Podcasts about alltfler

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alltfler elbilar rullar på svenska vägar. Bilar som, med rätt teknik, skulle kunna användas för att stabilisera vårt gemensamma elnät. Redan köper privatpersoner stora batterier i samma syfte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ökande andel privatpersoner i Sverige satsar på egna batterilager, både för att bli mer självförsörjande, och för att kunna tjäna en hacka på att sälja eventuellt överskott av producerad sol-el tex tillbaka till sitt elbolag. Även företag bygger batterilager, ibland stora som flera fotbollsplaner, för att lagra överskott av vindkraft.Men redan nu finns också en stor flotta outnyttjad batterilagring i Sverige - elbilarna som långa tider står oanvända och som enligt forskare skulle kunna göra stor nytta för att stabilisera vårt gemensamma elnät.

Dessutom om premiärminister Netanyahus behov av kriget, om unga mäns flykt från värnplikt i militärjuntans Myanmar, om Senegals uteblivna val och om Örnnästet Volvos gamla huvudkontor som ska väckas ur sin dvala Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1*Ryssland fängslar alltfler*Natodebatten som uteblev*Gangstermode för tjejer*Krönika Ulrika Knutson*PanelenTimme 2*Netanyahus ställning i Israel och desperationen i Gaza*Satir med Public Service*Senegals uteblivna val*Skådespelaren Johan Rabeus som Oidipus i Sara Stridsbergs nya pjäs*Volvos ”Örnnäste” blir innovationscentrum*Kåseri Emil Jensen

