart material? Hus som avger renare vatten än det som kommer in? Skyskrapor täckta med mossa? Det kan man på utställningen "Framtidens arkitektur är grön" där 35 arkitektkontor från hela världen visar upp sina visioner av en framtida ekologisk arkitektur, mer eller mindre praktiskt genomförbara, mer eller mindre utopiska, men nytänkande och tankeväckande. Mats Arvidsson har varit där. Kan man tänka sig hus byggda av nedbrytningsbart material? Hus som avger renare vatten än det som kommer in? Skyskrapor täckta med mossa? Det kan man på utställningen "Framtidens arkitektur är grön" där 35 arkitektkontor från hela världen visar upp sina visioner av en framtida ekologisk arkitektur, mer eller mindre praktiskt genomförbara, mer eller mindre utopiska, men nytänkande och tankeväckande. Mats Arvidsson har varit där. Klassikern Anna Odell var inte först. Redan hösten 1887 spelade den 22-åriga, amerikanska journalisten Nellie Bly sinnesförvirrad för att bli intagen på ett mentalsjukhus i New York. Hennes reportage "Ten Days In a Mad-House" blev en sensation, som gjorde Bly berömd och ledde till konkreta förbättringar av mentalvården. Mårten Arndtzén om en aktuell klassiker.

Snittet: Vad är verkligheten? Yvonne Ihmels om dokumentärfotografi idag och på 70-talet Vad har dagens iscensatta fotografi gemensamt med den dokumentära svartvita ådra som odlades på 1970 talet? I spåren av tidskriften Lifes dokumentära krigsreportage växte det fram ett dokumentärt gatufotografi, en slags snappshotmetodik som skulle återge verkligheten. Men vad har föregångare som Strömholm, Petersen och den förra året bortgångne Rune Hassner gemensamt med dagens unga fotografer? Fotografen Anna Linderstam till exempel som förra året fick Hasselbladstiftelsens Victorstipendium, filmar och fotograferar sina offer med närmast tortyrliknande metoder - efter många timmar utan sömn, just innan sammanbrottet.Yvonne Ihmels som en gång själv ville bli fotograf har träffat yngre och äldre bildskapare för Snittet. Klassikern: Pearl Buck 1938 fick den amerikanska författaren Pearl Buck nobelpriset i litteratur. Av många anses den pristagaren väga lätt, det har sagts att valet av henne var ogen                                                                                                                          Vad har dagens iscensatta fotografi gemensamt med den dokumentära svartvita ådra som odlades på 1970 talet? I spåren av tidskriften Lifes dokumentära krigsreportage växte det fram ett dokumentärt gatufotografi, en slags snappshotmetodik som skulle återge verkligheten. Men vad har föregångare som Strömholm, Petersen och den förra året bortgångne Rune Hassner gemensamt med dagens unga fotografer? Fotografen Anna Linderstam till exempel som förra året fick Hasselbladstiftelsens Victorstipendium, filmar och fotograferar sina ”offer” med närmast tortyrliknande metoder – efter många timmar utan sömn, just innan sammanbrottet. Yvonne Ihmels som en gång själv ville bli fotograf har träffat yngre och äldre bildskapare för Snittet.                     Klassikern: Pearl Buck 1938 fick den amerikanska författaren Pearl Buck nobelpriset i litteratur. Av många anses den pristagaren väga lätt, det har sagts att valet av henne var ogenomtänkt, populistiskt och svagt. Den roman som gjorde Pearl Buck till författaren på allas läppar under 30-talet var trilogin om den kinesiske bonden Wang Lungg och hans familj, och kanske framförallt den första delen som heter "Den goda jorden". Elin Claeson berättar om Pearl Buck, om hennes förhållande till Kina och framförallt om en roman som förblivit en Klassiker.

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera.

