Podcasts about honung

Ring P1 från Luleå om bland annat tiggares situation, falsk honung, telefonförsäljning och reklam i sociala medier. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den vietnamesiska köksguden är ingen hustomte, men liknar en partirepresentant. Kristoffer Leandoer berättar om en gud som följer med honom vart han är flyttar. Och ger tips på hur man mutar honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag köpte Köksguden på gatan i Hanoi i tanken att det knappast kunde skada med ett vakande gudomligt öga över hushållets lycka och harmoni. Året var 2009 eller 2010, vår familj bodde i Vietnam och en liten träfigur lät sig utan vidare ceremonier installeras i lämpligt hörn av köket och har sedan dess fått följa med familjen i varje flytt och vakat över varje måltid. Nog har jag bränt vid en och annan middag och nog har jag skurit mig i fingret en gång eller två, men värre olyckor än så har knappast inträffat i vårt kök under hans uppsikt.Så ur min synpunkt har köksguden skött sin uppgift väl. Men det är inte jag som är hans egentlige uppdragsgivare.En svensk i Vietnam tänker sig gärna Köksguden som ett väsen liknande vår egen hustomte, bägge vakar de över hemmets härd och ser till att huset inte fattar eld. Eller så associerar man till husgudarna i antikens Rom, larer och penater, som beskyddade hemmet och familjen (penaterna hade särskilt ansvar för förrådsutrymmen). Romarna offrade till dem genom att kasta mat på elden vid varje måltid. Enligt vissa traditioner hade larer och penater sitt ursprung i förfädernas andar, enligt andra var de skyddsandar för åkrar och fält som flyttat inomhus. Det är lätt att jämföra vietnameser med antikens romare: bägge praktiskt lagda folk med sinne för ordning och organisation, utmärkta soldater och ingenjörer. Det praktiska sinnelaget fick dem att ta över färdiga filosofiska och mytologiska föreställningsvärldar, kompletta med gudavärld och allt, från sina mer fantasifulla föregångare, kinesiska respektive grekiska. Dessa gudar ägnades en strängt formaliserad men för övrigt förströdd dyrkan, medan den egentliga trosniten förbehölls den egna familjens förfäder. Jag följde dramat när min amerikanske väns pappa dog och hans lokalanställde chaufför hjälpte honom att sätta upp ett altare över den bortgångne i vardagsrummet, försett med rökelsestickor, mat och dryck: ”Nu tar jag en whisky med pappa varje kväll, det hjälper faktiskt”, konstaterade min vän. Jag tänkte att den vietnamesiska religiositeten var horisontell snarare än vertikal. Det visade sig helt fel.I ett undanskymt tempel i Hanois gamla kinesiska kvarter fick min fru och jag en dag bevittna en åkallan av de dödas andar, där mediet kedjerökte under hela ceremonin, eftersom tobaksröken är just vertikal: den stiger upp mot himlen där den tänks beveka andarnas sinnen som en offergärd. Dittills hade jag bara mött rökoffer i litteraturen, från Gamla testamentet till indianböcker. Först nu gick det upp för mig vilken vacker och konkret tolkning av relationen mellan himmel och jord ett rökoffer är; ett band som ringlar sig uppåt och etablerar en länk mellan skilda existensnivåer.Och just denna vertikala dimension är det som skiljer Köksguden från vår inhemska gårdstomte. Köksguden är en av de äldsta kinesiska gudarna, och kallas ibland även för Spisguden. Från början var han en taoistisk gudom och alkemisternas särskilde beskyddare dessutom. Han tilltroddes makten att bestämma inte bara