Vad hände när bedragaren ringde och lyckades manipulera dig till att lämna ut dina uppgifter och stjäla dina pengar? Eller vad fick dig att börja ana ugglor i mossen och stoppa bedrägeriförsöket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alltfler drabbas av bedrägerier. Kriminella lurar folk via telefon, sms, mejl osv och människor blir av med inte bara pengar utan också sin tillit till andra - och sig själv.2023 blev ett rekordår för telefonbedrägerier och samtalen till Brottsofferjouren, där människor söker stöd efter att ha blivit utsatta för ett bedrägeri, har ökat.Så, hur känns det att bli lurad? Hur gick det till när en bedragare ringde, smsade, mejlade och lyckades manipulera dig till att lämna ut dina uppgifter och med dem så stal de alla dina besparingar?Eller vad fick dig att börja ana ugglor i mossen när någon ringde så att du kunde stoppa bedrägeriförsöket innan det var för sent? I kvällens Karlavagnen får vi höra flera människor berätta sina historier, både de som drabbats av ett bedrägeri och de som i sista minuten förstod vad det handlade om och lyckades stoppa bedragaren.Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Många svenskar tillbringar stora delar av året med att längta efter ljuset. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem och i denna essä varnar hon för det artificiella ljusets lockelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången år 2020.Får man längta efter mörker i det här landet?Någon gång på senvåren börjar det. I takt med att dagarna blir längre blir jag allt mer nedslagen. Årstidsbunden depression drabbar de flesta på hösten och vintern men mig slår den mot på sommaren. Det tog ett tag att förstå vad det var för fel på mig. Jag tycker ju om att bada, odla, spana på växter och mycket annat som man främst kan ägna sig åt på sommaren. Ändå mådde jag så dåligt. Med september kom befrielsen men jag greppade inte att det var själva mörkret som var medicinen. För det är ju så med vårt språk och vår kultur att ordet ljust är synonymt med gott och glatt och alla förväntas älska sol och värme. Det gjorde det svårt för mig att få syn på att hösten äntligen gav mitt mörkerälskande jag löfte om ljusare tider.Men eftersom normen är att älska ljus försöker vi förvandla även höst och vinter till en enda lång ljusmanifestation och förstör de njutningar som mörkret erbjuder. Som promenader i så starkt månljus att träden kastar långa skuggor; eller vandring under stjärnklara himlar som gnistrar och överväldigar med sin oändlighet.Vi sätter upp fasadbelysningar och ljusslingor och gatlampor och strålkastare för att belysa träd och hus och pyntar vartenda fönster med lampor och allt detta ljus bildar ljusföroreningar. Människor som bor i städer ser allt färre stjärnor och märker allt mindre av månens sken. Eftersom gatlampor bara gör det riktigt ljust något tiotal meter omkring sig så upplever vi dessutom områden bortanför lampskenet som mörkare än om inte det artificiella ljuset funnits där som kontrast. Och så känner vi oss manade att lysa upp mer och mer av våra samhällen, för ingen människa ska ju behöva vara rädd för mörker. En effekt av det har fått det poetiska namnet himlaglim: ett diffust sken som i värsta fall kan bädda in hela städer i en gul kupol helt utan natthimmel. Alltfler människor lyser också upp alltmer av sina trädgårdar. Men om en massa lampor lyser i trädgården går det ju inte att se vad som finns bortanför ljuskäglorna. Sikten blir kortare, världen mindre. Och nattliga vandrare får sin mörkersyn förstörd.Det är inte bara vi mänskliga mörkerälskare som lider av det myckna artificiella ljuset på fel tider av dygnet och året. I boken ”Mörkermanifestet” berättar författaren och biologen Johan Eklöf om hur ljusföroreningar påverkar även djur och växter. Han börjar med sitt eget expertområde: fladdermössen. För 40 år sedan gjordes en studie som visade att två tredjedelar av kyrktornen i Västergötland hyste fladdermösskolonier. Eklöfs forskning visar att siffran nu sjunkit till en tredjedel. Skälet är att många kyrkor numera är upplysta av strålkastare för att synliggöra arkitekturen. Fladdermössen blir förvirrade och vet inte om det är natt eller dag. Istället för att ge sig ut och söka föda kurar de kvar inne i mörkret och svälter ihjäl.En tredjedel av alla ryggradsdjur och nästan två tredjedelar av de ryggradslösa djuren är nattlevande. De får sina dygns-, parnings- och födosöksrytmer störda, med förödande konsekvenser. Nattfjärilar är en av de mest drabbade arterna. De är lika viktiga pollinerare som bina men utför sitt jobb nattetid och fastnar lätt i ljuskäglor av olika slag när de försöker orientera sig efter månen, och dör. Den totala insektsbiomassan minskar i naturen och ökar i våra städer eftersom insekter som borde hålla till i skogen eller på ängen men förvirras av artificiellt ljus, är många. Jag förstår dem. När jag precis flyttat ut på landet blev jag själv lurad eftersom det såg ut som att solen gått ner rakt i söder, där himlen glödde vackert röd. Tills jag fick förklarat för mig att det var ljuslågorna från raffinaderiet i Stenungsund, två mil bort. Överbliven gas behöver emellanåt eldas upp och från de höga skorstenarna kan lågorna stå 20 meter höga. En annan ahaupplevelse fick jag för några år sedan då jag ännu flög och färdades över Egypten nattetid. Under mig syntes Nilen som en starkt upplyst orm genom landskapet. Människorna hade koncentrerats kring vattnet och ljuset spillde 10 000 meter upp i atmosfären. Men inte bara människor behöver vatten för att kunna leva. Vad gjorde den starka belysningen med alla andra levande varelser som rimligen är koncentrerade kring Nilen?Ljusföroreningarna rubbar och utarmar våra ekosystem och Johan Eklöf går till storms mot vår vansinniga strävan att lysa upp allt i vår värld. Förutom att det stör djur- och även växtliv är det också ett gigantiskt energislöseri – en tiondel av all vår energiförbrukning går till belysning. Studier visar att för mycket, och fel sorts, artificiellt ljus bidrar till sömnsvårigheter, depressioner, fetma och vissa cancerformer. Så vad innebär det för invånare, djur och växter i den kinesiska staden Chengdu om en artificiell måne följer staden; en satellit som ska spegla ner solljus åtta gånger starkare än naturligt månljus om natten?Visserligen minskar kriminaliteten i mer upplysta miljöer men vi kanske kunde prata lite om vilket pris vi betalar för det? Lösningen måste inte vara total mörkläggning. Vi skulle inte bara kunna minska på ljuset utan också bli mycket bättre på att skärma av ljus så att det lyser på rätt ställen och inte strålar ut i atmosfären. Och vi skulle kunna välja färg på våra ljuskällor med större omsorg. Nattinsekter flyger framför allt mot grönt, blått och ultraviolett ljus. Gatlampor som lyser i orange är ett mindre problem än de som lyser med vitt sken – som innehåller stora mängder violetta nyanser. Också andra djur och växter, och vi människor, påverkas olika av olika färger på ljuset. Och till skillnad från andra föroreningar kan vi göra något åt de som har med ljus att göra och få omedelbar effekt.Några av mina allra starkaste naturupplevelser har jag haft i mörker: nätter med mareld så intensiv att fiskars flykt under bryggan blir till långa ljusblixtar i vattnet och varje vågskvalp upp på stranden ser ut som flytande guld över sanden; nattliga bad i mörka sjöar, lägereldar, månljuspromenader, att ligga i sovsäck under bar himmel med åskblixtar i fjärran. Mörker gör det möjligt att se det naturliga ljuset och de ljusfenomen naturen bjuder på. Därför blir jag glad av att läsa i Mörkermanifestet att man runtom i världen börjat uppmärksamma problemen med ljusföroreningar alltmer och också börjat värna mörkret. Strandpromenader släcks ner för att invånarna ska kunna se havet ordentligt även när det är mörkt; LED-belysning anpassas för att lysa med olika sken beroende på när på dygnet det är; länder stiftar lagar som sätter stopp för ljusföroreningar ut i atmosfären och kräver ljusavskärmning; The International Dark Sky Association certifierar mörkerparker, kommuner och reservat som kan uppvisa extraordinär natthimmel, fri från störande ljus. Låt oss, som Johan Eklöf formulerar det, fånga natten - carpe noctem. Mörkrets krafter, mobilisera er!Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Veterans Day i USA; Manifestet från transgender-skolskjutningen i Nashville ute i offentligheten; Arkansas guvernör Sarah Huckabee Sanders endorsar Donald Trump; Gränsen mot Kanada allt mer svårkontrollerad; Republikanska kongressen beslutar att sänka Pete Buttigiegs lön; Rashida Talib censureras i Representanthuset; Ohio godkänner lag för aborträttigheter; Judisk kvinna knivhotad i New York; Judisk man mördad i Kalifornien; Universitet förbjuder Hamas-stöd; Republikanerna i Kongressen vill kapa Kamala Harris budget; Alltfler från Kalifornien flyttar till Texas; Pro-israelisk demonstration i New York; Demokraternas politiske kommentator Jen Psaki anser att muslimer blir manipulerade av Republikanerna; Antifa-supporter i London får skäll av muslimsk kvinna; Allt fler muslimer överger Joe Biden; Experter bedömer att Biden får svårt att vinna över Trump; Kvinna i Indianapolis kör rakt in i en judisk skola; Anne Frank-skola byter namn; Joe Biden-kostym var poppis på Halloween; Allt fler svensk-amerikaner får problem med svenska migrationsverket; Inga deltagare på internationella simningsförbundet tävling för transgenders; Tonårstjej opererad till annat kön, en uppgav enligt egen utsago inget samtycke; Bernie Sanders vägrar ta avstånd från Rashida Talib. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Få av oss ber till gudar numera. Alltfler dyrkar istället idén om den ideala kroppen. Hur får vi ihop drömmarna om att vara i fysisk form med en verklighet som inte alltid samarbetar?Samtidigt som allt fler har problem med fetma ökar också förekomsten av ortorexi, ett tillstånd när hälsofokuset övergår i ohälsosamma tankar och beteenden. Det kan vara knepigt att navigera bland alla tips och råd om hur man ska äta och träna och sociala medie-flöden med vältrimmade kroppar.Styrka i livets alla skeden
Vi tog hjälp av Betty Wassenius, både tandläkare och livsstilscoach. Betty talar ofta om att bygga sitt starkare jag och fokuserar i sin verksamhet framförallt på kvinnor. Bettys intresse för kroppen kommer framförallt från hennes egen erfarenhet kring att vara gravid och sedan leva som förälder. I alla livets skeden, menar hon, behöver vi styrka.Orsak och verkan
För Betty är parallellen mellan tandläkare och livsstilscoach inte så konstig. Det handlar mycket om att identifiera orsak och verkan och hjälpa sina klienter att själva se vad de behöver. Det är lätt att fokusera på det negativa men Betty vill fokusera på det friska, hitta och vårda och utveckla det.Hitta dina egna svar
Hur definierar jag hälsa för mig? Det svaret är väldigt viktigt. Vad är träning i just den här livsfasen? De personer som har hittat sina egna svar är ofta reflekterande. De skapar sina egna unika förhållningssätt och färgas inte av någon annans definition.Låt träningen följa livet
Livet, familj och karriär går i perioder och vi behöver acceptera det och följa dem i vår träning. Med nya förutsättningar blir livet annorlunda och det behöver inte betyda att det blir sämre. Det kan föra med sig sånt som är utvecklande och stärkande.Insikter ger träningsmognad
Betty pratar om träningsmognad. Det är när vi har förstått vikten av att vila och vet när vi kan elda och gasa. Vi behöver jobba med och för kroppen. När vi börjar jaga något yttre, någon annans definition, frångår vi det och då kan skador och känslor av misslyckande komma. Det kräver ofta några dikeskörningar, smärta eller skador och med det kan insikterna komma.Festträning är inte vardag
Betty drar liknelsen med att festa, det går bra ibland men inte hela tiden. Vi kan ”festträna”, utmana oss och ta i, ibland. Men i vardagen behöver vi vardagsmotion, hela tiden och regelbundet! Att göra något varje dag hjälper oss att bygga en vana.Motivationen då?
Hur vi får motivationen? Det handlar om att göra det till sin egen grej som man gör för sig själv. Betty betonar att hon inte är emot prestationsträning men den har sin tid och det är inte alltid. Att motionera för hälsa är att fokusera på att vara stark genom livet.Mät genomförandet
Det här synsättet påverkar hur vi sätter mål. Mätbara mål är bra men det kan vara genomförandemål, att bocka av ett visst antal träningspass i veckan, likaväl som att uppnå en viss vikt eller tid. Betty ser sig själv som en rådgivare som hjälper sina kunder att klara sig bättre på egen hand, lite som när hon är tandläkare och patienterna kommer tillbaka utan hål.Här kan du läsa mer om Betty. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alltfler företag inser det stora värde som sitter i deras domännamn och satsar tid och resurser på att bevaka dem. Det finns stor kreativitet runt intrången och det blir allt viktigare att man har en strategi. Men hur gör man för att bevaka och skydda sina domännamn? Rasmus Peterson från Dotkeeper gästar oss i studion för att svara på detta.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Transgender-lag i Kalifornien har ökat sexualbrotten; Sarah Huckabee Sanders gör succé i svaret på Bidens Sotu; New York Citys borgmästare kritiseras av Demokraterna och av Kanada; Kvinna utsparkad från skolstyrelse för att ha hänvisat till konstitutionen; Bill Gates erkänner dubbelmoralen om klimatet; Krav höjs på separata omklädningsrum för transgender-idrottare; Alexandria Ocasio-Cortez på tvärs med Bidens syn på olja; Trans Lives Matter ockuperar Capitolium i Oklahoma; Skolchef i Arizona möter bakslag efter hets mot vita; Alltfler demokrater förlorar förtroende för Kamala Harris; Demokratiske senatorn John Fetterman till sjukhus; Joe Manchin ställer inte upp på Bidens pensionsagenda; De-fund-police-politikern Hugo Soto-Martinez i Kalifornien vill ha rätt till personlig polisbevakning; Sjukhus i Arizona som lagt 20 miljoner dollar på illegala har nu kollapsat av överbelastning. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Kritiken växer mot fångväxlingen av Brittney Griner; Bari Weiss med ny Twitter file; Skolan döpt efter Ben Carson byter namn; Home Schooling fungerar bra i USA; Domare kräver att Columbus-staty i Philadelphia avtäcks; Morden ökar i Burlington, Vermont efter radikal politik; Bidens transgender-ämbetsperson Sam Brintons får sparken efter stölder; Person bakom anti-vit-policy i skolstyrelse sparkad; Tidigare Navy Seal kritisk till transgender-industrin; Kvinnlig fotbollsspelare får fortsätta stämning efter att ha vägrat knäböja; Anti-kristen aktivist sparkad; Biden besöker Arizona, vägrar besöka gränsen; Kyrsten Sinema lämnar Demokraterna pg a gränsfrågan; Pete Buttigieg gnäller på flygtrafik men flyger ofta privat; Alltfler poliser i New York City söker jobb i Connecticut; Ron DeSantis leder stort över Donald Trump; Kristen grupp förvägras äta middag i Virginia; Babylon Bee skämtar om Brittney Griner. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Varför vilar det fortfarande ett stigma över kognitiva sjukdomar, när det idag har blivit lätt och enkelt att prata offentligt om cancersjukdomar? Eller håller fördomarna kring Alzheimer på att lättas? Alltfler som har drabbats kliver ut i media och berättar. I det här poddsamtalet från Bio Capitol deltar: Malou von Sivers ledde i 16 år sin egen talkshow Malou efter tio i TV4. Det var hos Malou många av de drabbade av Alzheimer trädde fram och berättade om sin sjukdom. Så vad har Malou själv för tankar om Alzheimer och varför stigmat fortfarande vilar tungt över denna sjukdom? Lotta Grönblad fick sin diagnos ”misstänkt Alzheimer” när hon bara var 58 år gammal, och drömmarna låg framför henne. Efter ett liv som politiker på toppnivå, skött presservice åt Göran Persson och seglat på de stora haven får nu Lotta lägga om kursen. Moa Wibom är överläkare och chef för Kognitiva mottagningen på Ängelholms Sjukhus. Hon är en stridbar debattör för alla drabbade och hur de bör bemötas av sjukvården. Moa är löpande med i TV-programmet Fråga Doktorn för att folkupplysa om Alzheimer. Anna Larsson, medicinreporter på Dagens eko, har i 20 års tid arbetat på en doktorsavhandling om medicinjournalistik. ”Jag började ställa mig frågan hur man kunde göra medicinjournalistiken mer användbar för allmänheten, och varför det så ofta blir fel i medier när det handlar om medicin”

