Podcasts about befolkning

Att frigöra sig från bekvämligheter är vägen till ett medvetet liv. Men de före detta slavarna i Walden saknade val. Selma Yousif Mesbah funderar över skillnaden mellan deras, sitt och Thoreaus liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur lever man medvetet? Detta frågar jag mig när jag står böjd över ännu en grönsaksbädd som överhopats av ogräs. Tisteln sticks och svider när jag drar upp den. Roten skruvar sig ned i marken i en spiralform, som gör det svårt att få upp den utan att den går av och skapar nya skott att sticka sig på i framtiden. Arbetet i att för hand förbereda en bädd för plantering eller sådd tar tid och kräver inte bara tålamod, det kräver en förmåga att uppgå i ett meditativt tillstånd, likt det Henry David Thoreau ofta utforskar och beskriver i sin klassiska och ständigt aktuella bok Walden.Thoreau flyttade till Walden Pond utanför Concord i Massachusetts i mitten på 1800-talet, inte bara för att undslippa det moderna samhället som han ansåg korrumperade människan, utan just för att ”leva medvetet”. Han ville inte vakna upp en dag på ålderns höst och upptäcka att han aldrig riktigt levt. En klassisk medelålderskris kanske, som fick honom att flytta ut till en till synes helt öde mark, en vild skog tom på mänsklig närvaro och där bygga sig en enkel stuga att leva i samröre med naturen i. Denna stuga har blivit en symbol för den frihet och den enkla livsstil som Thoreau förespråkar i Walden.Vad de flesta inte vet är att stugan var inspirerad av de stugor som före detta slavar från Concord byggde, när de bosatte sig i Waldens skogar efter att de frigjorts eller köpt sig själva fria. Detta är inte något som Thoreau själv sticker under stol med, utan något som helt enkelt förbises i historieskrivningen och mytbildningen kring hans stuga.Thoreau, som var en uttalad motståndare till slavhandeln, skriver i kapitlet Tidigare invånare och vinterbesökare om de slavar som kommit före honom och inspirerat hans enkla och motståndskraftiga liv i de fattiga markerna kring Walden Pond. Thoreau vill framhäva att Waldens skogar inte alltid stått tomma och inte alls var helt vilda. Han plockar äpplen från Brister Freemans äppelträdgård, vars frukter han tycker har en sträv smak, en före detta slav som samlade ihop pengar från andra slavar för att köpa sig en bit mark och bli självförsörjande.Mer än att leva medvetet eller på riktigt självförsörjande, levde Thoreau ett slags filosofiskt experiment. I det ingick även att praktisera de tankar hans vän från Concord, filosofen Ralph Waldo Emerson presenterar i essän Självförtröstan. Emerson menade att man måste förlita sig på sin egen världsbild och självkänsla, och inte följa samhällets alla infall och trender. Att vara självförsörjande genom att lita på sitt eget omdöme, sin egen moral och sin egen känsla av mening, utan att låta sig påverkas av utomstående makter och påtryckningar. Detta rimmade mycket väl med Thoreaus egna tankar om att leva medvetet utanför ett samhälle han allt mindre förstod, både i ett motstånd och som en frigörelse.Han inspirerades av de före detta slavarnas liv i Waldens skogar. Hur de klarade sig med så lite, hur de kunde överleva på sådant torftigt land, och med sådana dåliga förutsättningar. Även om många dog av undernäring eller tvingades flytta vidare för att söka mer fruktbara marker eller arbete någon annanstans. Särskilt deras ståndaktighet inspirerade honom; de som var utstötta från samhället, oönskade och helt utan status kunde ändå skapa ett liv för sig själva. Ett liv han kanske såg som meningsfullt.Stugan som Thoreau byggde var inspirerad av slavkvinnan Zilpah Whites, vars gälla stämma brukade höras genom skogen när hon sjöng. Hennes lilla stuga kallades hydda av lokalbefolkningen och brändes en gång ner, av vem är omdiskuterat. Hennes katter, hundar och höns brann alla inne. Stugan fick hon bygga upp igen, hon hade inget val. Thoreau beskriver hennes liv som hårt, ”omänskligt på något sätt”. En äldre man berättar för honom hur han gått förbi Zilpahs hus, där hon suttit med en gryta över öppen eld och sagt ”ni är ben allihopa, inget annat än ben!”Efter två år, två månader och två dagar i Walden flyttar Thoreau från sin lilla stuga och in i Emersons betydligt större och bekvämare hus, där han lever sina sista år i livet med att fortsätta sin intellektuella gärning. Precis som Thoreau kunde resa sig från ogräsrensningen av sin bönodling, kan jag resa mig upp, borsta jorden från händerna och gå in i mitt hus där datorn med bredband väntar. Mitt försök att leva självförsörjande och medvetet misslyckas ständigt, och jag kan inte låta bli att tänka att det beror på att jag aldrig riktigt har kniven mot strupen, att jag har valet att återvända till det mer bekväma arbetet vid ett skrivbord, och att jag mycket hellre föredrar det framför det osäkra och hårda, ja det omänskliga i att leva av landet.Att leva medvetet var för Thoreau att frigöra sig från bekvämligheterna och se det som faktiskt var viktigt, något jag tänker mig underlättades av att han verkar ha fått hjälp med mat och tvätt från sin mamma. Han valde ändå bort det medvetna livet för det mer bekväma. Jag kommer på mig själv med att ofta undra varför, varför lämnade han en tillvaro han fann så meningsfull för att åter sälla sig till samhället han föraktade så? Räckte det för honom att under två år verkligen känna att han levt, för att stilla sin hunger efter mening? Gick krisen därmed över? Eller var det helt enkelt för hårt, för omänskligt att leva i marginalerna, som de som föregick honom i praktiken gjorde. Kanske var det främst självförsörjningen i den bredare meningen som knäckte honom, att helt gå emot samhället och gå sin egen väg var kanske det som var hårt, som var omänskligt.Även i historieskrivningen har Concords och Waldens svarta befolkning förpassats till marginalerna eller helt glömts bort. Men det utsuddade börjar återigen bli synligt. I sin bok ”Black Walden” från 2019 visar litteraturprofessorn Elise Lemire att innan det blev en internationellt känd grön plats, var Walden en svart plats. Hennes bok och engagemanget från flera lokala medborgarrättsrörelser och litterära sällskap har satt spår i skogen, som numera är ett välbesökt turistmål. En bänk har satts upp i Brister Freemans ära, en sten med citatet som beskriver hans äppelträdgård med de sträva frukterna finns också på plats. Små, men betydelsebärande spår från de som agerade inspiration för ett medvetet och meningsfullt liv bortom privilegiernas bekvämligheter. Ett liv som jag och många andra fortsätter att inspireras av, även om vi sällan lyckas leva det fullt ut. Möjligen för att vi inte måste. Men det är å andra sidan kanske bara en tidsfråga.Selma Yousif Mesbah, skrivpedagog och skribent

