Podcasts about producent ulrika lindqvist

Från 2022. Världens sista isolerade urfolk har försvarat sin ö i tusentals år. En 26-årig amerikansk missionär försöker ta sig dit och frälsa dem. Allt dokumenteras i hans dagbok. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Missionären John Chau närmar sig försiktigt med gåvor. Målet är att flytta till ön och bo där så länge som krävs för att lära sig det okända språket och kunna berätta för folket hur de ska undvika att hamna i helvetet.Redan första dagen står han öga mot öga med en ung pojke med pilbåge som siktar mot honom. John Chaus dagbok avslöjar mötet med urfolketUppdraget är inte riskfritt. Tidigare har människor mördats i mötet med den avskilda befolkningen på Norra Sentinel-ön. Medverkande:John Ramsey - kompis till John Chau.Madhumala Chattopadhyay - socialantropolog som besökt Norra Sentinel.Dependra Pathak - polischef.Christer Norström - socialantropolog.John Chaus dagbokscitat läses upp av Jacques Karlberg.En dokumentär av: Jon Jordås.Research: Sonal Matharu.Producent: Ulrika Lindqvist.Programmet publicerades första gången 2022.

Från 2017. Grungebandet Pearl Jam är huvudakt på Roskildefestivalen år 2000. Ca 50 000 människor trängs framför scenen när konserten måste avbrytas, men det är för sent. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av alla Roskildebesökare är 20-årige Carl-Johan Gustafsson, som åkt på sitt livs första festival för att se sina stora idoler i Pearl Jam. Publiken närmast orangea scenen, står tätt, tätt. Armar som höjts upp i luften blir kvar där, de går inte att få ner igen. Fler och fler crowdsurfar mot scendiket för att ta sig ut. Nio festivalbesökare dör under konsert med Pearl JamTill slut faller en stor grupp människor, de trasslar in sig i varandra och kommer inte upp. Längre bak i publiken fortsätter folk att pressa på framåt. De har ingen aning om att det ligger folk och kämpar för sina liv på marken några meter längre fram. Nio personer, mellan 17 och 26 år gamla, går inte att rädda, en av dem är Carl-Johan. I P3 Dokumentär om dödstragedin på Roskildefestivalen hör du bland andra Patrick Alvarsson som åkte till festivalen med sin bästa vän Carl-Johan, och Birgitta Gustafsson, som förlorade sin son i olyckan.Medverkande:Birgitta Gustafsson, mamma till Carl-Johan.Patrick Alvarsson, Carl-Johans bästa vän.Daniel Mossberg, festivalbesökare och Pearl Jam-fan.Peter Kjaer Mackie Jensen, vakt som jobbade under Pearl Jam konserten.Ansvariga på Roskildefestivalen mfl.En dokumentär av: Karin Hållsten.Producent: Ulrika Lindqvist.Dokumentären är producerad 2017.

Det "Satanistiska samfundet" har uttalat sig om valrörelsen, vad innebär det? Och hur skadliga är bananflugor? Och hur stark är (o)hälsan hos Vänsterpartiet? Idag i Nordegren och Epstein och i vår serie Partiakuten är det Vänsterpartiet som får sin hälsa undersökt av Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman.När det gäller partipolitik har det Satanistiska samfundet länge ställt sig neutralt, men vi frågar oss om det är på väg att ändras? Thomas och Louise samtalar med Erik Hedin, ordförande i satanistiska samfundet samt religionshistorikern Fredrik Gregorius.Akuten i Malmö har drabbats av invasion av bananflugor. Vi pratar med skadedjursexperten Håkan Kjellberg från Anticimex om hur dessa små flygfän bäst bekämpas.Programledare: Thomas Nordegren.Bisittare: Louise Epstein.Producent: Ulrika Lindqvist.

Världens sista isolerade urfolk har försvarat sin ö i tusentals år. En 26-årig amerikansk missionär försöker ta sig dit och frälsa dem. Allt dokumenteras i hans dagbok. Missionären John Chau närmar sig försiktigt med gåvor. Målet är att flytta till ön och bo där så länge som krävs för att lära sig det okända språket och kunna berätta för folket hur de ska undvika att hamna i helvetet. Men redan första dagen står han öga mot öga med en ung pojke med pilbåge som siktar mot honom. Medverkande: John Ramsey, kompis till John Chau. Madhumala Chattopadhyay, socialantropolog som besökt Norra Sentinel. Dependra Pathak, polischef. Christer Norström, socialantropolog. John Chau (dagbokscitat). Uppläsare: Jacques Karlberg. En dokumentär av: Jon Jordås. Research: Sonal Matharu. Producent: Ulrika Lindqvist. Publicerad: 2022.

Världens sista isolerade urfolk har försvarat sin ö i tusentals år. En 26-årig amerikansk missionär försöker ta sig dit och frälsa dem. Allt dokumenteras i hans dagbok. Missionären John Chau närmar sig försiktigt med gåvor. Målet är att flytta till ön och bo där så länge som krävs för att lära sig det okända språket och kunna berätta för folket hur de ska undvika att hamna i helvetet.Men redan första dagen står han öga mot öga med en ung pojke med pilbåge som siktar mot honom.Medverkande:John Ramsey, kompis till John Chau.Madhumala Chattopadhyay, socialantropolog som besökt Norra Sentinel.Dependra Pathak, polischef.Christer Norström, socialantropolog.John Chau (dagbokscitat).En dokumentär av: Jon Jordås.Research: Sonal Matharu.Producent: Ulrika Lindqvist.Publicerad: 2022.

