Podcasts about fahlstr

Ulla Wiggen har målat både människans och maskinens beståndsdelar från 60-talets bilder av elektroniska komponenter till senare års målade irisar. Just nu kan man se hennes första stora separatutställning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sin recension från Västerås Konstmuseeums utställning konstaterar P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén att Ulla Wiggen ”hör till de främsta av efterkrigstidens svenska målare”. I Mårten Arndtzéns reportage från 2019 berättar Ulla Wiggen om hur hon fann sitt motiv; men också om tiden som assistent till Öyvind Fahlström i New York, om sina nya verk och om sitt andra yrkesliv, som psykoterapeut. SHUBIGI RAO: ”KULTURENS KRAFT GÖR MÄKTIGA MÄNNISKOR SKRÄCKSLAGNA”På Bildmuseet i Umeå har konstnären Shubigi Rao från Singapore djupdykt i hur kulturell förstörelse kan ses som ett enormt hot mot det fria ordet. P1 Kulturs Joakim Silverdal mötte en konstnär med ett hjärta som blöder för ord och människans värde.ESSÄ: EFTER DÖDEN BÖRJAR PROBLEMEN Efter döden kan vi glömmas bort, men är det det värsta? När vi inte kan svara har fienderna all makt att föreviga oss enligt tycke och smak. Idéhistorikern Michael Azar funderar över vårt postuma öde.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:Sassa brassa mandelmassaHej, hej, hejIK FrejHeja Gröndaaaal!En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / 'Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll'? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner'”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.Räta linjer, korrekta åsikter.Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:Vi stridde gemensamt för hem härdDå våra k rändesEj herNär vEj hermenDet äck på Sveriges bAtt eter pengar. Det är skoch tempelmen kasta soch taVi ör eg k, et skiljan det v vilja.Magnus Haglund

Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. En P2 Dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid. En P2 dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.

När jag startade den här podden så var Joakim Pirinen troligtvis min största drömgäst, nu har drömmen blivit verklighet ganska exakt ett år efter att podden startades. Ni känner nog igen honom för sin ikoniska seriefigur Socker-Conny. Sedan 1985 då det seriealbumet slog ner som en bomb har han gjort massvis med andra serier, spelat in ljudpoesi och nyligen debuterat som romanförfattare. Vi pratade bland annat om patafysik, Öyvind Fahlström, att skildra döda ting, varför konst (inte) behövs och hans stackars ödla som gick bort nyligen. Köp Joakim Pirinens senaste bok, Familjen Död: https://www.bokus.com/bok/9789189603165/familjen-dod/ Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig på instagram och twitter: https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten: https://www.facebook.com/Debasersthlm Vinjetten är av Gustaf Ramsby och Kalle Scherman Loggan är designad av Ante Wiklund

Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Nilsson var en av Sveriges mest produktiva filmmusikkompositörer. På meritlistan står ett 70-tal film- och tv-produktioner med namn som Ingmar Bergman, Bille August, Hasse Alfredsson och Kay Pollack. Han var också en skicklig pianist som rörde sig lika lätt och naturligt mellan jazz, klassiskt, pop och rock. I ett och ett halvt år låg hans låt Gabriellas sång på Svensktoppen. Men själv höll han sig helst i bakgrunden.I denna dokumentär får vi följa Stefans musikaliska väg genom livet, från hans första trevande toner på sin pappas piano, till musikscener över hela landet. Det är en sprudlande och nyfiken väg som plötsligt tog slut i maj av 2023 på grund av sjukdomen ALS.I programmet medverkar Tommy Körberg, Py Bäckman, Helen Sjöholm, Bille August, Örjan Fahlström, Lotta Hasselquist Nilsson och Stefans döttrar Martina och Josefina.En dokumentär från 2023 av Nicola Maniette.

Den här veckan tar den svenska kriminalhistorien med oss till ett kalhygge någonstans mellan Gästrikland och Uppland. En förruttnad kropp hittas till synes mördad. Fahlström och hans gäng kopplas in och snart ska en mordhistoria innehållandes tandproteser, falska pass och grantoppar rullas upp. På slutet är Lena påkopplad och rantar om sportvokabulär!

Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid. En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.

Allt började med David Beckham och det nya trendordet "Metrosexuell". Sedan dess har manlig skönhet och hårvård fullständigt exploderat och letat sig in i både slott och koja. En som vet allt om detta är Karin Fahlström och i veckans avsnitt mjölkar vi henne på den manliga skönhetens resa. Dessutom snackar vi om årets stora event - tävlingen Årets Frisör där Karins företag Barber Supplier är medarrangör i kategorin Årets Barberare - Välkomna! Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Sverige har en rik och lång, men relativt undanskymd psykedelisk historia. Följ med på en resa som tar oss genom den militära forskningen, om idén att psykedeliska preparat var sanningsserum, vidare till svenska forskningsexpeditioner i Amazonas med hallucinogent snus, till köksbord i folkhemssverige där LSD serveras med fiskgratängen. Bara för att sedan mötas av nolltolerans, politiskt motstånd och narkotikaklassning – fram tills nu. De senaste åren har de psykedeliska substanserna genomgått en renässans inom både kulturen och forskningen. Men är drogerna här för att frälsa eller förgöra?Medverkande: Leonidas Aretakis, journalist och författare till “Extas i folkhemmet”. I programmet hörs: Timothy Leary, professor, författare, psykolog och drogförespråkareMichael Pollan, författare och journalistPer Gruber, medverkade i TV-sänt drogexperimentÖyvind Fahlström, konstnärNils Bejerot, psykiater, debattör och forskareLars Ulvenstam, journalistFilip Bromberg, psykolog och ordförande för Nätverket för psykedelisk vetenskapRichard Nixon, före detta USAs presidentRonald Reagan, före detta USAs presidentSting, artistAsap Rocky, artistCarrie Fisher, skådespelerskaLennart Hyland, programledare Med flera Producent: Blenda Setterwall Klingert Exekutiv producent: Tove Friman LefflerLjudläggning: Blenda Setterwall KlingertProducerat av Podlit.

I detta avsnitt samtalar jag med Universitetslektorn i idrottsvetenskap, P-G Fahlström. P-G:s specialistområde är ledarskap, coaching, talangutveckling och utvecklande idrottsmiljöer. För mig är det mycket intressanta områden samt att de dessutom är högaktuella och mycket viktiga ämnen.Vi pratade en hel del om hur en bra och utvecklande miljö ser ut inom idrotten. Vad ska ledare och föreningar tänka på för att skapa miljöer där man ser individen och skapar förutsättningar för idrottslig- och personlig utveckling? Det tycker jag P-G ger bra svar på samt att vi hade härliga diskussioner kring tidig specialisering samt ensidig träning och vad det kan leda till för idrottaren och idrotten i stort. Långsiktighet och mångsidighet var ord som vi kom tillbaka till och som är en förutsättning för utveckling.Historiskt har Sverige haft en modell kring idrott som baserat sig på ideellt arbete som grund. Hur fungerar den modellen i idag och i framtiden?P-G pratar om hur idrotten och dess utövare ser ut idag utifrån fakta vilket är intressant. Hur ska vi få fler att hålla på längre och inse att det skapar förutsättningar för en bättre topp. Behöver det ena utesluta det andra?Vi pratar om föräldrarnas betydelse och roll vilket alltid är en intressant diskussion.Vi pratar om vad som är viktigt i en förening för att skapa goda förutsättningar för utveckling av barn och ungdomar och styrelsens roll, utbildning var en sak vi pratade om men så klart många fler saker.P-G går snart i pension, jag är dock tveksam på om han kan hålla sig borta från idrotten och dess utveckling då han har ett brinnande intresse för idrott och hur den kan utvecklas till det bättre. Jag hoppas P-G fortsätter på något vis och framförallt säkrar att hans kompetens överförs till nya krafter inom idrottsvetenskapen.Stort lycka till i framtiden P-G och tack för att du var gäst i Vintersportpodden och delade med dig av dina tankar, din kunskap och din erfarenhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Audio transcript of Foul Perfection: Essays and Criticism by Mike Kelley Edited by John C. Welchman2003Part 3 of 4 – Cross-Gender/Cross-Genre (1999) – Mëkanïk Dëstruktïẁ Kommandöh: Survival Research Laboratories and Popular Spectacle (1989) – Death and Transfiguration [on Paul Thek] (1992) – Dyspeptic Universe: Cody Hyun Choi's Pepto-Bismol Paintings (1992) – Marcel Broodthaers (1992) – Myth Science [on Öyvind Fahlström] (1995) (PDF LINK)