Store protester har den seneste tid præget gadebilledet i Georgiens hovedstad, Tbilisi. Årsagen er en lov, som ifølge dens tilhængere skal skabe gennemskuelighed om finansieringen af forskellige organisationer, men som ifølge modstanderne vil undergrave demokratiet og skade Georgiens muligheder for at blive medlem af EU. Kritikerne har døbt loven ”den russiske lov”, fordi den minder […]

En opsigtsvækkende befolkningsfremskrivning viser, at der med den nuværende og faldende fødselsrate i Danmark om få generationer vil være færre end 2 millioner danskere. Hvad betyder det for de allerede udfordrede små bysamfund og for de store byer, hvor der stadig bygges på livet løs? Det spørger vi om i denne episode af Byen forfra, hvor Lars Fjendbo Møller snakker med Rune Lindahl-Jacobsen, professor i epidemiologi og demografi på SDU, og Kaare Dybvad Bek, Udlændinge- og integrationsminister, forhenværende Boligminister, og tilmed geograf. De taler om, hvordan fremtiden for Danmarks små og store byer kan se ud, når befolkningen skrumper. Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers ugentlige live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil have et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Her samler vi beslutningstagere, branche og borgere til samtaler om de emner, der fylder på dagsordenen og former fremtiden. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center, og redigeret af Munck Studios. 

I 2100 vil befolkningen være mere end halveret, hvis danske kvinder ikke begynder at føde flere børn. Så vi skal i gang, vi skal finde roden til problemet, og så skal vi løse det, bebuder professor og leder af biodemografisk center ved Syddansk Universitet Rune Lindahl-Jacobsen. Men hvorfor er det egentlig et problem? Og skal vi blive ved med at være så mange mennesker i Danmark, som vi er nu? Medvirkende: Rune Lindahl-Jacobsen, professor og leder af biodemografisk center ved Syddansk UniversitetVært: Niels Frederik RickersTilrettelægger: Majlinda Urban KuciRedatør: Mille Ørsted

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Eske Willerslev, professor ved Københavns Universitets Center for Geogenetik Morten Allentoft, evolutionsbiolog og professor med delt tilknytning til det australske Curtin University og Lundbeck Foundation Geogenetics Centre ved KU Anders Fisher, arkæolog tilknyttet Lundbeck Foundation Geogenetics Centre på Københavns Universitet (KU) Thomas Werge, ekspert i genetiske forhold bag psykiatriske lidelser og chef for Institut for Biologisk Psykiatri i Region Hovedstaden Klip: Søren Rask Petersen I denne uges Transformator kan du høre dna-forskeren Eske Willerslev og tre af hans kolleger fortælle om det opsigtvækkende forskningsresultat, de forleden præsenterede for verdenspressen hos Videnskabernes Selskab i København. For selvom vi i fædrelandssange som ‘Der er et yndigt land' synger om harniskklædte kæmper, hvis bene hviler bag højens bautasten, så viser dna-analyser af 100 skeletter fra stenalderen, at vi overhovedet ikke er genetisk beslægtet med dem, der er begravet i jættestuerne rundt om i det danske landskab. Befolkningen i det område, vi i dag kalder Danmark, viser sig at være skiftet ud to gange inden for 1000 år som et resultat af store folkevandringer, hvor de oprindelige indbyggere er blevet genetisk udraderet. Spørger man Eske WIllerslev, mener han, at der har været tale om folkedrab. Gentisk stammer nulevende danskere fra et hyrdefolk ved navn Jamna fra Den Pontiske Steppe, der svarer til dele af det nuværende Ukraine, det sydvestlige Rusland og Kasakhstan, og som vandrede ind i Nordeuropa for 4850 år siden. Links Danmarkshistorien skal skrives om: »Det er ikke vores forfædre, der ligger begravet i jættestuerne« DNA-studie: Fortidens gode gener plager nutidens nordeuropæere