Snittet: Mira Bartov - operachef och världsförbättrare. Mira Bartov är övertygad om att vi blir bättre människor av opera. Hon har varit konstnärlig chef för Folkkoperan i Stockholm i snart ett år och är full av idéer om repertoaren och om hur man kan bredda publiken. Under vårens repetitioner med Georges Bizets Pärlfiskarna besöker hon och sångarna skolor och äldreboenden och ber dem definiera lycka. Längtan efter lycka är ett viktigt tema i operan men också i våra liv i dag. Det är just under svåra tider och kriser som vi har möjlighet att tänka efter vad som är viktigt i vårt samhälle 2 säger Mira Bartov som med sina 32 år är en ovanligt ung ledare. Just därför hoppas hon kunna locka ungdomen till operan. Maarja Talgre har träffat henne. Klassikern den här veckan handlar om ett av Jugendarkitekturens märkligaste verk: Kyrkan i Steinhof, Wien, av Otto Wagner. Kyrkan var färdig 1907. Med sin blandning av strama vita marmorytor och ett överdåd av guld och stiliserade blommor väckte

Klassikern Goethes Valfrändskap. Förbjunda känslor uppstår när ett gift lätt uttråkat par som bjuder en ung ensamstående kvinnlig släkting och en arbetslös kapten till sitt slott. Boken skildar kärlek och vänskap på ett sorgligt och lätt överspänt sätt. Dessutom blir tidens ideal tydliga när det gäller människa

Snittet tar temperaturen på åldrandets status 2009. Den tyska kärleksfilmen Sjunde himlen visar passionerad förälskelse i pensionsåldern. Elsie Johansson skriver om 72-åriga fru Parres kärlekslängtan i Sin ensamma kropp och unga stylister i New York har gjort modebloggen  som samlar på bilder av personliga och välklädda äldre stadsbor. Det är några aktuella exempel där det revolteras mot den gängse bilden av en bullbakande mormor eller knarrig farfar. Hur ser vi på åldrandet 2009? Vad säger de här exemplen om våra attityder? Cecilia Blomberg läser om Simone de Beauvoirs klassiska lunta Ålderdomen och ger sig ut på spaning efter kulturella uttryck som revolterar mot schablonbilderna av hur en människa ska leva sitt liv på ålderns höst. Medverkar gör också Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, Jeanette Gentele, filmkritiker Svenska Dagbladet och Ari Cohen stylist och bloggare från New York. Och så hörs Simone de Beauvoir själv när hon pratar om sin bok La viellesse. Klassikern: Don Carlos   En prins som avskyr sin far och älskar sin styvmor. En prins med idéer om frihet som inte passar fadern, regenten. Prinsens vän, som drivs av idealism. Och alla skriver de brev, mängder av brev. ”En av de bästa pjäser som finns!” så har regissören Staffan Valdemar Holm beskrivit Schillers Don Carlos. Själv har han satt upp den två gånger - på Det Kongelige i Köpenhamn 1999 och i år, på Dramaten i Stockholm. Anneli Dufva presenterar Schillers mästerstycke med hjälp av regissören Holm och med ljud från Sveriges Radios arkiv, där både regissören Eva Bergman, som också satt upp Don Carlos, på Göteborgs Stadsteater, yttrar sig om den och även några kritikerröster dyker upp med sina tankar om detta frihetsdrama skrivet 1792.

Eila Leino jobbade som städerska i 20 år innan hon började uttrycka sig i konst och nu finns hon med på utställningen Annan konst som just nu visas på Göteborgs konstmuseum. Eila har gjort dockor i trä som är kantiga och grova med högst personliga och uttrycksfulla ansikten. Jag vill inte att dom ska vara perfekta, säger hon. Annan konst frossar i fullkomligt okända och marginaliserade konstnärskap menar konstkritikern Sinziana Ravini och undrar vad som händer om fler konstmuseer visar vår tids ”särlingskonst” – kommer den då att förlora sin sprängkraft och förvandlas till hipp ”finkonst”?  Detta diskuteras i veckans Snittet där Mia Gerdin gjort hembesök i göteborgska förorten Biskopsgården hos Eila Leinos dockor, och gått runt på utställningen på Konstmuséet med curatorerna Borghild Håkansson och Staffan Backlund samt konstkritikern Sinziana Ravini. Dessutom intervjuas Per Dahlström, intendent på Röhsska museet som är en av skribenterna som skrivit om Annan konst i utställningskatalogen. Vad är godkänt och innanför, vad är udda och utanför? Vad är det som avgör och vem bestämmer?  Den diskussionen kanske inte ens behövs, låt konsten vara ett ”mystrium” som en av deltagarna uttrycker det. Veckans klassiker är Miles Davis: The Cellar Door Sessions 1970. Måns Hirschfeldt berättar om en CD-box med inspelningar som fångar Miles Davis mitt i ett av hans mest dramatiska kostymbyten: från jazzprins till elektrifierad nattklubbsmusiker.  