över rikedom och välmåga utan även hur långt liv varje familjemedlem skulle få. Traditionellt skulle en bild av Köksguden förvaras i en nisch ovanför spisen där rökelsen hölls brinnande. Hans uppgift var inte alls bara att skänka hushållet välgång, utan tvärtom att föra räkenskap över hur man skötte sig. En gång om året, vid det kinesiska nyåret, lämnar Köksguden sin plats och flyger upp till Jadekejsaren, det vill säga himlens härskare, för att avlägga rapport om familjens vandel under det gångna året: från sin plats i köket hade han sett allt som hände. Denna himmelsfärd var en högtidlig tilldragelse som firades med fest och fyrverkeri, och varje år brändes bilden av honom för att underlätta resan uppåt.Köksguden var inte enbart en välvillig skyddsande utan lika mycket överhetens representant, en övervakare och angivare. Det går en rak linje från honom till det kontrollsystem som alltjämt fungerar i dagens enpartistat. Varje kvarter har sin partirepresentant som håller uppsikt över grannarnas moral och skriver upp viktiga tilldragelser med krita på den lokala anslagstavlan. (Ytterligare en likhet: under kejsare Augustus fick varje kvarter i Rom ett eget kapell för larerna.) De som sköter sig kan slippa vissa kommunala pålagor och utnämnas till kulturfamilj, vilket innebär raka motsatsen till vår aktuella svenska definition av begreppet, nämligen att pappa och mamma håller sig hemma om kvällarna. Förmodligen kan man spåra konfucianismens inflytande i denna vilja till total genomlysning och åsidosättande av den enskildes integritet för allmänintressets skull.Gåvorna till Köksguden inför dennes årliga avresa till Jadekejsaren hade karaktären av mutor. Honung smetades på hans läppar och under Yuan- och Mingdynastierna lär han ha bjudits på risbrännvin för att bli välvilligt inställd. Honungen hade biavsikten att klistra igen Köksgudens läppar och hindra honom från att berätta vad familjen haft för sig under det gångna året.Tjallare står sällan högt i kurs, så det är inte förvånande att Köksguden från början lär ha avbildats i form av en gigantisk kackerlacka i röd tjänstemannadräkt. Dessutom tänkte man sig att guden från början varit en människa, och inte något dygdemönster heller. Han var en enkel lantman som övergett fru och härd för att pröva lyckan i stora världen, gjort goda affärer och vid hemkomsten sparkat ut hustrun för en yngre modell: det enda hon fick behålla var familjens oxe, som visade henne vägen till en vänlig gumma. Än en gång vände lyckan. Maken råkade ut för en eldsvåda och hamnade som blind tiggare hemma hos sin före detta hustru: i ren skam kröp han in i spisen för att gömma sig, och där brann han upp. Som plåster på såren gjorde Jadekejsaren honom till kökets och spisens gud.De är lätt att hålla med George Eliot, i hennes roman Silas Marner från 1861 vägrar linnevävaren att byta ut sin gamla tegelspis mot en modern ugn, eftersom det var vid denna spis han sent omsider fann lyckan i livet: ”Husgudarna existerar alltjämt”, konstaterar Eliot och hoppas att ”varje ny tro som uppstår må visa tolerans mot denna fetischdyrkan”.Det slår mig att Köksguden sina årliga himmelsfärder till trots egentligen saknar transcendentalitet. Hans rike tillhör denna världen, han är en gud för utåtvända, för sådana som gärna står i gathörnen och ber.Kanske borde jag byta ut honom mot en tomte ändå. För vem har hört talas om en tomte som skvallrar?Kristoffer Leandoerförfattare, översättare och kritiker