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Biden fortsätter kritisera Trump-republikanerna för att vara semi-fascister; Texas fortsätter skicka illegala till liberala storstäder; Bidens flyktingpolitik är kaotisk; 9 illegala migranter drunknar i Rio Grande; Professor i Illinois anser att de som inte bär ansiktsmasker är rasister; Bank of America ger bättre bolån till svarta och latinamerikaner än till vita; Ron DeSantis i Florida stöder konservativa skolstyrelsemedlemmar; Sarah Palin förlorar mot demokraterna i Alaska; Kalifornien kräver att medborgare inte använder elektricitet på eftermiddagarna; Alltfler svarta och latinamerikaner kritiserar Biden; Hillary och Chelsea Clinton startar TV-serie på Apple TV+; USA stoppas från att använda Salomonöarna på grund av Kina; Bidens presstaleskvinna vägrar inse problemen med den illegala invandringen; Trump håller sitt första rally efter FBI-räden; Ozzy Osbourne beslutar sig för att flytta hem till England igen på grund av brottsligheten i Los Angeles; Colorados Secretary of State i hysterisk varning för republikanerna; Dejtingappen IHarmony visar att svarta kvinnor är minst benägna att dejta andra etniciteter. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg. Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Vänsterliberaler i Kongressen vill stoppa fossila bränslen; Transgender Lia Thomas vinner stor simtävling till damidrottens stora besvikelse; Hunter Bidens ”lap top from hell” finns, erkänner New York Times; Stacey Abrams blir världspresident i nya Star Trek; CNN:s Chris Cuomo och Don Lemon avskyr nu varandra; Hollywood-stjärnor vill stänga naturgas-ledningar från Kanada; Bidens HD-nominerade Ketanji Brown Jackson kan inte definiera vad en kvinna är; Republikanerna i Senaten mycket mer respektfulla än Demokraterna; Stor ökning av brottsligheten; Ny strategi mot USA:s drog-epidemi; Hatbrotten mot asiater ökade med 260 procent nationellt under 2021; Kamala Harris återigen ute och cyklar; Gavin Newsom gör aborter gratis i Kalifornien; Alltfler ryssar försöker ta sig in i USA via Mexiko; Klimatdebatten har nu helt hamnat på sidan. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Chris Cuomo får sparken från CNN; A.O.C hävdar att smash-and-grab inte existerar; Biden vill finansiera dagis-verksamheter; Stämning i West Virginia för att förhindra trans-genders från att inte delta i kvinnoidrotter; Alltfler svarta blir öppet konservativa; Fetanyl också en kris parallell med den amerikanska opioidkrisen; Ron DeSantis vill skapa en civil militär parallellt med nationalgardet; Hälften av amerikanerna har fått det sämre ställt på grund av inflationen; HD-domare Sonya Sotomayor jämför bebisar med hjärndöda människor; Skolskjutningen i Michigan får stort efterspel; Iran hotar världen, Israel vill se hård amerikansk linje; Polis kritisk till ACLU; Bob Dole avliden vid 98 års ålder; Svårt åtal i Arizona om gränsdragning mellan mord och självförsvar; Allt fler hoppar av Kamala Harris stab; Rättegång pågår mot Jussie Smollett; Trump släpper boken ”Our Journey Together”. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Nyheterna Radio 07.00