Hur många bodde egentligen i Sverige år 1? Och hur har det sett ut genom åren? Här hör du listan.Wikipedia säger sitt om Sveriges historiska befolkning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socionomen Åsa Vikman har blivit expert på ett område som många inte kan så mycket om, nämligen högkänslighet. Sedan 2021 driver hon det populära instagramkontot @orkidebarnsverige där hon sprider kunskap om hur högkänsliga kan förstå sig själva bättre. Hon håller kurser och föreläsningar på ämnet, och hon har precis släppt boken ”Handbok för högkänsliga: omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarn inom dig”. I det här avsnittet får du lära dig allt om vad högkänslighet innebär, hur du själv kan ta reda på om du är högkänslig och hur du kan bemöta människor som är det. Vi pratar om vad det innebär att vara en högkänslig förälder och hur man ska tänka kring högkänsliga barn. Vi svarar också på massor av lyssnarfrågor, pratar om självkänsla och får verktyg för att hantera utmaningar som är vanliga för högkänsliga personer. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Åsa på Instagram.Besök Orkidébarn Sverige.Åsa Vikman - Handbok för högkänsliga: omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom digTest: Är du högkänslig? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socionomen Åsa Vikman har blivit expert på ett område som många inte kan så mycket om, nämligen högkänslighet. Sedan 2021 driver hon det populära instagramkontot @orkidebarnsverige där hon sprider kunskap om hur högkänsliga kan förstå sig själva bättre. Hon håller kurser och föreläsningar på ämnet, och hon har precis släppt boken ”Handbok för högkänsliga: omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarn inom dig”. I det här avsnittet får du lära dig allt om vad högkänslighet innebär, hur du själv kan ta reda på om du är högkänslig och hur du kan bemöta människor som är det. Vi pratar om vad det innebär att vara en högkänslig förälder och hur man ska tänka kring högkänsliga barn. Vi svarar också på massor av lyssnarfrågor, pratar om självkänsla och får verktyg för att hantera utmaningar som är vanliga för högkänsliga personer. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Åsa på Instagram.Besök Orkidébarn Sverige.Åsa Vikman - Handbok för högkänsliga: omfamna din styrka, sårbarhet och orkidébarnet inom digTest: Är du högkänslig? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Den stora invandringen de senaste decennierna har i grunden förändrat den svenska befolkningen. Något som bland annat fått ledande Sverigedemokrater att tala i termer av "folkutbyte". Hur ser migrationen till Sverige faktiskt ut idag, och kommer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar i framtiden vara en minoritet? Och vad skulle det i så fall betyda?Med: Martin Kolk, forskare och docent i demografi vid Stockholms universitet. Karin Lundström, demograf och utredare vid SCB och Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket. Programledare: Magnus Thorén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stora invandringen de senaste decennierna har i grunden förändrat den svenska befolkningen. Något som bland annat fått ledande Sverigedemokrater att tala i termer av "folkutbyte". Hur ser migrationen till Sverige faktiskt ut idag, och kommer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar i framtiden vara en minoritet? Och vad skulle det i så fall betyda?Med: Martin Kolk, forskare och docent i demografi vid Stockholms universitet. Karin Lundström, demograf och utredare vid SCB och Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket. Programledare: Magnus Thorén

Klodens voksende befolkning er det største klimaproblem, mener flere klima- og miljøeksperter - og Afrika er en af de helt store syndere. Syd for Sahara - som er den fattigste del af Afrika - fødes der i snit 4,7 børn pr. kvinde. Det er næsten tre gange højere end i Europa og det dobbelte i forhold til Asien. Alligevel vælter vi os ikke i indsatser, der skal afhjælpe problemet. Måske skyldes det, at fremtidens største klimaproblem er et tabu?Gæster:Jørgen E. Olesen, professor og leder på Institut for Agroøkologi ved Aarhus Universitet og medlem af FN's klimapanelMorten Løkkegaard, medlem af Europa Parlamentet for VenstreAnders Vistisen - medlem af Europa Parlamentet for Dansk Folkeparti Vært:Niels Frederik RickersTilrettelæggere:Camilla Michelle MikkelsenJens SillesenProducer: August StenbroenRedaktør:Mille Ørsted

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.Medverkande:Aklima Parvin - klimatflyktingSheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, BracSaleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i DhakaZainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. Debdas Mandal - lantbrukareAmarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementetAsadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskolaTamanna Akter Akhi - studentTahfimul Huq Joy - studentGustaf Klarin - reporter VetenskapsradionReporter: Naila SaleemProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Börserna i Asien rör sig åt olika håll efter mycket kinesisk statistik under morgonen. Stockholmsbörsen ser ut att öppna svagt nedåt. Lyssna på Morgonkoll med Alexander Klaar.

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Ring P1 från Malmö om bland annat hållbarhet, vikten av reflexer och befolkningsökningens betydelse för klimatet. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Petra Quiding

Vi lever længere og det betyder, at andelen af ældre vokser. Men hvad betyder det egentlig for samfundet, og for hvordan vi indretter os? Og har vi måske et lidt for fastlåst billede af, hvad det vil sige at være ældre i dag?  Det forsøgte vi at få svar på til Dansk Arkitektur Centers ugentlige live-event, MorgenDAC, der i denne uge fandt sted i den smukke gamle bygning, hvor Københavns Museum holder til. Her havde vi invitereret antropolog, ph.d. og forfatter, Henrik Hvenegaard Mikkelsen, som har forsket i netop alder, og mangeårig erhvervsleder, Pernille Lützhøft, som er gået til kamp mod de fordomme, der er på jobmarkedet, når det kommer til alder. Sammen diskutererede vi, hvad alder egentlig er for et begreb og hvilke fordomme, vi knytter til det. Anne Katrine Harders er vært.