1998 kom boken Konstföretaget - Mellan spektakelkultur och kulturspektakel av Pierre Guillet de Monthoux, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, den första bok som på allvar diskuterade företagsekonomins konstnärliga aspekter och konstens företagsekonomi. Pierre Guillet de Monthoux var handledarne till Emma Stenström, forskare och lärare på Handelshögskolan, som två år senare kom med sin doktorsavhandling Konstiga företag där forskningen om spänningsfältet mellan konstnärligt skapande och företagande diskuterades lite mer handfast. I år blev Stenströms avhandling återutgiven i en pocketutgåva, av det enkla skälet att den här processen blivit så omskriven i den offentliga debatten och ett aktivt element i dagens kulturpolitik, samt inom företagsekonomin. I den aktuella kulturutredningen talas det en hel del om hur konsten måste sträva efter att bli mer självbärande, inte minst i interaktion med näringslivet och under det gångna årets allt hetare kulturpolitiska debatt har Stenström citerats var och varannan dag. I Snittet hör vi dessa pionjärer se tillbaka på konstföretagandets utveckling under det gångna decenniet. Dessutom hör vi Mats Arvidsson om en klassiker: Tyska Kyrkan Sankta Gertrud i Gamla Stan. P1 onsdag 22 april kl 14.03 samt 23/4 kl 18.15

I Snittet samtalar Kulturredaktionens Göran Sommardal med filmvetaren Malena Janson, författarna och poeterna Lotta Olsson och Magnus William-Olsson om det snälla och det stygga barnet i litteratur och konst. Finns det några snälla barn, eller måste det bli folk av dem först? ä

Snittet: Elitens skola. 2005 blev hamnade Dramatiska Institutet i blåsväder sedan en elev läst upp en text som uppfattades pornografisk, för en grupp sexåringar - samtidigt som de filmades. Händelsen resulterade i en mediestorm där DI blev stämplat som pedofilhögskolan i allmänhetens ögon. I januari fick Konstfack hård kritik sedan en elev spelat självmordsbenägen som en del av ett konstprojekt. Får man överträda vilka gränser som helst som elev på elitskolor som Dramatiska Institutet och Konstfack? Finns det rentav förväntningar på att man ska gå för långt? I Snittet får vi höra bland annat regissören Suzanne Osten som var professor vid Dramatiska Institutet, regissören Hugo Hansén som var elev på DI och Magnus Bärtås professor vid Konstfack. Ett program av Negar Josephi Veckans Klassiker handlar om en av Sveriges internationellt mest kända byggnader. Det handlar om Stockholms Stadsbibliotek i korsningen mellan Sveavägen och Odengatan. Gunnar Asplund genomförde uppdraget och ritade

Kulturradion Snittet:"En labyrint av ljud" Som en gigantisk, blå svävande låda, fylld med musik, berättelser och minnen väntar den stora ljudskulpturen på sina besökare. Här är övergångarna gränslösa mellan ljud som språk och ljud som musik och klang. I Kulturradion Snittet får lyssnarna idag följa med till Murberget i Härnösand, där Länsmuséet Västernorrland visar sin största enskilda utställning någonsin. Kerstin Berggren har besökt den stora utställningen "Ljudlabyrint" som är en del i ett forskningsprojekt om hur vi berörs av olika ljud. Själva labyrinten invigdes i januari och nu på söndag öppnas den andra stora ljudskulpturen som kalls "Terassen". Det hela är ett ljudskulpturen som kalls "Terassen". Det hela är ett samarbete mellan muséet och "Urban Sound Institute" och i programmet medverkar bl a tonsättarna och ljudkonstnärerna Staffan Mossenmark och Anders Hultqvist, arkitekten Catharina Dyrssen och akustikern och ljuddesignern Per Sjösten.

Snittet: Med livet som inspiration - om Belarus Free Theater och kulturlivet i Europas sista diktatur. På bara fyra år har Belarus Free Theater blivit en av världens mest hyllade, fria teatergrupper. Med stöd från teaterlegender som Harold Pinter, Tom Stoppard och Ariane Mnouchkine har de turnerat över hela världen med sina föreställningar. Hemma i Vitryssland hårdnar diktaturens grepp om den fria kulturen, och Belarus Free Theater spelar i lägenheter och källare med risk för långa fängelsestraff. Under mars månad har Belarus Free Theater haft världspremiär på sitt nya stycke Eurepica - i Lund. Fredrik Pålsson träffar några av Belarus Free Theaters medarbetare och pratar om politik och kultur i ett land som brukar kallas Europas sista diktatur. Vi hör om hur den politiska situationen påverkar teatern, dokumentärfilmen och klubbscenen. Dessutom hör vi om den första samlingen dikter som skrivits på vitryska, och översatts till svenska: Barys Pjatrovitj Fresker. I Klassikern port

