Podcasts about undervisar

Det var ett tag sedan vi hade ett frågeavsnitt. Så nu passar vi på att besvara en hel drös med awesome lyssnarfrågor. Vi tar bla upp energiplan inför TEC, lågkolhydratkost och träning samt intervaller inför Vätternrundan.   Tidsschema:  09:30 Undervisar i träningslära, har idrottare som brottas med vikten och ätstörningar. Har upptäckt att de har problem med att komma upp i puls trots att farten är hög. Vad kan detta bero på?  17:30 Energiplan och tips inför TEC?   24:15 Lågkolhydratkost och idrott, vad säger forskningen egentligen?  38:20 40 timmar i månaden, hur ska jag fördela den?  46:00 4x4min intervaller för grundträning inför Vätternrundan?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Rollspel av empatifärdigheter Deliberate Practice del 3   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Lena Olsson-Lalor samtalar med Helene Ohlsson om Deliberate Practise – målmedveten träning för samtalsterapeuter. Lena och Helene bjuder på ett rollspel där de tränar empatifärdigheter. Detta är del 3 av 3 i KBT-poddens serie om Deliberate Practise. (avsnitt 242).   I det långa avsnittet: Vilka olika färdigheter ingår när man tränar empati-färdigheter? Vilka kriterier vill man uppfylla som behandlare i övningarna? Ett faktiskt rollspel av empati-färdigheter Rollspel, feedback och repetition   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Leg.Hälso- och sjukvårdskurator samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå Helene Ohlsson Leg. Psykolog och Leg. Psykoterapeut med KBT-inriktning. Handledare och specialist i klinisk psykologi. Har arbetat 17 år inom vuxenpsykiatri. Undervisar på Psykologprogrammet vid Umeå universitet.    Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet   KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Rollspel av målfärdigheter Deliberate Practice del 2   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Lena Olsson-Lalor samtalar med Helene Ohlsson om Deliberate Practise – målmedveten träning för samtalsterapeuter och gör ett rollspel tillsammans med Helene. Detta är ett guldkorn från del 2 av 3 i KBT-poddens serie om Deliberate Practise (avsnitt 241).   I det långa avsnittet: Vilka olika färdigheter ingår när man tränar mål-färdigheter? Vilka kriterier vill man uppfylla som behandlare i övningarna? Ett faktiskt rollspel av målfärdigheter Rollspel, feedback och repetition   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Leg.Hälso- och sjukvårdskurator samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå Helene Ohlsson Leg. Psykolog och Leg. Psykoterapeut med KBT-inriktning. Handledare och specialist i klinisk psykologi. Har arbetat 17 år inom vuxenpsykiatri. Undervisar på Psykologprogrammet vid Umeå universitet.    Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Vad är Deliberate Practice? Deliberate Practice del 1   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.   Lena Olsson-Lalor samtalar med Helene Ohlsson om Deliberate Practise – målmedveten träning för samtalsterapeuter. Detta är ett guldkorn från del 1 av 3 i KBT-poddens serie om Deliberate Practise (avsnitt 240).   I det långa avsnittet: Vad är Deliberate Practice?  Varför ska man använda Deliberate Practice? Vem kan använda sig av Deliberate Practice? Hur tränar man olika svårighetsgrader? Vad gör man för att hålla sig inom toleransfönstret som behandlare? Vad är fördelen med repetition av korta rollspel? Vilka är de olika sätten att träna på? När man gör det på egen hand? När man jobbar i par? När man jobbar i grupp? Hur fungerar det i utbildning och i handledning? När kan man gå från strukturerad träning till ett mer flexibelt upplägg?   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, Leg.Hälso- och sjukvårdskurator samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå Helene Ohlsson Leg. Psykolog och Leg. Psykoterapeut med KBT-inriktning. Handledare och specialist i klinisk psykologi. Har arbetat 17 år inom vuxenpsykiatri. Undervisar på Psykologprogrammet vid Umeå universitet.    Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