Danmark og resten af Europa er udfordret af, at der bliver flere og flere ældre i vores befolkninger. Men hvor galt står det til, og hvad kommer det til at betyde for velfærd? Det var temaet for ROCKWOOL Fondens Forskningsenheds årlige konference, som netop er afholdt. Lyt til de vigtigste pointer og konklusioner i denne podcast, hvor forskningschef Jan Rose Skaksen fortæller om oplæggene og løfter sløret for en helt ny analyse, som viser, at de ældre på arbejdsmarkedet klarer sig væsentligt bedre end tidligere.

Vi börjar med några positiva episoder från skolvärlden där elever ifrågasätter den politiska korrekta agendan. Därefter pratar vi om att Sverige nu huserar 10,5 miljoner människor, varav 500 000 tillkommit bara de senaste sex åren genom invandring. Vidare om skogsbruk, ägarkoncentrationen och den storskaliga och bokstavliga rovdrift som bedrivs. Lite skogs- och nationalparksnostalgi. Slutligen EUs allt ambitiösare inblandning i svensk skog och motvilja mot vedeldning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag hjelper vi en mor som skal feire jul uten barna for første gang. Hun vil nemlig ta seg en varm tur uten jul - og da kan man ikke dra til Granka, mener Hilde. Ellers snakker vi om bråkete sjokoladepapir, iranske kvinner som brenner hijaben i protest, og den gamle tv-serien Lost. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

For de fleste borgere i samfundet gør digitaliseringen det lettere at tale med det offentlige. Men undersøgelser viser, at mindst en femtedel af befolkningen i større eller mindre grad er digitalt udsatte. Hør Per Arnoldi, Pelle Dragsted og mange flere i En Uafhængig Morgen. Dine værter er Camilla Boraghi og Kristoffer Lind. Medlemmer kan lytte til udsendelsen uden reklamer i vores app - download via duah.dk/app Tidskoder: [00:05:00] : Lars Christensen, pengedoktor // Om hvorfor det er vigtig at bide mærke it, at inflationstallene i Danmark i går var de højeste i næsten 40 år. [00:20:00] : Kristian Henriksen, politisk redaktør på Den Uafhængige // Om Lea Wermelins klimaaftale med nogle af Danmarks rigeste tøjproducenter er spin og valgflæsk. [00:35:00] : Jakob Sorgenfri Kjær, undersøgende journalist på Politikens ​​redaktion for økonomi og samfund// Om hans artikelserie, der sætter fokus på den digitale underklasse [00:52:00] : Jørgen Blomqvist, Professor ved Center for Informations- og innovationsret // Djurs Sommerland trækker souvenirs og legetøj tilbage, da vi undersøgte muligt plagiat fra computerspil [00:57:00] : Pelle Dragsted, medlem af byrådet på Frederiksberg for Enhedslisten og tidligere folketingsmedlem // Om Mette Frederiksen er magtfuldkommen eller ej. [01:17:00] : Mogens Lykketoft, tidligere // Ifølge tidligere udenrigsminister Mogens Lykketoft bærer USA med præsidenterne Donald Trump og Joe Biden i spidsen en stor del af ansvaret for, at forholdet mellem Kina og Taiwan nu er så betændt. [01:30:00] : Thomas Kirk Sørensen, sektionsleder for hav, WWF (Verdensnaturfonden )// Om klimaforandringer er godt for verdens store koralrev. [01:40:00] : Per Arnoldi, billedkunstner og maler // Om it-terror og den digitale underklasse.

Forsvaret blev advaret om, at dansk-trænede camerounske styrker skulle indsættes mod befolkningen omkring byen Mamfé, og at deres leder var ligeglad med civile tab. Kort efter rykkede den camerounske hær ind og dræbte civile i området. Alligevel fortsatte Frømandskorpset træningen af borgerkrigstropperne. Læst af Florian Elabdi. Skrevet af Florian Elabdi og Oscar Rothstein. Udgivet på danwatch.dk den 15. juni 2022.

Den finske sikkerhedsforsker Tuomas Forsberg fortæller i denne langsomme samtale om, hvordan Rusland bruger sin kulturelle magt strategisk, hvorfor finnerne har en enestående vilje til at forsvare deres land, og hvordan krigen i Ukraine førte til et radikale skifte i den finske befolkning, som ingen havde set komme. Og hvorfor det ikke er ufarligt.

En gründeridé som løser et problem er lettere enn å forsøke å skape et problem. Seriegründer Jesper Algaard (40) har sett at mange ønsker seg nye venner eller noen å gjøre aktiviteter sammen med. Basert på maskinlæring og gratisappen Venn, kobler han mennesker for vennskap og aktiviteter. – Brukerne er mellom 16 og 90 år og nesten halvparten av dem er i et forhold. Likevel savner de venner og aktivitetspartnere, sier Algaard. Målet er å bygge et globalt milliardkonsern. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Minskat antal anmälningar till höstens utbildningarUppsala Kommun växer snabbast bland landets största kommunerUppsala Universitet ger stipendier till ukrainska forskareNyheterna i Studentradion 98,9 producerades av Jessica Fernandez och Rut Bruse.

