Podcasts about idrottsh

Simon Mäntylä (@simon_mantyla) är en av Sveriges bästa CrossFittare genom tiderna och han har konsekvent varit uppe i toppen i uppemot ett decennium. Vår sport må vara ung men han tillhör definitivt det gamla gardet i vårt avlånga land bland de som regelbundet tävlar på den högsta nivån. Han är också CEO och Head Coach på sin egna skapelse VI Program, en grupp-programmering många CrossFittare idag använder framgångsrikt i sin egen träning.  I dagens avsnitt pratar vi om träningsupplägg för CrossFit och Funktionell Fitness. Hur har utvecklingen av våra träningsmetoder sett ut över tid? Vilka förmågor ställer vår sport/våra sporter krav på? Hur står sig olika träningsupplägg mot varandra och hur hänger det samman vad vi gör på träningsgolvet med våra resultat på tävlingsgolvet? Förbered dig på ett lagomt nördigt avsnitt med både teori och praktik in action! ———————------------------------------------------------------ Timeline för samtalet: 00:00 Intro/försnack 03:00 Presentation av gästen 09:20 Grundläggande kunskaper om träningslära och träningsupplägg: CrossFit och konventionell strength & conditioning 16:45 Simons origin story: vägen till livet som heltidscoach och professionell idrottare via Gymnastik- och IdrottsHögskolan och diverse tränaruppdrag 27:40 Hur förklarar Simon att han nått en så hög nivå på CrossFit-prestation men sedan också stannat där länge? 34:20 Går det att applicera den metod som funkat för Simon personligen på en bredare massa - både för prestationshöjning och livslängd i sporten? 40:20 Hur har utvecklingen av träningsupplägg varit i CrossFit över åren? Har uppläggen förblivit samma eller förändrats över tid? 46:00 Vad händer med CrossFit som sport nu när sporten mognat och prestationerna inte höjs lika mycket varje år? 52:00 Hur hänger specificiteten på träningsgolvet ihop med det vi gör på tävlingsgolvet? Hur specifikt bör vi träna i CrossFit? 58:35 Hur lång tid får träningen ta, om vi ska bli duktiga på CrossFit? Vad händer när vi tidskomprimerar vår träning till exempelvis EMOMs? 1:05:00 Vilka förmågor krävs för att vara bra på CrossFit 2024?  1:12:00 Hur står sig olika typer av träningsupplägg mot varandra? Hur mäter sig en grupp-template a la VI Program mot andra alternativ? 1:22:00  Utro/eftersnack/kom i kontakt med Simon ———————------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Simon Sociala medier: @simon_mantyla på Instagram VI-program: @vi_program på Instagram VI-program på nätet ———————------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare E-post: henrik@vagnhallencrossfit.se ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fråga Coach Valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023.Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Leder till depression och utmattning, kan vara dolt hälsoproblem hos kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Berättelsen om hur tidernas främsta gymnast blev ansiktet utåt för psykisk ohälsa bland elitidrottare. Simone Biles (född 1997) är en amerikansk gymnast.Efter en turbulent första tid i livet adopteras den 3-åriga Simone Biles av sin morfar i Texas. Ett par år senare, under en dagsutflykt med förskolan, finner hon sig förtrollad av redskapen och rörelserna i den lokala gymnastikhallen. När hon själv, på ren instinkt, går bort till barnavdelningen och lyckas kopiera de äldre gymnasterna står det snabbt klart att hon besitter en talang utöver det vanliga.Idag är Biles att betrakta som en gigant inom den artistiska gymnastiken. Med sina 7 OS-medaljer och 19 VM-guld har hon förändrat sporten i grunden. Men bakom framgångarna döljer sig länge ett okänt mörker.P3 ID om Simone Biles är en berättelse om naturbegåvning, uppoffringar och vilja. Det handlar också om en av idrottshistoriens mest omfattande övergreppsskandaler, psykisk ohälsa och att lära sig lyssna på sin inre röst.I avsnittet hörs bland annat Linn Nenzén, programledare och reporter på Radiosporten, och Göran Kenttä, idrottspsykolog och forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades 2023 av Studio OlgaLjudklippen i programmet är hämtade från dokumentären “Simone vs Herself”, IOC, NBC, WTHR, USA Gymnastics, Universal Sports, CBS, Al Jazeera, Sky News och Sveriges Radio.