Snittet: Myten, konsten, nationen. 1849 kom den slutliga versionen av Kalevala, en samling gamla runosånger från Karelen, nertecknade och redigerade av Elias Lönnroth. Kalevala blev omedelbart ett finskt nationalepos och en hörnsten i den framväxande finska nationalkänslan, inspirationskälla för musiker och målare under hela tiden fram till Första Världskriget. Till 160årsjubileet visar konstmuseet Ateneum i Helsingfors en stor utställning med Kalevalakonst. Mats Arvidsson rapporterar i Snittet. Dessutom har Mårten Arndtzén varit i London och sett Tatetriennalen och intervjuat kuratorn Nicholas Bourriaud. På hans initiativ lanserar ärevördiga Tate Britain en splitter ny konstnärlig -ism! Efter impressionismen, modernismens alla varianter och postmodernismen kommer nu altermodernismen.

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera.

Snittet: Egyptiska konstnärer undersöker sin samtid. Vad sysslar de badande med längs stränderna i Alexandria? Fotografen Nermine Hammam tillbringade helg efter helg på stranden för att dokumentera det nutida badlivet. Och det hon fann förvånade henne. Hon hade sett bilder på sin mor och mormor i vanliga baddräkter på stranden på 1950- och 1960-talen. Men nu, i början av 2000-talet, var kvinnorna fullständigt påklädda när de gick ut i vattnet. -Vi lever i en förvirrad tid, menar Nermine Hammam, vars utställning kan ses på galleri Townhouse i Kairo. Karine Mannerfelt har besökt Kairo och även träffat Lara Baladi, internationellt erkänd konstnär som fick första pris i den senaste Kairobiennalen med sitt bygge Hoppets torn. Klassikern: Paul Bowles skickade ut amerikanerna i Sahara i sin debutroman The Sheltering Sky. Som Bertolucci sen gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med s

Snittet: Avantgarde från New York och digitala konstexperiment. Om två aktuella utställningar. Vad händer i mötet mellan film, musik och ljudcollage? I det fältet experimenterar konstnärsduon Lee Ranaldo och Leah Singer. Både med rötter i konstvärlden men där Lee Ranaldo är mest känd som en av medlemmarna i kultgruppen Sonic Youth och Leah Singer mutat in sitt revir inom det experimentella filmskapandet. De två, som både lever tillsammans och arbetar ihop, är nu aktuella med sitt nya verk iloveyouihateyou på konsthallen Magasin 3 i Stockholm. Om tillit och risktagande och om ett möte med tre guldkorn ur den amerikanska avantgardefilmen. Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat Lee Ranaldo och Leah Singer. Och på det danska konstmuseet ARoS i jylländska Århus pågår just nu en stor interaktiv utställning med digital konst: Enter action - digital art now är rubriken. Lars Lönroth tog museets uppmaning på allvar och begav sig till Århus för att interagera med de olika verk

Drottningen och jag. Negar Josephi söker sig tillbaka till Irans tid under Shahen med hjälp av dokumentärfilmaren Nahid Persson Sarvestan. För 30 år sen ändrades Iran radikalt från att ha varit ett sekulärt land till att bli en islamsk republik. En av dem som var med i revolutionen var den svensk-iranska filmaren Nahid Persson Sarvestani. Monarken, shahen av Iran och hans glamorösa drottning Farah Diba fick lämna landet. Nu, 30 år senare, söker Nahid Persson upp Farah Diba i sin film "Drottningen och Jag". Två kvinnor i Exil. Den ena från ett arbetarklass hem och den andra en mytomspunnen drottning. Dessutom medverkar litteraturvetaren Haideh Daragahi som levde i Iran när Farah Diba fortfarande var drottning där. Ett program av Negar Josephi. Så fick jag min kultursyn. Serie i tre delar. Tredje delen: Anneli Dufva har träffat musikern och möbelsnickaren Pelle Ossler. Musikern Pelle Ossler föddes på 60-talet i Malmö och var under många år med i bandet Wilmer X. Numera bor han i S