Experter varnar för ekonomisk söndring och missnöjd befolkning när Kina stänger ner för att hindra en ny våg av coronasmitta. Miljontals människor kämpar nu för att få mat- och vattenleveranser. Andra får Gucci-tomater. Även för landets viktigaste handelspartner EU blir konsekvenserna stora. Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Hanna Sahlberg, Kinakommentator Sveriges Radio Frédéric Cho, finansrådgivare Ida Sandgärde, boende Shanghai Lukas Faxå, seniorkonsult Asia Perspective Mattias Isaksson, chefsstrateg Swedbank Alicia Garcia Herrero, chefekonom Natixis Bettina Schoen-Behanzin, Shanghai-ordförande EU:s handelskammare i KinaTekniker: Fabian Begnertekonomiekotextra@sverigesradio.se

* Norge fikk for få timer siden ny forsvarsminister og ny kommunalminister etter Odd Roger Enoksens fall. Er det da rolig i Senterpartiet fremover? * Storbritannias mektige statsminister har fått bot for å delta på ulovlig fest da landet var koronastengt - igjen ropes det på hans avgang. * Nordmann fra Leger uten grenser hjelper sivile i den ukrainske storbyen Kharkiv, forteller om svært store tap. * Stemmen som sa "stafett er stafett" og brakte limericken inn i sportskommenteringen, har stilnet. Dagsnytt 18 minnes Jon Herwig Carlsen. --- Riktig god tirsdagskveld, programleder er Espen Aas. Hør episoden i appen NRK Radio

Ha god evidensbasert kunnskap om diagnostikk og behandling av de vanlige og de mest alvorlige årsakene til ulike symptomer presentert av pasienter i en uselektert befolkning.  Podcasten er utarbeidet i samarbeid med Helsedirektoratet. Helsedirektoratet har finansiert utviklingen av podcasten, men innholdet er i sin helhet utarbeidet av KVALLM (allmennlegene Kristian Høines og Morten Munkvik). Podcasten er ingen fasit for hvordan læringsmålene skal tolkes, men skal bidra til refleksjon rundt læringsmålene i allmennmedisin.

Det beräknas att hälften av jordens befolkning lever idag tack vare Fritz Haber – och än idag är 2 miljarder människor helt beroende av hans upptäckter. Låter väl hur bra som helst. Nja, riktigt så enkelt är det. För Fritz Haber var lika mycket geni som monster. Med hemska avsikter använde han nämligen sin briljans och blev 1900-talets största ofrivilliga hjälte i processen! Stort tack till HelloFresh som gör podden möjlig. Missa inte att använda koden LEVAGOTT när du beställer din matkasse och då får du såklart upp till 925 kr rabatt på dina 4 första kassar. Signa även upp dig på deras nyhetsbrev! Även stort tack till ELON!

Ett år av social distansering och isolering har kostat på för många. För enskilda länder finns det många miljarder att vinna på en lycklig befolkning och bland entreprenörer sprudlar idéerna när det gäller att hitta lösningar framåt. Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Erik Wengström, professor Lunds universitet och Hanken Svenska Handelshögskolan Helsingfors Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Hillevi Busch, utredare Folkhälsomyndigheten Erik Borälv, utredare Vinnova Nasim Farrokhnia, Sverigechef Mindler Johan Carlsson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Disa Bergnehr, professor pedagogik Lord Richard Layard, ekonom och lyckoforskare  Per-Ove Hyseus Tekniker: Joel Löf Ekonomiekot Extra ekonomiekotextra@sverigesradio.se

En undersøgelse af knap en halv million mennesker bosat i Storbritannien har afsløret, at der er kritisk mangel på D-vitamin hos asiatiske folk. Blandt den sorte del af befolkningen er der også problemer med foruroligende lavt D-vitamin i blodet.

Följ med till den bulgariska elitens gamla semesterpärla som hamnade i fritt fall när folk drog. Och till Ungern, där familjer kan bli skuldsatta om de inte skaffar barn. Medverkande: Marin Kolk demograf vid Stockholms universitet, knuten till Institutet för Framtidsstudier.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Bjørn Godske og Thomas Djursing Overbefolkning er det første emne i ugens Transformator, for hvor vi i dag er 7,8 milliarder mennesker på kloden, spår prognoserne, at vi når op på mellem 9 og 11 milliarder, inden befolkningstallet topper mod slutningen af dette århundrede. Mens der hvert år bliver 30 millioner flere indbyggere på det afrikanske kontinent, vil den den lave fødselsrate i f.eks. Europa, Kina, Japan og Sydkorea til gengæld betyde op mod en halvering af befolkningen. Der er altså store demografiske omvæltninger i vente, hvilket kan føre til knaphed på ressourcer i Afrika og dermed endnu større migration. Brint – og hvor giver det mening, er det andet emne i podcasten. Danske virksomheder er med i kapløbet om at opskalere produktionen af grøn brint for at få prisen banket i bund, men skal vi så til at køre i brintbiler, eller giver det grønne brændstof mere mening på fly, færger eller i lastbiler? Links Nogle artikler kræver abonnement og er muligvis endnu ikke online Overbefolkning er et monster i klimakampen Kloden deler sig op i gamle og unge: Sådan vil verden forandre sig i dette århundrede Ekspert om faldende fertilitet: »Afrikanerne tvunget til at fravælge børn« Boom i grøn brint-produktion Njals Tårn: Kommune vil give tilladelse til nyt fundament England forbereder klimatopmøde - og åbner kulmine med landets største CO2-udledning Regeringen siger ja til ny gasledning til Lolland Studie fastslår: Tarmbakterier er vigtigere for vægttab end kost og gener

Europas befolkning blir allt äldre och det ställer andra krav på samhället. Men i Paris står leksaksbutikerna tätt och Sverige tillhör faktiskt de länder som är bäst förberedda för en ny tid. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent och Maria Stanfors, professor i Ekonomisk historia vid Lunds universitet med fokus på demografi.

