Podcasts about identitetspolitik

Hvad skal man bruge kristendommen til i det 21. århundrede? Hvorfor mistrives så mange unge i dag? Hvad adskiller religion og moderne selvhjælpsfilosofier? Og går Alex Vanopslagh i kirke? Alex har inviteret sognepræst og debattør Kathrine Lilleør i Liberal Alliances studie til en samtale om disse spørgsmål – og meget andet!   Kan du lide, hvad du hører? Så vær med i Frihedsfonden, så vi kan lave mere indhold som dette. Det kan du på: https://www.liberalalliance.dk/frihedsfonden/

Malcom Kyeyune är en svensk skribent och tänkare, som publicerats i Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Dagens Samhälle, Fokus, Kvartal med mera. I sin ungdom var han distriktsordförande för Ung Vänsters Uppsaladistrikt, men blev senare utesluten av olika skäl - tillsammans med Markus Allard, som han numera har podden "Markus och Malcom" med.Med sig i studion denna gång har Navid idéhistorikern och humanekologen Per Johansson.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiken Society & Culture

Denne episode om identitetspolitik er et oplæg holdt af Anders Fogh Jensen i Danske Kirkers Råd. Er identitet blevet en kampplads? Hvad sker der, når vi gerne vil være rummelige, men mangler begreber? Udvisker vi sproget med vores hensyn?

I det här programmet hittar ni en produkt av den sjukliga fixeringen vid vad man identifierar sig som. Ni hittar en kvinna som har råkat kära ner sig i en man, men vill inte "levla ner" till bisexuell, eller "ännu värre" - heterosexuell. En kvinna som vid det här laget har hållit sin man undangömd i över ett år, så att hennes identitetsfixerade vänner inte får reda på att hon är i ett "tråkigt" förhållande med en man, och kanske säger upp kontakten med henne för det. Missa inte det här programmet!TACK TILL VÄRLDENS BÄSTA LYSSNARE FÖR ERAT STÖD TILL VERKLIGHETSCHECKEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaLördagen den 23 juli är äntligen här, och programmets gäster diskuterar:* Nattens tysta lugn bröts av dörrklockans plingande - Men, ska man verkligen öppna?* Lesbisk tjej skaffar karl - och skäms för det.* Hur skulle du reagera om någon kallade din fru h**a?* Sonen är död - och INGEN tar ansvar.* Att vara passivt aggressiv = "relationsvåld"...* En desperat pappa som vill ta med familjen och fly från Sverige.* Muslim: "Svenska män har samma kvinnosyn som muslimer."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:HÅLANS ENDA MÖRKHYADE PERSON - OCH HON FÖREDRAR DEThttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/haalans-enda-moerkhyade-person-och-hon-fAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 30 JULI, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEElseetoss - Preagonalhttps://youtu.be/bgyRsdKsJAAJOHANH.E.A.T - In and out of troublehttps://open.spotify.com/track/503TQ549ZG3RndFO4OVh8n?si=tUZHkT63Rh6BusdRWOFWCw&fbclid=IwAR19aG6_wPOjUqVCQ2y0VJSdJbim170ITnogaplUTCm4bJYGEBGEOxhf4W4&nd=1ELISABETHInstruktionsbokenhttps://www.youtube.com/watch?v=aLwxKcbNtao

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Dit køn eller etnicitet er ikke noget, der styrker dit argument, understreger Gyldendals direktør, Morten Hesseldahl. Det er nødvendigt at tale identitetspolitikken imod, for ellers risikerer vi, at hele åndslivet skrider, mener han. 3. marts blev der afholdt høring på Christiansborg om kulturen i akademia og den offentlige debat, hvor det især handlede om identitetspolitik og selvcensur. Det var et initiativ taget af MF'erne Morten Messerschmidt (DF) og Henrik Dahl (LA) i kølvandet på V 137, Folketingets vedtagelse om overdreven aktivisme i visse forskningsmiljøer.  Kontrast tog en række optagelser af oplæggene, som vi bringer løbende.

IDENTITETSPOLITIK

Kan man være woke og konservervativ?Wokeismen er over alt i debatten og samfundet, og den kan synes uforenelig med konservativsmen. Men er den egentlig det?Det taler Ali Aminali med Ditlev Tamm, Professor Emeritus i Retshistorie ved KU og forfatter om. Vært: Ali Aminali.Producer og tilrettelæggere: Josephine Romby og Theis Eriksen.

Vi pratar oss varma för bredare och intressantare topplistor, hånar gårdagens sanningar och Kulturrådets agerande, lyfter yttrandefriheten och tycker det är dags att göra något konkret.   Vi börjar med en fråga från en lyssnare som undrar hur vanligt det är att etablerade förlag plockar upp egenutgivna titlar och ger ut dem på nytt i papper. Förläggaren har gjort just det och berättar om de för och nackdelar han övervägde. Ännu en lyssnare vill att vi klargör en del frågor runt branschens topplistor som vi tog upp i förra avsnittet av podden. Varpå vi går i spinn, nåja journalisten, och vidareutvecklar våra tankar om hur hela tjiddevitten runt topplistorna skulle kunna utvecklas. Plötsligt stryker regeringen sina krav på politisk anpassning från konstnärer som söker statligt stöd. Kulturrådets infama styrning ska nu plötsligt försvinna utan någon större debatt eller samtal om vad och varför. Det blir ingen klokare av enligt vår mening så vi lyfter upp det lite löjeväckande i hela hanteringen. Gårdagens sanning är dagens lögn. Hå hå ja ja. Med risk att bli tjatiga pratar vi yttrandefrihetsfrågor, men vi gör det konkret, från konkreta exempel. Så får journalisten lite hybris och ger några förslag på vad som behöver göras.   Innehåll: 00 21 – En lyssnarfråga får ett svar 04 21 – Det här med topplistor, fick vi det helt rätt? 13 42 – Kulturrådets omstridda styrning försvinner. Kanske. 18 15 – Kom igen nu bokbranschen. Upp på barrikaderna.

I veckans avsnitt reder vi ut begreppen identitetspolitik, selfcare och solidaritet, oklart om något blir klarare för någon. Men vi vet i alla fall att vi har blivit anklagade att agera i “egen sak” redan 2008, vilket pekar mot att vi sysslat med identitetspolitik i 15 år. Sonja är mer deprimerad än vanligt (om det är möjligt) och säger att inget spelar någon roll, medan Joanna är lösningsinriktad och hittar glädje i bakningsprogram på TV och i att arbeta med Blaue Frau. Sonja menar att om inte alla är glada är ingen glad. Nästa vecka är det kanske tvärtom, vi får se. Årets nyord och en diskussion om varför vi köper saker ryms även med i detta ymninghetshorn av (mer eller mindre förvirrade) åsikter! Varsågoda!