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Vermont har flest vaccinerade i USA; Alltfler undersökningar om Coronavirusets uppkomst i kinesiskt laboratorium; Michael Flynn talar på Qanon konferens och anser att militärkupp bör ske i USA; Skottlossningar på George Floyds torg på minnesdagen efter hans död; BLM-grundare Patrisse Cullors hoppar av BLM; Bernie Sanders hade stora krav på lyx under kampanjresorna; Majoriteten av amerikaner stöder Israel; Alltfler städer vill inte längre säga upp polisen; Memorial Day i USA; Amerikanska NSA har spionerat på Sverige; Donald Trump ska börja kampanja igen; Lärare i Virginia får stanna hemma som straff för att ha sagt att det finns två kön; Illegal immigrant mördar ung kvinna; Gwen Stefani kritiserar Cancel Culture; Jake Tapper kritiserar Chris Cuomo; USA:s tolkar i Afghanistan svävar i stor fara; Försök görs för att avsätta Michigans guvernör Gretchen Whitmer; Allt fler delstater förkastar Critical Race Theory; Bill Maher en av få liberaler som försvarar Israel; Ted Cruz i Israel; Alltfler mammor vars söner blivit skjutna kritiserar BLM; Nya masskjutningar i USA; Demokratiska kongresskvinnan Norma Torres kritisk till politiken i de Latinamerikanska länderna; Ny Biden-groda; Oklahoma ska döpa om motorväg till Donald Trump Highway; Texas guvernör Greg Abbott tuff i förhandlingar med politiker. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Biden ändrar sig om flyktingtak, höjer kvoten till 62 500 per år; Biden fortsätter med felsägningarna; Trumps nya sociala-media-plattform; Morden i Washington D.C har ökat med 40 procent; Jurymedlem i rättegången mot fd. polisman Derek Chauvin var BLM-aktivist; Alltfler sansade demokrater konstaterar att USA inte är så rasistiskt som aktivisterna hävdar; Alltfler amerikaner byter bort sina elbilar; Coca Colas mångfaldspolicy misslyckad; Basketsjärnan LeBron James pudlar om uppvigling. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Alltfler prylar och system i våra hem är uppkopplade vilket förenklar och underlättar vår vardag, men vad ska man tänka på när man kopplar upp sitt hem? I detta poddavsnitt delar Carl Önne, MSB och Christoffer Jerkeby, F-secure med sig av sina bästa tips för hur du håller det smarta hemmet säkert och hur du kan undvika att din information hamnar i orätta händer. Du får även lyssna på zombieöverlevnadsexperten Herman Geijer som delar med sig av sina bästa tips om krisen kommer och all teknik slås ut.

Nyheterna Radio 12.00

Få av oss ber till gudar numera. Alltfler dyrkar istället idén om den ideala kroppen. Hur får vi ihop drömmarna om att vara i fysisk form med en verklighet som inte alltid samarbetar? Samtidigt som allt fler har problem med fetma ökar också förekomsten av ortorexi, ett tillstånd när hälsofokuset övergår i ohälsosamma tankar och beteenden. Det kan vara knepigt att navigera bland alla tips och råd om hur man ska äta och träna och sociala medie-flöden med vältrimmade kroppar. Styrka i livets alla skeden Vi tog hjälp av Betty Wassenius, både tandläkare och livsstilscoach. Betty talar ofta om att bygga sitt starkare jag och fokuserar i sin verksamhet framförallt på kvinnor. Bettys intresse för kroppen kommer framförallt från hennes egen erfarenhet kring att vara gravid och sedan leva som förälder. I alla livets skeden, menar hon, behöver vi styrka. Orsak och verkan För Betty är parallellen mellan tandläkare och livsstilscoach inte så konstig. Det handlar mycket om att identifiera orsak och verkan och hjälpa sina klienter att själva se vad de behöver. Det är lätt att fokusera på det negativa men Betty vill fokusera på det friska, hitta och vårda och utveckla det. Hitta dina egna svarHur definierar jag hälsa för mig? Det svaret är väldigt viktigt. Vad är träning i just den här livsfasen? De personer som har hittat sina egna svar är ofta reflekterande. De skapar sina egna unika förhållningssätt och färgas inte av någon annans definition. Låt träningen följa livet Livet, familj och karriär går i perioder och vi behöver acceptera det och följa dem i vår träning. Med nya förutsättningar blir livet annorlunda och det behöver inte betyda att det blir sämre. Det kan föra med sig sånt som är utvecklande och stärkande. Insikter ger träningsmognad Betty pratar om träningsmognad. Det är när vi har förstått vikten av att vila och vet när vi kan elda och gasa. Vi behöver jobba med och för kroppen. När vi börjar jaga något yttre, någon annans definition, frångår vi det och då kan skador och känslor av misslyckande komma. Det kräver ofta några dikeskörningar, smärta eller skador och med det kan insikterna komma. Festträning är inte vardag Betty drar liknelsen med att festa, det går bra ibland men inte hela tiden. Vi kan "festträna", utmana oss och ta i, ibland. Men i vardagen behöver vi vardagsmotion, hela tiden och regelbundet! Att göra något varje dag hjälper oss att bygga en vana. Motivationen då? Hur vi får motivationen? Det handlar om att göra det till sin egen grej som man gör för sig själv. Betty betonar att hon inte är emot prestationsträning men den har sin tid och det är inte alltid. Att motionera för hälsa är att fokusera på att vara stark genom livet. Mät genomförandet Det här synsättet påverkar hur vi sätter mål. Mätbara mål är bra men det kan vara genomförandemål, att bocka av ett visst antal träningspass i veckan, likaväl som att uppnå en viss vikt eller tid. Betty ser sig själv som en rådgivare som hjälper sina kunder att klara sig bättre på egen hand, lite som när hon är tandläkare och patienterna kommer tillbaka utan hål. Här kan du läsa mer om Betty. Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som handlar om hur man kan tänka för att lyckas med en förändring. God läsning!

Alltfler ringer polisen för skitsaker och gör falska orosanmälningar. Varför har myndigheterna inget dårfilter? Och varför får psykstörda rättshaverister härja fritt? Ta bort dårarnas plattformar och ge dem pärlplattor istället.

En 12-årig flicka sköts ihjäl av misstag tror Polisen. Alltfler döda harar syns i naturen och nu oroar sig experterna för att många människor ska insjukna i harpest. Iran kan ha tre gånger fler döda i covid-19 än vad som officiellt rapporterats. Och dagens gäst är Anders Bagge, aktuell med en ny säsong av TV4:s Idol.

Alltfler i Sveriges elit lever på ord. Kanske är det därför tron på ordens makt tycks så stor. Men utan handling står sig orden slätt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alltfler jobbar hemma, men det gäller att ha struktur och disciplin för att få något gjort.  Erik bjuder på sina fem bästa tips. Podd om Jobbet & Livet med experten Erik Fors-Andrée och Andreas Utterström.

