Podcasts about Elin Ekblom Bak

Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal. Samtal om rörelse och vilaDet innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal. Vill nå de som behöver det mestMen distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. Anpassade samtal på jobbetAndra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet. – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Tips för alla typer av behovI programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Stockholm is a city with active people with a lot of running, cycling and going to the gym. In this episode, Maria and Philip invite the Professor of Sports Science, Elin Ekblom Bak, to talk about different aspects of physical activity, public health and the importance of exercise. They also talk about how the sports movement plays an important role in Swedish society and affects public health not only physically, but also how it has an important social function in keeping society together.Elin Ekblom Bak is a professor at the Swedish School of Sport and Health Sciences. In fact, she was appointed professor on the same day as the recording! Besides being a professor she is very active herself, she has been a professional football player and is now a football coach in the local club on a voluntary basis. She has also been a football commentator in TV. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kallas för aktivitetsparadoxen. Vi grottar i fenomenet med forskaren Elin Ekblom Bak.En studie som kom 2018 visade att svenskarnas kondition är sämre än den varit på 20 år. Den har sjunkit med 10,8 % i hela befolkningen. Och ännu värre: andelen med hälsofarligt låg kondition ökade från 27 till 46%. Riskerna med sämre konditionLåg kondition skapar en massa problem för oss. Vi sover sämre, får svårare att lära oss saker. Dessutom risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.Kontorsråttor har bättre kondition - varför?Man skulle kunna tro att folk som jobbar på kontor - alltså sitter stilla en stor del av arbetsdagen - ligger sämst till här. Medan byggjobbare och anställda inom vården som ändå rör på sig mycket på jobbet, skulle ha bättre kondition. Men så är det inte.Vi frågade Elin Ekblom Bak som är forskare i folkhälsa och fysisk aktivitet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, hur det här kan komma sig.Lågintensiv aktivitet på jobbet utan återhämtningDet har visat sig att fysisk aktivitet vi ägnar oss åt på jobbet inte ger samma hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Det vi gör på jobbet har vi inte valt själva, det är ofta lågintensivt och mer slitsamt över tid jämfört med ett träningspass vi ägnar oss åt under en kort stund på fritiden för att sedan återhämta oss.Dessutom, har man varit väldigt aktiv under dagen orkar man kanske inte träna på fritiden.Så även om vi pratar mycket om kontorsarbetare som behöver röra på sig istället för att bara sitta still, kanske vi borde prata mer och oftare om hur man kan stötta den fysiska hälsan i praktiska yrken.Pauser och roterande arbetsuppgifterPauser kan hjälpa. Praktiska yrken består ofta av en stor mängd låggradig aktivitet och för lite effektiv vila. I vissa verksamheter har man testat att rotera arbetsuppgifter med gott resultat.Till syvende och sist behöver alla insatser för den fysiska hälsan anpassas för varje verksamhet och varje individ för att det ska bli bra. I Danmark har man forskat på "guldlocksprincipen", vad som är just right. Som sopåkare som växlar att köra bilen med att dra tunnor. Och förskolepersonal som under utevistelse varvar stående och gående med pulshöjande övningar tillsammans med barnen.Om medelålders personer bara ägnade 10 minuter per dag åt fysisk aktivitet skulle tusentals dödsfall kunna undvikas varje år. Så vi vet att fysisk aktivtitet är viktigt, men hur mycket ska en arbetsgivare styra?För att genomförandet ska lyckas behöver det finnas ett inslag av delaktighet och frivillighet. Vi har tidigare poddat om en hemtjänstenhet i Halmstad där man tredubblade frisktalen på ett år genom personliga och frivilliga handlingsplaner för hälsa. Ett annat exempel ur verkligheten är Södertälje kommun som minskade sjukfrånvaron genom att införa enklare träning som arbetsuppgift.Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar om vikten av motion. Den här veckan har vi valt en som handlar om att motion bidrar till bättre hjärnhälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har säkert hört att man inte borde sitta så mycket, men varför? Och att man borde röra på sig mer, men vilka effekter kan man egetligen räkna med då? Kommer de bums eller tar det lång tid? Och är det lika bra för alla att röra på sig mer? Elin Ekblom Bak är lektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet, och hon har undersökt svenskarnas kondition och rörelsemönster.Jag bjöd in henne till studion för att prata om mitt och ditt sittande, om vilka negativa konsekvenser det får för vår kondition, om den hälsoklyfta som blir allt tydligare mellan olika grupper i samhället och de enskilt starkaste faktorerna för att ha en god hälsa och leva ett långt liv.Ekblom Baks rekommendationer:Momo eller kampen om tiden : en sagoroman - Michael EndeHistorietidningarLars Keplers deckarserie“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så? – När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. Länk till konditionstestProgramledare: Stina Näslund.Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.Producent: Shang Imam.