Wolfgang Wee Uncut #197: Simen Sandelien er samfunnsdebattant, medlem av Asker Høyre og utdannet sivilingeniør.I denne episoden snakker vi om: Rasismedebatten, Overrepresentasjon I Kriminalstatistikken, Klimadebatten, Likestilling i Norge, Læreryrket, Objektiv Journalistikk Med Slagside, Sløseriombudsmannen, Etiopia, Innvandring og Integrering, Identitetspolitikk.Se hele episoden her: https://youtu.be/6qYT9xOQRMQ⭐️ Støtt WWU!Om du er fan av Wolfgang Wee Uncut, legg gjerne igjen en rating og en kommentar på Apple Podcast eller trykk på følgeknappen i Spotify. Det tar kun noen få sekunder, og betyr enormt mye for både podcastens synlighet og booking av gjester.Om du kunne tenkt deg å støtte podcasten, kan du:➡️ besøke Webshoppen➡️ bli medlem av Youtube-kanalen➡️ bli abonnent på Apple Podcast➡️ gjøre en liten donasjon via PayPal eller krypto (se under).➡️ BTC-adresse: 35orbrWkscfxd9KzhPJ1YmSM9a5iSAt3N5➡️ ETH-adresse: 0x36A5D25E6B5F67FAC88d1aBbfC6484c04c91F599Lenker:

Wolfgang Wee Uncut #197: Simen Sandelien er samfunnsdebattant, medlem av Asker Høyre og utdannet sivilingeniør.I denne episoden snakker vi om: Rasismedebatten, Overrepresentasjon I Kriminalstatistikken, Klimadebatten, Likestilling i Norge, Læreryrket, Objektiv Journalistikk Med Slagside, Sløseriombudsmannen, Etiopia, Innvandring og Integrering, Identitetspolitikk.Se hele episoden her: https://youtu.be/6qYT9xOQRMQ⭐️ Støtt WWU!Om du er fan av Wolfgang Wee Uncut, legg gjerne igjen en rating og en kommentar på Apple Podcast eller trykk på følgeknappen i Spotify. Det tar kun noen få sekunder, og betyr enormt mye for både podcastens synlighet og booking av gjester.Om du kunne tenkt deg å støtte podcasten, kan du:➡️ besøke Webshoppen➡️ bli medlem av Youtube-kanalen➡️ bli abonnent på Apple Podcast➡️ gjøre en liten donasjon via PayPal eller krypto (se under).➡️ BTC-adresse: 35orbrWkscfxd9KzhPJ1YmSM9a5iSAt3N5➡️ ETH-adresse: 0x36A5D25E6B5F67FAC88d1aBbfC6484c04c91F599Lenker:

Tittar du runt ena hörnet, så ser du en pågående tävling i vem som hinner bränna flest förskolor innan polis och brandkår kommer. Tittar du runt det andra, så ser du gäng som röker på och gruppvåldtar, och tittar du runt det tredje hörnet så ser du barn som får sina kläder stulna så att dom måste ta sig hem halvnakna i höstkylan. Politikerna ser EXAKT samma sak som du ser, men vänder sig istället mot DIG. Spott flyger från deras skrikande munnar, och dom hytter med nävarna så intensivt så att man kan tro att nävarna ramlar av snart. DU HAR SÄKERT EN GAMMAL KAKELUGN, ELLER KAMIN - Din VIDRIGA miljöterrorist! Missa för allt i världen inte det här programmet!OKTOBERS MÅL ÄR UPPNÅTT - ÖVRIGA DONATIONER DENNA MÅNAD TAS TACKSAMT EMOT OCH ANVÄNDS TILL BEHOV UNDER KOMMANDE MÅNADER, TACK!Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(16 Oktober 2021)PODDRADIONS ÄMNEN:* När gangsters bränner betongdjungeln - Så kriminaliseras din kakelugn.* Palliativ politik - Fler poliser är "magnecyl mot cancer."* Hur mycket han än kämpar, så slipper han inte undan identitetspolitiken.* När kommer fackförbundens revolution?* Han ser ingen vinst i att ens ha en nationalstat.* Dags att dela upp tårtan Sverige, i tårtbitar?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:ATT FRÅGA MUSLIMKVINNAN, ELLER INTE - DET ÄR FRÅGANhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/att-fraaga-muslimkvinnan-eller-inte-det-Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 23 OKTOBER.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEWhitechapel - The Somatic Defilementhttps://youtu.be/BUPvhvMAYqw?t=90JOHANA.P. Biohttps://www.imdb.com/title/tt6461726/?fbclid=IwAR1aNm9AFD4E9ocuKrS2X7vGAGPbd4rI6jQxnDoxh7Z4lM7swFN7gWRefjALENNARTPentagon - Ordvitsarhttps://www.youtube.com/watch?v=j5r_vHN_fkwELISABETHI Will Survive - Gloria Gaynor https://www.youtube.com/watch?v=gYkACVDFmeg

Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern.  Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.        

Er København blevet genrejst eller gentrificeret? Hvis man spørger samtidslitteraturen, er det noket både og. En forvirrende alliance mellem æstetik og kapitalisme. Ph.d i Nordiske Studier ogSprogvidenskab Christian Steentofte Andersen læser sit essay op om Københavns udvikling fra arbejderby til neoliberal velstandsby. Tilrettelæggelse og klip: Josefine Maria Hansen.

Liselotte Horneman Kragh og Kirsten Elley vender og drejer alle aspekter af det bøvlede liv i samtalepodcasten ”Livstykker”.De har kendt hinanden længe og mener, at hemmeligheder og erfaringer skal ud og arbejde blandt mennesker.I dette afsnit kommer samtalen mellem de to veninder hele vejen fra søsyge til racisme og tilbage igen. Hvis du vil i kontakt med Kirsten Elley og Liselotte Horneman Kragh, så skriv til livstykker@gmail.com.