Katarina Wikars vänder och vrider på sorl, brus och kallprat och försöker få fatt i tystnaden. Måste man betala för den? Är det ultimata inför ålderdomen att hitta någon att våga vara tyst med?  ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Är tystnaden något eftersträvansvärt eller är det döden? Tyst som i graven, heter det ju. När barnen har flyttat ut lägrar den sig, tystnaden. Jag minns när de var små och larmade runt hur irriterad jag kunde bli på stojandet. Ibland var det föräldrajour på förskolan och jag var alltid helt förundrad över att fröknarna, som det hette på den tiden, inte fick psykbryt redan på förmiddagen av ljudnivån. Det sägs att de ljud man inte själv kan kontrollera är de mest stressframkallande. Grannarnas fest är alltid mer störande än ens egen. Det lågfrekventa brusandet i rören. En köksfläkt som inte går att stänga av kan få en tidigare relativt stabil väninna att gå i taket, balansera på stegar, skruva på baksidan av något bara för att få det tyst, ringa jourreparatören mitt i natten. Om man är radioreporter och kommer in i ett rum där man inte har varit tidigare ska man vända öronen utåt och lyssna hur rummet låter. Är där en fläkt? Ett kylskåp som surrar? Vägarbete på gatan utanför? Ibland måste man flytta runt både människor och möbler. Ett konstant irriterande bakgrundsljud är värre än tillfälliga hammarslag. Ett rum mot gården brukar betyda lugn och ro. Det man förlorar i gatans eventuella puls och utsikt vinner man i en sövande tystnad men de gamla gårdshusen och det inte bara i Berlin brukar ha enbart sand i mellanväggarna. Otaliga är de som från början ofrivilligt men sedan allt mer kontrollerat lärt sig att lyssna efter de där ljuden från andra sidan väggen som man vet ska komma. Grannarnas gräl och samlag. En ensam telefon som ringer i en tom lägenhet. Det är som att bo i ett dockskåp, ett hus i genomskärning där själva fasaden är nerplockad. Jag har haft en återkommande dröm om nätterna om ett flerfamiljshus där väggarna mellan lägenheterna är borta. Man måste gå genom andra människors bostäder för att komma hem. Ett  sovrum är nästan inne i grannens vardagsrum. Så måste det vara i ett temporärt boende för många nyanlända, som i en gymnastiksal med lösa skärmar, där privatliv en lyx man inte ens vågar drömma om. En tvåa på trettiotalet ansågs lagom till en barnfamilj. Man fällde samman sängarna om dagarna, drog ihop utdragssofforna. Min pappa hade nio syskon och från april till oktober fick han och två av bröderna sätta på sig toppluvorna och vantarna och gå ut och sova i vedboden. Det är väl med tystnaden som med resten av klassamhället. Det är något som det går att köpa. Slippa belamrade badstränder. Trånga trappuppgångar. Lövtunna väggar. Ha möjlighet att sätta mobilen på ljudlös. Förr i världen hade man telefon för att någon skulle ringa på den, för att komma i kontakt, höra en annan människas röst på linjen. Nu vill man inte bli nådd. Det är den ultimata friheten. Tala är silver, tiga är guld, det är ett typiskt svenskt ordspråk från förr. Man skulle inte gå runt och sladdra. Låt maten tysta mun är ett annat. Betydde det att all konversation vid middagsbordet var förbjuden? Här koncentrerar vi oss på att äta. Man kan se sådana par på restaurang ibland, de säger inte ett ord till varandra under en hel måltid. Har de inget att prata om eller har de levt så länge med varandra att de vågar vara tysta? För det finns också något som heter kallprat, det som bara pågår och som ingen lyssnar till, det ligger som en matta över den där tystnaden man både längtar till och räds. Vad skulle hända om vi bara satt här alldeles tysta? Skulle det bli farligt då? Vad var det för tystnad som Doktor Murke i Heinrich Bölls roman samlade på och beslöt sig för att klippa ihop? Hur låter tystnaden mellan orden? Ibland har den fått status av ett musikstycke. Ibland är den instängd i ett dödsdämpat rum helt utan akustik.  Den brasilianska författaren Clarice Lispector skrev i sin allra sista roman den här bruksanvisningen: : Jag vet hur man skapar tystnad. Det går till så här: jag sätter på radion riktigt högt så stänger jag plötsligt av den och så får jag in tystnaden. I Maria Stepanovas Minnet av minnen skriver hon om avfärderna förr. Hur man tillsammans teg ett par minuter så att uppbrottet kunde samla på sig sitt slutgiltiga allvar. Och det där väl därför som det finns kollektiva obligatoriska tysta minuter. Vi är tysta nu, många tillsammans. Där att sörja, för att hedra minnet. För att finna ron. Alltfler åker också på retreat, betalar för att vara tysta, för att slippa mobilerna, kallpratet, för att slippa konversera, bli nådda. Vad finns det då i tystnaden? Ligger det en liten insikt och halvslumrar bakom allt fladder, eller ett lugn till förväxling lika döden? När man säger att man måste prata om det kan det vara en tystnad över flera generationer som måste brytas. Något man har sopat under mattan i familj ett helt liv eller i ett samhälle i tusentals år: Vi har inte pratat om alkoholismen, övergreppen, otroheterna, den psykiska ohälsan enligt modellen om vi tittar åt andra hållet och inte låtsas om så finns det inte. Och när någon tar tag i den kvava tystnaden och liksom vädrar ut den kan det orsaka sår och splittringar och livslång osämja. Min luft mot dina igenklistrade fönster. Det är livslögnen som dramatiken lever av. En poet sa till mig att det var överskattat att tala. Att han alltmer som vuxen hade börjat respektera föräldrarnas tystnad. Det går inte att tala om precis allt. Visst kanske måste sjunka mot botten, bäddas in i glömskan. Min egen mamma låtsades att hon inte hörde när jag i tjugoårsåldern ville få svar på vissa besvärliga frågor, som om simulerad dövhet kunde vara lösningen. Och jag har faktiskt en större förståelse nu än förr för det tilltaget. Jag minns när mamma låg på sjukhus den sista hösten och jag kom hem till det gamla huset på kullen, hur tomt det var. Hon hade alltid varit den som varit hemma, som jag hade kunnat mäta min rörelse bort utifrån, nu var det nedsläckt och när jag kom in märkte jag att där var stora, loja vindsflugor överallt på övervåningen, de hade krupit in i värmen för att övervintra, och jag tog en flugsmälla, klättrade på stolarna, dräpte den ena efter den andra, säkert femtio stycken. Till slut var det bara en kvar, som surrade runt mitt huvud, liksom retfullt, inte lät sig nås. Jag stod på en målarpall och försökte skaka den ut ur taklampan. Så äntligen fick jag den. Smack. Och då blev det fullständigt tyst. Inte en enda vinterfluga kvar. Nu var jag alldeles ensam. Det var så här den lät. Tystnaden. Det kan vara så att man har fått en ranson ord utmätt åt sig och förr eller senare tar det stopp. Att inte orka berätta om sitt liv, sina semestrar och tillkortakommanden för ännu en människa. Visserligen förvandlas det mesta med åren till färdigförpackade anekdoter enligt modellen jag minns bara orden jag använder när jag berättar men tänk så skönt att ha en livsmänniska att tiga sig genom en måltid med, lugnet i att veta vad vederbörande skulle säga om munnen öppnades, att kunna avge det slutgiltiga omdömet om en kärlek eller stark vänskap: vi teg bra ihop. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Mer uteätande, fler soloätare och grönare mat. Och kanske mat från Georgien... Mattrender är inte som modetrender som lanseras på en visning. De dyker upp på gator runt omkring oss och långsamt blir maten som serveras idag helt omöjlig att servera, säger Lennart Wallander, vd på matkommunikationsbyrån Food & Friends, som varje år presenterar en trendrapport om mat. Tre nyckelord ur senaste rapporten: hälsa, svinn och hållbarhet. Det alkoholfria håller på att bli stort, i Storbritannien och Sverige. I Sverige i åldergruppen 18-24 år har alkoholkonsumtionen halverats under de senaste tio åren. Nya drycker dyker upp och bartenders blandar alkofritt. I flera länder profilerar sig restauranger på att inte ha något svinn alls. Allt ska tas om hand. Och det blir helt nya produkter av det som tidigare slängdes. Soloätaren, den ensamme matgästen, är en ny målgrupp för restauranger. Soloätaren kommer kanske också få fler produkter i matbutikerna. Alltfler kommer i framtiden att bo ensamma. Köttkonsumtionen minskar. Det gröna växer till sig. Och här har butikerna gått före restaurangerna. Allt fler kockar blir vegetarianer, säger kocken och krögaren Emma Kolback. Vardagsätandet kommer starkt. Lite enklare, lite billigare. Emma ser inte att nåt speciellt kök kommer dominera. Men mat från Georgien är lite på gång, som båtpiroger. Och jag är nyfiken på indisk pizza... Också finkrogarna blir lite enklare. Utvecklingen har gått från fine dining till fun dining, säger Lars Peder Hedberg på White Guide, som betygsätter restauranger. Och det blir mer grönt. Idag finns det knappt en köttbit på en avsmakningsmeny på tio rätter! Kaffeexperten Anna Nordström tror på kallbryggt kaffe. Nu börjar det bli vanligare i Sverige. Man ser kaffe mer som en dryck. Kaffe möter mikrobryggerier, kaffe möter bartenders, kaffe möter vinvärlden.