Snittet: Akram Khan. Cecilia Blomberg har träffat en av dansvärldens mest efterfrågade koreografer och dansare. Akram Khan hör till de dansare det är svårt att glömma när man har haft lyckan att få se honom på scenen. Närvaron är absolut och precisionen knivskarp. I sin koreografi har han skapat en helt egen stil med rötter både i den nordindiska Kathakdansen och i den västerländska samtidsdansen. Akram Khan är född 1974 i London och är en skolad Kathakdansare. Hans föräldrar är från Bangladesh och han är ett lyckat exempel på när mötet mellan två starka kulturer blir mycket större än insatsen. Han är också något av ett sceniskt underbarn. Uppträdde som Mowgli i Djungelboken bara 10 år gammal och fick sen en roll i den kände teatermannen Peter Brookes omtalade föreställning Mahabharata. Sen har det bara rullat på. Han både dansar och gör sin egna koreografier. Har sitt eget kompani Akram Khan Company och samarbetar med de mest prestigefyllda konstnärerna, musikerna och motspelarna i si

Snittet: De stora gesterna, de olösta gåtorna och kampen mot grävskoporna. Romantiken som proteströrelse. Romantiken som är de stora känslornas uttryck är på stark frammarsch inom religion, musik och poesi. Man skulle kunna jämföra med punken som också överdriver en känsla, ett uttryck, en protest och som revolterar och går utanför ramarna. Men romantiken är också som en människa med för stort känsloregister. Det kan verka primitivt och osofistikerat. Lite lättköpt, helt enkelt, tycker de som är kritiska. I Snittet den här veckan närmar sig Cecilia Josefsson de romantiska strömningarna i samtiden genom en rad personer. En av Sveriges främsta pianister Francisca Skoogh vet att hon förför publiken när hon spelar Tchakowskijs pianokonserter. Det blir stående ovationer och de romantiska styckena dominerar nu konsertprogrammen. I kyrkans värld kämpar KG Hammar för en mer romantisk hållning. Han vill lyfta fram Johannesevangeliet som är de bibeltexter som står för mystiken och tolkni                                             Romantiken som är de stora känslornas uttryck är på stark frammarsch inom religion, musik och poesi. Man skulle kunna jämföra med punken som också överdriver en känsla, ett uttryck, en protest och som revolterar och går utanför ramarna. Men romantiken är också som en människa med för stort känsloregister. Det kan verka primitivt och osofistikerat. Lite lättköpt, helt enkelt, tycker de som är kritiska.   I Snittet den här veckan närmar sig Cecilia Josefsson de romantiska strömningarna i samtiden genom en rad personer. En av Sveriges främsta pianister Francisca Skoogh vet att hon förför publiken när hon spelar Tchakowskijs pianokonserter.  Det blir stående ovationer och de romantiska styckena dominerar nu konsertprogrammen. I kyrkans värld kämpar KG Hammar för en mer romantisk hållning. Han vill lyfta fram Johannesevangeliet som är de bibeltexter som står för mystiken och tolkningsfriheten. Kyrkan kommer att gå under annars, säger han. Och författaren Magnus Florin berättar om  Edvar Allan Poes ” Mannen i Mängden”. Ett mysterium som aldrig blir löst och där definitioner och svar uteblir. Eller som poeten Bruno K Öijer säger så måste vi vända oss från reklamen och titta upp mot himlen och stjärnorna.                                                                                Seriestart i Snittet! ”Så fick jag min Kultursyn” Del 1:Författaren och Kulturdebattören Åsa Linderborg om vägen till kulturradikalism och sina band till Cornelis Vreeswijk. Vad formar en människas uppfattning om kultur? Och hur påverkar inställningen till kultur uppfattningen om vad som är viktigt och oviktigt. - Är man kulturradikal försöker man alltid gå till botten med alla problem, man tar ingenting förgivet, allra minst sina egna förutfattade meningar. Så misslyckas jag alltid hela tiden, men det är iallafall vad jag försöker göra. Det säger författaren och Aftonbladets biträdande kulturredaktör Åsa Lindeborg först ut i Snittets serie ”Så fick jag min kultursyn”. Hon pratar också om att förändra världen, förstå sig själv och sitt radikala arv. Louise Epstein har träffat Åsa Linderborg på tre viktiga platser i Stockholm.