Under början av 2000-talet drabbas svenska kyrkor av en plundringsvåg. Föremål från medeltiden försvinner och går inte att ersätta. Ingen har någonsin varit med om något liknande. Men vem är tjuven? De få ledtrådar polisen har är märkliga och pekar bland annat mot att satanister skulle kunna ligga bakom stölderna. Församlingsmedlemmarna är chockade vem är det som har mage att stjäla kyrkornas allra heligaste klenoder? Jakten på kyrkotjuven kommer att pågå i flera decennier, även utanför Sveriges gränser.Medverkande:Leif Lindström, kyrkvaktmästare. Anna Elletoft Wiberg, präst. Susanne Engström, församlingsassistent. Ola Hanneryd, länsantikvarie. Mattias Bäckström, antikvarie. Per Anders Fritshammar, kriminalinspektör. Hampus Cinthio, antikvarie. Anna Karin Lund, reporter SVT. Rickard Isaksson, antikvarie. Staffan Lundén, forskare. Christina Stormats, kapellvärd. Maria Ellior, polisintendent. Alvaro Reyez, polis.En dokumentär av: Teres Hallman. Producent: Ulrika Lindqvist. Berättarröst: Ida Lundqvist.Publicerad: 2022.

Under början av 2000-talet drabbas svenska kyrkor av en plundringsvåg. Föremål från medeltiden försvinner och går inte att ersätta. Ingen har någonsin varit med om något liknande. Men vem är tjuven? De få ledtrådar polisen har är märkliga och pekar bland annat mot att satanister skulle kunna ligga bakom stölderna. Församlingsmedlemmarna är chockade vem är det som har mage att stjäla kyrkornas allra heligaste klenoder? Jakten på kyrkotjuven kommer att pågå i flera decennier, även utanför Sveriges gränser.Medverkande:Leif Lindström, kyrkvaktmästare. Anna Elletoft Wiberg, präst. Susanne Engström, församlingsassistent. Ola Hanneryd, länsantikvarie. Mattias Bäckström, antikvarie. Per Anders Fritshammar, kriminalinspektör. Hampus Cinthio, antikvarie. Anna Karin Lund, reporter SVT. Rickard Isaksson, antikvarie. Staffan Lundén, forskare. Christina Stormats, kapellvärd. Maria Ellior, polisintendent. Alvaro Reyez, polis.En dokumentär av: Teres Hallman. Producent: Ulrika Lindqvist. Berättarröst: Ida Lundqvist.Publicerad: 2022.

Anders Zorn hånades när han levde för grosshandlarmåleri. Nu ses han ofta som gubbsjuk nakenmålare. Men hur såg hans liv och hans klassresa ut? Dessutom om Gustav den lll:s lekvagn. Vi går vidare med den mest hyllade filmen just nu, Thomas Vinterbergs "En runda till". Vad ligger bakom psykiatern och professorn Finn Skårderuds teori om att vi är födda med 0,5 procent alkohol för lite i blodet? Bygger hela teorin och uppgifterna att Finn står bakom den på ett enda stort missförstånd? Thomas reder ut. Museerna har öppnat igen med nya ting och utställningar. Livrustkammaren har fått tag i Gustav lll:s lekvagn - vad är det? Och vem skulle dra den? Sofia Nestor, intendent på Livrustkammaren berättade om den unika vagnen.  Nationalmuseum satsar på Sveriges genom tiderna rikaste och störste superstjärna, Anders Zorn. Hånad redan när han levde för grosshandlarmåleri som fähus-Rubens och i vår tid  ibland kritiserad som patriarkal, alkoholiserad mjukporrgubbe.  Är det dags att återupprätta hans måleri? Thomas och Kattis tog reda på mer om Zorn med Carl-Johan Olsson, intendent och curator, Nationalmuseum och Birgitta Sandström, tidigare chef Zornmuseet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Ulrika Lindqvist

Fenomenet pappakroppen, en mix mellan muskler och ölmage, har varit i ropet i några år. Men är den något att eftersträva? Åsa Johansson, biträdande universitetslektor och forskare på institutionen för immunologi, genetik och patologi Uppsala universitet svarar på våra frågor om pappakroppen och ölmagen. Igår beslöt ledningen för Oxford universitetet att statyn av kolonialisten Cecil Rhodes ska tas ner. Nu ökar kraven här i Sverige för att äldre svenska statyer ska tas bort. Mest riktas kraven mot statyer av Carl von Linne. Riksantikvarien Lars Amréus berättar vad han anser om statyernas framtid. Fotbollen både i Sverige och de internationella ligorna har kommit igång igen men utan publik. Direktsändningarna ger ett så träigt och livlöst  intryck att opinionen nu snabbt svängt till förmån för att en publikljudsdiskjockey lägger på fejkade publikljud, jubel, buanden, visslingar och hejaramsor. Vi pratar om detta med Thomas Wilbacher, fotbollskrönikör och programledare i podden Tutto Balutto. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist

DOKUMENTÄR FRÅN 2017. Sommaren år 2000 inträffar en katastrof i publikhavet under en konsert på Roskildefestivalen. Bland offren finns svenskar. En av alla Roskildebesökare är tjugoåriga Carl-Johan, som åkt på sitt livs första festival för att se sina stora idoler Pearl Jam. Publiken närmast orangea scenen står tätt, tätt. Armar som höjts upp i luften blir kvar där, de går inte att få ner igen. Fler och fler crowdsurfar mot scendiket för att ta sig ut. Till slut faller en stor grupp människor, de trasslar in sig i varandra och kommer inte upp. Längre bak i publiken fortsätter folk att pressa på framåt. De har ingen aning om att det ligger folk och kämpar för sina liv på marken några meter längre fram. Nio personer dör i tumultet, och en av dem är Carl-Johan. En dokumentär av: Karin Hållsten. Producent: Ulrika Lindqvist. Publiceringsår: 2017.

