Podcast appearances and mentions of Rasmus Fleischer

Podden gästas av Rasmus Fleischer tillsammans med den numera objektiva och inte på något sätt Gigwatch-kopplade Flamman-reportern Jacob Lundberg. Vi pratar om Spotifys utveckling genom åren, om musiken som vara, övervakningskapitalism, finansialisering och om den universellt giltiga teorin om sugifiering. Samtalet baseras löst på vår läsning av boken Mood Machine av Liz Pelly som släpptes […]

Podden gästas av Rasmus Fleischer tillsammans med den numera objektiva och inte på något sätt Gigwatch-kopplade Flamman-reportern Jacob Lundberg. Vi pratar om Spotifys utveckling genom åren. Vi talar också om musiken som vara, övervakningskapitalism, finansialisering och om den universellt giltiga teorin om sugifiering. Samtalet baseras löst på vår läsning av boken Mood Machine av Liz Pelly som släpptes tidigare i år.

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

Förskolläraren Alexander Stenroos och vår filmkritiker Nina Asarnoj i kritiksamtal om dokumentärfilmen Det omätbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmen gick upp på bio i fredags, och sätter omsorgsarbetarna i centrum. Alla de som bidrar med hela sin mänsklighet i arbetet på ett sätt som inte alltid är helt – mätbart. Vi får också en intervju med regissören Nils Petter Löfstedt som började med att filma sina omsorgsarbetande föräldrars sista arbetsdagar innan pensionen. Reporter Natacha López.GÄST: ADVOKATEN MONIQUE WADSTED OM RÄTTEN TILL BERÄTTELSENVem har rätt till berättelsen om nära nutidshistoria? I fredags hade dramaserien The Pirate Bay premiär på SVT – och serien har väckt starka reaktioner och blandad kritik. De inblandade själva, som kulturskribenten Rasmus Fleischer, tidigare aktiv inom Piratbyrån, har svårt att känna igen sig i historieskrivningen. ”Konflikten är påhittad”, skriver han i Aftonbladet Kultur. ”De har missat fokus och vad som stod på spel för vår del”, sa The Pirate Bay-medgrundaren Peter Sunde här i P1 Kultur i torsdags. En annan som reagerat är advokaten Monique Wadsted, en av seriens huvudpersoner, som företrädde upphovsrättsinnehavarna i rättegången mot The Pirate Bay. Hon kommer till P1 Kultur.REPORTAGE: FÖLJ MED IN EN AV FÅ BEVARADE ANATOMISKA TEATRAR – NÄR GUSTAVIANUM NYÖPPNARMuseet Gustavianum ligger i Uppsala universitets äldsta byggnad, färdig på 1620-talet. Nu har universitetsmuseet, som innehåller allt från tidiga stilleben till Anders Celsius första termometer, gjort om och gjort nytt – efter fem års stängning. P1 Kulturs reporter Mattias Berg följde med intendenten Cecilia Ödman upp i byggnadens kupolrunda tak.SAMTAL: POSTUMT ALBUM AV QAWWALI-MÄSTAREN NUSRAT FATEH ALI KHAN – HUR BRA ÄR DET?Nusrat Fateh Ali Khan revolutionerade genren med rötter i sufismen och lyckades med att ta den in på topplistorna. Men Nusrat Fateh Ali Khan gick bort 1997, så desto större sensation när det nu kom ett nytt album: ”Chain of Light”. Vem var han? Vad är qawwalimusik? Och hur bra är skivan? Samtal med P2:s Esmeralda Moberg.ESSÄ: OM BREVSKRIVANDE SOM FÅR TA ETT HELT LIVKulturskribenten och läkaren Vincent Flink Amble-Naess tittar närmare på korrespondensen mellan kyrkofäderna Augustinus och Hieronymous och funderar över vad snabbhet och omsorgsfullhet betyder inom kommunikationen i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Värde är ett föränderligt och förunderligt ting. Flera kreativa yrken hotas tas över av AI, vilket får Boel Gerell att tänka tillbaka på rörposteran när grafikerna dominerade i tidningshuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag först började arbeta som journalist på en dagstidning skrev jag mina texter på en stor slamrande, röd elskrivmaskin. Matsedlar kallades pappersarken som singlade ut ur valsen. Tillsammans med fotografens bilder och redigerarens skiss för tidningssidan rullades arken ihop och placerades i en kapsel som sändes iväg med rörposten. Kommen så långt i nostalgin avbryts jag av äldsta tonårsdottern som ofta konstaterar att hon själv är lastgammal, jämnårig med smartphonen.