Är de offer eller förövare, och hur ska Europa bemöta dem? Det handlar om kvinnor som varit med i islamiska staten i Syrien och Irak och nu återvänder till sina hemländer. De kvinnor som rekryterades från Frankrike till den islamiska staten kommer ofta från medelklassen och lockades av tanken på att få underordna sig en stark man. Det säger psykoanalytikern Fethi Benslama i frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbachs reportage. Tillsammans med sociologen och antropologen Farhad Khosrokhavar har han nyligen kommit ut med en bok om kvinnlig europeisk jihadism. När IS nu har tryckts tillbaka i Syrien och Irak, befinner många av kvinnorna sig i desperat läge. Ofta är de änkor med flera småbarn. Alltfler av dem återvänder till Europa, vars regeringar måste ta ställning till hur de ska tas emot. Den franska advokaten Samia Maktouf säger i reportaget att kvinnorna som återvänder från IS inte ska behandlas på något annat sätt än om de varit män: - Det finns kvinnor som har åkt till Syrien, förblindade av sina män. De finns de som ångrar sig. Men det finns också de som stödjer våldet. Jag är feminist, och anser att kvinnor ska dömas enligt samma kriterier som män, säger hon. Ska kvinnorna straffas, vårdas, avprogrammeras? Är de offer eller lika ansvariga som männen? Och vad har Sverige för strategi för kvinnor som kommer hem från IS? Reportage och samtal i studion med bland andra psykologen Yassin Ekdahl, sociologen Evin Ismail och journalisten Sanna Klinghoffer. I programmet intervjuas även Yetnebersh Nigussie, mänskliga rättigheter-aktivist från Etiopien. Hon besökte nyligen Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. För programledare Tithi Hahn berättade hon bland annat om hur uppväxten i ett kloster lärde henne att världen styrs av starka kvinnor en lärdom som hjälpt henne att fokusera på sina styrkor och inte på sitt funktionshinder. På strömningstjänsten HBO Nordic startar serien Knightfall. Hur kommer det sig att så många tv-serier använder religiös tematik i allmänhet och tempelherreorden i synnerhet? Teologen och tv-seriekännaren Joel Halldorf medverkar i programmet. Veckans krönika kommer från Sveriges radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén och handlar om oläkta sår och kyrkornas relation till makten på Balkan.

Vete är världens viktigaste gröda. Men också omdiskuterad. Är framtiden att gå tillbaks i historien? Niclas Dagman är tolfte generationen på gården i Täng i Skaraborg. Han odlar gamla vetesorter som Ölands lantvete. Det hittades på Öland på 1940-talet, berättar han. Det funkar bättre att odla ekologiskt än de moderna vetesorterna. Det anpassar sig till det lokala klimatet, smakar mer och innehåller mer näring. De gamla sorterna klarar dessutom sjukdomar bättre. Vetet är det sädesslag som betytt och betyder allra mest för människan. Det sädesslag som gjorde oss bofasta. Världens viktigaste gröda. Som vi förädlat i tusentals år. Men alla är inte nöjda med dagens supereffektiva moderna vete. Alltfler tittar åt gamla sorter, så kallade lantveten, men också till vetets föregångare spelt, emmer och enkorn. För smaken, näringen och hur de är att odla. Vi får äta 20 procent mer av de nya sorterna för att få oss lika mycket näring som finns i de gamla sorterna, säger Niclas. Ska du hitta på nåt nytt så ska du titta i backspegeln. Mjölnarna Therese och Claes Rostedt visar runt i kvarnen på Forsa Kvarnagård i Sävsjö i Småland. Kvarnen har varit i familjens ägor i generationer och drivs fortfarande med vatten. Mjölet stenmals, vilket bevarar mer näring än den modernare och vanligaste valsmalningsmetoden. De moderna vetesorterna ger stora skördar. Men folk fick bristsjukdomar för att mjölet inte var lika nyttigt. Istället för att gå tillbaka till de gamla sorterna de fungerar inte så bra i det industriella bakandet tillsatte man vitaminer till mjölet. Resultatet blir dock inte detsamma.Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelsvetenskap tycker att vi ska nyansera begreppet avkastning. Kanske är avkastningen vad gäller näringsämnen viktigare än mängden säd, säger hon. Globalt sett är detta ett stort problem med att det är för lite näring i grödorna. Varför dyker det ibland upp mjölbaggar eller mjölmott i mjölet? Erling Koch, ansvarig för mjölkvarnarna på Lantmannen Cerealia, förklarar hur vi bäst förvarar mjölerna hemma. Och konstaterar: Det är ingen skillnad på konventionellt eller ekologiskt mjöl. De har lika mycket eller lite ohyra.Ohyran kanske är läskig, men krypen är inte farliga. De kan till och med ätas

Ur innehållet: Funktionshinderorganisationerna i Lund vann kampen om kommunala funktionshinderrådet. Ljudande armband hjälper synskadade barn höra var handen finns. Konsertorganisten Carl-Adam Landström fastnade för sitt instrument redan som åttaåring. Alltfler åker gratis buss, men färdtjänstresorna minskar inte.

Välkommen till bröstkorgen. Det är sorg och vrede, stillhet och aktivitet i Bodil Malmstens dikt Det här är hjärtat. Hör henne tala om och läsa ur boken sin. Alltfler sydkoreanska författare når internationella bokframgångar. Vår reporter Roger Wilson har undersökt den sydkoreanska litteraturscenen. Följ med till bokstaden Paju utanför Seoul, och hör den litteräre agenten Joseph Lee om vad som krävs för att en koreansk roman ska nå ut i världen. Vi håller oss kvar i Asien, men kombinerar bokbordet med restaurangbordet. Kocken och författaren Jens Linder har gjort en djupdykning i de koreanska matskålarna och kommer förbi och berättar om sin nya bok, Jens Linders Korea.  Många läsare berördes av Karolina Ramqvists porträtt av gangsterfrun Karin i romanen Flickvännen som kom 2009. Nu kommer en fristående fortsättning, Den vita staden, och Karolina Ramqvist är vår gäst i studion.

Från anlag för laktosintolerans till hur syremättat blodet är. Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk. Samtidigt som medicinutvecklingen erbjuder patienter med kroniska sjukdomar bättre kontroll, kompliceras mätmöjligheterna av moral och en övertro på att tester alltid visar sanningen. Start för Människans mått, en programserie i fyra delar om mätningssamhället! Alltfler patienter mäter sig själva för att hålla koll på hälsan, och entusiasterna menar att sjukvården står inför en revolution. I den första delen av Människans Mått hämtar Fredrik Pålsson upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar, och träffar sedan allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid, för att tala med dem om ambitionen att mäta sig frisk.  Rättelse. I första delen av Människans Mått kunde det verka som om SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering – dömer ut generella hälsokontroller eftersom många medicinska tester inte ger absoluta svar. Det stämmer inte, varken med vad Mikael Blomgård sagt eller vad SBU kommit fram till. En hälsokontroll är mycket mer än enskilda test. En bra hälsokontroll innehåller också ett bra samtal med läkaren, där resultaten av de tester som görs kan vägas samman med olika riskfaktorer, och diskuteras utifrån patientens unika livssituation.   Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.