Dagens Kulturradio uppmärksammar att det i år är 500 år sedan kyrkomålaren Albertus Pictor dog. Och det är något man kommer man högtidlighålla i många av de kyrkor i Mälardalen som Albertus Pictor och hans verkstad dekorerade. Pictor har med tiden kommit att anses som den ojämförligt störste medeltida svenske konstnären och hans kyrkor är ett myller av bibliska motiv, roliga smådjävlar, folkliga sägner och ringlande ornamentik. Mats Arvidsson och Måns Hirschfeldt har i programmet "Den färgglada medeltiden" rest runt till flera av kyrkorna, de tittar på det mest fantastiska takvalv och träffar konstvetare och konservatorer som vet att tolka och handskas med bilder som det ibland bara återstår fragment av.

I Kulturredaktionens miniserie USA Revisited undersöker nu Lars Hermansson förutsättningarna för konstnärer och författare att finansiera sina liv, både i Sverige och i USA.

Mårten Blomqvist tecknar ett personligt porträtt av julaftons animationskung Walt Disney. Vem var han? Varifrån kom han? Varför började han teckna och varför blev han så populär? Allt detta och mer därtill i programmet Barnkulturradions Favoritfigurer: Ett långt farväl till Disney. (programmet är en omklippt repris från 1996)

Snittet: Mark Rothko. Rakt in i andligheten. Onsdagen den 10 december 14.03, torsdagen den 11 december 18.15 Mark Rothko räknas idag som en av de absolut största amerikanska konstnärerna. Hans karriär tog fart i och med att den amerikanska abstrakta expressionismen lanserades på 50-talet och konstvärldens fokus flyttades från Paris till New York. Men Mark Rothko var framförallt en enstöring, en sökare som verkligen trodde att måleriet kunde lyfta en människa närmare andliga upplevelser. Konsten som en brygga till något som var större än det liv vi lever här. De där svävande intensiva färgfälten med oändligt djup, som blivit Rothkos kännetecken har försatt många museibesökare i en särskild stämning. Cecilia Blomberg har sett Mark Rothkos senare sviter av målningar på en stor utställning på Tate Modern i London. Och Katarina Wikars har varit i Rothkos födelsestad Daugavpils i Lettland där curatorn Farida Zaletilo kämpar på för att bygga upp ett Mark Rothko center. Så att cirkeln kan sl

Snittet: Hur kan man vara en röd kvadrat Onsdagen den 26 november 14.03 och torsdagen den 27 november 18.15 Identitet har varit ett nyckelord i svensk kulturdebatt det senaste decenniet. Det har nästan varit redovisningsplikt på sådant som kön, klass, etnicitet och sexualitet från såväl konstnärer som kritiker. Att vägra fokusera på dessa gruppidentiteter har varit detsamma som att bekräfta normen - vit, medelålders, heterosexuell man (eller kvinna). Men är vi inte också något mer och annat än dessa gruppidentiteter? Unika individer till exempel, vänsterhänta småsyskon med krulligt hår döpta till Josefin? Lars Hermansson ser på bilder och samtalar med konstnärerna Ann Edholm och Annika Karlsson Rixon, konstvetaren och pedagogen Margareta Gynning, samt psykoanalytikern Daniel Frydman, på jakt efter hållbara identiteter. Klassikern As Tears Go By, Marianne Faithfull, legend Marianne Fathfull 1967 SVT Bild Författaren Ulf Peter Hallberg berättar om den engelska sångerskan Marianne Fai

Snittet: DV8 Physical Theatre Onsdagen den 19 november kl 14.03 och 20/11 kl 18.15 Jag gillar inte dans, säger Lloyd Newson. Eller snarare jag gillar inte dans som bara är tomma arabesker utan innehåll. Lloyd Newson är koreograf och utbildad psykolog och hans aversion mot dans har inte hindrat honom och hans kompani DV8 Physical Theatre från att bli ett av de intressantaste kompanierna i världen, som dessutom har producerat de bästa dansfilmerna. Ämnena kretsar kring tolerans eller bristen på tolerans i vårt samhälle, om homofobi och rädslan för allt som faller utanför normalitetsnormen. Det är ofta drastiskt, fysiskt utmanande och bitvis ganska roligt, även om skrattet kan fastna i halsen. I veckan är det Sverigepremiär för DV8s nya hyllade föreställning To Be Straight With You. En föreställning som bygger på 85 djupintervjuer inom fältet homofobi och religiös extremism. Hur har det kunnat bli accepterat att i guds namn till och med tala om att mörda andra människor för att m