­–Alltså, rörpost? Vad är detta? Kunde man inte mejla texten?Nej, det kunde man faktiskt inte. Sent 1980-tal var rörpost fortfarande det snabbaste sättet att skicka handlingar inom tidningshuset. Från röret i väggen susade det som från ett hav i storm och kikade man ner i hålet kunde man ibland skymta näven som greppade kapseln och förde den vidare i systemet.Handen tillhörde en av grafikerna som regerade på bottenvåningen tillsammans med tryckpressen. Här sattes tidningssidorna med redigerarens skiss som underlag. Funkade allt som det skulle var det tyst, men då och då hördes tunga steg i trappan och dörren till redaktionen slogs upp. In trädde den fruktade sätterichefen som med självklar auktoritet läxade upp den som gjort fel. Relationen var kärv men hjärtlig och det var ingen tvekan om maktfördelningen.Vid journalisternas fikabord muttrades det i smyg om grafikernas löner, som påstods vara långt högre än våra. Dessutom hade Grafiska Fackförbundet redan 1974 försäkrat sig om ett särskilt avtal angående ny teknik, där grafikerna garanterades omskolning och fortsatt anställning även om tekniken utvecklades. När avtalet skulle omförhandlas 1986 satte sig arbetsgivarna på tvären men fick ge sig efter bara en dags strejk. I ett slag blev det tydligt hur beroende förlags- och tidningsbranschen var av denna länk i kedjan. Eller som Olof Palme konstaterade redan i ett tal 1972:”Det är inte bara den fackliga traditionen som ger de grafiska förbunden en särställning, utan också det faktum att er verksamhet är direkt förbunden med demokratins livsvillkor. Ni företräder de yrkeskårer förutan vilka det fria ordet och den fria tanken lätt skulle bli tomma begrepp. Ni är direkt och i egentlig mening demokratins arbetare.”Men när förändringens vindar ven genom rörposten och digitaliseringen av trycktekniken var ett faktum förlorade grafikerna över en natt sin maktposition och var inte längre oumbärliga. Tvärtom skulle de nu genom sitt framsynta avtal omskolas och blev bland annat redigerare. En del saknade tyvärr fallenhet för det nya yrket och krympte ihop på skrivbordsstolarna, när kunskap och självrespekt förvärvad under decenniers slit på bottenvåningen inte var värd mycket ett par trappor upp.På de här människorna tänker jag när jag funderar över relationen mellan pris och värde. I kraft av sin position hade Grafiska Fackförbundet förhandlat fram goda löner till sina medlemmar, villkor som följde med omskolningen och spädde på irritationen från de sämre betalda journalistkollegorna. Det som en gång varit ett skäligt pris att betala var med ens orimligt eftersom köparen – det vill säga tidningskoncernen - inte längre hade samma behov av varan.Att uttrycka sig så här, att tala om människor som ”varor” är naturligtvis stötande. Ändå är det enligt samma princip om tillgång och efterfrågan arbetsmarknaden fungerar i dag när artificiell intelligens – så kallad AI – ifrågasätter värdet av våra tjänster. Yrken som nyss tycktes omistliga – översättare, ekonomiassistent, statistiker