Kommer ditt agerande i påsk avgöra om du är en god eller ond människa? Vi ägnar oss bland annat åt etik och moral i dagens program. I framtida anställningsintervjuer, kommer man då att fråga: vad gjorde du påsken 2020? Och kommer den som valde att resa bort från sin hemkommun då ses som rökt? Elena Namli, professor i teologisk etik i Uppsala medverkar. Vi ska också prata om hur P1 och Sveriges Radio påverkas av pandemin. Lyssningen ökar men hur mycket coronanyheter orkar vi med? Och hur mycket eskapism och tröst behövs? Gäst: Nina Glans, kanalansvarig P1. Thomas vill tipsa om webbkanalen P4 Plus för den som vill drömma sig bort till gamla goda tiders disco och ringer upp radioprofilen Ulf Elfving som är en av programledarna i kanalen. Häromdagen sade regeringen att frivilligorganisationer är lösningen för äldre och människor i riskgrupp som behöver hjälp med inköp. Hur ska det gå till? Carina Wiro på Civilförsvarsförbundet ger en lägesrapport. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist

Vad är skillnaden mellan 0 och 10 på ångestskalan? Och hur påverkas ångestridna människor av pandemin? Vi får besök av legitimerade psykologen och psykoterapeuten Lisa Clefberg som ska förklara var ni, jag och Louise befinner oss på den tiogradiga ångestskalan. Kan det rent av vara så att vi mår bättre av att oroa oss för konkreta hot jämfört med allmänna existentiella grubblerier? Just nu går en massa ishockeyspelare arbetslösa. Kan de rycka in och hjälpa utsatta människor? Det menar ishockeyexperten Niklas Wikegård som kommer till studion, och vi ringer upp Michael Marchal VD för Svenska Hockeyligan för att höra hans reaktion. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Esptein  Producent: Ulrika Lindqvist

Medgrundare Stiftelsen Gapminder, 44 år. Född i Falun, uppvuxen i Uppsala, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Anna Rosling Rönnlund berättar hur det kommer sig att hon som aldrig tänkt sig själv som en siffermänniska - ändå har ägnat hela sitt yrkesliv åt just siffror och statistik. Anna - som aldrig skulle ha familj - blev pangkär, gifte sig och började jobba ihop med sin man, Ola Rosling och svärfar, Hans Rosling. Anna Rosling Rönnlund älskar att förstå världen och att göra världen lättare att förstå för folk som liksom hon INTE gillar siffror, det har hon kämpat för hela sitt yrkesliv. Det är en utbredd uppfattning att världens befolkning består av fattiga och rika, att majoriteten bor i låginkomstländer och att andelen fattiga i världen ökar. Anna säger att det inte stämmer utan att majoriteten av världens 7,6 miljarder människor bor i medelinkomstländer. Och andelen som lever i extrem fattigdom är ungefär 10 procent. Vilket är mycket mindre än på 1800-talet då mer än 80 procent av mänskligheten det vill säga nästan alla - levde i extrem fattigdom. "Jag ville förstå vad det faktiskt innebär att leva på olika inkomstnivåer. Hur ser livet ut om man bara har 1 dollar per dag att leva på? Jämfört med 10, 100 eller kanske 1000 dollar om dan?" "Det tog kanske ett år innan jag, Ola och Hans förstod att vi faktiskt jobbade ihop. Tillsammans grundade vi Stiftelsen Gapminder för att 'motverka förödande missuppfattningar genom att skapa en faktabaserad världsbild som alla kan förstå'." Mer om Anna Rosling Rönnlund Kreativ chef för Stiftelsen Gapminder som jobbar med att skapa en lättförståelig faktabaserad världsbild. Startades med hennes man Ola Rosling och svärfar Hans Rosling. Medförfattare till den internationella bästsäljaren Factfulness: tio knep som hjälper dig att förstå världen. I fjol skänkte Bill Gates boken till alla studenter som tog examen i USA och i Sverige kan alla gymnasietreor ladda ner den gratis. Var med och utvecklade verktyget Trendalyzer som med rörlig bubbelgrafik visar globala statistiska förhållanden. Producent: Ulrika Lindqvist

De allra flesta har något som bekymrar dem i sociala sammanhang. Vilket ansvar har vi för vår partner som kanske avbryter alla eller tvärtom alltid sitter tyst och surar? Julens sociala dilemman Vinterns festligheter närmar sig med sociala tillställningar. Vi dyker ner i diverse julscenarier tillsammans med psykologen Per Naroskin och etikett-doktorn Mats Danielsson. Vad gör man med sin partner som inte lyssnar eller tar över samtalet eller är det så att alla ansvarar för sitt eget beteende? Theodor Borg - förkämpe för kvinnlig rösträtt Idag är det 100 år sedan demokratin infördes i Sverige och Thomas var på plats i riksdagen för att uppleva firandets invigning. Hur festligt var det? Och hur påverkades stämningen av att regeringsfrågan inte är löst? Redan 1884 skrev tidningsmannen och politikern Fredrik Theodor Borg den första motionen om kvinnlig rösträtt. Varför blev just han en förkämpe för kvinnlig rösträtt och var stod han politiskt? Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet kommer till studion. Järnvägens status inför jultrafiken Allt fler affärsresenärer väljer att åka tåg och SJ har ökat antalet avgångar på en del sträckor. Louise frågar sig om Trafikverket har hunnit med att ta hand om kontaktledningarna lite extra inte minst inför alla julresenärer? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Ulrika Lindqvist