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet. Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare. Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna. Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?Producent: Shang ImamTILLÄGG:Det har efter vår direktsändning framkommit att Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

”Vår viktigaste slutsats är att varje steg räknas.” Vad passar för just dig? En viktigt fråga när vi ska arbeta med att öka den fysiska aktiviteten som vi vet är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa. Ett samtal med Per Nilsson, rektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan och Charlotte Wåhlin, Ergonom/Leg. Fysioterapeut Region Östergötland från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. 

Leder till depression och utmattning. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist.Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist.MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

Det kallas för aktivitetsparadoxen. Vi grottar i fenomenet med forskaren Elin Ekblom Bak.En studie som kom 2018 visade att svenskarnas kondition är sämre än den varit på 20 år. Den har sjunkit med 10,8 % i hela befolkningen. Och ännu värre: andelen med hälsofarligt låg kondition ökade från 27 till 46%. Riskerna med sämre konditionLåg kondition skapar en massa problem för oss. Vi sover sämre, får svårare att lära oss saker. Dessutom risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.Kontorsråttor har bättre kondition - varför?Man skulle kunna tro att folk som jobbar på kontor - alltså sitter stilla en stor del av arbetsdagen - ligger sämst till här. Medan byggjobbare och anställda inom vården som ändå rör på sig mycket på jobbet, skulle ha bättre kondition. Men så är det inte.Vi frågade Elin Ekblom Bak som är forskare i folkhälsa och fysisk aktivitet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, hur det här kan komma sig.Lågintensiv aktivitet på jobbet utan återhämtningDet har visat sig att fysisk aktivitet vi ägnar oss åt på jobbet inte ger samma hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Det vi gör på jobbet har vi inte valt själva, det är ofta lågintensivt och mer slitsamt över tid jämfört med ett träningspass vi ägnar oss åt under en kort stund på fritiden för att sedan återhämta oss.Dessutom, har man varit väldigt aktiv under dagen orkar man kanske inte träna på fritiden.Så även om vi pratar mycket om kontorsarbetare som behöver röra på sig istället för att bara sitta still, kanske vi borde prata mer och oftare om hur man kan stötta den fysiska hälsan i praktiska yrken.Pauser och roterande arbetsuppgifterPauser kan hjälpa. Praktiska yrken består ofta av en stor mängd låggradig aktivitet och för lite effektiv vila. I vissa verksamheter har man testat att rotera arbetsuppgifter med gott resultat.Till syvende och sist behöver alla insatser för den fysiska hälsan anpassas för varje verksamhet och varje individ för att det ska bli bra. I Danmark har man forskat på "guldlocksprincipen", vad som är just right. Som sopåkare som växlar att köra bilen med att dra tunnor. Och förskolepersonal som under utevistelse varvar stående och gående med pulshöjande övningar tillsammans med barnen.Om medelålders personer bara ägnade 10 minuter per dag åt fysisk aktivitet skulle tusentals dödsfall kunna undvikas varje år. Så vi vet att fysisk aktivtitet är viktigt, men hur mycket ska en arbetsgivare styra?För att genomförandet ska lyckas behöver det finnas ett inslag av delaktighet och frivillighet. Vi har tidigare poddat om en hemtjänstenhet i Halmstad där man tredubblade frisktalen på ett år genom personliga och frivilliga handlingsplaner för hälsa. Ett annat exempel ur verkligheten är Södertälje kommun som minskade sjukfrånvaron genom att införa enklare träning som arbetsuppgift.Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar om vikten av motion. Den här veckan har vi valt en som handlar om att motion bidrar till bättre hjärnhälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har säkert hört att man inte borde sitta så mycket, men varför? Och att man borde röra på sig mer, men vilka effekter kan man egetligen räkna med då? Kommer de bums eller tar det lång tid? Och är det lika bra för alla att röra på sig mer? Elin Ekblom Bak är lektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet, och hon har undersökt svenskarnas kondition och rörelsemönster.Jag bjöd in henne till studion för att prata om mitt och ditt sittande, om vilka negativa konsekvenser det får för vår kondition, om den hälsoklyfta som blir allt tydligare mellan olika grupper i samhället och de enskilt starkaste faktorerna för att ha en god hälsa och leva ett långt liv.Ekblom Baks rekommendationer:Momo eller kampen om tiden : en sagoroman - Michael EndeHistorietidningarLars Keplers deckarserie“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi bjöd in Sebastian Edman som nyligen disputerat på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm inom området fibertyper i skelettmuskler. Man kan kort sagt säga att killen “skrivit boken” om muskelfibrer. Sebastian gör oss klokare på de olika fibertyperna och vad de har för betydelse och funktion inom idrott och träning. Mot slutet av podden gå vi även in på ämnet proteinsyntes, proteinintag och anabol signalering. Idag arbetar Sebastian som forskare på Karolinska Institutet. Länk till Sebastians doktorsavhandling: Skeletal muscle fiber types in man: With special reference to anabolic signaling and mitochondrial bioenergetics: http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1711869&dswid=8796 Länk till Sebastians kontaktuppgifter: https://staff.ki.se/people/sebastian-edman -- Följ Smartare Fitness på Instagram, Facebook, Youtube, TikTok och Twitter. Skriv upp dig på vår VIP-lista för gratis mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Du kommer även få reda på när vi släpper nya produkter först av alla. För mer från oss & för att köpa våra kosttillskott, gå in på smartarefitness.se