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak. I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie. -Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll. Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen. Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Hälsoeffekterna av att spela golf visar bland att att golfspelare lever i genomsnitt fem år längre än jämförbara grupper som inte spelare golf. På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm har man gått igenom befintlig forskning i ämnet. - Jag kan faktiskt inte komma på någon annan aktivitet som när man ska slå ut första slaget så har man mellan två och en halv till fyra timmars promenad framför sig, säger Elin Ekblom Bak, docent på GIH och ansvarig för studien. Att få gemene man att regelbundet ta så långa promenader är inte lika lätt. Under en golfrunda går man i snitt mellan 11 000 och 15 000 steg. Men att regelbundet spela golf två till tre gånger i veckan är inte bara en promenad. Vid de längre golfslagen aktiveras musklerna i hela kroppen, samtidigt som man tränar såväl balans som koncentration. - Det mest anmärkningsvärda är ju att de flesta golfare går ju inte ut för att motionera. Man går ju ut för att man tycker det är kul. Och det tror hon också är nyckeln till att få fler att motionera, oavsett om det sker på golfbanan eller någon annanstans. - Gör det du tycker är kul för det kommer du att fortsätta göra varje vecka, varje månad i resten av ditt liv. Det där gymkortet och löpbandet - nej! Det spelar ingen roll om det är lite mer intensivt, lite mer belastning på hjärtat eller lite mer hög energiomsättning, för det där kommer  inte vara bestående. Du måste hitta din grej, säger Elin Ekblom Bak.

Boken heter "Långvarigt stillasittande - En hälsofara i tiden?" och gäst är författaren Elin Ekblom Bak.Forskning har visat att det finns samband mellan dagligt långvarigt stillasittande och ohälsa i flera olika aspekter. Det kluriga med långvarigt stillasittande är att det inte, som många tror, handlar om utebliven motion och träning i första hand. Många tror att lösningen för att motverka långvarigt stillasittande handlar om att motionera en timme på kvällen efter jobbet, men det är lite av en tankfälla. För vad dagligt långvarigt stillasittande handlar om (för många av oss) är att vi sitter stilla i alldeles för många timmar i sträck när vi jobbar. Arbetsdagarna flyter på när vi sitter framför våra skärmar och plötsligt har flera timmar passerat utan att vi rest på oss en enda gång. Det dagliga långvariga stillasittandet bör därför ses som ett separat beteende i förhållande till motion och träning, och för att få bukt på problemet behöver vi titta närmare på just de timmarna när stillasittandet sker.I programmet pratar vi bl.a. om varför dagligt långvarigt stillasittande är ett problem. Vi pratar om varför dagligt långvarigt stillasittande är ett parallellt spår i förhållande till motion och träning. Och vi pratar om vad vi kan göra för att minska vårt dagliga långvariga stillasittande. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karolina Celinska och Janna Olzon drar igång sin Coronakarusell efter sommaruppehållet och undrar hur det ska bli när snö och slask inte gör det lika kul att vara ute längre. Hur ska en hålla sig igång när kylan kommer? Pandemin påverkar ju allas hälsa. Jobbar du hemma har vardagsmotionen som vägen till och från jobbet, försvunnit. Och inte är det många som vågar sig till gymmet i denna tid. - Via olika steg- och hälsoappar kunde vi se en dramatisk nedgång av människors aktivitet över hela världen under ett dygn i mars, säger Elin Ekblom Bak, docent och doktor i fysiologi vid GIH med inriktning på folkhälsa. Att inte kunna röra sig som man vill gäller alla för närvarande, det är unikt. Hur tänker Elin kring yttre förutsättningar och inre motivation i förhållande till att ha nedsatt rörelseförmåga? Måste man alltid träna? Och vad innebär det att vara mentalt aktiv eller mentalt passiv? Peter Ojala, kollega till Karro och Janna men också elitidrottare, vågar sig inte till gymmet längre. Istället tar han sig ut och rullar varje dag cirka 4 mil. - Det tar två timmar och jag mår så himla mycket bättre efter det. Hans inre motivation handlar framförallt om att slippa smärtan, det hjälper träningen med. Peter tipsar också om Parasportförbundets nysläppta app https://para-me.se/, via den kan du hitta var i landet du kan träffa andra och träna ihop.