Numera träffar många kärleken på nätet, men i jakten på någon att älska är det lätt att fastna i dejtingföretagens nät. Alltfler vänder sig Konsumentverket sedan de fastnat i långa och dyra avtal med nätdejtingföretag . Nu stämmer KO det företag som fått mest klagomål. Gratis mattehjälp till skolbarn och pärlarmband till stöd för unga med cancer - Vad driver den som startar företag med ideella syften? Och på vilka sätt skiljer sig det sociala entreprenörskapet från annan företagsverksamhet? Julia Mjörnstedt, grundare till organisationen Ung cancer och Johan Wendt, grundare till Mattecentrum. Från självförsörjande bonde till fullfjädrad shopaholic - I den sista delen i vår serie om konsumenthistoria är vi framme vid 1970-talet, ett årtionde då konsumenterna reagerade starkt på slit-och-släng-samhället och i stället sökte kunskap och hållbarhet. Expertsvar - Lyssnarfrågor besvaras av Plånbokens konsumentexpert Carina Lundgren.

När 75-åriga Stefan skulle ta en öl på krogen för att par månader sedan blev han nekad för att han var för gammal. Nu anmäler han händelsen till diskrimineringsombudsmannen, DO. Hör vad som hänt sedan lagen om åldersdiskriminering skärptes den 1 januari i år. Odla matnyttig Potatis på balkongen och körsbärstomater i fönstren. Alltfler satsar på sådant man kan äta i krukorna istället för på blommor. Och man behöver inte ha en hel trädgård för att fixa sin egen mat på tallriken. Kaffemuggar, grillar, pizzakartongen och regnkappor Snart fylls gräsmattor och parker av rester från sommarkvällarnas utflykter. Användandet av engångsprodukter skulle minska men det blev tvärtom. Hör om miljörörelsen som kom av sig.  Expertsvar Vad jag förstår får man bara sätta upp en friggebod per tomt. Men gäller det även större fastigheter med flera bostadshus? Eller får man där sätta upp en friggebod per bostadshus? Den och fler lyssnarfrågor besvaras av Plånbokens expert på familje- och fastighetsrätt, professor Margareta Brattström.

En grupp göteborgsläkare har blivit först i världen med att använda en ny metod för att byta ut ett blodkärl hos en patient. Patienten, en tioårig flicka, har ända sedan hon var ett spädbarn haft ett stopp i en ven som för blod från tarmarna till levern. Det här är ett livshotande tillstånd som innebär stor risk för blödningar. För att hjälpa flickan skapade läkarna ett nytt blodkärl åt henne genom att ta ett kärl från en avliden donator och tvätta bort alla celler från det. Det som var kvar, en sorts kärlskelett av proteiner, fick sedan bada i lösningar med stamceller som tagits från flickans benmärg. Den största fördelen med metoden är att flickan sluppit genomgå en levertransplantation, säger kirurgen Michael Olausson, vid transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. - Vi slipper också ge immundämpande läkemedel. I framtiden kanske man kan odla helt nya organ. Thoraxkirurgen Matthias Corbascio vid Karolinska Universitetssjukhuset ingår i en forskargrupp som hoppas att de upptäckt den stamcell som kan ge upphov till alla olika celltyper som finns i ett hjärta. Försök pågår just nu med att odla mus- och råtthjärtan, berättar han. Pelle Zettersten, som bevakar kärnkraftsfrågor på Vetenskapsradion, berättar om de senaste små stegen mot slutförvaring av det högradioaktiva avfallet. Processen är så långsam att medieintresset är svalt, han själv håller på att bli gråhårig och presskonferensen när slutförvaret slutligen stängs räknar han med blir på hans egen hundraårsdag 2070. Tre av fyra professorer i Sverige är män, men den här sneda könsfördelningen kan hålla på att förändras. På tio år har andelen kvinnliga lektorer ökat från 30 till 44 %. --Ökningen kan komma att påverka jämställdheten högre upp i universitetshierarkin. Det säger Minna Salminen, forskare och jämställdhetsspecialist vid Uppsala Universitet. Alltfler länder ägnar sig åt rymdverksamhet. På den internationella rymdkonferensen Space Ops i Stockholm var Sydafrika årets nytillskott med sina planer på att skjuta upp sateliter. Det rapporterar Björn Gunér. Om det ska bli möjligt att åter landa på månen, eller kanske på en asteroid, krävs internationellt samarbete. Bemannade rymdfärder är så dyra att flera länder behöver dela på kostnaderna, enligt Bill Gerstenmaier som leder NASAs bemannade rymdfart.

Om västafrika som sägs vara den nya basen för internationell terrorism. Men riskerar islamiststämplingen av lokala rebellrörelser att bli till en självuppfyllande profetia? Vad händer efter kuppen i Mali? Och vad ska man egentligen kalla rebellerna i Nigeria? Om separatister, islamister, extremister och ett virrvarr av förkortningar i vad som allt oftare beskrivs som ett nytt Afghanistan i Afrika. De senaste veckorna har det västafrikanska landet Mali hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali. I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen. Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts Daniela Marquardt ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet. Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrupp som sedan många revolterat mot centralregeringen i Bamako. Anja Sahlberg besökte huvudorden Timbuktu i norra Mali för fyra år sedan, 2008. Hon försöker nu spåra sina gamla kontakter för att ta reda på vad som händer i den slutna staden. USA har flera gånger under våren riktat skarp kritik mot kuppmakarna i Mali. Kaoset har öppnat vägen för "skändliga aktörer" som amerikanska utrikesdepartementet uttrycker det. "Det riskerar att destabilisera Mali och hota säkerheten i hela regionen." Alltfler inom Obamaadministrationen talar om att åtgärder måste sättas in, inte bara mot rebellerna i Mali, utan också för att bekämpa andra islamistiska grupperingar i andra västafrikanska länder. Nigeria är ett land som ofta återkommer i sådana sammanhang. Där har den islamistiska gruppen Boko Haram det senaste året utfört fler och fler attentat mot civila och militära mål i den norra delen av landet. Frågan är vad en terrorstämpel får för konsekvenser? Enligt många Nigeriakännare kan det förvärra situationen snarare än att leda till fred.  En person som förstår mycket väl vad som driver den amerikanska politiken, och de möjliga reaktionerna på det som pågår i Mali och Nigeria, är Todd Moss. Han var ansvarig för Västafrika på amerikanska UD under president George W Bush, och var inblandad i många av de stora satsningar inriktade på att bekämpa terrorism, som fick fart efter den 11 september 2001. Konflikts Ivar Ekman ringde Todd Moss i Washington, där han idag jobbar på tankesmedjan Center for Global Development. Hans syn på den politik han själv var med och formade präglas idag av eftertankens kranka blekhet. För att diskutera vad terrorstämplingar och rädsla för en växande islamistisk terrorism kan få för konsekvenser talar vi i studion med Magdalena Tham Lindell, statsvetare med inriktning på fredsbyggande och fredsfrämjande insatser i Afrika, och Magnus Bellander, tidigare journalist med inriktning på Somalia som idag forskar om konfliktlösning vid Oxford-universitet. Att lokala och regionala konflikter skildras inom ramen för ett "globalt krig mot terrorismen" är inte en ny företeelse. Samma utveckling ses på många andra håll, ett exempel är Jemen på den arabiska halvön. Massprotester under den arabiska våren tvingade president Saleh att avgå efter 33 år vid makten i februari i år, men diktatorn var inte det enda problemet. Terrornätverket al-Qaida har utnyttjat kaoset och helt tagit över flera städer i den sydöstra delen av landet. Och kanske kan utvecklingen i Jemen - som beskrivs som en failed state, en kollapsad stat - ge en fingervisning om vad som kan hända när omvärlden stirrar sig blind på ett islamistiskt terrorhot. Konflikts producent Lotten Collin har under lång tid följt Jemen, å besökte landet senast i november förra året. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