Tjena, vi rullar vidare i sommarserien med IBF Falun. Laget som tog stora kliv förra året och matchade de flesta lag. Nytillskott som Clara Forssén (Thorengruppen) & Ebba Bognesand (Endre) har presenterats. Hur ser sportchef Fahlström på sitt lag inför den kommande säsongen? Är han nöjd med sitt eget arbete? Vad hände med Patricia Forsell som nästan var klar för en fortsättning i dalalaget? Av & med Gustaf samt Samuel Hallin. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  ”Det stod alltid om målvaktsparet, att det var det som var bra och inte själva målvakten” I höst går han in på sin fjärde raka säsong som burväktare i Nyköping. I Mjörnbergs Trashtalk berättar målvakten Daniel Fahlström om hur det kommer sig att han blir kvar så länge i varje klubb och de gånger […]

Äntligen är vi tillbaka med ett nytt avsnitt! Det har dröjt lite sedan finalerna spelades klart (för länge) på grund av olika anledningar men utan att ursäkta oss så kommer här våra tankar kring matcherna. Var det rättvist? Var det spännande? Hur ser framtiden för lagen ut? Vad kan matcherna säga oss? Dessutom gästas andra halvan av episoden av IBF Falun Dams sportchef Johan Fahlström. Han tog över skeppet tillsammans med Eric Björk och styrde dem till en kvartsfinal. Vi pratar bland annat om det men också hans egna ambitioner, vad är hans planer kring framtiden för laget? Har damerna samma potential som herrarna? Vad saknar han i Faluns trupp idag? Dessa frågor bland många andra svarar Johan på i detta avsnitt. Mycket nöje. Av & med Gustaf samt Samuel Hallin. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Göteborgs konstmuseum visar ett 40-tal av Barbro Östlihns säregna målningar. P1 Kultur har träffat konstvetaren och Östlihnexperten Annika Öhrner. BARBRO ÖSTLIHN VAR GIFT MED ÖYVIND FAHLSTRÖMBarbro Östlihn (1930-1995) var länge mest känd för att hon varit gift med kollegan Öyvind Fahlström, men på senare tid har hennes säregna måleri inte minst från åren i New York på 60-talet uppmärksammats mer sin i egen rätt. Ändå var det nästan 20 år sedan man kunde se hennes bilder samlade i en utställning, då på Norrköpings konstmuseum.Nu visar Göteborgs konstmuseum ett 40-tal av Barbro Östlihns målningar i utställningen New York Imprint. P1 Kultur såg utställningen tillsammans med en av curatorerna: konstvetaren Annika Öhrner, som skrev sin avhandling om just Barbro Östlihn och hennes tid i New York.Reporter: Mårten Arndtzén

Idag var vi på vernissagen för utställningen ”Barbro Östlihn. New York imprint” och passade på att spela in ett kort samtal. Vi pratar om både konsten, New York och det fina invigningstalet som Östlihns kompis filmproducenten Anna-Lena Wibom höll i. Hennes berättelse om väninnan berörde oss mycket, då hon berättade om den utsatta situationen som Östlihn levde och arbetade i, där hon av ekonomiska skäl var tvungen att lämna över vårdnaden för sina barn till exmaken, och bl a påbörjade målningar för sin nya partner konstnären Öyvind Fahlström. Tack för en underbar utställning @goteborgskonstmuseum och gästcuratorn Annika Öhrner! Vi gick också en sväng genom Hasselblad center och tittade på Duane Michals fotografiska porträtt av många konstnärer från popkonstnären Andy Warhol till den belgiske surrealisten René Magritte. Ibland hade vi inte tekniken och de bärbara mikrofonerna helt på vår sida, men vi hoppas att det inte ska störa er så mycket. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christoffer Andersson-Fahlström jobbar som psykolog och engagerar sig i samhällsdebatten där han har hjärtat till vänster. Han är vegan och djurrättsligt engagerad. www.samtal.ax | Swish: 070 35 22 472 | www.patreon.com/samtal | PayPal: http://paypal.me/Janniksvensson | Butik: www.samtal.ax/butik