Kommer honung att finnas med på din frukostmacka? Svaret kan överraska dig!-----Du kan stötta Fem i Topp!Det går att köpa Fem i Topp-grejer på Podstore: https://www.podstore.se/podstore/fem-i-topp/Och det går att skicka en slant till vårt Swish-nummer: 123 500 69 52 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hampus och Emil har spelat golf, Henrik har cyklat - men det är det ingen som tar notis om. Lite försnack, strutskapplöpning, Honung, Björnar, Valjakt, Sumobrottning, Lammgamar, Kulspetspennor och hjulbenta grannen Tuve.

Rulla tummarna, Registrerade höns, Blåsippor och Honung. Rulla tummar:Att rulla tummarna hade förr olika betydelser: lathet, nervositet eller önskan om mer kaffe. Idag ser man det mer sällan.Varför har jordbruksverket bestämt att höns skall registreras? Smittbekämpning:Att kunna spåra smitta, vifta åtgärder och rikta information vid ett eventuellt utbrott av en djursjukdom.Djurskydd:Att kunna kontrollera att höns hålls under goda förhållanden och ge stöd och rådgivning till hönsägare om djurskydd.Statistik:Att få bättre statistik om hur många höns som finns i Sverige och använda denna för att planera och utforma politik för hönshållning.EU-lagstiftning:Att följa EU:s lagstiftning om djursjukdomar och djurskydd.Höns är inte de enda djuren som ska registreras på en Produktionsplats. Följande djur ska registreras:NötkreaturSvinFårGetterVärphöns och fjäderfäBlåsippan:Ett tidigt vårtecken i Sverige, oftast klarblå men kan ha olika färger. Namnet kommer från grekiskans "hepar" (lever) och bladen liknar en lever. Blåsippan användes förr i folkmedicin och är giftig vid invärtes bruk. Den är fridlyst i vissa delar av Sverige.Honung:Myten säger att man inte får använda metallsked till honungen, men det är felaktigt. På flera sätt. Metall finns överallt i produktionsprocessen för honung.Forskning kring metallskedar och honungPåståendet att man inte får använda metallsked till honung på grund av enzymer är en myt. Forskning visar att enzymer i honung inte påverkas av kontakt med metaller.Här är några studier som belyser detta:"The effect of metal ions on the activity of honey enzymes" (2010): Studien undersökte effekten av olika metalljoner på aktiviteten av tre enzymer i honung (glukosoxidas, invertase och amylas). Resultaten visade att inga av metalljonerna hade en signifikant effekt på enzymaktiviteten."The stability of honey enzymes in the presence of metal ions" (2014): Denna studie bekräftade att enzymer i honung är stabila i närvaro av metalljoner. Forskarna testade effekten av koppar, järn och zinkjoner på glukosoxidas och invertase och fann ingen signifikant effekt på enzymaktiviteten."Honey: A sweet food with a bitter past" (2017): Denna artikel i tidskriften "Nature" sammanfattar forskningen om honungens egenskaper, inklusive effekten av metaller på enzymer. Artikeln konstaterar att det inte finns några bevis för att metallskedar påverkar honungens enzymer.Hur många enzymer finns i honung?Honung innehåller över 20 olika enzymer. De vanligaste enzymerna inkluderar:Glukosoxidas: Bryter ner glukos (socker) till glukonsyra och väteperoxid. Detta ger honungen dess sura pH-värde och ökar dess hållbarhet.Invertas: Omvandlar sackaros (vanligt socker) till glukos och fruktos. Detta gör honungen lättare smältbar.Diastas: Ett komplex av enzymer, inklusive amylas, som bryter ner stärkelse till enklare sockerarter. Bin samlar nektar från blommor som innehåller stärkelse.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Honung, ett av livsmedlen som det fuskas mest med i världen. Men vad är egentligen honung?Vad finns det för olika sorters honung? Hur kan man avgöra om honungen är äkta eller inte? Varför ska vi äta honung? Många frågor men också många svar, det här är avsuttet för dig som vill lära dig mer om honung helt enkelt. Stöd de svenska biodlarna, köp lokal honung, se var på https://www.alltomhonung.se/kop-honung/

I veckans avsnitt av Soffhjältarna märks månaden särskilt väl då det blir en radda skräckfilmer till diskussion. Svensk slasher, Halloween-slasher och Stephen King adaption.  Dessutom snack om PS5 slim, att Michael Cain går i pension och trubbel för nya Aquaman.  … Fortsätt läsa →

Honung som blandas ut med sockerlösning. Eller sockerlösning utan ett spår av honung som prepareras så att den liknar honung. I en EU-undersökning var 46 procent av honungen falsk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Honung och olivolja är de mest förfalskade livsmedlen i världen, säger Yngve Kihlberg, professionell biodlare och ordförande i branschorganisationen Biodlingsföretagarna.Man får inte tillsätta nåt till honung för att den ska få kallas honung. Däremot får honung av olika ursprung blandas. Och om nåt tillsätts måste det framgå tydligt, t ex honung med citronarom.Sorthonung, t ex lavendelhonung eller rapshonung, uppstår när bina samlar in merparten av nektarn från en speciell blomma.Allt detta regleras i EU:s honungsdirektiv.- Det är för att konsumenterna ska veta vad de köper, säger Linda Klintefjord, honungsproducent och honungssommelier, utbildad i Italien. Men det fuskas.Det visar en rapport från EU-kommissionen. Under 2020 och 2021 samordnade man slumpvisa provtagningar av importerad honung i Europa. 46 procent innehöll annat än bara honung. Kina är världens största honungsexportör. I kinesisk honung var det fusk i 74 procent av testerna. 93 procent i den turkiska och 100 procent av honungen från Storbritannien var fuskhonung. I EU-rapporten dras slutsatsen att förädlare, exportörer och importörer verkar vara i maskopi med varandra.Det förekommer att rissirap prepareras med pollen, enzymer, bakterier och aromer. Den falska produkten är så välgjord att till och med den mest moderna tekniken har svårt att avslöja den.Linda Klintefjord är inte säker på att hon skulle kunna identifiera en sådan ”honung”.Den falska honungen dumpar priserna och risken är stor att biodlare i Europa slås ut. Då minskar antalet honungsbin dvs pollinatörer i Europa. - En honungsburk på 500 gram som kostar under 50 kronor, då kan man misstänka att det är nåt fusk, säger Yngve Kihlberg. Svensk honung, och honung från EU är relativt säkert enligt honom. Men risken för fusk ökar om honungen kommer från länder utanför EU.