Det här med barn i förhållande till klimatkrisen är en komplex nöt att knäcka. Vissa säger att det värsta vi kan göra för klimatet är att bli föräldrar, men stämmer det verkligen? Maria Soxbo och Emma Sundh vänder och vrider på barn & klimat-frågan och snackar allt från ohållbara nyköpsnormer bland småbarnsföräldrar till befolkningsfrågan ur ett globalt perspektiv, rätten till preventivmedel och kraften som finns hos de som verkligen, verkligen vill utöka sin familj. Vi pratar också om barnens rätt att vara barn, samtidigt som de behöver få veta vad som händer med klimatet. I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?I #5: Barn, blöjor & befolkning pratar vi om barnens rätt till en vettig framtid, om att aldrig, aldrig ge upp när ens barn är i fara och hur vi som föräldrar kan ge nästa generation en smooth resa in i livet inom planetens gränser genom att vänja dem tidigt vid en hållbar livsstil. Vi får verktyg till klimatsnacket med kidsen med hjälp av Frida Berry Eklund som skrivit boken "Prata med barn om klimatet" och så tar våra egna barn över poddmikrofonerna för en stund.PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Hyber, som är en hyrtjänst för gravid- och barnkläder och andra barnrelaterade produkter. Hyber hjälper oss föräldrar att spara pengar, förrådsutrymme och att se oss själva som användare istället för ägare – hurra!MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mia Rej er på mange måder en lidt anderledes profil på det danske landshold. Hun debuterede sent, og hun har ikke mange A-landskampe på sit CV. To alvorlige skader har sat hende tilbage undervejs. Så det er først nu i en alder af 30 år, at hun er med i den danske trup før en slutrunde. Undervejs har hun formået at være en afgørende brik i udviklingen af København Håndbold, samtidig med at hun uddannede sig til cand.merc.jur. Mia Rej er altid med for at gøre en forskel. I denne samtale med Mediano Håndbold hører vi om hendes besættelse af VM i 1997 i Tyskland, om at komme til København Håndbold og om hendes vej til det danske landshold. Undervejs punkterer hun en ellers sejlivet myte om Claus Mogensens mod og kreativitet. Og så fortæller hun om hendes og landsholdets indgang til det forestående EM. Gæst: Mia Rej Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland*

I veckans avsnitt nystar Jennifer och Julia upp ett gammalt fall som tidigare diskuterats: mordet på Kim Wall och nya detaljer som nu avslöjats. De pratar också om Finlands brist på barn och en hållbar befolkning. Veckans hype är definitivt uttrycket "fast furniture". Men vad betyder det egentligen? Ta reda på detta och mycket mer genom att lyssna här!

Smittspridningen av coronaviruset ökar i Afrika, samtidigt varnar forskare för att åtgärderna för att förhindra smittan i många länder kan få betydligt allvarligare konsekvenser än covid-19. Det har rapporterats mycket om coronapandemin i Europa, USA och flera andra delar av världen. Men en kontinent vi kanske inte hört lika mycket om det är Afrika. Hur ser smittspridningen av SARS-Cov-2 ut i de afrikanska länderna? Vilka konsekvenser har pandemin fått? Och den dagen vi har färdigutvecklade vaccin på plats, hur ser möjligheten ut för de allra fattigaste länderna att tidigt få tillgång till dem? Medverkande: Niklas Zachrisson, som bevakar Afrika för Sveriges Radio i sommar. Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. Frederik Kristensen, som jobbar i ledningen för nätverket Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, CEPI. Programledare: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Han är svensken som vann nordkoreanernas förtroende och tilläts köra runt på egen hand när han hjälpte landets jordbrukare. Vilka slutsatser drar Sven Erik Johansson efter att ha tillbringat nästan tio år i världens mest slutna land? Har du tips eller synpunkter på det som tas upp? Kontakta oss då gärna på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

År 2009 utlyser WHO en pandemi, den första på 41 år. Ett virus sprider sig över jorden, snabbt. Vårdcentraler förbereder sig för den kommande katastrofen och vaccinationstrycket är enormt. Över två miljarder människor flyger varje år på jorden och en sjukdom kan sprida sig mellan kontinenter inom loppet av några få timmar. På en vårdcentral i Farsta förbereder man sig för den kommande katastrofen. Dokumentären gjordes 2010 av Martin Johnson. Slutmix: Fredrik Nilsson. Producent: Håkan Engström.

Ældgamle dansk-slesvigske bånd blev revet over med freden i Wien i oktober 1864, hvor en million mennesker og den rigeste tredjedel af landet gik tabt. Katastrofen var et regulært identitetschok for danskerne og trak dybe spor i det politiske liv i form af et voldsomt demokratisk tilbageslag.Det danske mindretal i Slesvig blev sat under hårdt pres fra tysk side og måtte kæmpe for at bevare sin identitet. Efter udbruddet af første verdenskrig i 1914 måtte tusindvis dansksindede sønderjyder kæmpe på tysk side. Men krigen åbnede også for nye muligheder vedrørende Nordslesvig, og da Tysklands nederlag stod klart, var en genforening med Danmark inden for rækkevidde.Kongerækken hos Politiken Histories podcastserie om Sønderjyllands historie og Genforeningen i 1920 er blevet til i samarbejde med Folketinget.OBS: I udsendelsen fremgår det, at Kongerækken hos Politiken Historie skal optræde med et foredrag på Christiansborg grundlovsdag 2020. På grund af coronakrisen er arrangementet udskudt til et senere tidspunkt.