Svensk kulturpolitik sägs vila på principen om armslängds avstånd, där politiken får sätta ramar och fördela resurser men inte lägga sig i innehållet. Men kanske är det naivt att föreställa sig en politik som inte vill utöva makt? Författaren och kritikern Dan Jönsson reflekterar över kulturpolitikens väsen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Om jag säger kulturrevolution, så tänker du kanske på kinesiska rödgardister med Mao Zedongs lilla citatbok i händerna. Eller på sovjetiska Proletkult-kommissarier, i färd med att stöpa om det gamla Rysslands alla kyrkor till biografer. Eller kanske på förra kulturministern Alice Bah Kuhnke, som i mitten på tiotalet gärna poserade framför en broderad väggbonad av konstnären Anders A med texten Visst behöver vi en kulturrevolution nu. Jag blev själv aldrig riktigt klok på vad kulturministern menade med det där poserandet, vad det var för revolution hon tyckte behövdes och hur den skulle gå till men visst, jag håller med: vi behöver en kulturrevolution, och det nu, eftersom vi alltid gör det, helt enkelt för att det är så kulturen utvecklas och lever. En kultur som inte hela tiden utmanas av idéer om en radikal omvälvning är snart en död kultur. Det jag vill säga är alltså att kulturrevolutionen inte ska ses som det historiska undantaget utan som regeln. Det finns en utbredd föreställning om kulturen som något som utvecklas mer eller mindre organiskt, ett arv som förs vidare från släktled till släktled, från epok till epok med nästan omärkliga förändringar, ungefär som i naturen där fåglar anpassar sin teckning eller sina läten till en förändrad miljö. I själva verket finns inte mycket som talar för en sådan kultursyn. För även om den kulturella odlingen vilar på en grundläggande och helt nödvändig dimension av långsamhet, historiskt djup, av tradition kort sagt så sker den konstnärliga och institutionella förnyelsen språngvis: inte nödvändigtvis våldsamt, men i ofta hård och oförsonlig konflikt. Det här betyder i sin tur att begreppet kulturpolitik redan i sig har något omstörtande, revolutionärt över sig. Kulturpolitiken i vid bemärkelse det vill säga när man räknar in till exempel skolpolitik och mediepolitik sätter ramarna för våra tankar och värderingar, lägger grunden för på vilket sätt vi uppfattar oss som medborgare eller undersåtar i den stat som styr oss. En politiker som verkligen vill förändra något vill förstås förändra denna grund, förskjuta dessa tankeramar. Kulturrevolutioner tar därför ofta formen inte av rebelliska uppror, som man kanske vill tro, utan av påbud och dekret från makten själv. Även i ett så skenbart fredligt och reformsinnat land som Sverige är kulturhistorien en omvälvande berättelse: från Gustav Vasas protestantiska så kallade reformation som i ett slag krossade den katolska kyrkans andliga herravälde över Gustav III:s franskinspirerade institutionsbyggande, fram till socialdemokratins folkbildningspolitik, som gjorde arbetarrörelsens motkultur till en del av den statliga välfärdsbyråkratin. Och förstås vår egen tids marknadsliberala friskolereform och kulturella näringspolitik, som har förskjutit ramverket på nytt och fått medborgaren att foga sig i rollen som kund och driftig entreprenör. Hela detta vida fält av intellektuell maktutövning över konst och religion, museer och biblioteksväsen, skolsystem och medier har historiskt sammanfattats med den administrativa termen ecklesiastik. Ordet kommer från det grekiska ekklesia, som i det klassiska Aten var namnet på den demokratiska folkförsamlingen, men i den kristna kulturen kom att stå för den troende församlingen och så småningom blev roten till de latinska språkens ord för kyrka. Det var också förhållandet mellan kungamakt och kyrka som från början var ecklesiastikens viktigaste uppgift; eftersom kyrkan skötte skolväsendet och var den viktigaste konstmecenaten följde de frågorna så att säga med på köpet. När vi idag lite slappt säger att kulturen har övertagit religionens roll och att museerna är den moderna tidens kyrkor är det alltså egentligen en ganska korrekt beskrivning av hur ecklesiastikens fokus har förskjutits. Och frågan är om den här utvecklingen också med tiden har gjort den överflödig. Eller kanske: förvandlat den till någonting annat. I sin bok Kulturstrider och statskonst tecknar författaren Mikael Löfgren den svenska ecklesiastikens historia och beskriver hur kulturpolitiken under den moderna epokens olika skeden har tagit sig uttryck som försvarspolitik under den oscarianska nationalkonservatismen som fördelningspolitik i välfärdsstatens kulturspridningsprogram som näringspolitik med tjugohundratalets kulturentreprenörer och entreprenörkultur och kanske framför allt: som identitetspolitik. Den som eventuellt fått för sig att identitetspolitik är en postmodern, akademisk uppfinning har fullständigt glömt bort hur till exempel arbetarrörelsen runt förra sekelskiftet organiserade sig inte bara fackligt och politiskt, utan också kulturellt med tidningar, förlag och bildningsverksamhet: en hel separatistisk motoffentlighet där begreppet arbetarkultur stod i skarp opposition mot den borgerliga kultur som ansågs tjäna klasstatens intressen. Identitetspolitik är det förstås också när dagens radikala höger utmålar mångkulturen som ett hot mot det nationella kulturarvet. Hur avgör man demokratiskt vad som är kvalitet? Ja: identitet är helt enkelt vad kultur i grund och botten handlar om. Och de kulturstrider som har satt sin prägel på tjugohundratalet med statybråk och karikatyrkriser, akademiskandaler och kanondebatter, är sannerligen inget nytt. Det nya är snarare att den statliga kulturpolitiken inte längre har samma möjlighet att gripa in i dem. I de moderna marknadsdemokratierna är politikerna numera i stort sett överens om att hålla, som det heter, armlängds avstånd till kulturen. Kulturpolitikens roll är att skapa förutsättningarna, sätta ramarna och kanske målen, men aldrig blanda sig i konstens uttryck eller innehåll. Faktum är, skriver Löfgren, att för demokratin blir själva idén om kulturpolitik till ett dilemma: den ska ju samtidigt vara demokratisk och borga för konstnärlig kvalitet men hur avgör man demokratiskt vad som är kvalitet? Som i melodifestivalen: genom folkomröstning? Eller är ett varierat och kvalitativt kulturliv en demokratisk rättighet, som istället måste tillgodoses på andra sätt? På sådana frågor finns helt enkelt inga slutgiltiga svar. Och bör väl heller inte finnas, menar Löfgren. Istället ser han för sig hur kulturpolitikens processer just i kraft av denna olösliga motsättning faktiskt skulle kunna tjäna som en förebild för demokratin som helhet. Hellre än att se demokratin som en uppsättning procedurer vill han förstå den som en pågående dialog, en samhällsgenomsyrande kultur med andra ord och tänker sig ett ideal i stil med den tyske filosofen Jürgen Habermas deliberativa, samtalande demokrati, en process där medborgarna prövar hållningar och argument mot varandra med målet att för stunden uppnå något slags enighet. Kulturpolitik som utopi, alltså; tanken kan verka lockande, men eftersom en rättvis dialog aldrig kan baseras på över- och underordning framstår den åtminstone just nu, i ett land och en värld av växande ojämlikheter, som inte bara idealistisk utan rent naiv. Vad vi behöver är, som vanligt, en kulturrevolution. Dan Jönsson

Føler du dig krænket? Er du et offer? Og er det hele bare samfundets skyld? Ja, hvis du spørger visse dele af både venstrefløjen og højrefløjen. I dette afsnit for vært Martin Ågerup besøg af Anna Libak, der er uddannet cand.mag. i russisk og samfundsfag fra Århus Universitet, tidligere sprogofficer i russisk og journalist på diverse aviser, og som i dag er udlandsredaktør på Weekendavisen. Samtalen tager udgangspunkt i Anna Libaks bog ”Skyldig til det modsatte aldrig bliver bevist”, og fokuserer på meningspoliti, identitetspolitik og offermentalitet. Ifølge Libak har venstrefløjen siddet på meningsmagten siden 1960'erne. Det er blevet naturligt for enhver at pålægge samfundet skylden for ens problemer. Af denne årsag er det blevet normalt at basere den politiske dagsorden på offerrollen ikke blot blandt venstrefløjspartierne. Den ny-progressive del af højrefløjen bruger netop venstrefløjens virkemidler: ”Det er elitens skyld, de tryner folket” osv. Disse partier bygger deres oprør på krænkelse, og det gør identitetspolitik til en form for populisme.   Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk     Links: Libak, Anna (2018) Forstå populismen! (København: Gyldendal). Libak, Anna (2020) Skyldig til det modsatte aldrig bliver bevist (København: Kristeligt Dagblad). Ågerup, Martin og Riisager, Mette (2020) ”Mette Risager om Selvbyggerbørn, undervisningssystemet og forældre”, CEPOS, 6. november: https://cepos.dk/podcast/samfundstanker/ (https://cepos.dk/podcast/samfundstanker/).   Optagelsen er lavet: 14. maj 2021.