Om Malmö, som uppmärksammas internationellt som antisemitiskt problemområde. Men blandas Israelkritik ihop med hat mot judar? Eller riskerar Israelkritiken att bli också det - antisemitisk? Judiska invånare vittnar om trakasserier och unga muslimer anklagas. Hör en utskälld Ilmar Reepalu möta judiska församlingen, palestinska aktivister och utpekade muslimer - alla malmöiter som påverkas av konflikterna i Mellanöstern. Malmö är en stad som den senaste tiden attraherat medieintresse världen över, inte minst för anklagelser om antisemitism. I internationell press har uppgifterna om trakasserier mot judar i Malmö och kommunalrådet Ilmar Reepalus uttalanden refererats flitigt. Och på Medelhavsmuseet i Stockholm ordnades möte om Malmö med den amerikanska regeringens särskilda sändebud mot antisemitism, Hanna Rosenthal. Alltfler malmöiter av judiskt ursprung har vittnat om ökad fruktan för trakasserier. Niklas Orrenius, reporter på Expressen och tidigare Sydsvenskan har gjort flera reportage om saken.  En av dem han intervjuade i sina reportage var läraren Henryk Grynfeld. Konflikts Lotten Collin träffade honom också och Grynfeld berättade om hur han 1970 kom som från Polen, på flykt undan en växande antisemitism i sitt hemland. Detta konflikt spelades in den 29 maj 2012 på Moriskan, en ny kulturscen i Folkets Park i Malmö, med ett samtal inför, och delvis med, en berörd publik. Medverkande på scen var Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsen ordförande; Jehoshua Kaufman, talesman för den judiska församlingen i Malmö; Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet och ledare för ett forskningsprojekt om antisemitismen i Europa; Hanin Shakrah, palestinaaktivist och föreläsare; Niklas Orrenius; samt Siavosh Derakhti, initiativtagare till nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism”. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman

Mängder av dataprogram, böcker och spel säljs numera i virtuell form och kan inte säljas vidare. Nu försöker TV-speltillverkarna dessutom stoppa möjligheten att använda begagnade spel på deras konsoller. Något som framför allt drabbar dem som inte har råd att köpa nytt. Levande skyltdockor Alla som jobbar på Polarn & Pyret måste bära randigt och på Mediamarkt krävs en röd tröja och svarta byxor för att få serva kunderna. Alltfler butiker har en klädkod för sina anställda. Lars Holmberg, sociolog, om vad kläderna kommunicerar till oss konsumenter. Försäkra dig lagom Resan är bokad och äventyret väntar - men först måste man bestämma sig för om man ska kryssa i de där rutorna på slutet med extra reseförsäkring och avbeställningsskydd. Här finns pengar att spara för många. Expertsvar - Hur förvarar man bäst ett testamente om man inte har förtroende för sina släktingar? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av Margareta Brattström, professor i civilrätt, svarar på lyssnarfrågor och familje- och fastighetsrätt. Veckans lista – bästa soprumsfyndet Både miljön och våra Plånböcker skulle vinna på att vi återanvände mer, men det är olagligt att ta något från soprummet. Trots det listar Plånboken den här veckan de bästa soprumsfynden.

Människor och tro i P1 med Åsa Furuhagen. Varför har den svenska tronföljaren ingen religionsfrihet och hur kommer det sig att kungahuset i teorin ska ta avstånd från kättare, som muhammedaner? Står vi inför en annalkande kollaps av vår värld och hur kommer den i så fall att te sig? Författaren och journalisten David Jonstad beskriver i sin nya bok "Kollaps- livet vid civilisationens slut" en framtid mellan en evig framgångssaga och en nattsvart apokalyps, men där tillgången på energi, mat och trygghet ser helt annorlunda ut än idag. Hur kan fastan användas som politiskt verktyg? Henrik Grape, engagerad i hållbar utveckling i Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd berättar om hur fastan kan ses som ett klimapolitiskt ställningstagande. Frilansjournalisten Malin Mendel Westberg berättar om hur den indiska aktivisten Hana Azare använt fastan för att bekämpa korruptionen i Indien. Alltfler kineser blir kristna hävdar den danska journalisten Kim Schou i en ny bok om Kinas kristna revolu

Bestig Kebnekajse utan att lukta svett. Eller skär upp middagsköttet på en bakteriefri skärbräda. Allt fler produkter silverbehandlas och säljs med argumentet att de är lukt- och bakteriefria. Men bacillskräcken är ett miljöhot mot både människor och mot naturen, enligt kritikerna. Efter flera års minskning ökar återigen hushållens utsläpp av silver. Kemikalieinspektionen utreder just nu ett eventuellt förbud. Semester i grönsakslandet Rensa ogräs och plantera sparris i utbyte mot mat och boende. Alltfler drar på sig stövlarna på semestern och betalar för sig genom att jobba. Den ideella organisationen Wwoof förmedlar kontakter till ekologiska gårdar i hela världen. Från flygande Jakob till surdegshotell Innehållet i våra matkassar förändras ständigt. Vi påverkas av alltifrån mattrender till hälsotips. På senare år har de fettfria produkterna fått maka på sig till förmån för varor med lågt glykemiskt index och Södermalm i Stockholm har fått ett surdegshotell. Men vilka är det egentligen som styr utvecklingen? Kunderna eller branschen? Expertsvar - Jag är sambo sedan ett år tillbaka med en man som äger ett hus och vill inte riskera  att bli utsparkad. Vad skriver vi för papper då? Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vår expert inom fastighets- och familjerätt, Margareta Brattström.

Modevisningar, modetidningar eller modebloggar är inte längre de enda platser som mode idag visas upp på. Alltfler museer använder sig gärna av lockropet mode och publiken strömmar till som aldrig förr. I veckans STIL frågar vi oss hur detta tidigare så bespottade fenomen har blivit så... folkkärt?

Terrorism, klimatförändringar, aids och snöda vinstintressen. Vissa hot mot mänskligheten känner inte några nationsgränser. Men globaliseringen är inte ond i sig, den innebär också möjligheter. Alltfler filosofer, men också statsvetare och ekonomer, har idéer om hur världen med universella lösningar ska kunna bli bättre, säkrare och mer rättvis. Filosofiska rummet diskuterar några aktuella globaliseringstänkare och analyserar filosofiska skiljelinjer mellan deras olika idéer för att sprida global rättvisa. De tänkare vi utgår ifrån är Thomas Pogge, tysk filosof, Martha Nussbaum, amerikansk filosof, Peter Singer, australiensisk filosof, Amartya Sen, indisk ekonom och filosof samt David Held, brittisk statsvetare. Gäster i rummet denna vecka är statsvetaren Magdalena Bexell, filosofen Lena Halldenius och debattören Johan Norberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Lästips: Martha Nussbaum: Women and human development Amartya Sen: Utveckling som frihet Thomas Pogge: World poverty and human rights. Peter Singer: En värld & Det liv du kan rädda - agera nu och stoppa fattigdomen. David Held: Democracy and the global order. Filosofisk Tidskrift vars kommande nummer innehåller en artikel om global rättvisa av filosofen Bengt Brülde.