för att inte tala om skribent och författare – sägs snart behändigt kunna ersättas av ett AI-verktyg.Med viss bävan har jag följt utvecklingen och med ett hest skrockande av lättnad har jag tagit del av AI-genererad text i genrer som jag själv tycker mig behärska. En recension eller en essä skriven med hjälp AI är fortfarande en rätt usel produkt men jag är inte dummare än att jag förstår att detta bara är början. Dessutom, hur väsentlig är egentligen förmågan att sy ihop en essä eller en recension i dagens kulturlandskap? I en tid när kritik i allt högre grad ersätts av tipslistor kan en AI-generad text mycket väl duga gott.Tendensen att övervärdera den egna betydelsen har något hjärtskärande över sig, eftersom vi alla förr eller senare blir passé. Kunskap förlorar blixtsnabbt sitt bäst-före-datum och till synes solida positioner blir perifera när perspektivet vrids ett snäpp. Söker jag på titeln ”typograf” sägs det att kunskap om yrket fortfarande kan behövas, men på rikets museer och på samma plats kommer vi med största säkerhet snart återfinna själva papperstidningen. På ett liknande vis har en lång rad produkter som nyss var självklara förvandlats till kuriosa som minner om värderingar och behov vi inte längre har.När Olof Palme 1972 talade om grafikerna som garant för ”demokratins livsvillkor” utgick han från en verklighet där papperstidningar och tryckta böcker utgjorde de givna kanalerna för det skrivna ordet. I dag är medier som dessa allt mer marginella i ett landskap där var och en har tillgång till sin egen megafon. Om demokratin på köpet ökat eller minskat är en annan fråga.På samma vis som mina döttrar har svårt att tänka sig ett drägligt liv utan en smartphone, ses nya produkter i dag som oundgängliga. I boken ”Varors värde” från 2023 närmar sig ekonomihistorikerna Daniel Berg och Rasmus Fleischer problematiken kring hur levnadsstandarden ska kunna jämföras över tid, när varorna vi anser att vi behöver förändrats så radikalt som de gjort under det senaste seklet.Med utgångspunkt i beräkningen av konsumentprisindex – så kallad KPI – har Berg och Fleischer granskat kriterierna för vad som anses vara skälig levnadsstandard. Högst konkret i form av definitionen av en matvaras värde, som initialt bestämdes av dess kalorihalt – ju fetare desto bättre - för att senare övergå i en mer komplex och subjektiv värdering av matens kvalitet. Var köttet ovanligt gott eller var det främst fett? Och behöver en falukorv överhuvudtaget innehålla kött för att kallas korv? Kanske är en vegetarisk falukorv en likvärdig produkt?Bakom tabellerna anas skuggorna av människorna, snarlika oss själva men med andra mål och preferenser. För kvinnan i kristidens Sverige är koffeinfritt kaffe och vegetarisk korv inget annat en beklaglig nödlösning, medan samma produkter anses värda att betala extra för några decennier senare, i hipstergenerationens tid.Och jag tänker på vårt digitaliserade samhälle och liten vi har till att nätet bär oss föralltid. Vad händer om det trots allt brister? Vilket värde har den dyraste smartphonen på marknaden, utan någon uppkoppling? Vilket pris sätter vi på förmågan att kunna konstruera och hantera den? Kanske är det i en obestämd framtid inte alls den tekniska spetskompetensen som kommer att visa sig vara oumbärlig för vår överlevnad, utan helt andra, halvt bortglömda kunskaper om kommunikation och hushållning. LitteraturDaniel Berg, Rasmus Fleischer – Varors värde. Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex under 1900-talet, Daidalos (2023)