Filip Larsen är medicine doktor i fysiologi och forskar för närvarande vid Idrottshögskolan GIH i Stockholm (där han även undervisar). Med hjälp av Filips breda kunskap lär vi oss om kroppen signaler kopplat till träning. Hur ska man tyda puls? Vad gäller kring återkomst till träning efter COVID? Vad är egentligen tecken på överträning? Mycket matnyttig information och ett väldigt trevligt samtal!    Veckans Sponsorer: CURA https://curaofsweden.com/se/  25 % rabatt på hela sortimentet med koden Spring25 Saucony Sverige  Apohem Apohem.se     

Ett samtal om yoga, vad den gör med vår psykiska och fysiska hälsa – och hur man forskar om yoga. Sara Hoy är yogalärare, folkhälsovetare och doktorand vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Karin Hägglund är flerfaldig svensk och nordisk mästare i karate. Hon jobbar på Gymnastik- och Idrottshögskolan med ett forskningsprojekt om hållbart ledarskap. Livet var på topp och hon levde med sin livs kärlek Peter, när cancerbeskedet kom och krossade alla framtidsplaner. De hade levt tillsammns i tio år och två år senare dog Peter. Karin bearbetade sorgen genom att skriva och år 2019 debuterade hon med boken Så skilde döden oss åt. Idag föreläser hon om hur man kan lära sig att möta sina känslor och hitta sin inre drivkraft för att bli hållbar genom livet. Webb: www.soluretpod.se Spotify: https://open.spotify.com/show/3BtUwKV02nz0KWciY3ffrl?si=9OGdtn0AQi65xMsDqNbtOw iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/soluret-pod/id1257407433?mt=2 Acast: https://www.acast.com/soluretpod

I dagens avsnitt träffar jag Karin Hägglund. Karin är aktuell med boken Så skilde döden oss åt - mardrömmen cancer mitt i livet. En bok som handlar om hur hon vid trettiotvå års ålder förlorade sin dåvarande man i cancer. Boken handlar om deras sista tid tillsammans och året efteråt. I det här samtalet pratar vi om hur Karin tog sig igenom den tuffa tiden efter att hennes man gått bort, om self-compassion och såklart lite om hur vi förhåller oss till coronaläget just nu. Vi pratar också om hur vi kan navigera i tider av kris eller stor förändring.  Mer om Karin: Karin är även folkhälsovetare och föreläsare. Hon jobbar just nu med ett forskningsprojekt inom hållbart ledarskap på Gymnastik -och Idrottshögskolan. Karins hemsida: https://karinhagglund.com/omkarin/ Podden på Instagram: https://www.instagram.com/enkaffemedvogel/ Anna Vogels hemsida: https://www.byannavogel.se/