Företagsledaren Walter Naeslund vill att svenskan ska fasas ut till förmån för engelskan. Är idén realistisk? Språkprofessorn Olle Josephson reder ut. Utfasningen av svenskan  I förra veckan intervjuade vi företagsledaren Walter Naeslund som ville att svenskan skulle fasas ut till förmån för engelskan alltför att Sveriges skulle få lättare att hävda sig i en globaliserad värld. Intervjun väckte starka reaktioner hos våra lyssnare och idag har vi bjudit in språkprofessorn Olle Josephson så att han kan ge sin syn på saken. Är idén realistisk? Rysslands roll i världen   Nu på lördag är det premiär för den fjärde säsongen av den franska spionserien "Falsk identitet" och jag har tänkt att vi ska ladda upp rejält genom att fördjupa oss i hur Rysslands roll i världen skildras men också om det är bra eller dåligt att ersätta en tämligen mild högste chef mot ett riktigt svin? Gäster: Maria Persson Löfgren, utrikesreporter och fd Rysslandskorrespondent. Linus Fremin, journalist.  Julens drink: Nyvalspress Och så undrar jag om en drink med namnet nyvalspress kan få fart på de politiska diskussionerna under jul och nyårshelgerna?    Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Ulrika Lindqvist 

Låtar om kriminalitet, psykisk skörhet och självmord dominerar listorna över världens mest avlyssnade musik. Varför? Ansiktstatuerade ledsna rappare Såhär i slutet av året kommer musiksajterna med listorna över världens mest avlyssnade musik. Och i år är det något som har hänt. De sentimentala Ed Sheeran-låtarna som dominerat de senaste åren har ersatts av ansiktstatuerade ledsna rappare som XXXTentacion och Post Malone med låtar om kriminalitet, psykisk skörhet och självmord. Det ska vi analysera. Gäster: Tina Mehrafzoon, programledare för Musikguiden i P3 och tatueraren Daniel Danne Beijner som driver Salong Betong. Världsmästare på sågspelning Vi ska också höra musik av ett annat slag. Klasse Möllberg som deltagit i det inofficiella världsmästerskapet för sågspelare ska spela en julsång just på såg i vår direktsändning.  Veganerna rasar! Vi har också fått många reaktioner på gårdagens program där både jag och mästerkocken Gert Klötzke avfärdade iden att servera helvegetariskt på årets nobelfest. Nu rasar veganerna! Programledare: Thomas Nordegren  Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist

En film på finska om en svenskspråkig konstnär väcker starka känslor i Finland. Och så frågar vi oss om cyklister ska få svänga höger mot rött? Språkstrid kring ny film Konstnären Helene Schjerfbeck porträtteras som finskspråkig i en kommande film, men hon var svenskspråkig och talade knappt finska, något som skapat ny språkdebatt Finland. Historieprofessorn Henrik Meinander är med från Helsingfors och reder ut.   Gräddfil för cyklister? Ska cyklister få svänga till höger vid rött ljus? Lyssnaråsikterna går onekligen isär. Men det är en modell som kan komma att användas på försök i Stockholm i vår. Vi frågar oss: Hur ska det gå?   Nagelborste och extra handtvål Professor Agnes Wold berättade häromveckan att vi inte behöver tvätta händerna eller duscha så ofta. Det här vill vi prata mer om och har därför bjudit in Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Programledare: Gunnar Bolin Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist

Idag talar vi om rösträknarnas arbetsförhållanden, om hur judendomen förhåller sig till att be för regeringsbildningen och vi fördjupar oss ytterligare i metaforen chicken race. Bön för fosterlandet och världen I förra veckan pratade vi ju en del om att Sveriges kristna råd tagit initiativ till en bön för regeringsbildningen. Idag får vi besök av rabbinen Ute Steyer från judiska församlingen i Stockholm, för att höra hur judendomen ser på att be för att något så konkret som att en ny regering ska bildas? Rösträknarnas arbetsförhållanden Rösträkningen tog ju längre tid än väntat, vilket hänger ihop med ett ökat valdeltagande och att fler valde att förtidsrösta. Hur påverkades rösträknarnas arbetsförhållanden och är planen att rekrytera fler vid nästa val? Elin Gradeen, valsamordnare vid Länsstyrelsen i Stockholm, kommer hit för att svara på det. Hur hänger Ung rebell och chicken race ihop? Och så fördjupar vi oss ännu mer i företeelsen chicken race genom att analysera filmen Ung rebell där James Deans rollfigur tävlar mot sin rival genom att åka bil i hög hastighet mot ett stup. Rivalen dör eftersom hans jacka fastnar i bildörren. Hur relevant är den här filmscenen för svensk politik just nu? Göran Sommardal, kulturjournalist och författare, ger oss en analys. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Ulrika Lindqvist

Vad är värdet av ett gigantiskt sportevenemang i ett land som för krig mot grannländer, fängslar oliktänkande och monterar ned demokratin? Går det att njuta som vanligt eller påverkas vi? "Vi sitter med händerna i konfektburken, ska fan komma här och gnälla" Översättaren och författaren Nils Håkanson har skrivit om fotbolls-VM:s förhäxande förmåga. Det är lätt att glömma bort allt som pågår i värdlandet när man låter sig att förtrollas av världens största idrottsfest.    Livemusik och minnen från fotbolls-VM i Argentina 1978 med Rolando Pomo Musikern Rolando Pomo kom som politisk flykting till Sverige från Argentina i samband med fotbolls-VM i hans hemland 1978. Samtidigt som fotbollsfesten pågick på gatorna torterades människor i cellerna bredvid. Rolando Pomo berättar om de traumatiska händelserna.    Fotboll för okunniga Sportjournalisten Emma Lukins hjälper de mindre insatta att komma igång med fotbollssnacket med sitt twitterkonto @klartextVM.   Programledare: Fredrik Wadström Bisittare: Ülkü Holago  Producent: Ulrika Lindqvist

