Podcast appearances and mentions of anna mia ekstr

Trump har pausat stödet till Pepfar, Presidents Emergency plan for AIDS relief, som hjälper till att bekämpa spridningen av hiv och aids i Afrika Dessutom har Trump och hans rådgivare Elon Musk blixtstängt stora delar av USA:s biståndsmyndighet USAID, som enligt FN står för cirka 40 procent av all humanitär hjälp globalt. Vad kan Trump-regeringens agerande och beslut få för effekt? Hur allvarlig är situationen? Och vad kan omvärlden göra? Gäst: Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och hiv-läkare på Södersjukhuset. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd. Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden.Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b? Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten.Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder. Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex.I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana. Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programmet sändes första gången 2 december 2022.Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Den kraftigaste minskningen av hiv i världen sker nu i Afrika. I flera länder har dödstalen mer än halverats under de senaste femton åren, och antalet nysmittade minskar. Ett av de länder som lyckats bäst är Botswana i södra Afrika. Landet har uppnått Världshälsoorganisationens mål med hiv-bekämpning flera år i förväg. Det gäller att hiv-testa så många som möjligt, och dessutom lyckas ge effektiv behandling.Strategi med 95 procentNästan alla i Botswana, 95 procent, som lever i riskzon hiv-testas. AV dem får 95 procent behandling, som dessutom leder att 95 procent har låga virusnivåer. Målet är hundra procent, och just nu kämpar man för att nå de allra sista procenten. Tydlig politisk vilja, bra samarbete lokalt och internationellt, samt att Högsta domstolen beslut som gav alla tillgång till lika vård oavsett sexuell läggning. Det är några av förklaringarna bakom framgången. Flickor i farozonenMen fortfarande smittas unga flickor i hög grad. UNAIDS rapport från 1 dec 2022 visar att flickor i åldern 15-24 år i Afrika söder om Sahara har tre gånger så hög att smittas jämfört med pojkar i samma ålder.  Den som får i sig smittad sperma har ökad risk att bli smittad. Men det handlar också om att ha makt över sitt liv och ha möjlighet att säga nej till sex. I Kongo-Kinshasa och Tanzania jobbar man också på olika sätt för att på ned smittan, även om de länderna inte har hunnit lika långt som Botswana.  Medverkar gör Alankar Malviya, UNAIDS representant i Botswana, Anna-Mia Ekström som är professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, Sanna Gustafsson, informatör Läkare utan gränser, Rosaline Urrio från Tanzania som är doktorand i global hälsa vid Karolinska institutet .Programledare och producent: Annika Östman  annika.ostman@sverigesradio.se  

Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare. Pandemin tycks gå in i en ny fas, men trots en global nedgång av fall så finns oroande tecken. Omikronvarianten har med sina undervarianter BA4 och BA5 lyckats skapa en mindre tsunamivåg i Sydafrika. Om den kommer att slå i övriga världen beror på när den introduceras i förhållande till hur antikroppsnivåerna ser ut hos befolkningen. Sker det nu eller ligger den på lur till efter midsommar i Sverige?Världen har nått upp till mer än 60 procent vaccineradeI världen har nu många länder kommit upp i samma nivåer som i Sverige med 65 procent av den vuxna befolkningen som blivit vaccinerad, fast det då handlar om två sprutor istället för tre. Men vissa länder ligger långt efter. Det handlar framför allt om de som har kris eller konflikter som Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien och Jemen. Där har bara 10 procent av befolkningen fått vaccin mot covid19.Justerade vaccin kan leda till orättvisa globaltMen just nu är efterfrågan på vaccin lågt. EU har 100 miljoner doser som är outnyttjade. När det dessutom finns tankar på att använda justerade vaccin till hösten så kan det innebära att ett A- och B lag skapas kring vaccinen igen, menar forskare. Medverkande: Salim Abdool Karim,epidemiolog CAPRISA i Durban i Sydafrika, Sören Andersson,enhetschef för vaccinprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi, Richard Bergström,Sveriges vaccinsamordnare. Programledare: Annika Östman Producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se  

Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos? Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidigt globalt. De som smittas av omikronvarianten får i 40-85 procent av fallen inga tydliga symptom. Enligt Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, kan det bero både på att viruset i sig är lindrigare men också på att det är en god immunitet i befolkningen tack vare vaccinerna.Medverkar gör också Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och expert i det globala nätverket, COVAX, som fördelar vaccin till låginkomstländer. Enligt henne kan 70 procent av världens befolkning få tillgång till dos ett, två och tre av covidvaccinen i februari. Men att det nu hänger på att personal finns som kan ge doserna och att kylkedjan för vaccinen fungerar.Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Jonna Westin  jonna.westin@sverigesradio.se