I värdet av pengar pratar ekonomi-kunnarna Pontus och Li om aktuella händelser och leder oss genom kapitalismens snårigaste djungler. I detta avsnitt gästas podden av Daniel Berg och Rasmus Fleischer som nyss utkommit med boken Varors värde på Daidalos förlag. Missa inte releasefesten för boken i Stockholm 16 februari. Under 1900-talet blev konsumentprisindex (KPI) oumbärligt för att förstå och […]

Avsnitt 50 av Gigwatchpodden är här! Vi firade genom att spela in live på Kafé 44 i Stockholm. Det här monsteravsnittet med 3 inslag och 4 gäster är resultatet. I första inslaget pratar Linnea och Anton från Gigwatch med Pelle Sunvisson från Solidariska Byggare och John van Dinther från Taxiunionen – två av de snabbast växande initiativen i Stockholms arbetarrörelse. Vi pratar organisering av migrantarbetare och facklig kamp på den nya arbetsmarknaden. I kvällens andra inslag pratar Jacob och Linnea från Gigwatch med ekonomihistorikern Rasmus Fleischer om varför internet suger. Vi tar avstamp i Cory Doctorows text Tiktok's Enshittification och pratar om varför din facebook-feed plötsligt fyllts med innehåll av typen "mongolisk bonde wokar grus". Under den sista punkten pratar Felix, Astrid och Mina från Gigwatch med Rojin Pertow, chefredaktör för Galago och punksångare, om AI och konsten. Hotas musiken av de nya AI-tjänsterna? Tack till alla poddgäster och funktionärer som hjälpte oss att göra livepodden, festen och avsnittet möjligt! Tider: [00:09:25] Inslag 1, med John van Dinther och Pelle Sunvisson [01:00:26] Inslag 2, med Rasmus Fleischer [01:31:40] Inslag 3, med Rojin Pertow Tidigare avsnitt med gästerna: Rasmus Fleischer: After work-DJ för hundra år sen (augusti 2022) Pelle Sunvisson: Hemsnickrad moral (mars 2022) Taxiunionen (Omid Sakhdari): Utelåst av Uber (december 2022)

Vi kände att det var dags att gå tillbaka till gigekonomins rötter, och bjöd in ekonomihistorikern Rasmus Fleischer för att prata om "giggens ekonomi". Vi går igenom musikvärldens ekonomiska historia, från krogar och stumfilmsbiografer till automatisering och plattformskapitalism. Hur gick det till när PA-system och trummaskiner gjorde musiker arbetslösa? Vad använder Spotify egentligen all data till? Och hur kan vi förstå kapitalismens upphörande genom acid house? Rasmus böcker och texter Rasmus blogg Copyriot Stötta Gigwatch!

Efter en kort lägesuppdatering pratar vi om sanktioner och deras effekter, med inte mindre än två olika gäster:Rasmus Fleischer och Volodya Vagner. Rasmus har bekantat sig med en nyutgiven bok, ”The Economic Weapon – The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War”, av Nicholas Mulder som behandlar de ekonomiska sanktionernas historia och hur […]

Panelsamtal mellan Rasmus Fleischer, Olof Bortz och Jackie Haikui Mhitaryan på Teater Tribunalen, inspelat den 26 januari 2018. Nya attacker mot synagogor i Sverige har återaktualiserat diskussionen om antisemitismen. Men frågan har ofta förvandlats till ett slagträ mellan vänstern och högern, i en nyanslös diskussion. På Salong Marx vill vi gå mer på djupet i ett panelsamtal om marxismen och antisemitismen. Antisemitism skiljer sig från andra former av rasismer. Den innefattar hatet mot judar som etnisk, historisk och religiös grupp, men även en tro på maktkonspirationer som beskrivs som redskap för judisk makt. Det gör att antisemitism inte enbart har judar som måltavla. Antisemitiska konspirationsteorier finns i olika tappningar. De som riktas högerut personifierar och etnifierar kapitalismen, finansväsendet och andra övernationella institutioner till att verka i judiska intressen. De som riktas mot vänsterut målar upp en judisk-marxistisk konspiration som förstör västerlandet inifrån. Den tyske socialdemokraten och marxisten August Bebel beskrev antisemitismen som en ”socialism för dårar”, ett förvridet substitut för antikapitalism. Vad finns det för marxistiska analyser för att förstå antisemitismen? Finns det antisemitiska tendenser inom vänstern? Hur riktas antisemitism mot vänstern? Och var går gränsen mellan legitim Israelkritik och antisemtism? Dessa frågeställningar kommer vi ägna kvällen åt. Arr: Centrum för marxistiska samhällsstudier