Filmaren Nahid Persson hittade sin idealman, den snygge kärleksfulle Anders, på Tinder. Men han visade sig dejta många andra kvinnor samtidigt. Dokumentär om Tinder-Anders  Filmaren Nahid Persson sökte kontakt med en ny man på nätet via appen Tinder. Och hon hittade sin idealman den snygge kärleksfulle Anders. Men han visade sig dejta många andra kvinnor samtidigt. Nahid gjorde inte slut utan tog fram kameran och har nu gjort dokumentärlångfilmen Anders, jag och hans 23 andra kvinnor, som har premiär om en vecka. Hon kommer till studion. Varför är Israel med i Eurovision?  Idag höjs det röster mot att Israel ska vara värdar för Eurovision Song Contest efter de många dödsskjutningarna i Gaza. Hur kommer det sig att Israel trots att det inte ligger i Europa är med i tävlingen. Sveriges Radios Eurovisionexpert Carolina Norén förklarar.  Meghan Markels pappa Det kan vara komplicerat med fardotter relationer. Thomas funderar över Meghan Markels pappa som inte verkar komma på sin dotters kungliga bröllop på lördag.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist 

Kan kejserlig glans leda till big business mellan Sverige och Japan? I dag sänder vi direkt ifrån Tokyo, dit Thomas har rest för att bevaka ett officiellt möte mellan svenska och japanska företrädare. Handelsminister Ann Linde svarar på vad besöket har för syfte. Och hur fungerar egentligen saker och ting i den mytomspunna kejsarfamiljen? Författaren Yukiko Duke reder ut. Dessutom: artisten Yohio och tv-personligheten Lilico kommer och ger oss senaste nytt om japansk populärkultur.  Och så bjuder Thomas självklart på sina egna betraktelser från Tokyo. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist

Han har jobbat som kusk, hovslagare och tävlat VM i parkörning. Men det är tömkörningen han brinner för - och arbetet måste vara trivsamt för hästen, det är a och o. I avsnittet går Anders bland annat igenom vad som är viktigt att tänka på med utrustningen, vilka säkerhetsaspekter man måste ta hänsyn till och vilken känsla det är han eftersträvar under arbetet i töm. Producent: Ulrika Lindqvist.

Efter gymnasiet stack Patrik Kittel till Tyskland eftersom de vann OS hela tiden - det ville han också. Vad kan Sverige lära av Tyskland för att bli en ännu bättre dressyrnation? Patrik berättar hur Tyskland har format honom som dressyrryttare, ända sedan hans första jobb som beridare hos Klaus Martin Rath, och varför någon sorts gyllene medelväg mellan det tyska och svenska sättet att fostra dressyrryttare ibland kanske vore det bästa. Det blir också het debatt när Lisen undrar om dressyrens framtid - vore det inte nyskapande att ta bort sporrar, kandar och hatt på högsta internationella nivån? Nej, tycker Patrik. Mer applåder och känslor inne på arenan kan han tänka sig, men kandaret vill han ha kvar. Producent: Ulrika Lindqvist.

När börsen skakar är det dags att satsa på det gamla hederliga guldet igen och hotas den turkiske presidenten Erdogans makt av en kvinna?   Den kraftiga nedgången på börsen har fått Thomas att fundera på den urgamla sparformen guld. Heidi Elmér från Riksbanken berättar om hur den svenska guldreserven, värd drygt 40 miljarder kronor, förvaras och vad den har för betydelse idag.  Kvinnlig uppstickare i Turkiet I Turkiet utmanar en stark kvinna, Meral Aksener, president Erdogan. Hon säger att det turkiska anfallet mot Afrin i Syrien är ett misstag, hon vill återinföra yttrandefriheten, ha ett mer självständigt rättsväsende och släppa ut journalister ur fängelserna. Samtidigt är hon en hård nationalist. Har hon någon chans mot den populäre Erdogan? Samtal med Paul Levin, föreståndare på institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Carolina Norén Producent Ulrika Lindqvist

Varför är det så svårt att få 8:or och 9:or i lätta klasser? Och behövs spektakulära gångarter för att nå GP-nivå? Vi reder ut tillsammans med Annette Fransén Iacobaeus, 5-stjärnig domare. Hon har själv en bakgrund som dressyrryttare och mångårig erfarenhet från tävlingsbanan - bland annat har hon ryggat rakt igenom dressyrstaketet under en mindre lyckad start. Annette Fransén Iacobaeus är en av två aktiva 5-stjärniga dressyrdomare i Sverige. Hon var huvuddomare under EM i Göteborg 2017 och utsedd att döma under VM i Tryon, USA, 2018. Annette har tre huvudprinciper som hon värderar högt när hon dömer - luft i nacken för god ryggverksamhet, aktiva bakben och noggranna vägar. Hon vill också slå ett slag för att alla dressyrryttare ska hoppa sina hästar och rida ut i skogen. Annars blir man ju rädd om det händer något inne på dressyrbanan! Producent: Ulrika Lindqvist.

John Ricketts grundfilosofi är att få hästen att vända sig till dig när den blir rädd eller stressad, i stället för att sticka eller bli paralyserad. OBS avsnittet är på engelska. "Mustn't get killed when I'm with the horse, mustn't kill the horse." Säkerhet ligger högst upp på listan när John Ricketts jobbar med kommunikationen mellan häst och människa. Han menar att många farliga situationer, exempelvis med hästar som reagerar kraftigt vid lastning, kan undvikas genom att i en kontrollerad miljö förbereda hästen för pressade situationer. Enligt John Ricketts är de naturliga reaktionerna för en häst som blir skrämd eller pressad att antingen A. fly, B. bli paralyserad eller C. bli aggressiv. Reaktionen han i stället söker efter är D. lyssna och var mjuk ("be soft"). Han jobbar sig fram dit genom att i långsam takt exponera hästen för rörelser, ljud och andra potentiellt läskiga fenomen.  John Ricketts har en bakgrund som jockey i Storbritannien och utbildade sig efter flytten till Sverige till hovslagare, innan han började arbeta med kommunikation och problemlösning för drygt 20 år sedan. Producent: Ulrika Lindqvist.