Peter ”Falle” Fahlström, en helt vanlig kille från Skellefteå som under en festkväll 1999 dök ifrån en brygga och träffade botten med huvudet, vilket resulterade i bruten nacke och livet var därmed över…. Eller…? Givetvis inte. Hör Falles historia om hur han tagit sig från sjuksängen, oförmögen att sätta sig upp på egen hand, till … Fortsätt läsa Avsnitt 9 – Peter ”Falle” Fahlström →

Sykehusdirektør Kari Mette Vika forteller om den tøffe intervjuprosessen hun var med på da hun fikk den krevende jobben fast denne uken. Hun kan tilby både jobb og gode råd til Maren Skjøld, landslagsalpinisten som ble vraket for tre uker siden og nå jakter på ny karriere. Denne gang har OA Podden gått Live på Fahlstrøm Bar & Grill i Gjøvik. Selvsagt kommer vi da inn på smittevern og hva som kan skje når Norge åpner opp igjen og vi nordmenn får lyst til å treffe hverandre igjen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sykehusdirektør Kari Mette Vika forteller om den tøffe intervjuprosessen hun var med på da hun fikk den krevende jobben fast denne uken. Hun kan tilby både jobb og gode råd til Maren Skjøld, landslagsalpinisten som ble vraket for tre uker siden og nå jakter på ny karriere. Denne gang har OA Podden gått Live på Fahlstrøm Bar & Grill i Gjøvik. Selvsagt kommer vi da inn på smittevern og hva som kan skje når Norge åpner opp igjen og vi nordmenn får lyst til å treffe hverandre igjen.

Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här: Sassa brassa mandelmassa Hej, hej, hej IK Frej Heja Gröndaaaal! En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien, som Hodell uttryckte saken. Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten. Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing. Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna. Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla. Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen. Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply, och Almqvists Kan man ej säga: / Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål! I en artikel i Aftonbladet 1964, Dikt vid språkets gräns, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor. Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens: Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare). Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap. Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats. Räta linjer, korrekta åsikter. Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna. Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B. Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson. Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet. Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända. Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt. I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes, låter det så här när Hodell gått loss med bläcket: Vi stridde gemensamt för hem   härd Då våra k    rändes Ej her När v Ej her men Det       äck på Sveriges b Att     eter pengar.   Det är sk och tempel men kasta s och ta Vi       ör eg      k,       et skilja n det v   vilja.

På 1960-talet gjorde målaren Ulla Wiggen elektroniska komponenter till ett motiv i konsten. Nu är hon tillbaka med bilder från människans insida. Jag tror att konstnärer ibland har den intuitiva förmågan att se sådant som inte ens forskare eller affärsmän uppfattar, säger konstkritikern och författaren Peter Cornell apropå Ulla Wiggens 60-talsmåleri. Ytterst sakliga, och samtidigt djupt gåtfulla bilder av elektroniska komponenter och system av det slag som skulle komma att få ett oöverskådligt inflytande över våra liv under det följande halvseklet. De målningarna gav Ulla Wiggen, redan som ung, en plats i konsthistorien. Ändå har det skrivits ganska lite om hennes konst, och efter 1970-talet var hon länge frånvarande från konstscenen. I Mårten Arndtzéns reportage berättar Ulla Wiggen om hur hon fann sitt motiv; men också om tiden som assistent till Öyvind Fahlström i New York, om sina nya verk och om sitt andra yrkesliv, som psykoterapeut. Med mera.

Vad är egentligen en talang? När vi letar efter talanger bland unga idrottare, finner vi istället fysisk och psykisk mognad. Hur många tappar vi när vi fokuserar på talang istället en god inlärningsmiljö? Hur påverkar Relative Age Effekten barn- och ungdomsidrotten? PG Fahlström, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, reder ut begreppen i dagens avsnitt.