I detta avsnitt får du veta hur mycket undervisningstid som kan vara rimligt för olika lärare och olika tjänster. Du får också argument som du kan använda om du har orimligt mycket undervisningstid i din tjänst. Gäst: Erik Ekström, ombudsman Lärarnas Riksförbund. Programledare: Mia Bohlin   Lyssna på andra ställen Lyssna på avsnittet i Podcaster (Apple)  Lyssna på avsnittet på Spotify Lyssna på avsnittet på Acast   Prenumerera på Lärarpodden Du hittar Lärarpodden där poddar finns, till exempel: Lärarpodden i Podcaster Lärarpodden i Acast  Lärarpodden på Spotify      Musik: purpleplanet.com

Ett program från Radio Maranata See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första delen i en seminarieserie i två delar. Kulturakademin i samarbete med Högskolan för scen och musik Forum för scenkonst: Scenkonstkritik - vad, för vem och varför? Beskrivning Med vårens seminarieserie vill vi ta en aktiv del i debatten om scenkonstkritik. I detta forumsamtal ligger fokus på musikdramatik. Hur kan kritiken utvecklas för att bli än mer relevant? Vilket ansvar har kritikern för problematisering och fördjupning när utrymmet på kultursidorna krymper? Och hur förhåller sig traditionell media till sociala mediers höga tonläge? Martin Nyström Martin Nyström är musikkritiker och ansvarig för bevakningen av klassisk musik och opera på DN och författare. Senaste boken är "Konsten att se långt - nya perspektiv på Evert Taube" (Arche Press) kom 2019. Var lärare på Musikhögskolan i Gbg 1976-1992. Är permanentboende på Kössö i Göteborgs södra skärgård. Johanna Paulsson Johanna Paulsson är frilansande kulturjournalist och kritiker i bland annat Dagens Nyheter. Hennes bevakningsområde spänner från klassisk musik till Melodifestivalen och inom scenkonsten från opera till musikal. Hon har en kandidatexamen i både musik- och litteraturvetenskap och brukar gästföreläsa om musikkritik vid Stockholms respektive Uppsala universitet. På fritiden driver hon en kulturhistorisk blogg om drakar, ett ämne som ibland kolliderar med musikdramatiken inte minst hos Wagner. Magnus Haglund Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker. Är sedan 1994 musikkritiker på Göteborgs-Postens kultursida och har publicerat fem böcker, senast Lyssnare – En essä om ljud och konst och en biografi om WIlhelm Stenhammar. Undervisar sedan 2010 i konstnärligt skrivande på HDK–Valand och driver, tillsammans med Isak Eldh, det konceptuella discoprojektet The Marble Fauns. Staffan Rydén Staffan Rydén har varit vice VD för Dramaten och VD för Folkoperan, som han även var medgrundare till. Mellan 2010 och 2013 var Staffan rektor för Högskolan för scen och musik innan han gick vidare som Västra Götalandsregionens kulturchef, en tjänst han avslutade 2017.

Framstående orkesterledare som har dirigerat alla symfoniorkestrar i Sverige och Norge. Musikens kraft - Hur länge kan vi klara oss utan levande musik? det frågar sig dirigenten Cathrine Winnes i sitt Sommar. Under Coronapandemin har hon fått se sin arbetsplats, konsertsalen, gå från att vara en fristad till att bli något farligt. En plats där virus kan spridas. Instängd i sitt hem utanför Oslo har hon under våren tänkt på hur musiken genom alla tider har pressat sig fram under de sämsta förutsättningar och genom livets alla faser. - I krig och i sorg, i fest och i glädje, vid födsel och vid död, musiken är alltid med oss. Försök att förbjuda den den spelar ändå. Cathrine Winnes Sommarprat handlar om musikens kraft. Om hur hon som liten flicka drabbas av pappans pianospel om kvällarna i hemmet. Och om hur hon, av en slump, sitter med när en symfoniorkester repeterar och får en explosion av en upplevelse, och bestämmer sig för att bli dirigent. Norges första kvinnliga sådana, skulle det visa sig.I Sommarpratet får vi också möta några av de bortglömda kvinnliga kompositörer som Cathrine Winnes arbetar med att lyfta fram igen. Kvinnor ur historien vars inneboende behov av att få uttrycka sig musikaliskt gjorde att de skrev musik trots stora personliga uppoffringar. Denna vår har musik spelats och streamats från vardagsrum världen över, men det är som att det har saknats en arm och ett ben säger Winnes. Insikten är att en musiker inte är något utan sin publik. - Vi har varit blomster utan vatten, säger hon. Hon menar att det är mottagaren som ger konsten näring. - Inte för att musikern behöver ros, och inte heller för att verket ska beundras. Publiken ger konsten näring för att konst måste delas. Om Cathrine Winnes Dirigent, 42 år. Född och bosatt i Oslo. Debuterar som Sommarvärd. Framstående orkesterledare som dirigerat alla symfoniorkestrar i Sverige och Norge. Arbetar återkommande internationellt och har dirigerat opera- och balettföreställningar i flera stora nordiska operahus. Är chefsdirigent och konstnärlig ledare för Blåsarsymfonikerna i Stockholm. Var både dirigent och programledare i SVT-serien She composes like a man förra året och är känd för att engagerat lyfta fram bortglömda kvinnliga kompositörer. Har fått norska komponistföreningens jämställdhetspris för extraordinär insats för könsbalansen inom det skapande musikområdet. Tog diplomexamen som orkesterledare på Norges Musikhögskola 2004 som första kvinna någonsin. Undervisar på Musikhögskolan i Oslo. I mitt Sommar pratar jag om livet som dirigent och om musikens inneboende kraft i människan. Jag spelar musik som världen glömt men också gamla goda klassiker. Och så testar jag om det stämmer att örat kan lyssna tredimensionellt. Producent: Erika Strand-Berglund