Honungssommelieren Linda Klintefjord låter oss smaka på massor av olika honung. Det finns stor variation också på svensk honung. Men odlarna är dåliga på att berätta det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Linda Klintefjord är honungsproducent utanför Halmstad. Och honungssommelier, utbildad i Italien. Där har hon lärt sig att skapa bra förutsättningar för att prova honung, och skillnaderna mellan olika typer av honung.Hemma i sitt honungsbibliotek har hon mängder med olika smaker. Hallon, ljung, lingon, klöver, citron, apelsin, akacia, koriander, tistel, eukalyptus, kastanj, lind, lavendel, raps, maskros och solros. Och bladhonung, där bina äter det söta sekret som bladlössen lämnar på bladen.- Det är en otroligt fin honung med kola- och karamell-toner, säger Linda.Vi får prova och jämföra. Både blandhonung och sorthonung, där merparten av nektarn kommer från bara en sorts blomma.Linda förklarar också varför honung får olika konsistenser, t ex varför svensk honung inte håller sig flytande så länge. Och förklarar begrepp som slunga, röra och ympa.Hon tycker att den svenska honungen är alldeles för anonym. Det finns stora variationer och kvaliteter som de flesta av oss inte känner till - och som producenter har svårt att beskriva. På burkarna finns inga beskrivningar av smaker och vad just denna honung kan passa till. Vi har en stor mångfald och variation i smakerna, men det kommuniceras inte.Som honungssommelier vill hon öka kunskapen om honungens smaker, t ex genom att utbilda honungsproducenter i att beskriva honungen.

Jessica tipsar om hur man gör en otrolig kycklingrätt med kycklingklubbor, lite honung och citron!Dessutom får du tips på hur du bäst gör egna buljonger!Ring in din fråga till recept direkt på: 08 12 15 33 50

Gudarnas nektar med all rätta- funkar både som antibiotika, sårbehandling och är en av världens mest näringsrika substanser. Blir dessutom aldrig dåligt och dom små flitiga bina som ligger bakom det hela ska vi inte ens prata om: genier! ⁠För fler brain bubbles missa inte den redaktionella plattformenhttps://bublication.com/& Följ ‘Bublication' officiella Instagramkonto: @bublicationeller TikTok: @bublicationPersoner i Podd-duo & Instagramkonton:Ida-Sofia Klingspor - @idasofiaklKristin Bohman - @kristinbohman ‘Bublication' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator:Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inga mindre än Alié Moisture och grundaren Ismail Ali är med oss i detta avsnitt!

Ett extra pladdrigt och babbligt avsnitt när Kimpa och Malte går igenom dels det som är värt att nämna från 2022, och kikar framåt mot de stora titlarna 2023. Inlägget 16. Blod och honung dök först upp på Tutto Balutto.