Erik Westberg är en av Sveriges främsta kördirigenter - mångfaldigt prisad och utsedd till årets körledare, bland annat - men det fanns en tid då ångesten tog över och hans hjärta kunde ha slutat slå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Westberg, född 1956, beskrivs som en musikalisk magiker med en unik förmåga att få fram en alldeles egen körklang och hans betydelse för svenskt körliv är stor. Hans körer har varit på turnéer världen över och han har en egen vokalensemble som har uruppfört ett 50-tal verk, men det fanns en tid då ångesten tog över helt och han inte ville leva längre. Han försökte ta sitt liv men överlevde, och vartenda steg i kroppens läkningsprocess var "som att vinna ett OS-guld, kanske ännu mer", berättar han i den här dokumentären. Steg för steg för återvände glädjen och kärleken till musiken till den kreative och visionäre körledaren. - Det här med att första gången kunna borsta tänderna, första gången kunna gå uppför en trappa …  I programmet medverkar också tonsättaren Jan Sandström, vännen Kristina Lindgren, tonsättaren Örjan Fahlström och koristen Christina Fridolfsson som är med i Westbergs vokalensemble. En P2 Dokumentär av Malin Winberg/Massa media. Exekutiv producent: Li Skarin/Massa media. Tekniker: Maths Källqvist.

Erik Westberg är en av Sveriges främsta kördirigenter - mångfaldigt prisad och utsedd till årets körledare, bland annat - men det fanns en tid då ångesten tog över och hans hjärta kunde ha slutat slå. Erik Westberg, född 1956, beskrivs som en musikalisk magiker med en unik förmåga att få fram en alldeles egen körklang och hans betydelse för svenskt körliv är stor. Hans körer har varit på turnéer världen över och han har en egen vokalensemble som har uruppfört ett 50-tal verk, men det fanns en tid då ångesten tog över helt och han inte ville leva längre. Han försökte ta sitt liv men överlevde, och vartenda steg i kroppens läkningsprocess var "som att vinna ett OS-guld, kanske ännu mer", berättar han i den här dokumentären. Steg för steg för återvände glädjen och kärleken till musiken till den kreative och visionäre körledaren. - Det här med att första gången kunna borsta tänderna, första gången kunna gå uppför en trappa   I programmet medverkar också tonsättaren Jan Sandström, vännen Kristina Lindgren, tonsättaren Örjan Fahlström och koristen Christina Fridolfsson som är med i Westbergs vokalensemble. En P2 Dokumentär av Malin Winberg/Massa media. Exekutiv producent: Li Skarin/Massa media. Tekniker: Maths Källqvist.

"Som av fåglar genomflugen" heter litteraturprofessorn Birgitta Holms mythobiografi om konstnären och aktivisten Helga Henschen som också är aktuell med en utställning på Thielska galleriet. Sedan Birgitta Holm iförd författaren Gösta Oswalds gamla träningsoverall tillbringade tio år vid hans föräldrars köksbord som ung för att skriva sin doktorsavhandling i litteraturvetenskap har hon hunnit med allt från Selma Lagerlöf till Rut Hillarps hyllmeter av efterlämnade erotiska dagböcker. Några år tillbringade hon också bland textavlagringarna i Sara Lidman skrubb. Katarina Wikars träffade henne för att prata Helga Henschen och den nya boken men blev alltmer intresserad av Birgitta Holms arbetsmetoder och vad pardans har med skrivandet att göra. Hur var det då att dansa med Helga Henschen? Det var inte det lättaste, menar Birgitta Holm, som körde fast innan hon kom fram till att en mythobiografi var vad hon skulle göra, hitta den röda tråden, mönstret i mattan. Flykten och förvandlingarna. Så följ med in bland sovande Törnrosor, pickande skator och cykelakrobater. Och så handlar det om att hitta sig själv i poeten Rut Hillarps dagböcker och som bonus en anekdot om konstnären Öyvind Fahlström, kärlek och bensin.