I det här avsnittet går vi igenom hur det gick för oss med testerna från Bästa träningen som vi gjorde efter att vi intervjuade Elin Ekblom-Bak i avsnitt 42.   I och med den rådande värmeböljan har Maria fått ett återfall och råkat ladda ner lite nya väderappar.....  Lyssnarfrågan handlar om ifall träning är färskvara och Jessica berättar om en helt nypublicerad studie från hennes kollegor på KI.   Länkar:  Testerna från Frisk utan flum:  https://www.youtube.com/watch?v=AG7jyCzzw5I Testerna från Bästa träningen:  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hur-valtranad-ar-du Ny publikation om långvarig träning:  https://nyheter.ki.se/langvarig-konditionstraning-paverkar-geners-aktivitet-i-musklerna?_ga=2.210319701.1135958871.1592928256-1101747279.1592928256 Maria testar axelrörlighet Maria gör hopptestet

http://fortasana.libsyn.com/ I det här avsnittet har vi bjudit in Elin Ekblom Bak, docent i Idrottsvetenskap vid GIH i Stockholm och aktuell som en av forskarna i programmet Bästa träningen på SVT. Innan vi låter Elin berätta om hur det står till med svenskarnas träningsvanor, om alla måste träna lika mycket och om det går att kora den bästa träningen delar vi med oss av våra värsta träningsminnen.   Lyssnarfrågan handlar om ifall det är nyttigare att gå än att simma, cykla eller röra sig på annat sätt.  Länkar:  Artikel med olika rörelsemönster:  https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0232210 Tester, SVT:  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hur-valtranad-ar-du

Det blir populärvetenskap i Motionspodden den här gången. Podden gästas av den tidigare landslagsspelaren i fotboll, Elin Ekblom Bak, som idag är docent och högskolelektor i idrottsvetenskap på GIH. Samtalet kretsar bland annat kring hennes egen Ekblom Bak-metod, längtan efter fotboll och kondition som färskvara.

Elin tillhör enheten för fysisk aktivitet och hälsa på GIH. Kan inte bli en bättre start på det nya året med ett samtal om just hälsa. Vi pratar om vad forskningen säger om vår hälsa och aktivitet idag. Hur ser våra vanor ut idag jämfört med förr. Träning och psykiskohälsa. Skolidrott. Vi pratar även lite om den otroligt hypade filmen, Game changers, vad sa egentligen Elins kolleger när hon frågade dem om filmen???

Hälften av Sveriges befolkning har hälsofarligt dålig kondition. Med det menas att man inte klarar att gå en rask promenad mer än tio minuter utan att stanna. Möt forskaren på GIH som gjorde undersökningen med det sensationella resultatet men som också vet vad man skall göra åt problemet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De senaste åren har jag fascinerats alltmer över hur illa ställt det är med folkhälsan i Sverige. Lite krasst kan man säga att vi har två läger där den ena, lilla, delen är hyperaktiv och rör på sig mer än vad man gjorde förr i tiden. Men den andra delen som är klart övervägande växer allt mer och värdena blir sämre och sämre för varje år. För att reda ut läget i Sverige och för att se om mina iakttagelser stämmer har jag bjudit in Elin Ekblom Bak som är docent i Idrottsvetenskap med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Elin är dessutom före detta fotbollsproffs och har spelat i 4 Stockholmklubbar samt även i spanska RCD Espanyol och kommenterar även fotbollsmatcher i TV. I dagens avsnitt pratar vi om syreupptagningsförmåga som är den grundläggande komponenten i vår kondition. Vad är det för något och varför ska jag bry mig? Vi pratar om riskerna med stillasittande och hur man istället kan tänka på ökad vardagsrörelse och hur vi påverkas av vår kondition på vår fritid och i vårt arbete. Att kondition faktiskt påverkar vår hjärnhälsa och att en bra kondition är ett av våra starkaste skydd mot många av största folksjukdomarna hjärtkärlsjukdom, demens, diabetes typ 2 och övervikt. Dela gärna det här avsnittet med dina vänner och fundera på hur du själv rör på dig idag och se om du kanske kan lura dig själv eller dina vänner att röra på dig lite mer framöver? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De senaste åren har jag fascinerats alltmer över hur illa ställt det är med folkhälsan i Sverige. Lite krasst kan man säga att vi har två läger där den ena, lilla, delen är hyperaktiv och rör på sig mer än vad man gjorde förr i tiden. Men den andra delen som är klart övervägande växer allt mer och värdena blir sämre och sämre för varje år. För att reda ut läget i Sverige och för att se om mina iakttagelser stämmer har jag bjudit in Elin Ekblom Bak som är docent i Idrottsvetenskap med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Elin är dessutom före detta fotbollsproffs och har spelat i 4 Stockholmklubbar samt även i spanska RCD Espanyol och kommenterar även fotbollsmatcher i TV. I dagens avsnitt pratar vi om syreupptagningsförmåga som är den grundläggande komponenten i vår kondition. Vad är det för något och varför ska jag bry mig? Vi pratar om riskerna med stillasittande och hur man istället kan tänka på ökad vardagsrörelse och hur vi påverkas av vår kondition på vår fritid och i vårt arbete. Att kondition faktiskt påverkar vår hjärnhälsa och att en bra kondition är ett av våra starkaste skydd mot många av största folksjukdomarna hjärtkärlsjukdom, demens, diabetes typ 2 och övervikt. Dela gärna det här avsnittet med dina vänner och fundera på hur du själv rör på dig idag och se om du kanske kan lura dig själv eller dina vänner att röra på dig lite mer framöver? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I premiäravsnittet av Sundare, smartare Sverige med Mats Sundin är Elin Ekblom Bak, docent och doktor i fysiologi vid GIH med inriktning på folkhälsa.  Samtalet handlar om statusen på svenskarnas kondition, hur vi kan förbättra den och vilka utmaningar vi står inför.