Idag pratar vi honungsskörd, spels inverkan på beteende och Eldveckan.Vi har skattat våra bin. Vi gjorde det sent och vår kupa är liten. Viär dock väldigt stolta över de 14,5 kg honung det blev i slutänden. Egentligen är det perfekt att vänja sig med små skördar för att sedan kunna utöka produktionen så det täcker både våra behov och försäljning. Även en liten skörd är en skörd och med det i sinnet såär vi tacksamma för binas enorma arbete och det goda de ger oss.Spels inverkan på individens beteende kom upp som en diskussion vid frukostbordet. Hur påverkar det oss att vi i våra mobilspel påverkas av att konsumenterna blir sura (röda, gråa moln, tårar) när de inte kan köpa det de vill när de vill. Undermedvetet tror vi att du påverkas av detta. Som konsument blir du van att kunna ställa krav på att allt skall finnas tillgängligt när du vill ha det. Som producent blir det samma sak, hur  påverkar det dig att matas medbudskap om att konsumenterna blir irriterade när du inte kan leverera.Vi producerar för vårt eget behov. Blir det något över kan det ges bort eller användas på annat sätt. Förså fort vi säljersåfårvi kunder och kunder ställer krav...Eldveckan är Mattias engagerad i. Eldveckan anordnas v44 och vi startar upp Eldveckan på djurparken i junsele med en höstmarknad med eldfokus. På eldveckan.se kan du läsa mer om vad som anordnas. Eldveckan avslutas med en eldfest på Friluftsbyn.

14 april 2022. Bin gör god honung, men hur?

14 april 2022. Bin gör god honung, men hur?

Fröken Domderasson har gett sig av och Fröken Honung har fått tillbaka sitt älskade stora hus. Matilda besöker henne ofta där, men hemma väntar en tråkig överraskning. Familjen ska flytta! Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Rektor Domderasson ska komma och förhöra Matildas klass igen. Men kanske har Matilda tänkt ut något som kan förändra allt på skolan och för fröken Honung? Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Fröken Honung berättar om sin hemska moster som tagit både pengar och hem från henne. Matilda undrar vem som kan vara så vidrig mot hennes snälla fröken Honung? Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Medan Matilda och fröken Honung tar en kopp te får Matilda äntligen höra fröken Honungs levnadshistoria. Och den är ganska sorglig. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Matilda blir alldeles chockad när de kommer hem till fröken Honung. Bor hennes vackra och välklädda fröken i det här slitna huset? Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Matilda känner sig alldeles lycklig över sina magiska krafter men fröken Honung vill att hon ska vara försiktig. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Fröken Honung går hem till Matildas föräldrar för att prata om hur begåvad Matilda tycks vara. Men Herr och fru Vidrigsson vill hellre se på TV och bryr sig inte om Matildas skolgång. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Fröken Domderasson tror inte alls på att Matilda skulle vara ett underbarn. Fröken Honung ser ändå till att Matilda får något vettigt att göra på lektionerna. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Fröken Honung bestämmer sig för att prata med rektorn om Matildas otroliga begåvning. Men rektorn, fröken Domderasson, har fått för sig att Matilda har lagt en stinkbomb under hennes skrivbord. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Fröken Honung har aldrig träffat en elev som är så snabb på att räkna och som läser så bra som Matilda. Hon kan inte låta bli att testa hur pass intelligent Matilda är. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Matilda börjar skolan i fröken Honungs klass. Redan första dagen varnar fröken Honung sina elever för den skräckinjagande rektor Domderasson som hatar barn och krossar allt som kommer i hennes väg. Om serien I 30 avsnitt får vi följa med Charlott Strandberg när hon läser Roald Dahls populära bok om Matilda, flickan som älskar böcker men växer upp i den korkade familjen Vidrigsson. Serien passar från 6-7 år och uppåt. Medverkande Författare: Roald Dahl Översättning: Meta Ottosson Uppläsning: Charlott Strandberg Musik: Kristina Issa Illustrationer: Erik Svetoft Producent: Matilda Ivarsson Kihlberg/Iris Media Exekutiv producent: Astrid Mohlin, Barnradion

Karolina Wilczynska driver Rosa Skattlådan tillsammans med sin man Victor. På sju år har Rosa Skattlådan blivit landets främsta uppfödare av vaktlar till restaurang. Paret bor med sina två barn i Skåne och på gården finns olika fåglar, grisar och bin. För Gastroradio berättar Karolina om uppväxten i Polen, fascinationen för djur, det egna slakteriet, varför hon alltid drömt om att ha grisar och hur relationen till krögarna utvecklats det senaste året.