Tage Johansson undervisar utifrån Matteus 23 och 25. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

190209 - Ewa undervisar på Change by Per & Ewa Gustafsson

Cecilia Norrbrink. Legitimerad fysioterapeut och docent i rehabiliteringsmedicin. Forskningen är inriktad mot ryggmärgsskaderelaterad smärta - främst neuropatisk smärta- med inriktning mot klassifikation, diagnostik, behandling samt bemötande och patientdelaktighet. Undervisar om smärta och medicinsk akupunktur på grund- och avancerad nivå. 

Erik Hemmingsson - författare till boken SLUTBANTAT - ger här en inblick om utbildningen, forskning och arbetsmarknad. Staffan Hultgren intervjuar.

Dessutom: kan man massera kon lycklig, och vad bör du tänka på vid mönstrade byxor. Sjukdomen ME/CFS har varit på nyhetsagendan, många vittnar om ett tillstånd av fullständig utmattning och en trötthet som inte går bort och där träning inte ger någon lindring. Hur undervisar man om dessa "nya " sjukdomar? Gäst: Jan Östergren,  ordförande i programnämnden för läkarutbildningen vid KI. När mår kon som allra bäst  - efter en SPA-behandling eller när den får softa för sig själv? Gäst: Sigrid Agenäs, professor. Norska landslaget i curling överraskar med sina byxor - rutiga, hundtandade, prickiga, blommiga, med hjärtan. Vi frågar oss om mönstrade byxor kan slå i männens modevärld - och hur undviker man att se ut som en Floridapensionär när man helst vill vara en cool katt? Gäst: Hermine Coyet Ohlén, f.d. chefredaktör på Elle. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

PROFESSOR, KRIMINOLOGI. I sitt Sommarprogram berättar Jerzy Sarnecki om föräldrarna som överlevde Auschwitz men som tvingades fly det kommunistiska Polen. Och om hur Sverige blev hans akademiska räddning. Jerzy Sarnecki föddes av judiska föräldrar i Polen två år efter andra världskrigets slut. Han berättar om sin uppväxt som ett överbeskyddat barn och om hur det i familjens fotoalbum finns en hel del svartvita bilder på en pojke med mycket runda kinder: Men inte på någon av dessa bilder finns det några äldre människor som skulle kunna vara mina mor- eller farföräldrar. Anledningen får han veta först i 10-årsåldern. I princip ingen av hans släktingar har överlevt koncentrationslägren. Under den polska kommunistregimen tvingas sedan familjen att fly och 1969 kommer de till Sverige. I Stockholm börjar Jerzy Sarnecki studera på universitet, trots svår dyslexi. Här upptäckte han att det fanns en tolerans mot hans felstavningar eftersom han var invandrare och därigenom inte förväntades behärska språket. I sitt Sommarprat försöker han också utifrån sin expertis på området ge svar på frågan Varför begår människor brott? Om Jerzy Sarnecki Forskare som ofta anlitas som expert i frågor som rör kriminalitet. Undervisar på flera universitet, högskolor och polisutbildningar. Har bland annat forskat om ungdomsbrottslighet, kriminella nätverk, brottskarriärer och åtgärder mot brott. Publicerat över 100 vetenskapliga arbeten, bland annat ett 15-tal böcker. En av böckerna, Hilarys historia, handlar om föräldrarnas liv under nazism och kommunism. Blev utkastad tillsammans med föräldrarna från Polen som 21-åring. Är dyslektiker och har därför aldrig något skrivet manus vid föreläsningar och tal. Producent: Håkan Widman