Denna vecka gästas Radio Bulletin av Alexander Bard, som inte skräder orden i sin kritik av wokeism och identitetspolitik. Det leder till en totalitär diktatur för åsikter, men en mångfald i utseenden. Alla företag som traskar runt i woketräsket kommer att ångra sitt självhat. Vi diskuterar skillnaden i lika förutsättningar för alla och lika utfall för alla. Inga bögar går i prideparaden längre, säger Alexander, för den har tagits över av andra. Vi borde totalt mörda rasbegreppet, förbjuda R-ordet som är värre än N-ordet. Vi diskuterar framgångsrika folk och Alexander menar att de folk som har sunda värderingar och tar till sig bra kultur och ger sina barn bra uppfostran är de som lyckas.God lyssning önskar Radio Bulletin. Producent: Hampus Widlöf See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kbhkirken

#MeToo er en fantastisk revolution, og det er vigtigt at få undersøgt vores sprogs fordomme og fjendebilleder. Men den amerikanske identitetspolitik er også en meget stærk kulturel magt, som overlader friheden til højrefløjen, og som den europæiske venstrefløj ikke skal lade sig kolonisere af. Det forklarer den franske forfatter og aktivist Caroline Fourest i dette interview.  Du kan også læse interviewet som artikel eller se videoen på information.dk.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Biden inskränker vapenrättigheter; MLB missar att Colorado har samma vallagar som Georgia; Departement of Homeland Securitys chef vill skydda ICE-vakter och stoppa Sancturary Cities; Biden-administrationen verkar redo att avskaffa sanktionerna mot Iran; Ohio inför tydlig stand-your-ground-lag; Vänster-åklagare får se backlash i takt med ökad brottslighet; Reporter kritiserar CNN för hyckleri kring kvinnor; Kina varnar USA för att bojkotta Vinter-OS; Liberala HD-domaren Stephen Breyer helt emot Court packing; Identitetspolitik i Vermont. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Bör världsekonomin sätta identitet före kompetens? Detta anser allt fler globala investeringsinstitutioner och företag. De senaste veckorna har allt fler tunga näringslivsaktörer börjat ställa krav rörande vilken etnisk bakgrund och sexuell läggning bolagsstyrelser bör innehålla. Vilka krafter pådriver denna förändring? Är det en seger för demokrati och jämlikhet när företag tvingas rekrytera sitt ledarskap baserat på kön och sexuell läggning? Och vad blir konsekvenserna när samhället sätter identitet före meriter?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video.   STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ----------------------------------------------------  

I veckans avsnitt fortsätter vi diskussionen om identitetspolitik, denna gång med fokus på identitetspolitiken som grund för politiska ingrepp och regleringar. Vi pratar om tre övergripande problem med att institutionalisera kategoriseringen av människor utifrån deras attribut. Dessutom skisserar vi en alternativ ansats för att motverka diskriminering mellan grupper, något vi landar i att kalla avidentifieringspolitik. LÄNKAR:SR: Namn är politik - Caroline Salzinger, Berlin'The Simpsons' to stop using White actors to voice non-White charactersDonna Haraway - A Cyborg ManifestoVernor Vinge - True namesÅrets nätdebattör 2020Paulina Brandberg (Fb) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt börjar vi ta oss an ämnet identitetspolitik, men det låter sig inte göras i ett svep. Därför inleder vi med ett avgränsat exempel på hur gruppidentiteter skapar politisk friktion: maneler och mantologier. Vad är egentligen identitetspolitik? Varför växer den identitetspolitiska debatten just nu? Är det ett problem om panelsamtal eller antologier enbart består av manliga deltagare? Om det är ett problem, är då politiska styrmedel baserade på gruppidentiteter en lösning eller snarare något som till och med kan befästa och förstärka skillnader mellan grupper? SvD Ledarredaktionen 12/2 Filterbubblor - finns det sådana? Scott Page - The Difference: How the Power of Diversity Creates Better Groups, Firms, Schools, and SocietiesEkonomisk debatt (recension): Vem vill inte ha mer innovation?Calestous Juma - Innovation and Its Enemies: Why People Resist New Technologies See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dag vender vi aktuelle emner - udvalgt af vores panel af ungdomspolitikere. Kvoter på pensumliste - så der er nok kvinder og andre minoriteter repræsenteret blandt forfatterne. Det er noget af det, som vi i dag hører, fylder på uddannelsesstederne. Generelt er hele identitetspolitikken flyttet ind på uddannelserne. Vi vender, om det er vigtigt og nødvendigt - eller hæmmende og symbolsk? Vi skal også snakke om drukkulturen - har den tager for meget om sig? Kunne politik være en løsning? Og hvorfor er det egentlig så utænkeligt at forestille sig, at vi kan feste uden alkohol. Der er også landet en ny enstemmig voldtægtslov. Er vi så i mål - eller skal der gøres mere? Skal der eksempelvis hårdere straffe til? Vi endevender det i dag. Gæster: Katrine Evelyn Jensen, næstformand i Danmarks Socialdemokratiske UngdomSimon Fendinge Olsen, politisk formand i Liberal Alliances UngdomLaurits Rasmussen ordfører for europæiske forhold i Radikal UngdomVært: Oliver BærentsenRedaktør: Andrea Bøtker

Det huer ikke Mikael Jalving, at der bliver knælet for Black Lives Matter-bevægelsen. Han mener, at postmodernismen har erobret store dele af skole, gymnasium og universitet. Lyt med, når han beder folketingsmedlem Henrik Dahl og germanist og oversætter Lars Christiansen svare på, hvordan de borgerlige bekæmper minoriteternes voksende forurettelse i et nyt afsnit af ”Jalving ser rødt”.