När är unghästen redo för nästa nivå? Hur undviker man överträning? Vi frågar Stephanie Holmén, beridare som sitter på tio olika hästar om dagen, och hennes chef: Lisen! Ni har skickat in en massa bra frågor till det här avsnittet om att utbilda unga hästar för hoppning på hög nivå. Det resulterar i en rad tips - bland andra: gör det enkelt, var noggrann och träna på att tävla tills hästen verkligen är redo och hoppar med självförtroende.  Stephanie Holmén och Lisen Bratt Fredricson berättar också vad de söker efter hos de hästar som köps in till stallet, hur de hanterar bakslag och hur viktigt det är att anpassa träningen efter varje individ. Producent: Ulrika Lindqvist.

Att rida centrerat handlar inte i första hand om att ändra på hur du rider. Det går snarare ut på att bli medveten om vad du gör - i detalj - och hur det påverkar hästen. På så sätt kan du som ryttare koordinera och förfina dina hjälper, menar Lotta Månsson-Söderström som är instruktör i centrerad ridning, nivå 4. Det här sättet att betrakta och lära ut ridning på skapades av Sally Swift, som själv hade mycket fysiska krämpor som liten och insåg att ridning kunde vara ett väldigt smart sätt att utöva sjukgymnastik på. Men tekniken används även av tävlingsryttare.  I avsnittet går vi igenom den centrerade ridningens grundstenar och får också reda på hur det kan se ut när någon rider ocentrerat.. Producent: Ulrika Lindqvist

Vad utmärker en ridtalang? Och vad innebär det egentligen att satsa på ridningen - vad krävs för att nå framgång? Många säger att de ska satsa, men det räcker inte att bara avsätta tid för att rida mer. Man måste ha en plan, säger Lisen Bratt Fredricson. Hon och Pether Markne, a-tränare i hoppning och dressyr, menar att steg 1 är att inventera sig själv som ryttare:  - Styrkor - Svagheter - Hästtillgång - Finns kunnigt folk runtomkring? Hör dem båda ge sina bästa tips och resonera kring fallgropar i detta avsnitt av Ridpodden. Producent: Ulrika Lindqvist

Ridskoleryttare kan aldrig bli riktigt duktiga ryttare, påstås det ibland. Men det kan de visst, säger dressyrryttaren och ridinstruktören Kristian von Krusenstierna - det tar bara lite längre tid. Har du bra undervisning med egen häst så går det fortare för att du kan rida varje dag. Har du bra undervisning på ridskola så tar det lite längre tid, för du har färre timmar i sadeln, men du lär dig.  Men går det verkligen om man rider i en grupp med 10 eller fler? Ja, det viktiga är att du vet vad du själv ska träna på, oavsett vad temat för lektionen är, säger Kristian von Krusenstierna.  Varje onsdagkväll håller han lektioner på Ågesta ridskola, där han också är hästansvarig. Vid sidan av ridskoleverksamheten är han medlem i svenska landslagstruppen i dressyr.  Hans bästa tips till alla som vill ha ut max av undervisningen på ridskolan är - förutom tipset ovan att noga ta reda på sina egna förbättringsområden: - Var som en svamp när det gäller andras ridning. Har ni övat sidvärtsövningar på ridskolan? Gå hem och titta på videos med skänkelvikning och öppna; titta på andras ridning. Stanna gärna kvar när du själv ridit klart och titta på lektionen efter.  - Funkar plötsligt ingenting med hästen du rider denna lektion? Backa tillbaka och kolla av checklistan. Funkar gasen? Bromsen? Kan du svänga höger, svänga vänster? Kollar du av detta grundligt och struntar i hästens form brukar ni oftast hitta tillbaka till en bättre kommunikation.  Producent: Ulrika Lindqvist.

Lisen förklarar hur hon och Peder Fredricson har byggt upp sitt hoppstall. Vilka hästar platsar, vilka gör det inte och varför? Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016. Peder rider nästan bara 5-stjärniga tävlingar, och då är det sådana hästar vi försöker sikta på att ha i stallet. För tio, femton år sedan kunde vi ta in en häst som vi bedömde var en trevlig 1.50-häst nationellt. Det gör vi inte längre, säger Lisen Bratt Fredricson.Hon beskriver verksamheten som en ständigt pågående process, och tycker att det är lika kul att åka på första tävlingen med ett gäng 5-åringar som att vara på de stora mästerskapen.  Vad betyder det för ert hoppstall att du själv har ridit två OS? Det betyder förstås mycket. När jag väljer en häst så vet jag vad som krävs. När jag tittar på en ung häst så tänker jag att det ska kännas som att den ska kunna hoppa en dubbel oxer i Aachen.  Man kan stirra sig blind på hur en häst hoppar fantastiskt fint tekniskt, att den drar upp frambenen och öppnar upp bakbenen. Men kraften som jag vet kommer behövas kanske saknas. Där skulle jag säga att kunskapen och erfarenheten har betydelse.Lisen svarar även på era frågor i avsnittet!Producent: Ulrika Lindqvist.