Sociologins grand old man har gått ur tiden. Alldeles nyligen kom hans sista bok, Retrotopia. Lasse Dencik, Evin Ismail och Rasmus Fleischer diskuterar hans tankevärld. Det var längesen vi slutade tro på idén att människor kan uppnå salighet i något framtida idealsamhälle. Alla slags utopier är döda. Idag har det istället uppstått en längtan efter det förgångna. Genom att eftersträva en återgång till ett imaginärt detvarbättre-förr, hoppas många återställa en ordning som aldrig funnits. Så resonerar den polsk-judisk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman i sin nya bok Retrotopia, boken som kom att bli den sista i hans långa rad samhällskritiska skrifter. Han gick bort den 9 januari i år. Här diskuterar socialpsykolog Lasse Dencik hans idéer och hans betydelse med sociolog Evin Ismail och historiker Rasmus Fleischer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist

I säsongens tionde och sista avsnitt sätter vi punkt för vår resa genom 1900-talet med ett samtal om musikens förändrade villkor. Med bankkrisen och Sveriges inträde i EU som fond talar vi om det svenska musikundret, cd-skivans hegemoni och världen före fildelning. Vår ciceron är historikern Rasmus Fleischer.

Viceriksbankschefen Cecilia Skingsley konstaterar att de svenska hushållen aldrig har varit så skuldsatta som idag, även internationellt sett. Reportern Natacha Lopez listar olika sätt man kan bli skuldsatt på. Josefin Klein berättar om hur hon blev skuldsatt redan när hon var tonåring och hade flyttat till eget boende. Rasmus Fleischer, doktor i historia vid Stockholms universitet, förklarar vad skuld är för något och hur skuldsättningen har ökat över tiden. Robert Olsson på Kronofogdens förebyggande verksamhet berättar att en viktig förklaring till att hushållens skuldsättning har ökat är avregleringen av kreditmarknaden som skedde på 80-talet.

Viceriksbankschefen Cecilia Skingsley konstaterar att de svenska hushållen aldrig har varit så skuldsatta som idag, även internationellt sett. Reportern Natacha Lopez listar olika sätt man kan bli skuldsatt på. Josefin Klein berättar om hur hon blev skuldsatt redan när hon var tonåring och hade flyttat till eget boende. Rasmus Fleischer, doktor i historia vid Stockholms universitet, förklarar vad skuld är för något och hur skuldsättningen har ökat över tiden. Robert Olsson på Kronofogdens förebyggande verksamhet berättar att en viktig förklaring till att hushållens skuldsättning har ökat är avregleringen av kreditmarknaden som skedde på 80-talet.

Under åren runt millennieskiftet formulerades flera visioner om vad internet skulle betyda för samhället och kulturen. Det handlade om ett levande kulturarv, om en ny avantgarde-litteratur och om platta och demokratiska samtalsforum. Men hur blev det egentligen? Morris Wikström träffar poeten Cia Rinne som undrar vad som händer när texten flyter fritt på nätet, Pelle Snickars, forskningschef på nationalbiblioteket som undrar vad som händer med kulturarvet när informationsmängden exploderar, och forskaren Rasmus Fleischer som påstår att internet håller på att centraliseras och genomgå en klassisk industrialisering.

Händernas arbete, att väva, slöjda och brodera - är detta kontemplativa, långsamma skapande en motrörelse till det andra i samhället, det som går ut på snabbhet och ekonomisk vinning? I säsongens sista Nya vågen diskuterar vi långsamhetens kultur med keramikern Kennet Williamsson, etnologen Jonas Frykman och Rasmus Fleischer, författare och doktorand i samtidshistoria. Redaktionen går på Nationalmuseum där utställningen Slow Art pågår och träffar intendenten Cilla Robach. Veckans kritikersamtal handlar om den gatukonst och graffiti som visas på utställningen Street Smart. Trots Stockholms stads nolltolerans mot graffiti har Kulturhuset gett plats åt utställningen, som ger en överblick av den kontroversiella konstformen som vissa likställer med vandalism. Konstvetaren Jacob Kimvall, Konstfacks rektor Maria Lantz och Kulturnytts Hedvig Weibull deltar i samtalet. Vårens stora kulturdebatt har varit den om klasshatet. En riktig surdeg som Jon Jordås ger receptet till här. Programledare Eric Schüldt Producent Margareta Svensson

Vad vill Wikileaks egentligen? Rasmus Fleischer guidar oss i yttrandefrihetsfundamentalistens mindset. /// Hillary, Christina, Argentina - Hanna dekonstruerar klichén om rivaliserande kvinnor. /// En hockeyspelare har misshandelsanmälts för slashing - av en åskådare! Får dom göra det, eller ska sporten fortsätta tillåtas vara ett separat shariasamhälle?