Moderna Museet i Stockholm satsar under de närmaste åren stort på Öyvind Fahlström. P1 Kultur tar ett grepp på konstnären och utställningarna. Utställningen Manipulera världen. Aktivera Öyvind Fahlström öppnade i helgen på Moderna museet i Stockholm. Där visas viktiga pusselbitar i Fahlströms konstnärskap tillsammans med verk av 28 samtidskonstnär från hela världen och utställningen är kulmen på flera års arbete, forskning och utställningar om, kring och med Fahlströms verk på Moderna Museet. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt bjöd in konstkritikerna Maryam Fanni och Ingela Lind till ett samtal. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Efter en och en halv månad är det dags att surra med idrottsforskare PG Fahlström igen. Det blir en hel del om hockeyslutspelet och om PG:s senaste resor, till Sydafrika och Schweiz. Lite oväntat nämner vi nordisk kombination. Lite om kvalserien till division ett samt slutspelsserien och kvalet till SHL samt om finalen i SDHL. … Fortsätt läsa Svensson Surrar Sport # 52 med PG Fahlström →

Samma kväll som idrottsgalan dominerade alla tänkbara sociala medier så spelade PG Fahlström och jag in avsnitt 46. Årets fjärde avsnitt, det första med idrottsforskare Fahlström. PG hade några dagar tidigare varit ute på Twitter och gått i polemik med Lasse Granqvists tyckare i podden ”Sporthuset” (avs 75). Hade jag varit ute efter rubriker hade … Fortsätt läsa Svensson Surrar # 46 -PG tillbaks med Besked! →

Jenny Brusk började sin karriär på spelföretaget TATI och jobbade där på spel som Backpacker, Fest i Mumindalen och Kosmopolska. I IT-bubblans svallvågor lämnade hon spelindustrin för akademin där hon idag lär upp morgondagens spelskapare på Skövde Högskola. På Högskolan är hon även väldigt engagerad i jämställdhetsprojektet DONNA. Länkar Datorlingvistik Sture Allén Filemaker Macromedia Director (numera Adobe) Fest i Mumindalen Backpacker 2 Kosmopolska Peter Lundblad Vem ska trösta knyttet? BMG interactive Leif André Warcraft II Deadline Games Blackout Biograf Draken Mattias Adolfsson Wannabe ZTV HDK Dr Alban Pippirull DICE ECTS KF media Öyvind Fahlström SGA Facade DeepText Super-Marit DONNA Åsa Roos Doris Film Coffe Stain Studios Stunlock Studios Alex och Museets mysterium

Ett collage om den egensinniga jazzgitarristen och filmmusikkompositören Jan Tolf. Vem var han och vad var det för inre bilder som drev honom? Jan Tolf var vida känd i jazzkretsar med band som EGBA, Resa, Häxmjölk, Alfons Bandage mfl. Han influerades av Herbie Hancock, Frank Zappa, Stravinskij, Bernard Herrmann mfl. Många som sysslar med filmmusik har haft Tolf som förebild. Hans filmmusik bidrog i hög grad till prisade SVT Dramaproduktioner som Apelsinmannen, Trenterserien, Svarta Cirkeln, Den vite riddaren, En komikers uppväxt och Olivia Twist. Som maskrosbarn omvandlade Jan Tolf sina upplevelser på ett fascinerande och fantasifullt sätt. Nu inspirerar han en ny generation musikskapare. Vem var han, denna säregna begåvade musiker som skrev titlar som Födselände, Tropiklugg och Man blir inte blind av att blunda? Musikervänner och kollegor ger sin egen bild av Jan Tolf.I programmet hör vi ett 20-tal röster om Jan Tolf, bl a Jonas Cornell regissör, Mia Olvång bildkonstnär och livskamrat, Örjan Fahlström professor på KMH, Alfons Karabuda, kompositör och SKAP-ordförande och musikervännerna Zoie Finer, David Fredrickson, Lise Hummel, Kjell Karlsson, Rolf Magnusson, Kettil Medelius, Tessan Milveden, Nino Ramsby, Gertrud Stenung, Claes Wang och Jenny Wikström. För komplett lista i medverkande-ordning se separat lista nedan.  En P2 Dokumentär av Lennart Malmer och Ulla-Carin Nyquist.

Snittet: Venedigbiennalen 2009 Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när värld                                                      Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år  och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema  som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när världspressen samlas?