David Eberhard träffar Magnus Lindwall, professor i psykologi på bland annat Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Man kan inte bli frisk och lyckligare genom att tänka positivt, menar han, och slaktar all populärpsykologi om positivt tänkande. Tyvärr är det enligt Magnus Lindwall inte riktigt så enkelt att bli lycklig och må bra. Men det finns en del råd som faktisk har forskning bakom sig, som han också delar med sig av i avsnittet. 

Så fungerar "Mer och Mindre"-programmets föräldrakurser med världsrekord i viktminskning för barn med fetma. Dessutom om varför inte mer motion gör att överflödskilon rasar. Peter och Anna (fingerade namn) fick höra av barnavårdscentralen att dottern Emma var överviktig i treårsåldern. De erbjöds att gå föräldrakursen Mer och Mindre som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet. De fick mängder av tips från andra föräldrar och kursledarna som gjort att viktökningen stoppats och deras dotter idag älskar att sporta. Paulina Nowicka som är professor i kostvetenskap vid Uppsala Universitet berättar att en ny studie dragits igång i Stockholm och på Mallorca och Rumänien för att undersöka effekten av en kurs för föräldrar till överviktiga barn redan i tvåårsåldern kompletterat med en stödjande app som heter Ministop. Resultat väntas 2022 och kan bli EU-standard. Erik Hemmingsson som är överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm svarar på frågan om motion och fetma. Det krävs ändrad kost för att gå ned i vikt för de allra flesta, endast mer motion räcker ej, men däremot kan motion förebygga övervikt och de som redan har fetma kan motverka de flesta följdsjukdomarna som hjärt-kärlsjukdom, diabetes mm om det rör sig dagligen så att de blir svettiga, även med vardagsmotion. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I dagens avsnitt gästas vi av Lasse (lektor vid Gymnastik och Idrottshögskolan, samt Saras sambo) för att diskutera kost för den aktive. Tillsammans svarar vi  på lyssnarfrågor och ni får ta del av Lasses 5 i topp lista om kostprioriteringar.