Är man mindre biodlare så kanske man inte kan fylla ett helt varuhus med honung. Nej man skulle ha en egen butik. Fast mindre. Nästan som en kiosk. En honungskiosk! Honung från Grönland, finns det ens och hur smakar sådan? Medverkande: Joakim Jalin, Stefan Hellström. Gäster: Fredrik Emanuelsson, Jill Müller Produktion och inspelning: Jalin Film AB. Besök vår hemsida: https://biodlartips.se/ Honungsbörsen: Se vad dina biodlar-kollegor tar för en burk honung. https://biodlartips.se/honungsborsen/ Tack för att du lyssnar!

Miriam Udel tycker att det är helt okej att barnsagor är lite moraliserande. Barn är barn och måste ju lära sig om rätt och fel. Nu har hon översatt ett femtiotal sagor, noveller och dikter för barn, från jiddisch till engelska, och samlat dem i boken Honey on the Page - Honung på boksidan. Det är en gammal judisk sed att läraren på första skoldagen skulle bestryka förstasidan av läroboken med honung som eleverna sen fick slicka i sig, för att lärandet skulle bli sött. Två av sagorna i samlingen finns också inlästa på originalspråk för Sveriges Radio, och går att lyssna på här: Vinden som blev arg Bagaren och fattiglappen

Miriam Udel tycker att det är helt okej att barnsagor är lite moraliserande. Barn är barn och måste ju lära sig om rätt och fel. Nu har hon översatt ett femtiotal sagor, noveller och dikter för barn, från jiddisch till engelska, och samlat dem i boken Honey on the Page - Honung på boksidan. Det är en gammal judisk sed att läraren på första skoldagen skulle bestryka förstasidan av läroboken med honung som eleverna sen fick slicka i sig, för att lärandet skulle bli sött. Två av sagorna i samlingen finns också inlästa på originalspråk för Sveriges Radio, och går att lyssna på här: Vinden som blev arg Bagaren och fattiglappen

Miriam Udel tycker att det är helt okej att barnsagor är lite moraliserande. Barn är barn och måste ju lära sig om rätt och fel. Nu har hon översatt ett femtiotal sagor, noveller och dikter för barn, från jiddisch till engelska, och samlat dem i boken Honey on the Page - Honung på boksidan. Det är en gammal judisk sed att läraren på första skoldagen skulle bestryka förstasidan av läroboken med honung som eleverna sen fick slicka i sig, för att lärandet skulle bli sött. Två av sagorna i samlingen finns också inlästa på originalspråk för Sveriges Radio, och går att lyssna på här: Vinden som blev arg Bagaren och fattiglappen

Hur mycket skall man ta betalt för en burk honung egentligen? Det är inte så lätt. Priser varierar kraftigt och man blir lätt villrådig. Om man skulle ta och jämföra honung med någonting annat? En annan kvalitetsprodukt. Vin till exempel.

Idag pratar vi om honungens roll i både Sveriges historia och Tores sexliv.

Hannah och Amandas dagliga morgonshow kommer till dig varje morgon måndag till torsdag. God morgon!

Radiojournalisten Maja Åström och forskaren Emma Frans vrider och vänder på ett antal vanliga påståenden om saker som vi har i skafferiet. Sojaprodukter gör män feminina. Honung är bättre än hostmedicin. Transfetter är cancerframkallande. Men vad säger forskningen om dessa påståenden? Sant, falskt eller mittemellan? Vår dynamiska duo pratar också med Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, om mat i konservburkar. Kan det vara farligt?

Radiojournalisten Maja Åström och forskaren Emma Frans vrider och vänder på ett antal vanliga påståenden om saker som vi har i skafferiet. Sojaprodukter gör män feminina. Honung är bättre än hostmedicin. Transfetter är cancerframkallande. Men vad säger forskningen om dessa påståenden? Sant, falskt eller mittemellan? Vår dynamiska duo pratar också med Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, om mat i konservburkar. Kan det vara farligt?

Babs Drougge och Carl-Johan Ulvenäs på P3 Nyheter förklarar och reder ut aktuella ämnen. Dagens första ämne: Ann Linde har varit i kontakt med både utrikesministern och oppositionsledaren i Belarus och erbjudit Sveriges hjälp att medla. Frågan är om de kommer att ta hennes utsträckta hand. I Andra snacket pratar vi om att forskare nu kollat närmare på hur honung kan hjälpa mot förkylningar. Kanske kan läkare börja skriva ut honung i stället för antibiotika.

Honung عسل سیستم ایمنی را تقویت می کند honung stärker immunförsvaret

Tyngre Träningssnack inleder året med att diskutera hälsan och livsstilen hos samlar- och jägarfolk världen över. Du får bland annat veta vad vi vet kring deras livslängd, vad de dör av, hur vanligt det är med övervikt och fetma, förekomsten av så kallade välfärdssjukdomar, hur mycket de rör på sig, hur bra kondition de har och hur deras kost ser ut samt hur den skiljer sig från det som de flesta äter idag. Avslutningsvis diskuteras även en lyssnarfråga kring koffein och hur den prestationshöjande effekten påverkas i fall man vänjer sig vid att nyttja koffein varje dag. Det allra mesta som tas upp i det här avsnittet kan du läsa om i artikeln, Hunter‐gatherers as models in public health. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Den perfekta rumstemperaturen 00:01:55 Livsstilen och hälsan hos samlar- och jägarfolk 00:03:23 Problemet med evolutionsargumentet för sig själv 00:10:11 Livslängd hos samlar- och jägarfolken idag 00:14:59 Vad som dödar dem - väldigt lite av välfärdssjukdomarna även hos de som är äldre 00:18:12 Vikten och hur den förändras när de blir äldre 00:23:26 Överviktiga sett till BMI men smala sett till kroppsfett 00:27:49 Diabetes och högt blodsocker är extremt ovanligt 00:30:50 Högt blodtryck är ovanligt 00:32:40 Högt genomsnittligt VO2max i befolkningen 00:37:29 Mycket lågintensiv rörelse varje dag 00:39:26 Ingen större ökning i total kaloriförbrukning över ett dygn? 00:44:37 Deras kostvanor och energiintag 00:47:21 Datan är dålig för många grupper som inte finns kvar idag 00:49:48 Honung är väldigt populärt och kan bidra med en stor mängd kalorier 00:51:34 De äter betydligt mer fiber än vi gör idag 00:54:19 Energidensiteten på deras kost jämfört med den vi äter idag 00:57:42 Håll dina fettnivåer låga och rör på dig mycket 00:59:53 Inget stöd för att de har levt i ketos 01:00:33 Folk lurar sig själva för att de saknar kunskap 01:02:07 Koffeinintag, tolerans och hur påverkas din prestation när du har byggt upp en tolerans

Kommer all honung från bin? Varför är viss honung flytande och annan fast? Vad är det för skillnad på gårdshonung, blomsterhonung och akaciahonung? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar i sitt premiäravsnitt om böcker som vi vill läsa om. Böcker vi pratar om i detta avsnitt: ”För Lydia” av Gun-Britt Sundström ”Honung och ättika” av Anne Tyler ”Diamanttorget” av Mercè Rodoreda ”Mina drömmars stad-serien” av Per Anders Fogelström ”Älskaren” av Marguerite Duras ”Vid Grand Central Station där satt jag och grät” av Elizabeth Smart ”Garp och hans värld” av John Irving ”Gruppen” av Mary McCarthy Vi nämner också ”Som en sten i ett jordskred” av Maria Barbal och ”En farofylld överfart” av Rachel Rhys.

Anna och Fanny, mor och dotter, har i årtionden inspirerat med sitt kärleksfulla förhållningssätt till vardagsmat och fest. Sommaren 2017 är Bergenströms tillbaka i P1 med sex nya avsnitt. När Anna var liten fick hon limpmackor med smör och honung som belöning för att hon hindrade en sugga från att ha ihjäl sina kultingar. Fanny och Anna är tillbaka och i säsongens första avsnitt är temat honung. Vi besöker ett urbant bisamhälle, hör om honungens läkande egenskaper och lagar mat med honungstouch. Musik i det här avsnittet: Honey Bee - Muddy Waters Honey Hill -  Ben Webster + Johnny Hodges That old black magic - Arne Domnerus

I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737.Programledare är Urban Björstadius.Nio kryddors pepparkaka, ca 50-60 stDet här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl.- I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström.Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden.Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt.Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka.Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!  

Mat blir ofta godare med lite socker. Men använd inte för mycket utan se sockret som en krydda, tipsar kocken Mathias Dahlgren. Honung, sirap eller fruktsocker. Sött kan vara så mycket mer än bara en smak. I Morbror Mathias mat testar världsmästarkocken olika typer av sött tillsammans med sin systerdotter Maria Sylvén, 8 år. De jämför sötma i olika degar och lagar en av Mathias favoriter, en frukostgröt med chiafrön och fullmogna bananer. - Här ser man hur råvarans naturliga sötma kan användas i matlagningen, säger Mathias. Maria och Mathias testar också sötningsmedel och provtuggar på steviaplantan, världens sötaste växt. - Blä, alldeles för söt, tycker Maria och spottar ut. Programledare är Erica Dahlgren. RECEPT Tanken med Morbror Mathias mat är att du som hemmakock ska våga leka i köket och hitta dina egna smaker, men här under kan du få en bild av hur Maria och Mathias gjort. Mathias bananchiagröt Här är en stor dos banangröt som Mathias gärna äter till frukost. Går att spara i kylen några dagar. Funkar också att äta kall. - Socker har ofta den egenskap att det blir en mjuk munkänsla. Här väljer jag att utnyttja bananernas naturliga sötma, säger Mathias. Ca 8 stycken fullmogna (brunprickiga) bananer Ca 6 limefrukter (både juicen och rivet skal från frukten ska användas) Vaniljpulver, ca en matsked Chiafrön 300 gram Salt Mathias och Maria blötlägger chiafröna i vatten tills de får en geléaktig konstistens. De använder lika mycket vatten som frön. Sen skalar och skär Mathias och Maria bananerna så att de kan kokas till en puré i en kastrull. De skalar limeskal och pressar ur juicen från frukten. Sen blanda skal och juice från limen i bananpurén. De tillsätter vaniljpulver, ca en matsked och saltar efter smak. - Den här blandningen smakar som banankola, tycker Maria. - Jag tycker ändå vi ska ha i lite sött för att balansera upp syran från limen, säger Mathias och tillsätter lite agavesirap. Nu är chiafröna i blöt geléaktiga och kan blandas ner i bananpurén. De tar lika mycket chiafrön som puré och blandar ihop till en gröt. - Sist tar vi en kopp vatten i och rör om, nu får gröten en perfekt konstistens. De äter gröten till vanlig mjölk och mandelmjölk. - Till den här gröten tycker jag mandelmjölken var godare, säger Mathias. Går det att byta ut ett socker till ett annat?, undrar Maria. - Olika socker och sötningsmedel har olika egenskaper så att ersätta rakt av kan ibland vara svårt. Det finns inget rakt svar på det, man måste prova sig fram, menar Mathias. - Strösocker används oftast bara för att ge söt smak eller för att hjälpa jästen i en deg att börja jäsa. Vill man ge maten mer karaktär är andra socker bättre, som honung, farin eller sirap till exempel.

145 – ett Leylandtal. Men 145 är också det antal avsnitt som hittills utkommit av din bästa podcast Kvack!. I detta etthundrafyrtiofemte avnitt har Henrik varit på den SUPERdeppiga bomässan, David har typ gått med i Big Pharma och Frida undrar varför inga kristna försöker snacka in sina ateistkompisar i himlen. Dessutom: farlig yoga, knäppande leder, katolska kyrkan och en jäkla massa annat som vanligt. Du vill lyssna, vi vill prata – perfekt ju! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Medverkande: Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, My Holmsten och Peder Falk.  Notarius Publicus: Helge Skoog. Från 20150131.

Ingvar Storm med en klocka och den pratglada panelen Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, My Holmsten och Peder Falk. Notarius Publicus: Helge Skoog.

Ingvar Storm med en klocka och den pratglada panelen Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, My Holmsten och Fredrik Lindström. Notarius Publicus: Helge Skoog. (Repris från 20140125)

Ingvar Storm med en klocka och den pratglada panelen Pia Johansson, Hans Rosenfeldt, My Holmsten och Fredrik Lindström. Notarius Publicus: Helge Skoog.

Det börjar med att vår vän Oscar kommer förbi och funderar lite kring pop och populärkultur. Sen fortsätter vi att snacka om allt från stalking, till Ermias tider som ministrant, Bettys tider som undercover agent och en massa annat shit. PS. Androgyn och hermafrodit är tydligen samma grej.