Teatern - vad är den bra för och vad får den kosta? P1 onsdag 12 november kl 14.03 och 13/11 kl 18.15 Hösten har genljudit av larmrapporter från teaterns utövare. Den påstås vara i kris. Men vad består denna kris av, egentligen? Och hur skulle det kunna vara, i stället? I veckans Snittet ger några visionärer och chefer från de allra mest etablerade institutionerna sin bild av den senaste av alla de kriser teaterns sägs ha genomlidit. Vi får bland annat höra avgående Elverket-chefen Stefan Larssons diagnos, Göteborgs stadsteaters Anna Takanens och Suzanne Ostens, vars livsverk Unga Klara är hotat av nya rationaliseringar. Och så blickar de bortom problemen, bortom sjukdomsbilden, och försöker få syn på hur en verkligt visionär kulturpolitik skulle kunna se ut. Klassikern Veckans klassiker handlar om Francis Bacon, en av Storbritanniens största konstnär genom tiderna i fokus. Just nu pågår en stor retrospektiv utställning med Francis Bacons målningar på Tate Britain i London. Där finns

Nämn nåt du älskar med USA? Vad blir det? Dolly Parton, marshmallows, Jackson Pollock, Tupac eller Dallas? Eller alltihop kanske. I det här programmet gör Kulturedaktionens medlemmar helt subjektiva val ur den amerikanska oceanen av kulturella uttryck - och vi lovar - det blir mycket skönsång...

Snittet: Max Ernst Max Ernst en av surrealismens förgrundsfigurer, en ständigt experimenterande konstnär och en konstnär i ständig förvandling, en konstnär som aldrig slog sig till ro och nöjde sig med uppnådda positioner, varken i konsten eller i geografin.Nu visas han i helfigur på Moderna Museet i Stockholm. Mats Arvidsson har varit där och sett inte bara en 1900-talsklassiker utan också en europeiska människa, fångad i Europas konvulsioner. Sigrid Flensburg om Saltripan och Lars Pirak Veckans klassiker om en samisk ikon som nyss gått ur tiden. Lars Pirak i Jokkmokk var slöjdare, målare, tecknare, berättare och jojkare. En trygg fullblodssame som glatt och ödmjukt delade med sig av sin kultur.

Snittet uppmärksammar två aktuella utställningar: i Stockholm visas nutida konst från Kina och i Göteborg kan man se tvåtusenåriga textilier från Peru. De extremt välbevarade textilierna från peruanska Paracas ligger för det mesta i magasin, men nu visas dom på nytt på Världskulturmuseet i Göteborg. De vackert vävda och broderade tygerna användes som svepningar kring döda kroppar i Paracasöknen för 2000 år sedan, och ett enda gravbylte kan innehålla flera hundra olika textilier. I början på 1900-talet upptäcktes de dödas skatter av gravplundrare, och det finns paracastextilier på flera ställen i världen. Till Göteborg kom tygerna i diplomatväska på 30-talet, och Världskulturmuseet kallar nu sin utställning En stulen värld. Mia Gerdin har träffat Christian Penalda, Anna Javér Christansen och museichefen Margareta Alin Hegelund för att prata om de unika textilierna, men också om museernas ansvar idag vad gäller föremålens ursprung och resväg. I Snittets andra del intervjuar Karst

I kväll är det premiär i Umeå på en internationell uppsättning av Ibsens allra sista pjäs När vi döda vaknar - When we dead awaken. Det är Västerbottensteatern som med regissören Josette Bushell -Mingo i spetsen ger sig i kast med Ibsens svanesång, tillsammans med Unity Theatre i Liverpool och Riksteatern. Föreställningen spelas på engelska av en ensemble med svenska och engelska skådespelare. Kerstin Berggren har tittat närmare på det internationella teatersamarbetet och i Kulturradion Snittet får lyssnarna också veta mer om den engelska organisationen PUSH, som stöttar svarta artister inom brittisk scenkonst och arbetar med att öka mångfalden hos de brittiska kulturinstitutionerna. Regissören Josette Bushell - Mingo som till vardags är konstnärlig ledare på Riksteaterns Tyst Teater, är en av grundarna till PUSH och hon har också fått ta emot Brittiska Imperieordern av den engelska drottningen. . Efter premiären i Umeå kommer When we dead awaken att turnera i England och Sver