ETNOLOG, MÅLTIDSFORSKARE. Matforskaren Richard Tellström om varför vi väljer att äta olika rätter istället för foderpellets. Maten avslöjar oss! Hör måltidsforskaren Richard Tellström om vilket bröd en socialdemokrat äter. För kroppens överlevnad går det lika bra att äta foderpellets, ändå väljer vi att inte göra det.  Varför? Richard Tellström är måltidsforskare och har medverkat i Tv-programmet historieätarna. Hör honom syna våra matvanor.  Genom vår mat kan vi se vilka människor vi hör ihop med och är. På tallriken ligger vi själva och vår historia säger Richard Tellström i sitt sommarprogram. Det egna matvalet avslöjar oss. Vårt ursprung, om vi lever i familj eller är singlar. Det går tom att se vilket parti som vi röstar på genom maten berättar Richard Tellström. Om Richard Tellström Ser på mat och måltider som en kulturhandling snarare än som näringsintag. Expert i SVT:s Historieätarna och Landet brunsås och historieredaktör för julkalendern Tusen år till julafton. Föreläser om matkultur och mattrender. Undervisar på Stockholms universitet. Forskar om relationen mellan matens och landskapets kulturarv och om svenskamerikanernas matkulturarv från 1800-talets Sverige. Tilldelats Gastronomiska akademiens silvermedalj för utomordentliga insatser för svensk matkultur. Doktorsavhandlingen handlade om maten som serverades vid olika möten under Sveriges ordförandeskap i EU 2001. Producent: Karin af Klintberg

" Dela med sig, eller snåla, en vanlig fråga får man tåla..." Så går refrängen på en låt som vi sjöng på förskolan när vi var små, men den passar även in i veckans podd. För i dagens ”delakultur” öppnas en värld full av möjligheter för oss pedagoger. Veckans gäst, svensk och engelskläraren Annika Sjödahl är van att dela med sig av sitt arbete och här har ni möjlighet att ta del av hur vi som lärare växer genom att ta del av andras kompetens och skapa en meningsfull lärandemiljö.

Predikan med Frida Nyberg | Pingstkyrkan i Boden den 19 Mars 2017

Elever som lätt når sina mål är sällan prioriterade i skolan. Marie Lindström och Anna Wedestig arbetar båda två, på olika sätt, med just dessa barn. Marie Lindström arbetar på en förskola i Umeå och berättar om hur man kan upptäcka och möta barn som är det man kallar särskilt begåvade, alltså barn med ovanligt hög begåvning. - Jag har lärt mig otroligt mycket av mina barn. Jag hade nog inte upptäckt de här eleverna som jag gör nu om jag inte själv hade haft särbegåvade barn.   Det finns idag i Sverige ingen skola för barn som är särskilt begåvade. Däremot finns det ett antal spetsutbildningar där elever som vill fördjupa sina kunskaper kan få hjälp att göra det. I Luleå arbetar gymnasielektorn Anna Wedestig på en naturvetenskaplig gymnasielinje med matematik som spets.  - Den finns en risk att man framstår som ett pucko om man säger att eleverna är smartare än mig men man måste vara trygg på det sättet att man kan erkänna när man inte kan.  Programmet är gjort av Joseph Knevel joseph.knevel@sverigesradio.se