P3 Kultur 20100926 14.03 Programledare: Johanna Koljonen Producent: Tommie Jönsson Nördorama med Johanna Koljonen.Från bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Reportage om kultursveriges firmafestkultur - varför påstår bokmässans branschbesökare att de hatar att mingla? Vilka protesterar mot kletigt och ojämlikt hånglande mellan arbetsköpare och arbetstagare i förlagsbranschen? Hur ser mardrömmarnas bibliotek ut? P3 Kultur tittar på några dystopiska scenarion från en nära framtid. Säsongsstart för b-kändis-biografibokklubben med en närläsning av brottaren och entreprenören Frank Anderssons självbiografi. Varje bransch har sin egen partyhierarki. Detta gäller även kulturbranschen, som i sändande stund avslutar årliga backanal på Bok-och-biblioteksmässan i Göteborg. P3 Kultur skickade ut reportern Elin Grelsson för att skissa upp hur maktstrukturerna ser ut på kultursveriges stora fest. Hon talar med serietecknaren Henrik Bromander som vill skapa en frizon från chefer i kulturfestandet, och med Marita Flisbäck, lektor i sociologi, som förklarar varför hela kultursverige minglar tvängsmässigt fast de egentligen inte vill. Samtidigt, på mässgolvet, försöker P3 Kulturs Johanna Koljonen ta sig in på ett överfullt seminarium med bland andra Rasmus Fleischer och Unni Drougge där ämnet är sociala medier och hur de påverkar biblioteken. Det går så där – det finns fysiska gränser för hur mikrobloggande bibliotekarier med vassa armbågar som ryms under ett tak. Johanna lyckas dock få lite mikrofontid med Rasmus efteråt. Deras samtal om Internets kaotiska infostukturer versus bibliotekens trädliknande kataloger samt vikten av dålig uppkoppling i läsesalarna hör du i P3 Kultur. Johanna passar även på att ta ett snack med litteraturforskaren Anna Höglund (som du hörde i  i våras) om varför vampyrer i film och litteratur så ofta vurmar för bibliotek. Och på tal om det - hur vill vi att folkbibliotekens framtid ska se ut? Frågan debatterades nyligen hejvilt, efter att Malmö Stadsbibliotek gjort en ”akut radikal gallring” av 30 ton böcker för att göra plats för annat, som scener och restauranger. 18 Malmöförfattare skrev ett manifest i protest, bland annat Pär Thörn uttryckte sin oro i för ”espressohouseifieringen” av biblioteken. P3 kulturs Sara Lundin tar avstamp i denna debatt och undersöker hur de allra värsta mardrömmarnas bibliotek ser ut. Med hjälp av litteraturkritikern Annina Rabe och Marianne Steinsaphir (tidigare chefredaktör för Biblioteksbladet, numer chefredaktör för Ordfront magasin), målar hon upp några riktigt rysliga biblioteksdystopier. Som final i denna bokorgie kickar läsningsmasochisten Roger Wilson igång en ny säsong av B-kändisbiografibokklubben. Den här gången har han visserligen läst en a-kändisbiografi, brottarlegenden Frank Anderssons nyutkomna Sanningen om lögnerna, men eftersom denna bok innehåller drösvis med intressant trivia om Franks entreprenörskap inom wrestling, , skateboards, glutenfri mat samt oändligt många kvinnohistorier får den dispens. Väl mött i etern och internetkabeln på söndag! 