Wille och Jacob tittar tillbaka på året som har gått och diskuterar sina favoritavsnitt, ger er små uppföljningar kring vissa ämnen och blickar framåt mot kommande avsnitt under 2019. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Summering av 2018 00:01:31 Är lösgodis bättre än chips och kakor? 00:05:31 Fysisk aktivitet och stillasittande med Ulf Ekelund 00:07:06 Hur du urskiljer bra vetenskapsartiklar mot dåliga 00:09:48 Frågor om Tyngre Träningssnack på en högskoletenta 00:11:53 Praktisk idrottspsykologi med Daniel Ekvall 00:12:38 Betydelsen av lite variation i utförande under inlärning 00:16:42 Wille berättar att han gillar cykling 00:18:23 Summering av forskningen kring styrketräning 00:22:01 Pulsträning och olika intensitetszoner vid konditionsträning 00:25:24 Svårt att ordna gäster över sommaren 00:26:37 Behovet av att mäta exponering mycket bättre än vi gör idag 00:27:39 Vi kan inte ens lita på oss själva 00:33:05 Elin Ekblom Bak och det hon glömde ta upp kring absolut och relativ intensitet 00:39:25 Framtida avsnitt som redan är inspelade

Elin Ekblom Bak är högskolelektor i idrottsvetenskap, med inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet, på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Hon är också f.d. elitfotbollspelare som har representerat Sverige på A-landslag nivå. Elin är "Rösten från läktaren" för avsnitt 11 av #WagTheDogPodd som hade Karin Hägglund som gäst - https://soundcloud.com/wagthedog_podd/avsnitt-11-karin-hagglund Rösten från läktaren ger feedback - både ris och ros - på det senaste avsnittet samt kommer med tips och tankar kring hur podden kan bli bättre i framtida avsnitt.