De senaste åren har jag fascinerats alltmer över hur illa ställt det är med folkhälsan i Sverige. Lite krasst kan man säga att vi har två läger där den ena, lilla, delen är hyperaktiv och rör på sig mer än vad man gjorde förr i tiden. Men den andra delen som är klart övervägande växer allt mer och värdena blir sämre och sämre för varje år. För att reda ut läget i Sverige och för att se om mina iakttagelser stämmer har jag bjudit in Elin Ekblom Bak som är docent i Idrottsvetenskap med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Elin är dessutom före detta fotbollsproffs och har spelat i 4 Stockholmklubbar samt även i spanska RCD Espanyol och kommenterar även fotbollsmatcher i TV. I dagens avsnitt pratar vi om syreupptagningsförmåga som är den grundläggande komponenten i vår kondition. Vad är det för något och varför ska jag bry mig? Vi pratar om riskerna med stillasittande och hur man istället kan tänka på ökad vardagsrörelse och hur vi påverkas av vår kondition på vår fritid och i vårt arbete. Att kondition faktiskt påverkar vår hjärnhälsa och att en bra kondition är ett av våra starkaste skydd mot många av största folksjukdomarna hjärtkärlsjukdom, demens, diabetes typ 2 och övervikt. Dela gärna det här avsnittet med dina vänner och fundera på hur du själv rör på dig idag och se om du kanske kan lura dig själv eller dina vänner att röra på dig lite mer framöver? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De senaste åren har jag fascinerats alltmer över hur illa ställt det är med folkhälsan i Sverige. Lite krasst kan man säga att vi har två läger där den ena, lilla, delen är hyperaktiv och rör på sig mer än vad man gjorde förr i tiden. Men den andra delen som är klart övervägande växer allt mer och värdena blir sämre och sämre för varje år. För att reda ut läget i Sverige och för att se om mina iakttagelser stämmer har jag bjudit in Elin Ekblom Bak som är docent i Idrottsvetenskap med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Elin är dessutom före detta fotbollsproffs och har spelat i 4 Stockholmklubbar samt även i spanska RCD Espanyol och kommenterar även fotbollsmatcher i TV. I dagens avsnitt pratar vi om syreupptagningsförmåga som är den grundläggande komponenten i vår kondition. Vad är det för något och varför ska jag bry mig? Vi pratar om riskerna med stillasittande och hur man istället kan tänka på ökad vardagsrörelse och hur vi påverkas av vår kondition på vår fritid och i vårt arbete. Att kondition faktiskt påverkar vår hjärnhälsa och att en bra kondition är ett av våra starkaste skydd mot många av största folksjukdomarna hjärtkärlsjukdom, demens, diabetes typ 2 och övervikt. Dela gärna det här avsnittet med dina vänner och fundera på hur du själv rör på dig idag och se om du kanske kan lura dig själv eller dina vänner att röra på dig lite mer framöver? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karin Hägglund är f.d. elitidrottare och ass. förbundskapten i karate. Karin arbetar nu som forskningsassistent inom idrottspsykologi på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Det är ett projekt om hållbart ledarskap som grundar sig på självreflektion, mindfulness ochself-compassion. Hon är även en väldigt uppskattad föreläsare. – Min passion är vad som får oss människor att vilja utvecklas, prestera på hög nivå, ja eller den nivå vi vill, och samtidigt må bra över tid. Det är på det temat jag föreläser och jag delar även med mig av egna erfarenheter och utmaningar. I september 2019 debuterar Karin som författare med boken SÅ SKILDE DÖDEN OSS ÅT. I boken låter jag läsaren vara med och uppleva tiden när mannen jag var gift med fick cancer och första året efter hans bortgång – mina tankar och känslor. – När vi delar våra historier blir vi mer mänskliga inför varandra. Så tänker jag. Jag vill bidra med den kraft jag fick av andra som vågat skriva.

Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla? - Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter: - När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver? Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem. Vardagsrörelse - inte gym Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans. Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden. Så får du in rörelse i arbetsdagen Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa) Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i. Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper. Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet. Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget. Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet. Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen. Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer: 1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar. 2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt. 3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt. 4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring. Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

I det trettiotredje avsnittet av podcasten ”Maratonlabbet - vägen mot sub3” pratar vi med Niklas Psilander, forskare och lektor på Idrottshögskolan i Stockholm. Han berättar hur man genom en smart planering och enkel kostomläggning kan få ut maximalt av veckans träningspass. Han pratar även om andra ”magiska” pass som norska intervaller, Bilats 30/30 och Yasso 800s. Följ Maratonlabbet för att se om vi, Johan Forsstedt och Erik Olofsson, kommer att klara av att springa maraton under tre timmar innan året är slut.

I miljöer som styrs av rädsla för att göra fel är det svårt att må bra. Kreativitet, skapande och fria tankeströmmar behövs för hälsan - och för lönsamheten. Ta en titt på ett dagis. Där flödar kreativiteten. Men vad händer sen? På många arbetsplatser finns det inget utrymme för kreativitet och skapande, säger Erik Hemmingsson, högskolelektor i idrottsvetenskap med inriktning folkhälsa på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Han menar att det beror på en bestraffande kultur där vi bara ser till logiska och analytiska värden. Men det behöver vi komma bort ifrån, både i skolan och på arbetsplatsen. Det hänger på ledarskapetFör att människor ska blomma ut, våga vara personliga och kunna tänka kreativt, krävs en tillåtande attityd där man får vädra idéer och åsikter, och där det är naturligt att prova saker och ibland misslyckas. Chefer och ledare sätter tonen genom att visa att de är mänskliga och inte bara prestationsmaskiner. Visst kan det verka läskigt, för någonstans är har ju ändå de flesta organisationer mätbara verksamhets- och prestationsmål. Där man kanske har en förväntan om vad som ska göras och hur. Det kanske kan låta som att man släpper kontrollen om man ska ägna tid till lekfullhet helt plötsligt, kommer det ta oss mot målet? Ja, menar Erik. Och kopplar åter till dagis där man ju faktiskt får städa upp efter den kreativa fasen. Allt har sin plats, både kreativt skapande och struktur. Kreativitet skapar mod och vice versa Ledarskapet är viktigt för att det ger förutsättningarna men lika viktigt är att vi som individer inser vårt ansvar i att skapa förutsättningar för vår kreativitet. Det handlar om att våga lita på sin inre röst och att hitta mod att förändra det vi kan runt omkring oss. Välkomna att lyssna på ett lite friare och mer lekfullt samtal än vanligt!  Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser.

Nu är det dags för podcast igen där vi Snackar om Idrott! Denna gången har vi haft äran att sätta oss ner med Niklas Psilander, forskare och laboratorieansvarig av LTIV-labbet vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Niklas disputerade vid GIH och Karolinska Institutet under slutet av förra året. Niklas avhandling handlade om hur man ska träna för […]

Träning har blivit vår tids hälsomantra. Alla ska träna, svettas och ta i, ju mer desto bättre. Den som tränar hårt och mycket kan sätta upp sitt senaste maraton på sitt CV. Men hur bra är hård styrketräning och långlöpning för oss i långa loppet? Kardiologen Mårten Rosenqvist varnar för förmaksflimmer och rytmrubbningar i hjärtat vid allt för hård träning. Bloggaren PT-Fia, Sofia Sjöström, gick själv in i väggen och fick ändrad syn på sin träning, från att börja varje morgon med militärträning till att lyssna till kroppens signaler. Medverkar gör också Sverker Sörlin, idéhistoriker, James O´Keefe, kardiolog, Karin Henrikson Larsén och Mats Börjesson, forskare vid Gymnastik och Idrottshögskolan och ortopeden Hans Törnqvist. Dessutom besöker vi en crossfitlokal i Stockholm och träffar Helena Havlund som tränat crossfit i ett drygt år. Det amerikanskt träningskonceptet har blivit omdiskuterat för sina hårda träningsideal. Fuska aldrig och ge aldrig upp lyder träningsfilosofin. 

Vid måltiderna, på jobbet, i soffan, framför datorn. Många av oss sitter oss genom dagarna. Vissa försöker kompensera stillasittandet med en stunds träning på kvällen, men nu visar forskning att det är själva sittandet i sig som är problemet. Långa episoder av sittande har visat sig bidra till sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och till och med cancer. Dagens Kropp & Själ testar att resa sig från kontorsstolen och se vilken effekt det ger. Inom vissa yrken är den sittande arbetsställningen svår att göra något åt, men lastbilschauffören och författaren David Ericsson har hittat sina sätt för att köra arbetspass på 9 timmar. Gäster i studion är Örjan Ekblom, Elin Ekblom Bak som båda forskar i fysiologi vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, Helene Rundqvist, som forskar om cancer och fysisk aktivitet vid Karolinska Institutet och Wim Grooten, forskare i fysioterapi vid Karolinska Institutet.