P3 Kultur undersöker det offentliga samtalet. Hur offentligt är det? Hur låter det? Har det förvandlats till ren underhållning? Hörs alla? Och vilka är det som stör? "Jag kunde till och med gå ut och skriva negativa saker om mig själv för att förvilla folk, för att ingen skulle kunna förstå att det var jag". (Anonymt troll till P3 Kultur) De kallas för troll. De är näthatare, anonyma mobbare och samtalssabotörer. De håller till i bloggarnas kommentarfält och på Internets diskussionsforum. Deras mål är att förvirra, irritera, sprida hat och få diskussioner att spåra ur. Eller bara dissa dig lite, på kul. For the lulz. Trollandet är något som alltid görs i skydd av anonymitet. Trollen är mycket svåra att spåra. Men i veckans P3 Kultur ger sig reportern Märta Myrstener ut på trolljakt. Vilka döljer sig bakom trollens pseudonymer? Vad driver dem till att bete sig som digitala diskussionshuliganer? Hur mår trollen egentligen? Följ med när P3 Kultur smyger in i Internets mörkaste vrår i jakten på ett troll som ställer upp på intervju öga mot öga. Samhällsdebattören Rasmus Fleischer, författare till Det postdigitala manifestet, är något av en expert på nättroll. I en serie uppmärksammade artiklar på sin blogg Copyriot har Rasmus på nätet. Nu kommer han till studion och diskuterar trollens roll i det offentliga samtalet på Internet med P3 Kulturs programledare Johanna Koljonen. Ni får också en utförlig sammanfattning av vinterns stora amerikanska talkshowkrig mellan Conan O’Brien och Jay Leno, det som slutade med att Conan O’Brien slutade som värd för NBC:s Tonight Show efter bara sju månader för att ersättas av Leno – som han tagit över programledarjobbet från. Popkulturexperterna och tv-bloggarna Christina Jeurling () och Martin Degrell () reder ut hela härvan, och de ger också sina spådomar om pratprogrammens framtid, nu när Oprah meddelat att hon ska sluta sända sitt program. Ännu mer prat om offentligt prat blir det när Annika Lantz kommer och diskuterar underhållningsvärdet i det offentliga samtalet. Det blir också en uppföljning på vad som hände efter förra årets stora humorfejd, som började när Lantz i tv:s panelhumorprogram. Givetvis kommer även P3 Kulturs seniorreporter och bokklubbsföreståndare Roger Wilson till studion för att prata om en ny kändisbiografi. Den här veckan är det komikern och skådespelaren Kathy Griffins Official book club selection.

I det första programmet tar vi itu med musikaliska lån, parodier, travestier, citat, samplingar och versioner. Vi hör historien om hur födelsedagssången "Happy birthday to you" hamnade i AOL Time Warners ägo. Tillsammans med musikvetaren Ulrik Volgsten jämför vi fiolslingorna från Drängarna-målet - en plagiatstvist som gick ända upp i högsta domstolen. Historikern och blockflöjtisten Rasmus Fleischer pekar på likheterna mellan traderad och samplingsbaserad musik. P2:s Bodil Asketorp berättar varför Händel räknas som den mest tjuvaktige av de stora mästarna, och så förklarar rapparen Organismen varför han inte har några problem med att sno från sina rappande kollegor.

Under en längre tid har kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund sett en växande klyfta mellan folk och etablissemang. Enligt Hägglund härskar eliten på kultursidorna, de gör provocerande konst som ingen förstår och de uppfinner märkliga teorier om människor som inte finns. Men värst av allt. De talar om för vanliga människor, som bara vill grilla på sin grill och lägga sitt livspussel, hur de ska leva. Men vem är vanlig och vem är ovanlig i dagens Sverige? Och vem sitter egentligen i sadeln på kulturelitens höga häst? Göran Hägglund kommer till studion för att svara på vem och vilka som döljer sig i hotet från kulturetablissemanget. Och så är det dags för ännu ett manifest. I dagarna släpps nämligen författaren och historikern Rasmus Fleischers bok Det postdigitala manifestet. Vi undersöker och analyserar denna tänkta framtida värld där musiken har ett annat värde, konsten en annan plats och människan har nya ögon. I studion: Rasmus Fleischer, samt kulturjournalisterna Gunilla Brodrej och Martin Aagård. Programledare är Eric Schüldt.