Ett anrikt namn gästar Tyngre Träningssnack när Elin Ekblom Bak är med för att diskutera sin forskning på GIH. Elin är före detta fotbollsproffs och har både landskamper och SM-guld på meritlistan. I det här avsnittet diskuterar vi däremot främst hennes forskning kring fysisk aktivitet och hälsa. Du får bland annat höra om ett nyare submaxtest som är en förbättring av det klassiska åstrandtestet. På knappt 10 minuter får du en ganska bra uppskattning av en persons maximala syreupptagningsförmåga utan att personen behövt utföra någon maxprestation. Vi diskuterar hur man förbättrade det ursprungliga åstrandtestet och varför submaxtest är viktiga i många situationer. Efter det följer en diskussion kring fysisk inaktivitet och stillasittande. Vad vet vi om dess effekter och vilka frågor är det som man fortfarande söker svaret på? Avslutningsvis så får du höra om en ny studie där man fått tag i unik objektiv data på hur människors kondition och hälsa har förändrats sen 90-talet. Vad har verkligen hänt med människors kondition? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Counter Strike under Tyngre 7 00:02:06 Dagens gäst, Elin Ekblom Bak 00:04:22 Elitkarriär som fotbollsspelare 00:06:20 Elins uppväxt i en forskarfamilj 00:07:54 Utbildning som hälsopedagog och sen vidare mot forskning 00:10:30 Forskning och miljön på GIH 00:13:20 Ekbom-Bak testet, ett mer precist submaxtest än Åstrandtestet 00:15:52 Fördelarna med ett test för allmänheten som kräver lite utrustning och ansträngning 00:19:27 Jacob förklarar fel test 00:20:49 Elin förklarar Åstrandtestet 00:21:42 Problemet med Åstrandtestet och varför Ekblom-Bak är bättre 00:24:38 Maxpulsen är inte med i formeln för att uppskatta VO2max 00:26:31 Går det att göra bättre specifika formler för vissa subgrupper i befolkningen? 00:30:31 Varför standardiserar man kadensen? 00:32:57 Test i kilopond istället för watt 00:35:23 Gratis app för Ekblom-Bak testet 00:38:23 Stillasittande, fysisk inaktivitet, fysisk aktivitet och motion 00:41:03 Termen stillasittande är missvisande, det är brist på rörelse som är problemet 00:46:48 Vilka mekanistiska faktorer kan möjligen ligga bakom de negativa effekterna från inaktivitet? 00:49:40 Promota den lilla rörelsen istället för att varna för stillasittande? 00:57:50 Objektiva data på hur svenskarnas hälsa förändrats sen 90-talet 00:59:53 Ungefär 10 procents försämring hos gemene man 01:02:03 Prevention blir troligen viktigare för folkhälsan på sikt 01:04:46 Det kommer mer och mer av hälsoekonomiska beräkningar 01:09:06 Allmänheten lyssnar mer på hälsoforskningen idag jämfört med för 15-20 år sedan 01:11:01 Hur mycket har svenskarnas kondition minskat på gruppnivå? 01:15:47 Antalet som ligger väldigt lågt i kondition har fördubblats

Elin Ekblom Bak är högskolelektor i idrottsvetenskap, med inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet, på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Hon är också f.d. elitfotbollspelare som har representerat Sverige på A-landslag nivå. Elin är "Rösten från läktaren" för avsnitt 9 av #WagTheDogPodd som hade Peter Mattsson från Riksidrottsförbundet som gäst. Rösten från läktaren ger feedback - både ris och ros - på det senaste avsnittet samt kommer med tips och tankar kring hur podden kan bli bättre i framtida avsnitt.

Jenny testar cykelpendling. På pappret låter det ju som det enda rätta. Det blir 27 vackra, men också motiga kilometrar till jobbet med kollegorna Thomas och Emelie. Vi pratar stillasittande med Elin Ekblom Bak, som har forskat i ämnet. Hur får man till de där bensträckarna och rörelsepauserna på jobbet? Ska man få lov att kvittera ut kaffet mot burpees, är upphopp entrébiljetten till konfen och kostar utskrifterna en benböj styck? Häng med!

I andra avsnittet av Motionsklubben - med systrarna Kallur testar Jenny crossfit. Bland burpees, AMRAP och assault bikes letar hon efter papperskorgen (ja, det blir jobbigt). Sedan åker vi till anrika GIH och Elin Ekblom Bak, expert på folkhälsa och fysisk aktivitet med frågeställningen; rör vi oss tillräckligt?   

Vid måltiderna, på jobbet, i soffan, framför datorn. Många av oss sitter oss genom dagarna. Vissa försöker kompensera stillasittandet med en stunds träning på kvällen, men nu visar forskning att det är själva sittandet i sig som är problemet. Långa episoder av sittande har visat sig bidra till sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och till och med cancer. Dagens Kropp & Själ testar att resa sig från kontorsstolen och se vilken effekt det ger. Inom vissa yrken är den sittande arbetsställningen svår att göra något åt, men lastbilschauffören och författaren David Ericsson har hittat sina sätt för att köra arbetspass på 9 timmar. Gäster i studion är Örjan Ekblom, Elin Ekblom Bak som båda forskar i fysiologi vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, Helene Rundqvist, som forskar om cancer och fysisk aktivitet vid Karolinska Institutet och Wim Grooten, forskare i fysioterapi vid Karolinska Institutet.