Hur tänker dressyrryttaren Carl Hedin bli Sveriges bästa hästmänniska?Här förklarar han hur han ser på relationen till sina hästar. Avsnittet är inspelat på Sweden International Horse Show 2016. - Jag är ganska spexig och spontan, dålig på att följa en ram, och gillar utmaningar. Har vi en häst som är svår att klippa, då ska jag banne mig klippa den. Jag vill gärna utforska hur långt man kan komma med en häst. Carl Hedin har tidigare konstaterat att han vill bli Sveriges bästa hästmänniska. När vi ber honom förklara närmare vad det innebär för honom säger han att det inte handlar om att vara "snäll", utan om att hela tiden sträva efter att tänka utifrån hästens perspektiv. - Rätt så ofta utbildas vi kring att vi ska tänka på ett visst sätt, men vi får inte veta så mycket om varför. Exempelvis varför fattar hästen galopp när jag lägger fram innerskänkeln och bak ytterskänkeln, hur tänker den när jag gör det?Om dina hästar kunde beskriva dig med ord, vad hoppas du att de skulle säga?- Jag tror att jag är ganska tuff, jag har höga krav på mina hästar när det gäller sådant som jag vet att de klarar av. Rättvis men bestämd hoppas jag att de skulle säga om de fick beskriva mig. Samtidigt menar han att en bra chef vet när det är läge att backa och dra ner på kraven. Carl svarar även på era frågor i avsnittet!Producent: Ulrika Lindqvist

Det bränner till när Malin Hellstedt, som praktiserar klassisk ridkonst, diskuterar lösgjordhet och kontakt med Lisen Bratt Fredricson. Är det rätt eller fel att rida hästen lång och låg? Lisen berättar om sin besvikelse då hon på nära håll fick se ryttare från Spanska ridskolan värma upp inför en uppvisning. Hästarna var mycket kortare och mindre lösgjorda än hon hade föreställt sig.  Det var liksom lite mer osexigt än jag hade tänkt mig. När de värmde upp gick det jättefort. På med kandaret, tuta och kör ungefär. Sen förstår jag såklart att det ligger mycket arbete bakom. Olika uppfattningarDet visar sig att Lisen och Malin har olika uppfattningar om något ganska centralt: lösgjordhet - hur når man det? Och hur ser en genomriden häst ut egentligen? Lisen strävar efter kontakt, men Malin vill inte ha något stöd i handen när hon rider. "Lång och låg" tillämpar hon inte över huvud taget. Jag fick en aha-upplevelse när jag läste Arméns ridlära. Där står det att det lösgörande arbetet ska ta mellan två och tre minuter. Numer ser jag till att ha mina hästar så vältränade att jag kan ta dem ur stallet och direkt göra en piaff. De har inga spänningar och är inte stressade. Spännande samtalKan Malin och Lisen hitta några principer eller synsätt att enas om i denna diskussion? Vi kan avslöja så mycket att vi hamnar i resonemang kring både tävlingssystemet i dressyr, utbildningsnivån på ridskolornas hästar och huruvida det existerar en "stark" och en "svag" sida på hästen. Det blir ett samtal där självklarheter sätts på prov och vänds upp och ner.  Om Malin Hellstedt: Malin Hellstedt beskriver sin väg in i den klassiska ridkonsten som en lång resa. Det var en känsla av att de "vanliga" disciplinerna inte utvecklades åt rätt håll som gjorde att hon började söka efter något annat.  Först var jag inne på akademisk ridkonst, men sen började jag träna för Arthur Kottas Heldenberg som varit chef för Spanska ridskolan, och han är väldigt klassisk. Jag har även ridit för Christian Carde från Cadre Noir och nu rider jag för Manuel Jorge de Oliveira. I dag utbildar hon både hästar och människor i klassisk ridkonst, eller klassisk dressyr.  Producent: Ulrika Lindqvist

Att hästen är "stark" - är det bra eller dåligt? Ska man använda ett skarpare bett då, eller en hjälptygel? Lisen, Jens och Elisabet ger sina bästa tips och listar vad som är viktigt att tänka på. Elisabet Lundholm är A-tränare i dressyr och jobbar bland annat med svenska landslaget i fälttävlan, men tränar ryttare på alla nivåer inom dressyren. Jens Fredricson är A-tränare i hoppning, aktiv tävlingsryttare, unghästutbildare och stallmästare på Strömsholm.  Tillsammans med Lisen Bratt Fredricson diskuterar de vad som påverkar vilket bett som är lämpligt - exempelvis anatomin i hästens mun och ryttarens sits och hand. Det handlar mycket om vad hästen har för mun; anatomin i munnen avgör vilket bett som passar. Jag tror det är bra att skifta bett, men också att man skiftar nosgrimma så att trycket inte alltid ligger på samma ställe, säger Jens Fredricson. Hästar reagerar väldigt olika på olika bett. Var trivs hästen bäst, när är hästen mest nöjd, när är det lättast att rida den? Jag tror att det är jätteviktigt att vi pratar om det här, säger Elisabet Lundholm. Dessutom tar vi upp den ständigt aktuella gramantygeln, av vissa kallad "djävulens verktyg". Men är den det?  Producent: Ulrika Lindqvist. Följ Ridpodden på Facebook och Instagram för extramaterial, film och fler bilder!ridpodden@sverigesradio.se

She's back! Vilken av sina hästar tror hoppryttaren Nellie Berntsson mest på? Hur peppar hon sig själv inför tävling? Ni lyssnare har skickat in frågor och nu är det dags för Nellie att svara! Vi får även reda på vilken av Nellies hästar som har utvecklats snabbast sedan hon börjat rida den, hur hon hinner rida alla sina hästar, vilka övningar hon använder med för att hitta avstånden till hindren, vad hon vill jobba med i framtiden, om hon någon gång vill utbilda unghästar, och mycket mycket mer.Fotnot: Det här avsnittet spelades in kort innan Nellie beslutade sig för att be en annan ryttare om hjälp med vidareutbildningen av tävlingshästen Laissa, eftersom hon kommit fram till att det blir för tufft att utbilda alla sina tre hästar själv.Producent: Ulrika Lindqvist

