Podcasts about Karin Larsson

Sofia och Pernilla har haft kurs i Carl Larssons ateljé och håller fast lite extra länge i Karin Larsson. Pernilla spekulerar i vad Karin gjort om hon varit verksam idag. Sofia bjussar på smarta hotellknep. Hur dukar och bäddar man i lilla-Hyttnäs-anda? Vad är det som gör Lilla Hyttnäs så vackert och harmoniskt, trots att det är tillbyggt och om byggt och spretande? Det och mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inget ligger mer rätt i tiden än Lilla Hyttnäs i Sundborn. Hemtrevlighetens högborg, hållbarhet och handens verk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ikon inom heminredning och familjeliv, som det står på hemsidan. Carl och Karin Larssons skapande andar vilar fortfarande över rummens skenbara oordning, som om de bara gått ut en liten stund, för att ha picknick i trädgården.De senaste decennierna har Karin blivit en egen stjärna på konstnärshimlen. Först 1997 slog hon sjuttio år efter sin död igenom internationellt. Och när man nu går på visning är det hennes kläder och broderier och möbler som lyfts fram. Karin Larsson så före sin tid. Gamle Carl hamnar lätt i bakgrunden. Kanske skulle devisen "Wälkommen kära Du till Carl Larsson och hans fru" nu lyda: "Wälkommen alla och envar till Karin Larsson och hennes Car(l)".”Guds Fred” står det ovanför dörren i matsalen, där de rödmålade vitrinskåpen bryter av mot gräsgrön panel och där Karins geometriska gobeläng De fyra elementen hänger ovanför den bjärt orangea soffan. Har hon gjort djärvt flikiga röda lampskärmar av papper, Karin? Ja, det är ju kaktuslampan, som ska mildra det nyuppfunna elektriska ljuset.En Klassiker av Katarina Wikars. Uppläsare: David Rune och Åsa Furuhagen. Litteratur: Ett hem - Carl och Karin Larssons värld, Carl Larssongårdens app.

I detta poddavsnitt får du lära känna gruvutrustningsbolaget Epiroc och IR-chefen Karin Larsson. Epiroc avknoppades från Atlas Copco 2018 och har sedan dess gått sin egen väg. Men vad gör Epiroc egentligen? Vilka är deras kunder och hur rider de på trenderna automation, digitalisering och elektrifiering? Bolaget tillhör ligan "finverkstad" med höga marginaler och en mycket stor eftermarknad. Detta är en delikat lyssning då det inte går att missta sig kring Karins brinnande intresse. Hon är en s.k. "Rock"-star om vi unnar oss lite trevlig göteborgshumor. Delikat lyssning på dig, Nicklas

Der Maler Carl Larsson ist nicht nur in ganz Schweden bekannt, er prägte auch den Stil, wie sich Millionen von uns einrichten. Eine wird dabei jedoch oft vergessen: seine Frau Karin. Gemeinsam gestalteten sie ihr Künstlerhaus in Sundborn bei Falun, das noch heute besichtigt werden kann.

Fällda ekar porträtterade på Ekebyhov på Ekerö och utställning om Karin Larsson. Producent: Carl Magnus JuliussonProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Pengar, pengar, pengar. Ett program om att konsumera dem och konsumeras av dem. Samir och Hanna tar emot era berättelser i studion, dessutom pratar de med författaren och tillnyktrade shoppingmissbrukaren Karin Larsson och får sällskap i studion av vår huspsykolog Jenny Jägerfeld för att ta reda på psykologin bakom cashen. Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Ring vår telefonsvarare och berätta efter pipet. Telefonnummer: 08-7843300 Du kan också skicka vykort till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går även bra att maila till p3hemligheter@sr.se.