Om hur innebandyn uppfanns i Sverige och sedan spreds över världen. Med Urban Björstadius. Det som från början var en lek med plastklubbor och plastbollar har på kort tid växt till en etablerad idrott. Innebandyn är idag vår största inomhussport och runt en halv miljon människor spelar idag innebandy på jobbet eller i skolan. Sporten skapades i Sverige på 1970-talet och Sverige har också bidragit till att den nu sprids till resten av världen. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar historieprofessorn Jens Ljunggren vad som ligger bakom det svenska innebandyundret och vi hör också Taru Tervo som är forskningssamordnare på det nyöppnade innebandykompetenscentrumet på Idrottshögskolan vid Umeå universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Carl Askling, Ph.D., P.T., är forskare och lektor på Gymnastik och Idrottshögskolan, Stockholm och är knuten till Karolinska Institutet, Stockholm. Carl Askling har skrivit en avhandling om akuta skador av hamstringsmuskulaturen, “Hamstring Muscle Strain”, Karolinska Institutet, 2008, och har fortsätt att forska runt akuta hamstringsskador på bl.a. fotbollspelare. I den här podcasten talar idrottsläkare Babette Pluim med Carl om hans senaste forskningsresultat. See also: Carl's podcast on hamstring injuries in English bit.ly/zFjobU Return to play after thigh muscle injury in elite football players: implementation and validation of the Munich muscle injury classification bit.ly/14Jo4rY Acute hamstring injuries in Swedish elite football: a prospective randomised controlled clinical trial comparing two rehabilitation protocols bit.ly/11b99pH High-speed running type or stretching-type of hamstring injuries makes a difference to treatment and prognosis bit.ly/13FToJj Type of acute hamstring strain affects flexibility, strength, and time to return to pre-injury level bit.ly/YUKEgJ

De lägger all sin fritid och mycket pengar på träning. De vill gärna ställa upp i de riktigt konditionskrävande loppen, men siktar också på att få en bra tid. De senaste åren har det dykt upp en ny typ av motionärer, elitmotionären som härmar eliten i allt från träningsvanor och utrustning till kost och medicinering. I dagens program diskuteras fenomenet att allt fler amatörer elitsatsar, och hur sunt det är att träna som proffsen. Per Engberg är 50 år, chef på ett it-företag och tränar 10 timmar i veckan, simning, löpning och cykling. Han har fastnat för triatlon och tävlar några gånger per år, men tränar mest för att de är socialt och kul, många av hans vänner tränar också. Motionärerna härmar inte bara elitens träningsmetoder, även medvetenhet om kost och medicinering är stor bland många som tränar på fritiden. Många motionärer tar värk- och inflammationsdämpande tabletter när de skadat sig eller tränat för mycket. Även förbjudna preparat som steroider har flyttat från tävlingsidrotten till motionsidrotten. Kropp & Själ följer med dopingfunktionären Christel Wisdahl som gör dopingkontroller bland motionärer på gym. Gäster i studion är Mikael Mattson, forskare i fysiologi vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, Anna Iwarsson, ledarskapskonsult, tidigare generalsekreterare för Friskis och Svettis samt Fredrik Zillén, löptränare.

Finns det gott om lustiga hattar inom kyrkan? Har påven en konstig mössa? Del två i Lantz i P1:s miniserie Huvudet och makten fokuserar på religionens olika mössuttryck. Frilansjournalisten och tidigare programldedaren för SR:s livsåskådningsprogram Människor och tro, Erik Lindfelt förklarar varför det är hett med hatt om man tror. Annika Lantz undersöker också varför vi i allmänhet har så stark självbild som idrottsutvöare, trots att det kanske var åratal sedan vi sportade. Carolina Lundqvist, doktor i psykologi på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm ger svar. Därifrån är steget inte långt, för en vältränad person i alla fall, till gårdagens idrottsgala. Bisittare är Roger Wilson.

Finns det gott om lustiga hattar inom kyrkan? Har påven en konstig mössa? Del två i Lantz i P1:s miniserie Huvudet och makten fokuserar på religionens olika mössuttryck. Frilansjournalisten och tidigare programldedaren för SR:s livsåskådningsprogram Människor och tro, Erik Lindfelt förklarar varför det är hett med hatt om man tror. Annika Lantz undersöker också varför vi i allmänhet har så stark självbild som idrottsutvöare, trots att det kanske var åratal sedan vi sportade. Carolina Lundqvist, doktor i psykologi på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm ger svar. Därifrån är steget inte långt, för en vältränad person i alla fall, till gårdagens idrottsgala. Bisittare är Roger Wilson.