Grenen Working Equitation (WE) växer i Sverige, och i det här avsnittet nördar vi ner oss totalt i vilka moment och hinder som ingår, och vad som krävs av hästen och ryttaren. Jag tycker att grenen har otroligt stor potential. Man märker att det finns ett jätteintresse, här i Uppland är WE lika stort som fälttävlan i dag. Det tycker jag är fantastiskt, säger Ulrika Pernler.Hon är WE-ryttare, WE-domare, dressyrryttare, dressyrdomare och till vardags ridlärare på Uppsala ponnyklubb. När Ulrika själv kom i kontakt med grenen tänkte hon direkt att hon ville använda sig av den i ridskoleverksamheten. WE innehåller tre olika moment: dressyr, teknik och speed. Det är framför allt teknikmomentet, "dressyr med hinder" som används på ridskolan. Exempel på hinder är bland annat bro, grind och fålla. Teknikhindrena ger en tydlighet i dressyren. För ett litet barn, att lägga en volt - det är väldigt abstrakt. Men står det en tunna i mitten blir det väldigt tydligt. Så på den enklaste nivån är det otroligt användbart.  Och hästarna blir jätteglada när vi går ner till WE-banan. De spetsar öronen och ökar farten. De har olika hinder som de är bra på; ibland springer de nästan fram och gör övningen själv. Själv har Ulrika tävlat upp till svår klass i WE - där ingår bland annat galoppombyten och piruetter med enhandsfattning.  Det är roligt att man kan stegra graderna hela tiden, bli skickligare. Men det krävs att hästen är lösgjord och lyhörd.  Läs gärna mer om Working Equitation hos Svenska Ridsportförbundet.Producent: Ulrika Lindqvist

Islandshästryttaren och ridläraren Jenny Mandal hjälper oss att gå igenom grunderna i ridningen, och berättar om gångarterna och utmaningarna som gör att hon aldrig tröttnar på islandshästarna. Det kan räcka att jag tippar bäckenet två millimeter så dimper hästen över i trav i stället för tölt. Det ställer stora krav på att ryttaren är välbalanserad och vältajmad - det är både spännande och frustrerande. Att Jenny upptäckte rasen var en slump, men hela hennes liv har kommit att cirkla kring islandshästen både som ryttare, ridlärare och företagare. Hon till och med gifte sig i sadeln på en islandshäst! De många gångarterna och hästarnas olika fallenhet och kapacitet gör att det aldrig blir enformigt att rida islandshäst, menar hon.Hon tycker också att fler borde testa flygande pass.  Ibland sätter man det på en piedestal och gör det svårare än det behöver vara. Har man en välriden häst som har gått pass tidigare och har koll på sin egen balans så klarar man av det. Det är så himla roligt, en extra dimension!Producent: Ulrika Lindqvist

Är rädslan som många har för att rida unghäst befogad? Hur bra ryttare ska man vara för att utbilda en häst på egen hand? Vi har kallat in två experter på unghästutbildning för att reda ut det.  Ridpoddens lyssnare Patricia undrar hur hennes ettåriga häst ska få bästa tänkbara förutsättningar för framtiden.  Astrid Antonsson är unghästutbildare, lärare i unghästutbildning och hoppning på Flyinge, tränare i hoppning och kan dessutom skriva tävlingsryttare och beridare i sitt cv. Henrik Ankarcrona undervisar också på Flyinge - i hoppning på beridarprogrammet, är utbildad tränare och tävlar i hoppning upp till svår klass. Tillsammans med Lisen Bratt Fredricson reder de ut en rad viktiga frågor kring utbildning och ridning av unghästar.   Producent: Ulrika Lindqvist

Nyckeln till en frisk och skadefri häst är varierad ridning. Det är veterinär Flemming Winberg, som även tävlar i reining, helt övertygad om. Det går inte att rida samma övningar varje dag, dag efter dag. Hästen blir trött på det och vävnaderna i hästen blir trötta på det. Till slut så får man skador. Flemming Winberg är en Sveriges mest erfarna veterinärer när det kommer till hälta på hästen. I det här avsnittet får du konkreta tips på hur du slipper skador, och Flemming delar även med sig av sitt veckoschema för variation i träningen. Dessutom får du en noggrann genomgång av hur han gör när han visiterar.Producent: Ulrika Lindqvist

Osäker på vilka ryttare du måste se under OS? Här får du vägledning av Radiosportens kommentator Christian Olsson, på plats i Rio. Dessutom: så kommer det att gå för de svenska ekipagen. Producent: Ulrika Lindqvist.

Vi rivstartar nya säsongen av Ridpodden med utfrågning av Lisen! Vilken är hennes favorithäst genom alla tider? Hur tänker hon när hon väljer hingstar? Ridpodden är tillbaka med 20 nya avsnitt under 2016. Hoppstjärnan Lisen Bratt Fredricson, som i dag framför allt ägnar sig åt att driva hoppstall, kommer att medverka regelbundet och vi börjar med en efterlängtad frågestund. Lisen svarar bland annat på hur man kan tänka när hästen är väldigt springig, hur många hästar hon egentligen har hemma på gården och vad som är det högsta hon någonsin hoppat. Vi får också höra om Graal, hästen som har en alldeles speciell plats i Lisens hjärta, och som ligger begraven i hennes mammas trädgård.- Han är fortfarande referensen när jag väljer hästar, han var kvick och hoppade igenom kroppen på ett sätt som. jag vet precis hur det var att sitta upp på honom. Två dagar efter att jag hade fött mitt första barn satt jag upp och hoppade ett hinder och det kändes hur enkelt som helst för vi var så tajta.Producent: Ulrika Lindqvist.