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer. Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades." Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor. Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor. Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol. Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar. Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken. I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset." Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma." Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få. Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen. 1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul. Det spårade ur även på andra sätt. Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås  bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l. Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot." Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt? "Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken  Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade." Det spårade ur även på andra sätt. Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933. Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd. På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen. Ulrika Knutson

Karin Larsson var en framstående formgivare i början av 1900-talet. Hennes man konstnären Carl Larsson och hon hade en liten trädgård med en lång perennrabatt, där Karins sinne för form och färg kan beskådas än idag. Tina Westerlund berättar om engelska förebilder och svenskt kulturarv i rabattdesignen. Vi kikar också på Karins odlingslåda, och känner igen färgstarka blommor från Carl Larssons akvareller. Från Dalarna till Skåne: Frilansreportern Anki Wenster har besökt en skogsträdgård i Skåne, där de bland annat odlar valnötter. Maj-Lis Pettersson svarar på två nya lyssnarfrågor.

”Teknik är något som alla har nytta av och som är under ständig utveckling”. Det är sant och även om arbetsmarknaden är oviss på flera håll just nu så finns det goda jobbmöjligheter inom teknik. Veckans gäster Karin, Erik och Lucas har testat på att jobba som ingenjörer inom teknik i 4 månaders genom Tekniksprånget. I dagens avsnitt svarar de på varför de vill jobba med teknik, vad som är så roligt med teknik och vad de har för tankar om framtiden. Funderar du på att vad du ska satsa på för framtiden så kanske det här är något för dig. Tekniksprånget finns i hela Sverige och hur du söker till utbildningen hittar du HÄR www.teknikspranget.se Dagens gäster: Karin Larsson, Lucas Liss och Erik MalmstenProgramledare: Charlotte LindmanTekniker: Sylvester Gyan Skriv gärna till oss om du har idéer eller synpunkter på podcast@arbetsformedlingen.se.

Anna-Karin Larsson är musikchef på Sveriges Radio. Att kunna ge sina medarbetare förklaringar till fattade beslut tycker hon är viktigt. En sårad medarbetare innebär alltid en risk för verksamheten. Som chef har Anna-Karin inte ett behov av att vara omtyckt av alla. Nyckeln till ett övertygande ledarskap är att veta vem man är och att inte vara så rädd för vad andra ska tycka om en.

I år är det 100 år sedan en av våra mest folkkära konstnärer stämplade ut från jordelivet, därför uppmärksammar vi Carl Larssons liv i vilket också Karin Larsson var en avgörande kugge. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi knyter dåtid till samtid när vi avslutar vår historieresa i Arts & Crafts-rörelsens trädgårdar. Vi befinner oss någonstans mellan 1800-talets sista årtionden och 1900-talets första och tar åter avstamp i England. Lite extra pratar vi om en av historiens mest kända trädgårdspersonligheter Gertrude Jekyll och hennes sätt att skapa trädgårdskonst. Vi pratar även om Karin Larsson, hennes trädgård och hem, Lilla Hyttnäs i Sundborn. Avsnittets växt är Tropaeolum och såväl T. majus (Blomsterkrasse) och som T. peregrinum (Fjärilskrasse) berörs. Välkommen att lyssna!

I det här avsnittet besöker vi författaren och fotografen Elisabeth Svalin Gunnarsson som bor i Vaxholm tillsammans med sin man Cg och hunden Todd i deras underbara trädgård med vindar från havet som briser in över deras trädgård. Elisabeth tar med oss på en resa genom hennes författarskap och tur i deras härliga trädgård. Hon har ett stort intresse för kulturhistoria speciellt inom trädgård - engelska trädgårdar. Hon jobbar även som lärare och håller trädgårdskurser på Capellagården på Öland, där hon även sitter i styrelsen. Senaste böckerna är ” i min trädgård vill jag vara Karin” en bok som handlar om Sveriges mest känd konstnärspar Carl och Karin Larsson på Sundborn om deras trädgård. Och bok ”En matbok” som handlar om familjen Larsson matliv från vardag -fest som är utgiven tillsammans med Carl Larsson gården i Sundborn. Så häng med på en tur till Elisabeth där hon börjar läsa ur sin senaste bok ”En Matbok”…