I det här avsnittet tittar vi bakåt för att förstå nuet. Vad har vacciner generellt betytt för hälsan i Sverige och världen? Gäster i det här avsnittet är Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet och Sören Andersson, professor och enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Vaccinpodden är en podd från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Produktionsbolag: Soundtelling

Sverige har precis inlett vaccinationerna mot coronaviruset. Men hur ska en sådan massvaccination organiseras? Och vem bär ansvaret om något går fel? I julhelgen kom vaccineringen mot Covid-19 igång. Men vilka har utmaningarna varit? Och vad innebär vaccineringen för smittspridningen, i Sverige, i EU och globalt? Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Därefter hör vi en analys av Ulrika Björkstén, Sveriges Radios coronakommentator och ett samtal mellan Ulrika Björkstén och Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Björn Barr Tekniker: Jari Hänninen Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Utsagorna från i våras om att kampen mot pandemin är ett maraton och inte en sprint, verkar stämma. När smittan nu ökar i flera länder införs nya restriktioner. Hur länge orkar egentligen världen hålla uppe sina strikta restriktioner - och har den strategin baksidor som både på kort och lång sikt kan leda till en större kris än själva pandemin? Det diskuterar vi i dagens avsnitt - gäst är Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi.

It's the country that was heavily criticised for deciding to do things differently when it came to coronavirus – to ignore lockdown and keep bars and schools open.And it paid a price with at least 5700 deaths, putting it in the top 10 of nations in terms of coronavirus deaths per million.But, as time goes on, Sweden's controversial approach to tackling Covid-19 is winning over some sceptics.The Swedish economy has shrunk less than other nations and cases have fallen dramatically, deaths have essentially dried up and no significant second wave has occurred. In fact, right now, Sweden looks better than Australia.However, some virus watchers have warned that Sweden's success could be a mirage, that a Scandinavian trait could be behind the low current numbers and the real test could come in as little as one month's time.Professor Peter Collignon, an infectious diseases expert at the Australian National University, told news.com.au he doubts Sweden's approach – or that of New Zealand – is perfect. Rather, New South Wales could end up being the exemplar as to how to get a grip on the bucking bronco of Covid-19."In my view, neither the New Zealand nor the Swedish approach is the way to go," he said."The trouble with Sweden is it's had a lot of deaths; the trouble with New Zealand is elimination is difficult to achieve."What's happening in NSW with contact tracing and stopping the spread is more like what we will have to do for the next few years."What is the Swedish Approach?When the world was locking down, Sweden, conspicuously, did not.Sweden's chief epidemiologist Anders Tegnell created and drove a unique national Covid-19 strategy.Pubs, most schools and other workplaces remained open. When people in Sydney were banned from supping a beer in a bar, residents of Stockholm were enjoying sundowners with their mates.That's not to say there were no restrictions on the nation's 10 million citizens. People were barred from going to aged-care homes, joining large gatherings and Swedes were encouraged to social distance – which it seems they did almost as much as everyone else."As a society, we are more into nudging: continuously reminding people to use measures, improving measures where we see day by day the that they need to be adjusted," Tegnell told the journal Nature in May.Swedish cases and deaths downInitially, the plan seemed to backfire. At one point Sweden had more deaths per population than any other country.So far, Sweden has suffered around 5800 deaths – far smaller than the US' 167,000 deaths or the UK's almost 50,000 fatalities, according to Johns Hopkins University's coronavirus resource centreBut compared to its Scandinavian neighbours, Sweden's experience is grim. It has recorded 10 times the deaths of Denmark and 20 times that of Norway, both of which locked down harder.Yet, since a peak of 115 deaths a day in early April, Sweden's numbers have tracked consistently downwards.It now has a seven-day average of 226 cases, lower than Victoria. Deaths are about one per day. There has been no detectable second wave, unlike in many other countries including in Scandinavia.The BBC reported that while Sweden's economy shrank a dire 8.6 per cent between April and June, that's lower than the European Union average of 11.9 per cent. However, its economy is only a touch better off then Denmark.Tegnell has consistently said Sweden's pre-vaccine approach to dealing with Covid-19 is more sustainable and preferable to rolling lockdowns and re-openings which he has labelled "disastrous in many ways".Sweden's consistency in its restrictions has led it to be in the now bizarre position of having more in place than many other countries which dropped lockdowns as soon as cases started falling.Strategy 'could be right'Last month, Swedish Prime Minister Stefan Lofven threw his weight behind Tegnell's strategy."We can see [coronavirus] is clearly going down. The number of seriously ill people in need of inten...