Hör om jakten på den perfekta befolkningen, som sträcker sig ända in i livmodern. Gravida Xiao Mei gömmer sig för att slippa tvångsabort, befolkningskurvan lutar åt fel håll och de som kämpar för fler barn betalar ett högt pris. Programledare: Hanna Sahlberg Producent: Ivar Ekman Tekniker: Marie Persson och Joel Löf Tack till Peng Han för hjälp med musikval. Musik ur: Yangtaoyuanr av Dou Wei  och Buyiyangyuedui  Canglangxing  av Zhaozeyuedui . Det perfekta Kina detperfektakina@sverigesradio.se

Statlig speed-detjning, robotar på äldreboenden och öppnare gränser är några sätt som Japan försöker lösa problemen med sin åldrande befolkning. Japans befolkning minskar med en halv miljon om året eftersom det föds så få barn. Om ett sekel är invånarna sannolikt inte ens hälften så många som dagens 126 miljoner. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff sänder från Tokyo tillsammans med migrationskorrespondent Alice Petrén och ungkorrespondent Caroline Kernen. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Bulgariens befolkning försvinner en bidragande faktor är att unga människor flyttar därifrån. De kan inte ens föreställa sig hur det var innan Berlinmuren föll, säger statsvetaren Daniel Stefanov. Mina mor- och farföräldrar har berättat om kommunismen, säger sextonåriga Anna i Sofia. Hon vill plugga i Nederländerna, eller i Storbritannien om inte brexit ställer till det. Hon ser sina möjligheter i Bulgarien som begränsade. Det är snart trettio år sedan Berlinmurens fall, då länderna i sovjetiskt styrda östblocket blev självständiga på riktigt. Försvarspakten Warszawapakten avskaffades och många av länderna valde istället att gå med i Nato. Trots god ekonomisk utveckling och låg arbetslöshet håller Bulgarien bokstavligen på att försvinna. Landet har den snabbaste befolkningsminskningen i världen. Det beror på utflyttning av unga och dålig vård, säger Daniel Stefanov, statsvetare. Maria Persson Löfgren, Sofia maria.persson_lofgren@sverigesradio.se

På torsdag ventes et flertal i Folketinget at sende endnu flere danske soldater til Mali. Samtidig eskalerer vreden i Malis befolkning over udenlandsk militærs tilstedeværelse i landet. Der er jævnligt protester mod FN-tropperne, og for lidt over en uge siden blev en FN-lejr angrebet og biler brændt af.

Vi gästas av författaren, föreläsaren och digitaliseringsstrategen Mattias Beijmo. I en djupintervju med Didrik berättar Mattias om hur han gick från att koda hemsidor i ett kostymförråd till att volontärarbeta under flyktingkrisen i Syrien, där hans möten med människor på flykt mynnade ut i boken "De kan inte stoppa oss" om den nya digitala vapenindustrin. Vilka digitala vapen har redan en nation som Sverige i sin arsenal, och hur säkra kan vi vara på att de inte kommer att användas mot befolkningen?

Tisdag betyder nytt rykande färskt avsnitt av Collegelivet!Caesar har varit i Honolulu i tre dagar, bott i Waikiki och spelat 2 matcher. Isac har bland annat haft bortamatch i Vermont. Detta och mycket mer pratar vi om i dagens avsnitt, varmt välkommen!Hitta dina nya grymma träningskläder på: www.divinasports.se Skicka frågor för vårt nästa avsnitt Q/A till collegelivet@gmail.com eller i Instagram DM till @collegelivetpoddFölj @collegelivetpodd på Instagram för uppdatering i bilder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Malmö om bland annat vattenrening, att världens befolkning ökar och att Sverigedemokraterna utesluts från samtal om gängkriminalitet. Programledare: Sofie Ericsson

Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år. Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus. Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).

FRP, Høyre, pr-taktikk, surfe meningsmåling, ord, uttrykk, overskrifter i medier, politikken handler om skattelette for rike, privatisering av offentlige goder, økte forskjeller, selger bort norge til høystbydende, endrer sin politikk for å beholde regjeringen, fordeling av goder, tjenester og byrder skaper klasseforskjeller, Norges befolkning «eier» norge, ikke la sittende høyre-regjering selge norge, profitt, lønnsomhet, hva med verdier?

Stram Kurs-formand Rasmus Paludan, Dansk Folkepartis Peter Skaarup og Pia Kjærsgaard og flere andre debattører taler om en 'udskiftning' af den danske befolkning. Hvad betyder det, og vil det ske i fremtiden? En lytter undrer sig over, om der virkelig var over 100.000 mennesker på Bornholm under det årlige Folkemøde. Og så afgør vi én gang for alle, om det er Dansk Folkepartis Kristian Thulesen Dahl eller De Radikales formand Morten Østergaard, der har ret i en diskussion om den danske udviklingsbistand. Vært: Camilla Stampe.