Två lärare i Matematik och NO - Fredrik Kennebäck och Helena Kvarnsell - samtalar om att läroplanen LGR11 håller på att förändras. Programmering kommer få ett tydligare innehåll i skolan, och särskilt i ämnet teknik. Måste alla kunna koda? Vilka utmaningar ställer det då på läraren att utbilda sig och hänga med inom området? Fredrik Kennebäck driver och utvecklar www.freken.se. Legitimerad lärare i Ma/No lärare och har jobbat 8 år inom skolans år 4-9. De senaste åren arbetat med utbildning och föreläsningar kring ämnet programmering och praktisk användning som robotar och annat. Helena Kvarnsell leder samtalet. Legitimerad lärare i matematik, biologi, kemi, fysik och teknik för årskurs 7-9 i Nacka. Undervisar, och är också utredare samt ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Inspelat på bokmässan i Göteborg i september 2016.

Denna vecka har vi nöjet att träffa en förstelärare i entreprenöriellt lärande och internationellt utbyte. Emelie Hahn är även lärare i tyska och SO-ämnena på S:t Ilian i Enköping. Hon har blivit Nominerad till Guldäpplet 2015 och föreläser om entreprenöriellt lärande och internationellt utbyte. Vi får i veckans avsnitt höra hur hon arbetat med internationella projekt genom eTwinning, om en partnerskola i Berlin och hur eleverna i tyska samarbetar med de tyska ungdomarna i skolans vardag och även genom besök besök i Berlin. Emelie arbetar aktivt för att höja tyskans status och för att få fler att vilja läsa tyska. Från grupper om cirka tio elever i varje årskurs är det sedan flera år mellan sextio -sjuttio elever som vill läsa tyska varje år. Inte nog om det hon har även utvecklat digitala undervisningsresurser i alla moderna språk samt ”DigiDeutsch” – ett koncept för fjärrundervisning i tyska. http://schooltool.solita.se/ Det här är ett avsnitt späckat av bra tips och idéer för språk och SO- lärare, men även för de som funderat på att starta upp ett EU-projekt, eller e-Twinning. Om ni vill ta del av ännu mer som Emelie har gjort kan ni kika på SchoolTool, där hon utvecklat "En resa i SO med Analfabeten som kunde räkna och digitala verktyg” för årskurs 7-9 – en undervisningsresurs som täcker allt centralt innehåll i alla fyra So-ämnen, där eleverna får öva på alla förmågor många gånger och som även förstärker förmågorna ibland annat svenska.

Äntligen har vi fått med oss en förstelärare i engelska och medförfattare till ett läromedel på lågstadiet. Sofia är läraren som kommer från Skåne, utbildade sig och sedan åkte till Grekland för att bosätta sig med sin familj. Efter flera år som lärare i Grekland flyttade familjen tillbaka till Sverige och har sedan 5 år tillbaka tagit sig an låg- och mellanstadiet i engelska på svensk mark. Vi får höra hur en lärare knyter ihop undervisningen i år 1, 2,3,5 och i år 6 på ett fantastiskt sätt. Vad är vinningen med att undervisa hela spannet från början till slut och vilka utmaningar finns det? Vi får även höra tankarna bakom läromedlet som Sofia var med och skrev åt Majema. I "Learn English" är fokuset att på ett lekfullt sätt arbeta med förmågorna i engelska redan i år 1. Genom detta får eleverna tidigt bekanta sig med dem och lära sig lätt grammatik genom lek och enkla övningar. Vi får även höra när hon tycker elevens jobbar bäst, samt ta del av Philips kupp på slutet.

Andra veckan in januari och vi fortsätter vår framgångssaga med att träffa två grymma pedagoger. Jonathan och Johan arbetar som lärare i idrott och hälsa och denna vecka får vi följa med in på djupet i ämnet, men även en chans för oss att höra hur man arbetar ämnesövergripande i id/ hi/ ma. De berättar om ett framgångsrikt vikingaprojekt som har fått långväga besök, där Idrott och hälsa har varit central. Vi pratar om idrotten och dess betydelse, men även hur vi kan bygga upp en modern idrottsundervisning på elevernas nivå med aktiviteter som är meningsfulla. Kast med liten boll har ersatts och vem säger att det måste finnas pallplintar och rep i en gympasal 2016? ​Följ med oss denna vecka med dessa två grymma pedagoger. Ha en härlig helg!