Smittspridningen av coronaviruset ökar i Afrika, samtidigt varnar forskare för att åtgärderna för att förhindra smittan i många länder kan få betydligt allvarligare konsekvenser än covid-19. Det har rapporterats mycket om coronapandemin i Europa, USA och flera andra delar av världen. Men en kontinent vi kanske inte hört lika mycket om det är Afrika. Hur ser smittspridningen av SARS-Cov-2 ut i de afrikanska länderna? Vilka konsekvenser har pandemin fått? Och den dagen vi har färdigutvecklade vaccin på plats, hur ser möjligheten ut för de allra fattigaste länderna att tidigt få tillgång till dem? Medverkande: Niklas Zachrisson, som bevakar Afrika för Sveriges Radio i sommar. Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. Frederik Kristensen, som jobbar i ledningen för nätverket Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, CEPI. Programledare: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.

Donald Trump annonserade i veckan att han drar tillbaka USA:s stöd till WHO. Anna Mia Ekström som är professor i global infektionsmedicin menar att det är en katastrof för Afrikas fattiga länder. WHO har en roll att spela både i själva pandemibekämpningen, och för folkhälsan i övrigt i länder med svaga sjukvårdssystem. Vad händer om den rollen försvagas? Och vilken betydelse har det vilka finansiärer som står för de pengar som finns kvar till WHO? Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ring P1 från Göteborg, idag med telefonväkteri om coronaviruset. Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet svarade på lyssnarfrågor. Programledare: Tomas Tengby

Är det coronaviruset eller "bara en vanlig förkylning"? Vad säger forskningen, kan man i ett tidigt skede se någon tydlig skillnad vad gäller symptom mellan covid 19 och en säsongsinfluensa? Medverkande: Annika Östman, vetenskapsradions medicinreporter samt Anna Mia Ekström, professor och överläkare i infektionsmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Programledare Katarina Sundberg

Specialsändning av Ring P1 från Malmö med telefonväkteri om coronaviruset. I panelen: Anna Mia Ekström (professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet), Fredrik Furtenbach (inrikespolitisk kommentator, Ekot), Kristian Åström (ekonomikommentator, Ekot), Annika Östman (Vetenskapsradion). Programledare: Sofie Ericsson

Anna-Mia Ekström är professor och överläkare på KI samt chef för forskargruppen Global Hälsa med fokus på HIV. Hon växte upp i ett arbetarhem och har genom sin utbildning och position fått möjlighet att påverka orättvisor. Kunskapsspridning driver henne, att upplösa stigmat kring HIV likaså. I Hans Rosling hittade hon en kollega och själsfrände, passionen och rättframheten förenade dem. Att vara innovativ är något som krävs i hennes ledarskap.

Linnea, Victor och Adrian pratar med professor och överläkare Anna Mia Ekström om hiv på tal om världens andra botade sjukdomsfall och diskuterar Mitt Romneys vansinniga sätt att blåsa ut tårtljus.

Kinesiska benrester kan vara ny art av människa, det har vi rapporterat i veckan. Det handlar om skelettfynd som är 11000 år gamla och enligt de kinesiska forskarna har skelettresterna en märklig blandning av både ålderdomliga och moderna anatomiska drag. De menar att det tyder på att det rör sig om en hittills okänd art av människa. Men paleontolog Lars Werdelin, på Naturhistoriska riksmuseet, är skeptisk till den här slutsatsen. Han tror att det handlar om en variant av den moderna människan Homo sapiens. Reporter Mimmi Billing. Amerikanska forskare hävdar att omskärelse kan minska risken för prostatacancer. Deras forskning publicerades i ansedda tidskriften Cancer. Tanken är att om man har förhuden kvar är utrymmet där under ett utmärkt tillhåll för olika mikroorganismer, och bakterier kopplade till exempelvis könssjukdomar skulle kunna orsaka en kronisk inflammation i prostatakörtlar som med tiden sen skulle kunna leda till cancer. Men Henrik Grönberg som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet tror inte på slutsatserna. --Undersökningen är för liten och man har inte kompenserat för andra faktorer. Anna Mia Ekström, HIV-forskare och docent i internationell hälsa vid Karolinska institutet, menar att det finns andra hälsovinster med manlig omskärelse. Reporter Michael Borgert. Det är en missuppfattningen att vargens sanna natur är att leva fjärran från mänsklig boning, och att det på något sätt är fel på vargar som stryker runt husknuten. Det säger vargforskaren Diane Boyd, som Lars Broström träffat. Vargen närmar sig gärna mänskliga samhällen eftersom det finns mat där, och det har människan utnyttjat när vargen tämjdes till hund. David Bowman, professor i skogsekologi vid Tasmaniens universitet, vill plantera ut afrikanska elefanter i Australien för att förhindra gräsbränder. Det handlar om att beta ner det högväxta eldfängda gambagräset. Professorn i zoologi Ari Hoffmann tycker det är en vansinnig idé. Reporter Albert Ehrnrooth. Ulrika Björkstén berättar om Vetenskapsradions satsning "Nya forskningsländer".