I dag sætter udfordringer med klimaet, FN’s verdensmål for bæredygtighed og ikke mindst et folkekrav - som især kommer fra de unge - et stort spørgsmålstegn ved vores nuværende fødevareproduktion. Måske står vi på tærsklen af en ny revolution, hvor det er fødevarevidenskaben, som den på KU FOODS, der skal komme med løsninger til at kunne brødføde en stigende befolkning på en bæredygtig måde, så kloden kan følge med.Fødevarevidenskabens historie – Revolutionen fra Frederiksberg, del 2 er produceret af Københavns Universitet, Institut for Fødevarevidenskab (FOOD)

Terrorn i Christchurch har fört dess invånare samman och allt fler historier om hjältemod kommer nu fram. Skarp kritik riktas nu mot Boeing efter flygkraschen i Etiopien eftersom flera plan av samma modell tros ha haft samma tekniska problem som eventuellt har orsakat kraschen och så avslutas skidskytte-VM i Östersund i dag där Sverige åter har goda chanser till medalj. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Ring P1 från Sundsvall om bland annat regeringsbildningen, Jemen och jordens befolkning. Programledare: Täppas Fogelberg

Der foregår en meget hård konflikt med mellem EU og den polske regering omkring brud på den polske grundlov og de polske borgeres retssikkerhed. En konflikt der kun lader til at blive værre. Alligevel er polakkerne traditionelt blandt nogle af de mest EU-venlige befolkninger i Europa. Hvordan hænger det sammen? Og hvad tænker de polske borgere om deres særlige forhold til EU? Det har lektor i politik ved universitet i Krakow, Natasza Styczynski set nærmere på.

Denne gang er der ikke et fuldblodigt afsnit af Revolution og Bajer.

Norges befolkning blir stadig eldre, og allerede de neste ti årene slår eldrebølgen over oss. Vi spør økonomiprofessor Lars Calmfors hvilken påvirkning dette vil ha på pensjonssystemet vårt.

Hvorfor tror omkring halvdelen af den amerikanske befolkning ikke på, at global opvarmning er menneskeskabt, når næsten alle forskere i verden siger, at det er et faktum? Hør om forskningsskepsis i Perspektiv.Rundt omkring i verden er folk - og nu også toneangivende beslutningstagere - skeptiske over for den videnskabelige fakta, som forskere kommer frem til via deres omfattende undersøgelser og forskning. Og det nytter ikke noget bare at hælde flere fakta i hovedet på skeptikerne.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Hur ska färre i yrkesarbetande ålder kunna försörja fler äldre framöver? Det diskuterar Jakob Forssmed (KD) och Mattias Karlsson (SD) i denna specialversion av Veckomagasinet. I tre program har Vetandets värld i serien Det goda åldrandet tagit upp utmaningar den åldrande befolkningen medför och hur de skulle kunna lösas. Nu är det dags att ta frågorna till politikerna. De två partier som får representeras i denna av våra fyra valsatsningar är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Med i studion finns också folkhälsoprofessorn Karin Modig. Lyssna gärna också på våra tidigare diskussioner: Den mellan S och L som gällde skolan och den mellan M och V som handlade om stressen i arbetslivet. Senare i vår kommer en fjärde valsatsning från Vetenskapsradion. Då handlar det om hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle och diskussionen hör du i vårt miljöprogram Klotet. vet@sverigesradio.se

Hvis du går og døjer mere og mere med at se ting på afstand, så er du langt fra alene. Antallet af mennesker over hele verdenen, der udvikler nærsynethed, stiger nemlig i disse år. I år 2000 var 23 pct. af alle mennesker nærsynede, i 2010 var det 28 pct. og i 2050 estimeres det, at 50 pct. af alle mennesker vil være nærsynede. Men hvorfor bliver vi i stigende grad nærsynede, og kan vi gøre noget for at forhindre det? Det har praktikanten Martin Blicher kontaktet Kristian Lundberg, der er læge og forfatter til en ph.d. afhandling om netop nærsynethed, for at få et indblik i.

Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur. Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige.Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren.Programledare är Urban Björstadius.

Göran Everdahl: Swedenborg gör come back. Jessika Gedin: Tillbaka till naturen. Johan Hakelius: Yrkeströtthet bakom imploderande befolkning. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Finns det nåt gemensamt mellan borgåbon Emma och uleåborgsbon Jari förutom att de båda två ogillar att skida, älskar glass och lider av diabetes typ 2? Ja den typen av frågor kan i princip komma fram då man sysslar med att söka gemensamma nämnare i den vetenskapsgenre som kallas för epidemiologi. Här får du höra om detektivarbetet att undersöka förekomst av och riskfaktorer för olika folksjukdomar. Specialforskare Markku Peltonen som är chef för enheten för folksjukdomar- epidemiologi och förebyggande på institutet för hälsa och välfärd intervjuas av Ulrica Fagerström.

Vetenskapsradion Forum besöker den här veckan Sörfjärden, ett idylliskt sommarstugeområde vid Norrlandskusten med golfbana, camping och kilometerlång sandstrand. Ofta hör vi att landsbygden avfolkas och att allt fler flyttar in till städerna, men i Sörfjärden liksom i många andra sommarstugeområden så sjuder det av liv. Många tillbringar de flesta av årets helger och större delen av sommarhalvåret i sommarstugan. Det innebär att sommargästerna ställer stora krav på kommunal service, samtidigt som de betalar sin skatt i hemkommunen. Många landsbygdskommuner har dålig ekonomi och skulle vinna på om människor kunde skriva sig och betala skatt i flera kommuner. Det säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet, som medverkar i dagens program.I serien om historiens främsta musikaler berättar musikvetaren Bertil Wikman den här veckan om en formidabel succé - Sound Of Music. Programledare är Urban Björstadius.