Elin och Karin pratar om hennes jobb som chef för IR och extern kommunikation på Ahlsell och hur deras avnotering gick till. ____________________________________ Klipp: Marcus Blomgren @marcusbrummgren

Denna veckas Billgren Wood är tillägnat Carl och Karin Larsson och specifikt deras unika hem och livsstil i ljuva Sundborn, Dalarna. Efter ett oerhört inspirerande besök i huset Lilla Hyttnäs för lanseringen av en kokbok med Karins privata recept, avhandlar Elsa och Sofia allt från hantverket och färgerna till familjens förvånansvärt moderna livsstil men mest, och kanske framförallt, kärleken som så tydligt präglat precis varje detalj. Välkommen till ett avsnitt där inspirationen fullkomligt flödar och idéerna om liv såväl som inredning är oändliga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Carl Larsson fick under sitt yrkesliv ett enormt genomslag som konstnär och även som stilbildare för heminredning. Än idag är hans konst välkänd och uppskattad och vad som numera uppfattas som skandinavisk inredning är starkt påverkat av hur Carl och Karin Larsson hade inrett sitt hem Sundborn. Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum berättar om betydelsefulla anledningar till Carl Larssons ihållande popularitet. Han kommer också in på hur konstnärsrollen har skiftat genom tiderna.  

Plötsligt hände något nytt - hantverkstextilierna blev hetaste heta. Följ med i veckan avsnitt av Billgren Wood då Elsa och Sofia förkovrar sig i kvinnligt hantverk, mattor, gobelänger, gardiner, dukar och sängkappor. Husgudinnor såsom Karin Larsson och Märta Måås-Fjettersttöm hyllas likväl som kulturtanten, löpare i lager och linneservetter en masse. Kommer Elsa börja sy korsstygnstavlor och ska Sofia ha olika vår och vinter gardiner? Välkommen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karins vals, tillägnad Karin Larsson och skriven och framförd av Ola Hemström

Den prunkande trädgården runt Carl Larsson-gården skapades av textilkonstnären Karin Larsson, som länge hamnade i skuggan av sin berömde make. P1 Kultur ger sig in i hennes och andra trädgårdar. De senast decennierna har Karin Larsson fått allt mer uppmärksamhet som konstnär, formgivare och en mästare på trädgårdar. Kulturredaktionens Nina Asarnoj har läst boken "I min trädgård vill jag vara Karin" av Elisabeth Svalin Gunnarsson  en trädgårdsbok som ger inblick i hur Karin Larsson planerade och skapade en grönskande värld, där det gavs utrymme för både nyttoväxter och rabatter i starka färger. Hennes form- och färgkänsla präglar hela trädgården och boken ger inblickar i den idévärld som inspirerade Karin Larsson. Samtidigt ekar trädgårdsfascinationen ända in i reality-serien "Mandelsmanns gård" i TV4. Serien handlar om ekobondeliv på Österlen och är nominerad i fyra kategorier på Riagalan som anordnas av Film & TV-producenterna den 14 juni.  Och så kommer konsthistorikern Görel Cavalli-Björkman till P1-studion för att berätta mer om Karin Larsson och den tid hon verkade i. Hennes make Carl Larsson inspirerades till exempel i hög grad av den gustavianska stilen, som utvecklades i Sverige under 1700-talets andra hälft som en reaktion mot rokokons lättsinne. Den gustavianska stilen var mer sparsmakad, geometrisk och präglas av nyklassicistiska ideal. Nyligen disputerade konstvetaren Hedvig Mårdh, som också gästar studion, om den gustavianska stilen och den svenska självbilden. Hur kommer det sig att en stil, som blev på modet i slutet av 1700-talet, i stort sett aldrig har blivit omodern?

Tillsammans med Karin Larsson från garnbutiken Litet Nystan försöker Johanne och Heléne spana trender inom stickning. Vilka mönster, garner och färger är det som gäller just nu?