Det går inte att komma ifrån den bittra debatten om identitetspolitiken. Men vad är det egentligen, mer än ett skällsord? Feministen Wendy Brown var en tidig konstruktiv kritiker inifrån. Hon diskuterade hur en politik baserad på hämnd, som utgår från skador och oförrätter, det Nietzsche kallade ressentiment, har svårt att komma med framåtriktade visioner och uppbyggande förslag. Idag dominerar ressentimenten all politik och identitetspolitiken finns i vartenda politiska läger. Hur kan vi gå bortom den, utan att blunda för förtryck eller återskapa de strukturer som underordnar oss? Gäst i detta avsnitt är Viktor från tidningen Brand. Läs mer: Wendy Brown: Att vinna framtiden åter https://bokforlagetatlas.se/bocker/att_vinna_framtiden_ater/ Leila Brännström (Bang): Begär vs identitet https://web.archive.org/web/20180720115028/http://www.bang.se/begar-vs-identitet/ Jason Read: The principle of our negative solidarity https://thenewinquiry.com/the-principle-of-our-negative-solidarity/ Slavoj Zizek: The Big Other Doesn't Exist https://www.lacan.com/zizekother.htm?fbclid=IwAR0NP8jb4yZuVyXc1HSLy6tudtc0GKRote0FgUZHrjzfIYjkU6uWBrVRxnE Mathias Wåg (Brand): Ressentimentsvänstern https://guldfiske.se/2018/06/05/ressentimentsvanstern/ Mathias Wåg (Brand): Solidaritet är det värsta vi vet: https://guldfiske.se/2016/09/11/solidaritet-ar-det-varsta-vi-vet/ Wendy Brown: Feminist Change and the University https://www.youtube.com/watch?v=D2Eop1_T02s

Identitetspolitik, skadligt grupptänkande eller nödvändigt uppmärksammande av orättvisor som liberaler bör omfamna? Hur bör Sveriges migration se ut och kan vi förbättra integrationen? Vem kommer vinna nästa val? Detta diskuterar Max Sjöberg och Oscar Matti i detta avsnitt av Prata Om Det. Max är juriststudent, var ledarskribent på UNT under sommaren och är tidigare vice ordförande för Liberala Ungdomsförbundet. Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud: My Andréesdotter

Henrik Dahl (LA) mener, at danske universiteter er ved at ødelægge sig selv, fordi de omfavner FN's verdensmål og bandlyser ord som "kompetent" i jobannoncer for ikke at afskrække kvinder. Asger Juhl interviewer Henrik Dahl på Den Uafhængige.

Skal begrebet Cancel Culture aflyses?Cancel Culture er et begreb, der er dukket op for forholdsvist nyligt. Det er ikke et positivt begreb og det er møntet på dem, der bliver forargede eller krænkede på egne eller andres vegne i en så stor grad, at de ønsker dem eller det, der har forarget dem annulleret, aflyst, fyret eller slet og ret cancelled. Men findes der virkelig en kultur for at få folk aflyst? Det prøver vi at undersøg, så godt vi kan i dag.Gæster:Silas Marker er cand.mag. i filosofi fra Københavns Universitet og forsker ved Center for Information og Boblestudier. Han har skrevet bogen "Os og Dem" sammen med Vincent Hendricks og forklarer om begrebet Cancel Culture og den splittelse, der opstår i debatter på sociale medier. Christine Bjerke er arkitekt og forfatter. Hun har blandt andet været med til at skrive bogen FX Beauties, som skulle være udkommet på Columbia Books on Architechture, men som blev aflyst ud af det blå - mere eller mindre. Mette-Marie Nørlev er uddannet Natur- og Kulturformidler fra Københavns Universitet. Hun har sin egen platform på Instagram, hvorfra hun udsender nogle lange stories med aktivistiske budskaber og holdninger. Hun fortæller om at kalde folk ud, som man er uenig med. Links:Christine Bjerke: https://www.christinebjerke.com/ FX Beauties: http://www.thefxbeauties.club/Mette-Marie Nørlev: https://www.instagram.com/o0mettemarie0o/Vi Er Data om FX Beauties: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/15-fx-beauties-om-japanske-kvinder-der-handler-med/id1506905957?i=1000487402416Content: Fyr og Flamme - Menneskeforbruger: https://tinyurl.com/y3q9fbks Fyr og Flamme på Instagram: https://www.instagram.com/fyr.og.flamme/99% invisible (podcast om design og akitektur): https://99percentinvisible.org/Cooking Tree (koreansk bagning og asmr): https://www.youtube.com/c/CookingbyYein%EC%BF%A0%ED%82%B9%EB%B0%94%EC%9D%B4%EC%98%88%EC%9D%B8/featured

Vi är tillbaka efter sommaruppehållet med nya glödheta samtidsanalyser. I detta avsnitt pratar Leo om en hegemoni på fallrepet medan Olof läser horoskop utan att håna.

15 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras hur identitetspolitik underminerar demokratin.Med Ivar Arpi. Som gäst deltar James Lindsay.

Världen står inför stora problem som vi måste hantera för att överleva. Men istället för att hjälpas åt bråkar vi om struntsaker. Vad beror det på? "Identitet" är ett begrepp som blivit allt viktigare inom politiken men vad betyder det egentligen, och vad händer när vi argumenterar och fattar beslut utifrån vilken grupp vi tillhör? Vilka tjänar på splittringen? Hur kommer det sig att många vänsterliberaler och högerpopulister trots allt verkar vara överens i frågan om identitetens betydelse? Och vad har tortillas med saken att göra? P3 Dystopia dyker huvudstupa ner i vår snåriga, identitetspolitiska samtid.

Världen står inför stora problem som vi måste hantera för att överleva. Men istället för att hjälpas åt bråkar vi om struntsaker. Vad beror det på? "Identitet" är ett begrepp som blivit allt viktigare inom politiken men vad betyder det egentligen, och vad händer när vi argumenterar och fattar beslut utifrån vilken grupp vi tillhör? Vilka tjänar på splittringen? Hur kommer det sig att många vänsterliberaler och högerpopulister trots allt verkar vara överens i frågan om identitetens betydelse? Och vad har tortillas med saken att göra? P3 Dystopia dyker huvudstupa ner i vår snåriga, identitetspolitiska samtid.

De Politiske amatører har i denne uge en gæst!Det er Søren Faulis’ 20 årige søn Laurits, der fortæller om at læse på universitetet. Her kæmpes en del kampe, som i og for sig ikke har meget med den konkrete undervisning at gøre, men mere handler om identitetspolitik, krænkelseskultur og undervisernes politiske tilhørsforhold.

Vi pratar Identitetspolitik, har liberaler ett drag av identitetspolitik? varför och är det bra eller dåligt? Har kvinnor lägre lön, eller väljer de fel yrken? Är arbetslinjen en liberal variant av vänsterns fritidslinje? Varför ska vi arbeta och vem bestämmer hur mycket? Många frågor som besvaras i podden.

Ekonomistudion måndagx. Moderaterna vill ha skärpta krav för arbetskraftsinvandring. Och det är bråttom, menar partiet.x. Coronaviruset fortsätter att spridas och oron är stor. Inte minst i Kina förstås. Vi får en rapport från Peking. x. Och så inleds det amerikanska valåret på riktigt idag. Som första delstat ska Iowas invånare säga vem de vill se som Demokraternas presidentkandidat. Vi analyserar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

At være dansk er nogle gange nærmest at betragte som et skældsord, andre gange en kategori så relativ at den flyder væk og bliver til ingenting. I lang tid har de højrenationale kæmpet for dannebrog, kornmarker og Oehlenschläger til et niveau, så man kvalmes. Og centrumpolitikerne forsøger at overtage flaget og kornmarkerne og gøre det til sit. Venstrefløjen er berøringsangst overfor alt der har med national identitet at gøre. At skulle italesætte og definere hvad danskhed er, dansk sindelag, dansk kultur. Det clincher med en rød moralsk hovedsøjle: rummelighed/tolerance. Hvad de venstreorienterede ikke vil definere som bredere kategori, vil de gerne formulere på individuelt niveau. Identitetspolitik fylder derfor også meget på venstrefløjen. Men det gavner ingen! En nation kan ikke fungere som et stort fællesskab, hvis den primært ser sig selv som et samfund bestående af en masse små grupper, der bygger på race, religion, køn, etnicitet mv. I dagens program diskuterer vi identitetspolitik. Gæster er Pelle Dragsted og normkritisk aktivist Anna Wandel-Petersen. Vært er Rasmus Hage Dalland, producer og tilrettelægger er Josefine Maria Hansen. Musik: Upright Music.

Der luges ud i kulturarven for øjeblikket, og identitetspolitikken raser. Det Danske Filminstitut har netop gjort en hel samling politisk ukorrekte filmklip tilgængelige. Men har vi overhovedet brug for at se stødende film i dag?Hør hvad Lars-Martin Sørensen, forskningsleder på Det Danske Filminstitut, mener, når han som dagens gæst taler med vært Martin Bunk om vores politisk ukorrekte filmarv.Gæst: Lars-Martin Sørensen (forskningsleder, Det Danske Filminstitut)Vært: Martin Bunk

I säsongens sista avsnitt av Hur kan vi? gästar Malcom Kyeyune Navid i studion där de pratar identitetspolitik. Med sig har Navid även idéhistorikern Per Johansson.Är du nyfiken på samtalet mellan Henrik Jönsson och Malcom Kyeyune så hittar du samtalet här:https://www.youtube.com/watch?v=EGDS5VyrHPE________________________________________________________Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Vi finns nu även på Patreon för dig som vill bli månatlig stöttare och få ta del av extramaterial och VIP-inbjudningar. www.patreon.com/hurkanvi/Tack kompisSamtalet fortsätterFölj oss på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Navid ModiriTwitter: Modiri_navidGlöm inte prenumerera på vår kanal här på Youtube. Då missar du inte några extramaterial eller andra spännande videos.Besök vår hemsida för att läsa mer:www.hurkanvi.se.Vill du kontakta oss?hej@hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

I dag skal en flok juridiske eksperter debattere udklædningsfester på Københavns Universitet. Debatten kommer, efter tre studerende klagede over en introfest med mexicansk tema, som de oplevede som krænkende. Mexicaner-sagen er et af de seneste eksempler på en identitetspolitisk kamp, hvor følelsen af diskrimination bliver konfronteret med retten til ytringsfrihed. Men hvad er kernen i identitetspolitikken? Og hvorfor taler alle om den?Gæst: Mads Zacho Teglskov, debatredaktør på Politiken.Vært: Gudrun Marie Schmidt.Produktion: Jonas Schrøder-Andreasen og Kathrine Eggert Wadsholt.Redaktør: Nina Kragh.

Uha, så skal der ævles om identitetspolitik!

Episod 2 med bara samtalet om Identitetspolitik & Intersektionalitet, tillsammans med RFSL Göteborgs vice ordförande Andreas Hernbo och forskaren Lisa Karlsson Blom från Linköpings Universitet.

I nionde avsnittet av Smedjanpodden tar sig Smedjans redaktörer an den årliga svenskhetsdebatten. Perioden mellan nationaldagen och midsommarafton präglas traditionsenligt av infekterade diskussioner om vem som är svensk och inte. Varför är debatten om svenskhet så infekterad och full av missförstånd? Lars Anders reder ut begreppen och skillnaderna mellan etnicitet, nationalitet och medborgarskap. Vidare diskuteras banderoller på studentflak och om det verkligen är gymnasieministerns sak att uttala sig om. Sedan diskuteras informationsbroschyren Om krisen eller kriget kommer, som skickats ut från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vad innebär det att Sverige aldrig kommer att ge upp? Hur många svenskar är beredda att dö för Sverige och uppfyller verkligen staten sin del av samhällskontraktet? Och om staten förväntar sig att medborgarna ska slåss till sista blodsdroppen, varför vill den inte att vi ska kunna äga vapen? Därefter diskuteras identitetspolitik i den privata kultursektorn, med anledning av att det brittiska bokförlaget Penguin Random House beslutat att börja kvotera sina medarbetare och författare utifrån identitetspolitiska kategorier som hudfärg och kön. Avslutningsvis besvaras som vanligt läsar- och lyssnarfrågor. Till exempel utreds frågan vilket band som är bäst: Amon Amarth eller Dismember. Tune in!      

Identitetspolitik har debatterats både högljutt och brett på senare år, men vad är identitetspolitik för något? Har den peakat eller kommer vi att se mer av den framöver? Kan man hävda kollektiva rättigheter på grund av att man har en viss hudfärg eller ett visst kön? I detta avsnitt av Mellan Scylla och Charybdis tar sig Stina och Lars Anders an en av samtidens mest infekterade debatter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vilket Jesper och Erik beskriver hur identitetspolitik gått från att vara en definition (logos) av en politisk inriktning till ett diffust slagord (ethos) och diskuterar hur det kommer påverka den kommande valrörelsen.

Dagens ungdom • Identitetspolitik gone wild • Vi pratar om det, vi också • Den rätta vägen • Presidentens enkla väg till omval • Blå Framtid • Cliffhangers

En liberal, en socialdemokrat og en debatredaktør går ind på en smørrebrødsrestaurant. Nej, det er ikke starten på en dårlig vittighed men derimod indledningen af denne udgave af Udestuen. Mikkel Andersson, Mads Havskov Hansen og Søren Villemoes er mødtes på Café Gammeltorv i det indre København.For hvorfor forsøger politikerne egentlig at bilde os ind, at de kan stoppe bandekrigen med mere eller mindre slagkraftige forslag fra Slotsholmen? Og hvorfor skal Søren Villemoes holdes vågen af en flappende helikopterlyd hver nat, når den minder ham om, at politiet har ”en slap diller”? (Ja, det siger han altså).Og apropos folk, der er ligeglade med samfundets normer, hvad sker der så med Danmarks Radio? Kan de ikke selv se det? Og hvad er egentlig pointen i, at Maria Rørbye Rønn er generaldirektør, hvis DR får skåret deres bevillinger drastisk? Udestuen er mildt sagt ikke imponeret over, hvad de foretager sig ude i DR Byen.Derudover er Udestuen igen i denne uge meget bekymret over den identitetspolitiske venstrefløj i USA, som forsøger at knægte ytringsfriheden. Det vil Udestuen selvfølgelig ikke finde sig i – til gengæld får de både nedgjort Alternativet og udråbt en tilfældig bilist som bandeleder.

En liberal, en socialdemokrat og en debatredaktør går ind på en smørrebrødsrestaurant. Nej, det er ikke starten på en dårlig vittighed men derimod indledningen af denne udgave af Udestuen. Mikkel Andersson, Mads Havskov Hansen og Søren Villemoes er mødtes på Café Gammeltorv i det indre København.For hvorfor forsøger politikerne egentlig at bilde os ind, at de kan stoppe bandekrigen med mere eller mindre slagkraftige forslag fra Slotsholmen? Og hvorfor skal Søren Villemoes holdes vågen af en flappende helikopterlyd hver nat, når den minder ham om, at politiet har ”en slap diller”? (Ja, det siger han altså).Og apropos folk, der er ligeglade med samfundets normer, hvad sker der så med Danmarks Radio? Kan de ikke selv se det? Og hvad er egentlig pointen i, at Maria Rørbye Rønn er generaldirektør, hvis DR får skåret deres bevillinger drastisk? Udestuen er mildt sagt ikke imponeret over, hvad de foretager sig ude i DR Byen.Derudover er Udestuen igen i denne uge meget bekymret over den identitetspolitiske venstrefløj i USA, som forsøger at knægte ytringsfriheden. Det vil Udestuen selvfølgelig ikke finde sig i – til gengæld får de både nedgjort Alternativet og udråbt en tilfældig bilist som bandeleder.

Kafé Mensch snupper en øl med Michael Shermer. (Time stamp for the actual interview is: 17mins 15sec. ) Vi snakker i podcasten om nogle emner, der ikke fik en god introduktion undervejs, fordi vi troede vi var under tidspres (det var så slet ikke). Vi har derfor lagt nogle noter ind til disse emner her. The Conceptual Penis as a Social Construct. Et hoax af samme slags som SOKALs oprindelige kritik, hvor formålet er at afsløre om en videnskabelig disciplin - via fagfælledømte magasiner - accepterer en falsk artikel fyldt med vrøvl. Her er Skeptic's artikel om den (http://www.skeptic.com/reading_room/conceptual-penis-social-contruct-sokal-style-hoax-on-gender-studies/) og her er selve artiklen (http://www.skeptic.com/downloads/conceptual-penis/23311886.2017.1330439.pdf). Man kan bl.a. læse hvordan 'manspreading' altså det at en mand sidder med spredte ben er lig at voldtage det åbne rum omkring ham. Det er god satire. Artiklen er skrevet af Peter Boghossian og James Lindsay. Joe Rogan podcast. Find den her: http://podcasts.joerogan.net/ Her er link til den podcast Michael Shermer nævner i interviewet: https://www.youtube.com/watch?v=tFlAFo78xoQ Den handler Graham Hancocks hjemmebryggede teori om Atlantismyten stammer fra en oldgammel ukendt civilisation. Shermer er inviteret med for at debunke den teori. Det kommer der en lang og interessant podcast ud. Måske mest for nørder. Identitetspolitik. Det handler om at politik skal i et eller andet omfang være afhængigt af hvilken gruppe, du tilhører i samfundet, fx så skal hvide mænd lige lægge en dæmper på deres krav, fordi de har været så priviligerede i så lang tid historisk. Turncoat eller djævlens advokat. En debiasing teknik. Altså en teknik, der forsøger at fjerner vores egne fordomme og forforståelser ved at man oprigtigt prøver at sætte sig i modstanderens sted. Her er vi blevet stærkt inspireret af Julia Galef. Hun er en stærk, amerikansk fortaler for kritisk tænkning. Her er link til nogle fede talks med hende: https://www.youtube.com/results?search_query=julia+galef Og her er link til hendes podcast Rationally Speaking: http://rationallyspeakingpodcast.org/ Symphony of Science – A Wave of Reason, Mads' video, hvor han første gang lærte Michael Shermer at kende, og hvor Shermer var i godt selskab sammen med Bertrand Russel og Carl Sagan. https://www.youtube.com/watch?v=1PT90dAA49Q

Hvad er det præcis Mikkel Andersson har skrevet om en konceptuel penis, som filosof, psykolog, debattør, kommunist og to gange ugens Se&Hør-mand Saman Atter Motlagh er sur over? Hvorfor havde Saman det helt ok med at blive kaldt Jungledyret Hugo i gymnasiet, og hvad synes han generelt om racistiske vitser på DR? Har venstrefløjen misforstået identitetspolitikken, og er højrefløjens debat om danskhed i virkeligheden anden variant af selvsamme identitetspolitik?Få svarene i denne udgave af Udestuen, hvor Saman Atter Motlagh og Mikkel Andersson mødes på det aarhusianske værtshus Hjorten og over et Aarhus-sæt vender alt det og meget mere i animeret samtale. Og naturligvis belønnes lytterne også med historien om, hvordan Saman endte i Se&Hør.

Hvad er det præcis Mikkel Andersson har skrevet om en konceptuel penis, som filosof, psykolog, debattør, kommunist og to gange ugens Se&Hør-mand Saman Atter Motlagh er sur over? Hvorfor havde Saman det helt ok med at blive kaldt Jungledyret Hugo i gymnasiet, og hvad synes han generelt om racistiske vitser på DR? Har venstrefløjen misforstået identitetspolitikken, og er højrefløjens debat om danskhed i virkeligheden anden variant af selvsamme identitetspolitik?Få svarene i denne udgave af Udestuen, hvor Saman Atter Motlagh og Mikkel Andersson mødes på det aarhusianske værtshus Hjorten og over et Aarhus-sæt vender alt det og meget mere i animeret samtale. Og naturligvis belønnes lytterne også med historien om, hvordan Saman endte i Se&Hør.

Så er der igen liv i Udestuen, og denne gang skal vi diskutere flygtninge. Det er nemt nok at pege på alle de måder den nuværende asylpolitik ikke fungerer. Men hvad kan vi sætte i stedet? Paneldeltagerne hepper på de ubehagelige løsninger og håber at slippe for de rædselsvækkende.Og hvad med de radikales flirt med venstres kronprins Kristian Jensen? Er det et dødskys eller det nye powercouple i dansk politik? Ned med skatten, op med vindmøllerne og ind med de fremmede? Næppe, der er ikke nok anstændige socialdemokrater og reformerte gøglere til at sikre flertallet.Aftens højdepunkt er historisk i mere end en forstand, for her skamroser panelets liberale kværulant DRs nye seerhit, 'Historien om Danmark'. Jaja, svarer socialdemokraterne - men hvad med folket? Endeligt får den ene af panelets historikere lagt op til blodfejde med arkæologerne, der givetvis sidder og hvæsser deres bronze-økser efter aftens udsendelse #Justice4JernalderenTil sidst kommer vi forbi Trumps nyslåede, aktive udenrigspolitik. Er Tomahawk-missiler i Syrien og hangarskibe til Nordkorea et tegn på at Jordens politimand er på vej ud af sit hi? Eller har det hele tiden været rævesøvn?Paneldeltagerne er i denne omgang:Mikkel Andersson, radiovært og satirikerNiels Jespersen, historiker og kommentatorCasper Gronemann, journalist og debatskribent Mads Havskov Hansen, stud.jur. og kulturredaktør på Netavisen Pio

Joel Krantz och Åsa Fredrikson försöker reda ut begreppet identitetspolitik. Diskussioner handlar bland annat om klass, etnicitet och andra faktorer men också om de problem som kan uppstå när vi använder begreppet.

Johan Hakelius: Den nya nya romantiken. Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörna. Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar allt. Programledare för Spanarna är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gabriella Ahlström, Per Naroskin och Johan Hakelius är veckans spanare 2016-09-09Johan Hakelius: Den nya nya romantikenDen nya nya romantiken växer sig starkare, subjektiva upplevelser är viktigare en vetenskap, tyckande viktigare än fakta och känsla viktigare än förnuft. Identitetspolitik har blivit norm i den postmoderna politikens förvirring.De trasiga jeansen i våra lyxbutiker är en flört med det exotiska och fantasifulla. Politiken kantrar åt det känslosamma i brist på idéer och det enastående geniet, den kraftfulla och karismatiska ledaren hyllas i storpolitiken.På randen till en framtid som liknar en katastrof står romantikern, den självbelåtna individen och njuter av sitt känsloliv.Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörnaDen galopperande digitala utvecklingen har inte bara givit oss världens alla vyer och fakta, tillsynes obegränsade marknader och ett stadigt växande umgänge. Den har också öppnat dörrarna för kriminalitet, inte minst bedrägerier vilket skapat en ny paranoia, en ständig oro för att bli lurad, rånad och bestulen på såväl pengar, som familjebilder och annat som absolut borde få stanna i privatlivets krets.Att vara ute på nätet kan bli en vandring på ett minfält. Med en knapptryckning kan du ha en slipad bedragare i en soffhörna nära dig.Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar alltNakenhet har alltid väckt uppmärksamhet, om inte alltid fantasieggande så i alla fall kittlande och oroväckande. Nu är det återigen ett mycket vanligt grepp för att fånga publik i populärkulturen, och ibland inom politiken där såväl det påklädda (burkinin) som det avklädda (Putin med bar överkropp) vållar debatt. Men den kan också få oss att se åt fel håll, distrahera oss från att se vad som egentligen pågår vid sidan om.Den nakna sanningen kan vara en rökridå.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.

Johan Hakelius: Den nya nya romantiken. Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörna. Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar allt. Johan Hakelius: Den nya nya romantiken Den nya nya romantiken växer sig starkare, subjektiva upplevelser är viktigare en vetenskap, tyckande viktigare än fakta och känsla viktigare än förnuft. Identitetspolitik har blivit norm i den postmoderna politikens förvirring. De trasiga jeansen i våra lyxbutiker är en flört med det exotiska och fantasifulla. Politiken kantrar åt det känslosamma i brist på idéer och det enastående geniet, den kraftfulla och karismatiska ledaren hyllas i storpolitiken. På randen till en framtid som liknar en katastrof står romantikern, den självbelåtna individen och njuter av sitt känsloliv. Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörna Den galopperande digitala utvecklingen har inte bara givit oss världens alla vyer och fakta, tillsynes obegränsade marknader och ett stadigt växande umgänge. Den har också öppnat dörrarna för kriminalitet, inte minst bedrägerier vilket skapat en ny paranoia, en ständig oro för att bli lurad, rånad och bestulen på såväl pengar, som familjebilder och annat som absolut borde få stanna i privatlivets krets. Att vara ute på nätet kan bli en vandring på ett minfält. Med en knapptryckning kan du ha en slipad bedragare i en soffhörna nära dig. Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar allt Nakenhet har alltid väckt uppmärksamhet, om inte alltid fantasieggande så i alla fall kittlande och oroväckande. Nu är det återigen ett mycket vanligt grepp för att fånga publik i populärkulturen, och ibland inom politiken där såväl det påklädda (burkinin) som det avklädda (Putin med bar överkropp) vållar debatt. Men den kan också få oss att se åt fel håll, distrahera oss från att se vad som egentligen pågår vid sidan om. Den nakna sanningen kan vara en rökridå. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

Johan Hakelius: Den nya nya romantiken. Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörna. Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar allt. Gabriella Ahlström, Per Naroskin och Johan Hakelius är veckans spanare ...Johan Hakelius: Den nya nya romantikenDen nya nya romantiken växer sig starkare, subjektiva upplevelser är viktigare en vetenskap, tyckande viktigare än fakta och känsla viktigare än förnuft. Identitetspolitik har blivit norm i den postmoderna politikens förvirring.De trasiga jeansen i våra lyxbutiker är en flört med det exotiska och fantasifulla. Politiken kantrar åt det känslosamma i brist på idéer och det enastående geniet, den kraftfulla och karismatiska ledaren hyllas i storpolitiken.På randen till en framtid som liknar en katastrof står romantikern, den självbelåtna individen och njuter av sitt känsloliv.Gabriella Ahlström: Minfältet i din soffhörnaDen galopperande digitala utvecklingen har inte bara givit oss världens alla vyer och fakta, tillsynes obegränsade marknader och ett stadigt växande umgänge. Den har också öppnat dörrarna för kriminalitet, inte minst bedrägerier vilket skapat en ny paranoia, en ständig oro för att bli lurad, rånad och bestulen på såväl pengar, som familjebilder och annat som absolut borde få stanna i privatlivets krets.Att vara ute på nätet kan bli en vandring på ett minfält. Med en knapptryckning kan du ha en slipad bedragare i en soffhörna nära dig.Per Naroskin: Vad du inte ser när de visar alltNakenhet har alltid väckt uppmärksamhet, om inte alltid fantasieggande så i alla fall kittlande och oroväckande. Nu är det återigen ett mycket vanligt grepp för att fånga publik i populärkulturen, och ibland inom politiken där såväl det påklädda (burkinin) som det avklädda (Putin med bar överkropp) vållar debatt. Men den kan också få oss att se åt fel håll, distrahera oss från att se vad som egentligen pågår vid sidan om.Den nakna sanningen kan vara en rökridå.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.see-post: spanarna@sverigesradio.se

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vilket Jesper och Erik reder ut begreppet identitetspolitik och försöker förklara varför det uppstått.