SPECIAL BROADCAST....Tonight it is my pleasure to interview Karin Larsson, ordained priest in The Church of Sweden, a Lutheran-Evangelical Christian Church that recognizes Apostolic Succession  and which appointed a woman to it's highest office.  We'll be discussing if Feminism and Christian Philsophy are compatible.  We'll delve into how the Church of Sweden might be different than what most listeners might define as Christianity, what it's like to be an ordained priest in the Church of Sweden and tending to a congregation officiating church services.  I'll ask Karin about the role women's movements within the Church were a factor in increasing equality within the church, if feminism is an important part of theology and the similarities between feminism and Jesus' teachings.  (Rev. Larsson speaks for herself  and of her own experiences/opinions and not The Church of Sweden)

Litet nystan är en av mina favoritgarnaffärer i Stockholm. Jag fick sätta mig med ägaren Karin Larsson, och vad som skulle bli en kort intervju blev så långt och trevligt att det fick bli ett helt eget extraavsnitt. Lyssna så får du veta vilket hat-plagg hon delar med någon i podden, varför hon inte längre undviker strumpor, och hur lite garnaffärsinnehavare egentligen hinner sticka. Och att man hemskt gärna får komma in och visa vad det blev av det man köpt!

Konstnären Karin Larsson (1859-1928) var en svensk banbrytare inom heminredning, mode och matvanor. Hon var tidigt ute med att använda sig av starka färger på möbler, designa bekväma plagg (inte minst för barn) - och laga pasta, polenta och pizza till den stora familjen. Hon var även maka till den store konstnären Carl Larsson. Det låg henne länge i fatet. Genom hans populära akvareller av deras hem och livsstil i hemmet i Sundborn, Dalarna, tillskrevs han länge äran för hennes naturnära stil som har påfallande många likheter med ja, hippierörelsens. Om detta berättar vi i veckans STIL. Karin Larssons kombination av tradition och den dåvarande trend som lyfte fram naturligheten har under senare år uppmärksammats och hyllats, även internationellt.  Hon var emellertid inte helt ensam om att under det tidiga 1900-talet söka efter alternativ till dåtidens rådande stilideal. Det var tung mat, tunga mörka möblemang och lika tunga mörka kvinnokläder som begränsade kroppens rörelser, som gällde. Hon var heller inte ensam om att hämta inspiration i naturen. Men hon gjorde det stilsäkrare än många andra. Dessutom behärskade hon flera genrer och lyckades med vad som då var eftersträvansvärt – att skapa ett allkonstverk. I veckans program följer vi den naturtråd som många konstutövare spunnit på genom historien, inte minst sedan industrialismens genombrott i mitten av 1800-talet då rök, damm och smuts lade sig som ett grått och solkigt täcke över tillvaron. Såhär kunde det ju inte vara meningen att man skulle leva. Stressigt var det också. Naturen lockade med en fräschör som staden saknade. Denna dröm om något mer ursprungligt, rent och naturligt sätt att leva återkommer ständigt i historien – den kallas bara för olika saker. Under 1960-talet var det till exempel dags igen. Då dök hippien upp i USA och protesterade, inte så mycket mot industrialismen som mot kapitalismen – vars snabbt snurrande ekorrhjul man inte ville springa runt i. Alternativet? Naturen, förstås. Men hippie vill ingen bli kallad för. Varför det? Det svarar konstnären Carl-Johan de Geer och journalisten Kristoffer Andersson på. Vi har även rest till Göteborg där vi mött dokumentärfilmsregissören Carl Javér och producenten Fredrik Lange som sedan några år tillbaka arbetar med en film som heter Freak Out som berättar historien om den ursprungliga hippierörelsen på tidigt 1900-tal. Den fanns inte i USA, utan i Schweiz. Filmen har premiär våren 2014. Och så berättar designern Jenny Hellström om hur och varför man kan sy kläder själv. Veckans gäst är Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum