Podcasts about Siljan

Dalarna gilt als das Herz Schwedens. Nicht nur geographisch, sondern weil hier Schweden noch besonders schwedisch sein soll. Ob das wirklich stimmt, kann diskutiert werden. Nicht in Frage steht aber, dass Dalarna eine ganz besondere Region ist - und vor allem eine ganz besonders schöne. Warum? Darum geht's in dieser Episode. Im Bonusbereich gibt es noch eine weitere, deutlich längere Folge zu Dalarna. Sie ist exklusiv für alle Unterstützerinnen und Unterstützer von Elchkuss. Du willst mehr über Dalarna erfahren? Dann unterstütze Elchkuss und bekomme Zugriff auf die Bonusfolgen. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

Emil får sällskap i studion i Gröndal av författaren Isak Gröndahl, nyss hemkommen från Dalarna. Avsnittet blir en riktig berg- och dahlbana, om datorspel, depressioner och Isaks fantastiska novellsamling Symptom.Isaks bok:https://www.bokus.com/bok/9789180944625/symptom/https://www.patreon.com/c/MedArvasicentrum⁠@arvas4

Fluent Fiction - Swedish: Midsummer Magic: Friendship Under Swedish Skies Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2024-12-27-08-38-19-sv Story Transcript:Sv: Solen lyste över den lilla byn Rättvik vid Siljans vackra sjö i Dalarna.En: The sun shone over the small village of Rättvik by the beautiful lake Siljan in Dalarna.Sv: Det var en lugn, varm dag i juni.En: It was a calm, warm day in June.Sv: Axel, Sofia och Johan hade bestämt sig för att åka till midsommarfirandet på byns äng.En: Axel, Sofia, and Johan had decided to go to the midsummer celebration in the village meadow.Sv: Det var en tradition de älskade och såg fram emot varje sommar.En: It was a tradition they loved and looked forward to every summer.Sv: Axel var en lugn och eftertänksam kille.En: Axel was a calm and thoughtful guy.Sv: Han bar alltid en tung ryggsäck full av böcker och älskade att läsa under skuggande träd.En: He always carried a heavy backpack full of books and loved to read under shady trees.Sv: Sofia var hans totala motsats.En: Sofia was his complete opposite.Sv: Hon var energisk och sprudlade alltid av idéer och planer.En: She was energetic and always bursting with ideas and plans.Sv: Johan, deras bäste vän, var den som alltid lyckades hålla balans mellan dem.En: Johan, their best friend, was the one who always managed to keep the balance between them.Sv: Han var den där vännen som alltid har ett leende på läpparna och ett skratt redo.En: He was that friend who always had a smile on his face and a laugh ready.Sv: På vägen till ängen pratade de om midsommarstången som redan stod på plats.En: On the way to the meadow, they talked about the midsummer pole that was already in place.Sv: Den var så hög i år, täckt med färgglada blommor och löv.En: It was so tall this year, covered with colorful flowers and leaves.Sv: De kunde höra den glada musiken från dragspel och fiol på avstånd.En: They could hear the cheerful music from accordions and fiddles in the distance.Sv: När de kom fram såg de folk klädda i traditionella dräkter, redo att dansa runt stången.En: When they arrived, they saw people dressed in traditional costumes, ready to dance around the pole.Sv: Barn skrattade och lekte.En: Children laughed and played.Sv: “Jag kan inte vänta med att dansa små grodorna!” sa Sofia och hoppade av glädje.En: "I can't wait to dance the little frogs!" said Sofia, jumping with joy.Sv: Axel log och sa, “Jag kan inte vänta med att se dig dansa, Sofia.”En: Axel smiled and said, "I can't wait to see you dance, Sofia."Sv: Johan skrattade och sa, “Och jag kan inte vänta med att äta jordgubbstårta!”En: Johan laughed and said, "And I can't wait to eat strawberry cake!"Sv: De började dansa runt midsommarstången tillsammans med de andra.En: They started dancing around the midsummer pole together with the others.Sv: Det var en virvlande känsla av gemenskap.En: It was a swirling feeling of community.Sv: Alla sjöng och skrattade.En: Everyone sang and laughed.Sv: Tiden flög förbi medan de njöt av de svenska traditionerna.En: Time flew by as they enjoyed the Swedish traditions.Sv: Efteråt satte de sig på en filt med utsikt över Siljan och delade på en stor jordgubbstårta.En: Afterwards, they sat on a blanket overlooking Siljan and shared a large strawberry cake.Sv: Plötsligt började molnen att mörkna i horisonten.En: Suddenly, the clouds began to darken on the horizon.Sv: "Det ser ut som åska", sa Axel och pekade.En: "It looks like a thunderstorm," said Axel, pointing.Sv: De andra nickade och började packa ihop sina saker.En: The others nodded and began to pack up their things.Sv: Men innan de hann gå, föll regnet ner som ett vattenfall.En: But before they could leave, the rain fell down like a waterfall.Sv: Alla rusade mot sina bilar eller närliggande byggnader för skydd.En: Everyone rushed to their cars or nearby buildings for shelter.Sv: De lyckades ta skydd under ett stort träd och såg hur regnet smattrade ner över ängen.En: They managed to take shelter under a large tree and watched as the rain drummed down over the meadow.Sv: Istället för att bli irriterade, såg de på varandra och började skratta.En: Instead of getting annoyed, they looked at each other and started to laugh.Sv: Kanske skulle de bli blöta, men det gjorde inget.En: They might get wet, but it didn't matter.Sv: De var tillsammans, och det var allt som betydde något.En: They were together, and that was all that mattered.Sv: När regnet avtog och solen började bryta genom molnen igen, insåg de att de hade haft en underbar dag trots allt.En: When the rain subsided and the sun began to break through the clouds again, they realized they had had a wonderful day after all.Sv: De hjälptes åt upp från trädets skydd och gick långsamt tillbaka till sina cyklar.En: They helped each other up from the tree's shelter and slowly walked back to their bikes.Sv: Våta, men lyckliga, återvände de hemåt.En: Wet but happy, they returned home.Sv: De skulle alltid minnas denna midsommar; en dag fylld med skratt, dans, och oväntat ösregn.En: They would always remember this midsummer; a day filled with laughter, dance, and unexpected downpour.Sv: Axel, Sofia och Johan visste att det var de små stunderna och vänskapens styrka som gjorde livet i den svenska sommaren så vacker.En: Axel, Sofia, and Johan knew it was the small moments and the strength of friendship that made life in the Swedish summer so beautiful. Vocabulary Words:shone: lystecalm: lugnmeadow: ängtradition: traditionthoughtful: eftertänksamheavy: tungshady: skuggandeenergetic: energiskbursting: sprudlandebalance: balanscheerful: gladaaccordions: dragspelfiddles: fiolcostumes: dräkterfrogs: grodornaswirling: virvlandecommunity: gemenskapshared: deladedownpour: ösregnhorizon: horisontenthunderstorm: åskawaterfall: vattenfallrushed: rusadeshelter: skydddrummed: smattradesubside: avtogrealized: insågwonderful: underbarunexpected: oväntatstrength: styrka

Reportasje, intervjuer og debrief fra Kullamannen by UTMB 2023 med følgende utøvere:Patrick Stangbye Sindre Buraas Yngvild Kaspersen Jonas Englund Lars Aurtande Gro Siljan Hjukse Jonas Hesthaug Kim Godtlibsen Larsen Lenker:NEDA-hjørnet på Fjellsport.noArtikkel: Slik vinner man Kullamannen by UTMBSupport the show

Helene er oppvokst i Siljan. Tredje generasjon politisk aktiv, og en person som har trua på at vi kan finne løsninger på utfordringene vi har i forhold til ungdomskriminalitet og hva unge mennesker bør gjøre for å unngå fristelsene gjengene kommer med. Hvilke holdninger de bør ha til f eks rus. Denne episoden er sponset av Bastsauna.com og Coolbox.no . Bruk koden Motivasjon24, så får du 10% avslag på alle kjøp.

Fluent Fiction - Swedish: Navigating the Ikea Labyrinth: A Tale of Lost and Found Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/navigating-the-ikea-labyrinth-a-tale-of-lost-and-found Story Transcript:Sv: Solens strålar glittrade över Siljan.En: The sun's rays sparkled over Lake Siljan.Sv: Det var tidig morgon i huvudstaden, Stockholm.En: It was early morning in the capital, Stockholm.Sv: Staden började vakna till liv.En: The city was beginning to come to life.Sv: En av morgonfåglarna var Astrid, en klipsk, ung tjej i sina bästa år.En: One of the early birds was Astrid, a clever, young girl in her prime.Sv: Astrid stod framför det stora, blåa byggnaden.En: Astrid stood in front of the large, blue building.Sv: Bokstäverna på skylten lyste starkt - Ikea.En: The letters on the sign shone brightly - Ikea.Sv: Med lite vemod i blicken knöt Astrid sin regnkappa.En: With a hint of melancholy in her eyes, Astrid tied her raincoat.Sv: Det var tid för att hoppa rakt in i möbellabyrinten.En: It was time to dive straight into the furniture maze.Sv: Hon började i köksavdelningen.En: She started in the kitchen department.Sv: Det var bord efter bord, stol på stol.En: It was table after table, chair after chair.Sv: Röda prislappar blinkade åt henne från varje hörn.En: Red price tags blinked at her from every corner.Sv: Men Astrid tappade snabbt bort sig.En: But Astrid quickly lost herself.Sv: Hyllorna som en gång kändes välkomnande, blev till ett virrvarr.En: The shelves that once felt welcoming turned into a jumble.Sv: Höga bokhyllor, korta fotöljer och udda lampor hopades framför hennes ögon.En: Tall bookshelves, short armchairs, and peculiar lamps piled up before her eyes.Sv: Astrid försökte följa skyltarna.En: Astrid tried to follow the signs.Sv: Men snart kändes de som främmande språk.En: But soon they felt like foreign languages.Sv: Hon provade alla dörrar, men alla ledde bara tillbaka in i labyrinten.En: She tried all the doors, but they only led back into the labyrinth.Sv: Även när hon följde pfeilarna på golvet, hamnade Astrid alltid tillbaka vid köken.En: Even when she followed the arrows on the floor, Astrid always ended up back at the kitchens.Sv: Mitt i all förvirring kom hjälpen.En: In the midst of all the confusion, help arrived.Sv: En liten pojke i blå arbetskläder hoppades fram.En: A little boy in blue work clothes hopped forward.Sv: Han sa sitt namn var Emil.En: He said his name was Emil.Sv: Emil pekade på en dörr i hörnet.En: Emil pointed to a door in the corner.Sv: "Prova där!En: "Try there!"Sv: " sade han.En: he said.Sv: Astrid följde hans råd.En: Astrid followed his advice.Sv: Men ännu en gång var hon tillbaka vid köken !En: Yet once again, she found herself back at the kitchens!Sv: Slutligen, efter timmar av desperation, hittade Astrid vad hon letade efter.En: Finally, after hours of desperation, Astrid found what she was looking for.Sv: I utkanten av möbellabyrinten, bortom köken och sofforna, hittade hon den blå utgångsskylten.En: On the outskirts of the furniture maze, beyond the kitchens and sofas, she found the blue exit sign.Sv: Tacksam och lättad klev Astrid ut i solskenet.En: Grateful and relieved, Astrid stepped out into the sunshine.Sv: Efter den dagen gick Astrid aldrig vilse igen.En: After that day, Astrid never got lost again.Sv: Hon visste att i varje labyrint, oavsett hur snurrig och rörig, finns det alltid en utgång.En: She knew that in every maze, no matter how twisty and confusing, there is always an exit.Sv: Och de bästa vägvisarna kanske finns där du minst förväntar dig att hitta dem.En: And the best guides may be found where you least expect to find them.Sv: Som en liten pojke i blå arbetskläder.En: Like a little boy in blue work clothes. Vocabulary Words:rays: strålarLake: Siljanmorning: morgoncapital: huvudstadcity: stadclever: klipskyoung: unggirl: tjejprime: bästa årbuilding: byggnadhint: vemodeyes: ögonraincoat: regnkappafurniture: möblermaze: labyrintdepartment: avdelningtable: bordchair: stolprice: pristags: lapparblinked: blinkadecorner: hörnetdoor: dörradvice: rådexit: utgångsunshine: solskenlost: vilsemaze: labyrintguide: vägvisare

Nyheterna Radio 12.00

Lahden Lotilan alakoulun musikaalikerhon valmistelema Kettu, joka kadotti sydämen -musikaali sai ensi-iltansa sunnuntaina. Esityksiä on luvassa vielä tiistaina, perjantaina ja lauantaina. Työryhmässä on mukana lähes 100 lasta ja aikuista. Ohjaaja Laura Peltoniemi vieraili Radio Voimalla maanantaina ketun roolissa esiintyvien alakoululaisten Silja Vanhasen (11) ja Jessica Kiiran (12) kanssa. Keskustelua käytiin esimerkiksi ketun kaksoisroolituksesta. - Mallista katsominen ja hyvien ideoiden nappaaminen toisten tekemisestä on pedagogisesti mielestäni äärimmäisen hyvä juttu. Näyttelemisessä ja esiintymisessä olisi kiva mitä avoimemmin pystyy varastamaan hyviä ideoita, Peltoniemi totesi. Siljan mielestä Jessicalla sujuu näytteleminen hyvin. - Äänenkäyttö on tosi hyvä. Jessicalla on myös Siljalle positiivista palautetta. - Olet mielestäni aina osannut repliikit superhyvin. Osaat myös käyttää ääntä, näytellä ja tanssia tosi hyvin. Kuuntele koko haastattelu.

Sanna har haft två veckors riktig semester och går bananas i kreativitet, men hur länge ska man egentligen vara ledig för att inte helt tappa det? Ann har bilat till Norrland och kommit till insikt . Hon undrar varför och för vems skull man måste ha det så jävla vitt och fräscht på sommarstället. Sinead O Connors tragiska bortgång sätter igång tankar om priset för den självständiga kvinnan. Dixie Chics sa fel kommentar på rätt plats och karriären föll som en sten i Siljan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sanna har haft två veckors riktig semester och går bananas i kreativitet, men hur länge ska man egentligen vara ledig för att inte helt tappa det? Ann har bilat till Norrland och kommit till insikt . Hon undrar varför och för vems skull man måste ha det så jävla vitt och fräscht på sommarstället. Sinead O Connors tragiska bortgång sätter igång tankar om priset för den självständiga kvinnan. Dixie Chics sa fel kommentar på rätt plats och karriären föll som en sten i Siljan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark. En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. Men Simon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.För 377 miljoner år sedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.Det börjar våras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den här gången träffar vi Ninni Schulman för att prata om hur det är att lämna en succéserie som hennes Hagfors-böcker har varit och istället börja skriva på någonting annat. Som vi lekte är nämligen första delen av nya Siljan-serien som i dagsläget är tänkt att bli en trilogi med den nya karaktären Ingrid Wolt.Läs mer om oss på krimtidpodden.se och @krimtidpodden på insta.Produceras av Daniel Svärd, Concept Media SthlmMusik av These Modern Times Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der Siljansee in Dalarna wird oft auch als das Herz Schwedens benannt. Traditionen werden hier gelebt, aber der See, die Umgebung und die Orte rings um den See sind auch wunderschön und so, wie man sich vielleicht das "typische" Schweden vorstellt. In dieser Episode reisen wir einmal um den Siljansee - komm also mit ins Herz Schwedens! Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

VI ÄR TILLBAKA!

Es ist Sommer und ganz Schweden macht Ferien. In dieser Folge reden wir darüber, wie sämtliche Jahrgangsstufen im Juni ihren ganz eigenen Schulabschluss gefeiert haben und welche Traditionen es neben einem geschmückten Lkw noch so beim schwedischen Abitur gibt. Außerdem verraten wir ein paar Insider für deinen Schwedenurlaub und haben auch für alle Zuhause-Urlauber Tipps parat. In unsere Sommerpause verabschieden wir uns am Ende der Folge außerdem mit einer kleinen Überraschung. Sommartider hej hej! In dieser Folge hörst du: Intro mit Überblick (0:00) Midsommar 2022 (2:29) Neuigkeiten von Frank (7:41) Schulabschluss und Schuljahresende in Schweden (14:05) Schweden-Sommertipps (39:17) Schweden-Netflix-Tipps (44:15) Sommer-Überraschung (50:55) Abonniere unseren Podcast, lass uns eine Bewertung bei Apple Podcasts oder Spotify da und folge uns auf Facebook und/oder Instagram, wenn dir gefällt, was du hörst! :) facebook.com/laeget.podcast | instagram.com/laeget | laeget.podcast@gmail.com Wenn du uns noch etwas mehr unterstützen möchtest, freuen wir uns, wenn du uns über Ko-fi einen Kaffee ausgibst. Und bei akutem Schwedenweh hilft auch unser Läget-Radio bei laut.fm...

Hugo Alfvén var storsvensken bland kullorna kring Siljan och manskörerna i Uppsala. En mästare i blågult tonmåleri från symfoni till schlager. Huvudtemat i liv och musik var erotiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hugo Alfvén var storsvensken bland kullorna kring Siljan och manskörerna i Uppsala. En mästare i blågult tonmåleri från symfoni till schlager. Huvudtemat i liv och musik var erotiken.

Silja Kejonen on runoilija, sekä kuva-ja performanssitaiteilija. Jakso äänitettiin Siljan kotona, Oulun Hollihakassa, 18. tammikuuta 2022. Tue podcastin tekemistä: MobilePay 0407688249

On jälleennäkemisen aika ja kysymys kuuluu: Näytkö sinä ja näetkö sinä muut? Miten niin muka ihmisenä on tärkeää tulla nähdyksi? Onks pakko? Niin monta kysymystä, mutta onneksi super-eksklusiivisella premium-aloitusjaksollamme on pituutta ja viides kausikin on vasta alussa. Tervetuloa Samin ja Siljan hitaasti etenevälle matkalle kohti rakkautta!

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer. Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades." Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor. Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor. Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol. Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar. Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken. I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset." Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma." Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få. Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen. 1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul. Det spårade ur även på andra sätt. Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås  bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l. Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot." Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt? "Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken  Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade." Det spårade ur även på andra sätt. Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933. Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd. På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen. Ulrika Knutson

I veckans avsnitt av Dalarnas Stolthet, Siljan News podcast om livet i och kring Leksands IF, gästas Mats Ingels och Rasmus Näsman av föreningens vd Andreas Hedbom och general manager Thomas Johansson. "Bra spel i serien, mindre bra i slutspelet. Men det är mycket vi tar med oss in i framtiden från den gångna säsongen. Vi har byggt en otroligt bra grundstomme som vi nu skall utveckla". Att spelare kommer och går är helt naturligt. "Runt jul fick jag indikationer på att andra klubbar var intresserade av Juvonen, Hrivik och Cehlárik. Men redan i oktober hade vi börjat titta på olika alternativ, det gäller att spana hela tiden och att aldrig känna sig klar". Vi pratar också om mopeder, leksandshjärtan större än Siljan, skägg, statistik och om anledningen till att föreningen bryter kontrakt med spelare. Rasmus väljer ut säsongens sämsta och bästa stunder för dam respektive herrlaget.

Vilka gäster Sportstudion bjuder på denna vecka! Peter "Foppa" Forsberg ger sin syn på krisande Modo och berättar om en förfärligt tuff vardag. Jacob Hård har inget svar på gåtan Calle Halfvarsson, men utlovar spänning i varje damlopp under skid-VM. Borde duon lägga ned sportspel och satsa på trav? Hur gammal blev Zlatan av Milanoderbyt? Dessutom: rekordbottennapp i "Duellen", specialsupertrippel och den efterlängtade Siljan-historian. Trevlig lyssning!

Hun bor i Siljan, men jobber over hele verden. Jeanne Bøe er skuespiller, forfatter, treningsivrig, og ikke minst en utrolig hyggelig dame, som dere i vår julespesial på over en time blir bedre kjent med --- Send in a voice message: https://anchor.fm/motivasjonspreik/message

Det är hos Elna det tar tid men när det blir så blir det - här kommer ytterligare ett avsnitt som vi spelat in när vi sitter på samma plats, wohooo! Vi fick en lyssnarfråga och ägnar ett helt avsnitt åt den. Här kommer prestationer och cykliga upplevelser vi är stolta över, varsågoda! - "Det är en kvinnlig cyklist men hon ska fan ha de allra bästa grejerna"  Elna är bland annat stolt över ett mångårigt samarbete med Sportson i Jönköping (vi skrattar lite åt inledningen, det vill ni inte missa), över ett SM och över Siljan runt och att vara starkare och snabbare efter en pissig graviditet än hon var tidigare. - "Det gör ju inget om jag släpper förbi någon mer för jag har ju redan ett guld. Men jag släppte inte förbi någon och kom hem med ett silver" Helena pratar om SM-medaljer och om Kniven. Och om det oerhörda i att att cykla Offroad Finnmark, om att hålla sig till planen under 30 mil på MTB. Hon är också oerhört tacksam över att ha fint stöd från Egons Cykelaffär, en lokal cykelhandlare i Östersund. Vi är också tokstolta över att ni som lyssnar på podden kommer fram och hejar och drar och cyklar på platser vi rekommenderat. Vi hjärtar er!!!  - Frågor, samarbeten och önsketeman? Mejla gärna cykelpodd@gmail.com så tar vi det därifrån!     

Tim, Danny och Theo är ute på en roadtrip genom Sverige. Dagens avsnitt spelas in i Mora, precis intill sjön Siljan. Pågarna har sett Grannfejden i Hagestad över en välkyld långburk och en cigarr. Sleep recorder har använts flitigt under resan och ni får höra ett smakprov på hur det kan låta. Dessutom tar Tim & Danny åt sig credden för att ha myntat uttrycket "sluda" och gjort det populärt.

Sveriges just nu största ultratrailstjärna Kristin Berglund gjorde comeback efter korsbandsskada och blev första kvinna att bemästra Berliner Höhenweg i Österrike. Vår kanske största ultrastjärna genom tiderna, Jonas Buud, slog distansrekord när han sprang Siljansleden på en makalöst bra tid. 1:48 Nordiskt mästerskap i 6-timmars i oktober 2:24 Möjlig ny, snabb 100-milestävling i Sverige 3:20 Kristin Berglund första kvinna att genomföra Berliner Höhenweg i Österrike 4:41 Intervju med Kristin Berglund 12:54 Petter Engdahl satte FKT på Kebnekaise 13:41 DNF för Bill Öster på Skåneleden Kust-till-kust och Pontus Dymén på Bohusleden osupportat 15:43 Fler FKT:er (Ulrika Allansson på Bolmen runt, Torben Österlund på Hovdalaleden, Mikael Hasselrot & Marcus Jakobsson på Östkustleden, Daniel Melin på Gotaleden osupportat) 16:15 Jonas Buud sprang Siljansleden på 25 timmar 17:56 Intervju med Jonas Buud 25:18 Eftersnack om Jonas prestation 29:10 Hög klass på Sveriges 24-timmarslöpare 30:47 Kommande tävlingar & FKT-försök https://ultramarathon.se/

Edward har denna gång åter lämnat över mikrofonen till sin hustru och kompanjon, tillika poddens redaktör, Gunilla Kinn Blom. Sist detta hände var när han skrev på sin bok sommaren 2019 – och då gick lyssnarsiffrorna upp! Då flera lyssnare efterfrågat att hon åter ska gästspela – och Gunilla själv tyckte det var hennes tur att få sitta i chesterfieldsoffan i biblioteket och snacka med Mats över några glas, medan den andra föräldern ensam skötte alla tre trollungarna – är hon alltså tillbaka. Samtalet mellan Mats och Gunilla börjar med journalistik och den legendariska Ester Blenda Nordström, fortsätter med att Gunilla berättar om hennes jobb som poddens redaktör och huruvida hon någonsin får höra någon historia från Edward i podden som hon inte redan hört flera gånger vid köksbordet. Snart kommer Edward in med en aperitif, denna gång svensk starkvinsglögg (vi får inte säga vilken sort) på is med lite pressad citron och en apelsinskiva i. Samtalet kommer in på den snart fyra månader långa isoleringen i sitt hem, som familjen Kinn Blom varit försatt i på grund av coronapandemin och att Edward tillhör en riskgrupp. Hur man snarare vänjer sig med den lilla världen på tomten med familjen och alla prunkande blommor och tycker en cykeltur i närområdet är ett äventyr, än får stark längtan efter att resa ut i världen – i alla fall om man dygnet runt har fullt upp med tre vilda barn. Mats berättar om sina sommarplaner, som innefattar besök på det återuppbyggda Café Västbacken i Havstensstund, ”den största hemliga pärlan i hela Sommarsverige”, och ställer frågor till Gunilla om hennes många år som utrikeskorrespondent. Den lista hon tagit med på udda platser hon besökt blir det dock bara av att läsa upp ett enda namn från: Tiwi Island (utanför Australiens norra kust). Andra exotiska händelser hon berättar om är en spelmansstämma vid Siljan (varvid Mats, sin vana otrogen, undviker att vitsa över att hon råkar kalla kulande för en kul sysselsättning), sina elva år i New York, en obekväm resa till Quetzaltenango i Guatemala och hur hon under en sommar i Indonesien köpte en restaurangguide och via taxi systematiskt besökte Jakartas samtliga bättre restauranger – fast Café Batavia var stället hon konstant återvände till. Slutligen diskuteras alkoholfria drycker, hur Edward och barnen är ute och leker samt de planer herrskapet Blom en gång hade att arrangera så kallade gourmetkollon på Öland för barn, innan Mats och Gunilla slutligen önskar: Glad sommar. För nu är det sommarlov för podden, till och med en bit in i augusti. Då möter ni åter Edward och Mats – men Gunilla kommer också tillbaka ytterligare en gång på sensommaren, så skriv gärna lyssnarfrågor till henne (eller allmänna frågor) på: podden@edwardblom.se !Allt gott och med hopp om en underbar sommar!Edward See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

La storia dello sport su TV Koper - Telecapodistria, con doppia sorpresa finale.

Tänään Rakkauspodcastissa pohdiskellaan ulkonäköä, sen eri ulottuvuuksia ja sitä, voiko aiheesta ylipäänsä puhua syvällisesti. Millaisia tunteita oma peilikuva herättää? Miten suhtautua omaan kehoonsa rakastavasti? Millä tavoin pukeutuminen vaikuttaa Samin ja Siljan fiiliksiin? Entä mikä kumma on paronitakki?

Luvassa puhetta ystävyydestä ja sen merkityksestä elämässä. Rakkauspodcast on kuin pähkinä, jonka ympärille kokoontuu tällä kertaa ainakin kolme oravaa, sillä Siljan ja Samin lisäksi studiossa on tänään kauden ensimmäinen yllätysvieras!

Kuinka monta työpäivää mahtuu Samin ja Siljan työviikkoon? Miten päädyttiin tilanteeseen, jossa ympärillä on mielekästä ja arvojen mukaista työtä? Rakastaa ja tehdä työtä, mutta millaista työtä?

Rakkauspodcastin yhdeksäs jakso tarjoaa Samin ja Siljan mietteitä liikunnasta. Mikä on liikunnan merkitys tällä hetkellä? Millaisia muistoja jäi koululiikunnasta? Miten jooga limittyy molempien elämään? Entä yhdessä liikkuminen? Uhka vai mahdollisuus?

Rakkauspodcastissa pohditaan tänään asumista. Tiedätkö miten tai missä Sami ja Silja asuvat? Kummalle iskee nopeammin kotikaupunkiahdistus? Entä miltä näyttää Siljan unelmakoti ja mitä Sami priorisoi asumisen suhteen? Kaikkeen tähän ja vähän muuhunkin vastaa rakkaudellisella otteellaan Rakkauspodcast.

Dave Pearce - Delirium - Episode 296

Mitä kinesiologisella lihastestauksella voidaan tutkia? Ja miksi ihmisten elimistöt ovat nykyään niin sekaisin? Mikä on hyvää ja mikä huonoa ravintoa? Muun muassa näistä asioista puhuimme diplomi-luontaishoitaja Silja Ballinin kanssa. Siljalla on ollut oma Heilpraktiker-vastaanotto Saksassa viimeiset 19 vuotta ja hän toimii myös Suomessa Terveysopisto Saluksen (http://www.terveysopisto.fi ) opettajana. Silja hoitaa Saksassa asiakkaita yhdessä lääkäreiden kanssa ja tuo kokonaisvaltaista näkemystä sairauksien ilmenemisen syihin. Siljan löydät osoitteesta www.psychokinesiologie-sachsen.de (myös suomeksi).  

Dave Pearce - Delirium - Episode 294

Rakkauspodcastin kolmannessa jaksossa puheenaiheena on festarit. Millainen on Samin ja Siljan festarihistoria? Miltä festareilta nämä kaksi voi löytää tänäkin kesänä? Entä miten on mahdollista päästä nauttimaan optimoidusta festarikokemuksesta tuhlaamatta rahaa lippuun? Ja miksi ihmeessä Provinssirock 2011 oli niin merkityksellinen?

Virossa on alkanut vauvabuumi. Valtio tukee perheitä avokätisesti, ja monet naiset kokevat synnyttämisen velvollisuudeksi. Lapsettomalla naisella ei kuitenkaan ole aina helppoa, kertoo toimittaja Silja Massa Tallinnasta. Massa kertoo myös, miksi feminismillä on yhä huono kaiku Virossa. Siljan elokuvasuositus: Moonika Siimets, Toveri lapsi. Seuraavassa jaksossa kirjeenvaihtajan arjesta ja työstä kertoo Venäjän-kirjeenvaihtaja Marjo Näkki, lähetä hänelle kysymyksiä sähköpostiin simo.ortamo@yle.fi Sarjaa toimittaja on Simo Ortamo.

Två matcher in på Slaget om Siljan 2.0! Vi summerar matcherna. Berättar varför Jalas-tältet inte håller måttet. Hur är känslan inför fortsättningen? Är Madaisky en grekisk gud? Och så något som efterfrågats: En ny På spåret-resa! Knäpper ni Patrik på fingrarna? Här har ni avsnitt 18.

Vi slog Oskarshamn och säsongen är inte över! Här kommer ett nästan 90 minuter långt avsnitt fullt av röster. Ni får: Biljettstrulet i Mora. Ett snack med Podd-Putte! Sportbladets, Tomas Ros! Och C Mores eminenta programledare, Björn Oldeen! Det är dags för Slaget om Siljan 2.0 och här är den rätta uppladdningen.

Uppgifter till Medierna: public service-kommittén skrotar radio- och tv-avgiften. Bråk i Dalarna om nyhetssajts kommunsamarbete. Hur väl tar mediehusen hand om pensionärer med nya digitala medievanor. Uppgifter till Medierna: public service-kommittén skrotar radio- och tv-licensen Nu kan vi på Medierna berätta att radio- och tv-licenssystemet, som vi känner det idag, tar ett rejält steg mot sin grav i höst. För enligt flera källor till oss har den utredning som sedan december arbetar med att se över finansieringen av public service enats om att skrota licenssystemet. Istället kommer man att föreslå en individuell public service-avgift som ska tas in via skattsedeln men som behandlas utanför statsbudgeten. Det skulle i så fall innebära ett slut för ett över 110 år gammalt system. Reporter: Johan Cedersjö. Läs en nyhetsartikel om detta här. Kommunsamarbete leder till mediefejd i Dalarna Efter att den nystartade lokala nyhetssajten Siljan News ingått ett samarbete med kommunen i Leksand har ortens stora drake, Dalarnas Tidningar, gått till attack på ledarplats. Propaganda, inte journalistik skriver de. Men uppstickaren slår tillbaka och hävdar att de inte sitter i någons knä och att det de gör inte skiljer sig ett dugg från Dalarnas Tidningar. Vi åkte till Leksand för att granska det omstridda samarbetet och gå till botten med mediebråket kring sjön Siljan. Reporter: Therese Rosenvinge. Läs det omstridda avtalet här: Avtal Siljan News och Leksands kommun (pdf) Gamla medievanor under förändring när pensionärer digitaliserar Länge har pensionärerna varit trogna sina papperstidningar, men nu syns också hur allt fler ur gruppen tar steget att göra sin mediekonsumtion allt mer digital. Hur väl tar egentligen mediehusen hand om sina mest trogna kunder när de nu söker sig till nya plattformar? Borde det satsas mer på digital äldrebevakning eller är dagens innehåll gott nog? Reporter: Jonna Westin.

Liselottes blåvita hockeyhjältar har inte vunnit något på fyra decennier. Ändå står hon där, match efter match, och skapar tillsammans med de andra fansen en stämning som beskrivs som landets bästa. I Leksands krigare får vi följa Liselotte och några andra supportrar i det avgörande Slaget om Siljan mot lokalrivalen Mora. Reporter är P4 Dalarnas Martin Eriksson. OBS: P4-Dokumentärs sändning söndag 9/4 kl. 12.03 utgår på grund av händelserna i Stockholm.

Jonatan är i Norge och Simon har varit i en No-Go-Zon! I sportdelen handlar det om Sveriges enda Formel-1 förare Markus Ericsson, om Lagerbäcks start i Norska landslaget och sammanhållningen i svenska skidlandslaget. Avslutningsvis om migrän inom innebandy och ’Slaget om Siljan’! Tack till vår sponsor Bethard.com! Della Monde klipps av Niklas Runsten

Vi hör Leksands Mattias Ritola inför Daladerbyt och Magnus Wahlman ändrar sitt tips. Och så träffar vi Djurgårdens SM-guldmedaljör, 18-åriga Hanna Olsson, inför avfärden med Damkronorna mot VM i USA. Dessutom SM-kvartsfinaltugg och rapport från Los Angeles; hur blir det egentligen med NHL-spelarnas medverkan i OS 2018? Hålltiderna i veckans avsnitt:  Minut 3: Slaget om Siljan. Magnus Wahlman har ändrat sitt tips, från Mora till Leksand inför den första kvalmatchen i bäst av sju. Minut 7: Leksands forward Mattias Ritola inför daladerbyt.  Minut 12: L-G Jansson och Magnus Wahlman tippar kvalmötet Rögle-Karlskoga.  Minut 15: Hanna Olsson, 18-åriga Djurgårdens forward och färska SM-guldmedaljör, om SM-guldet, skolan och kommande VM.  Minut 23: Annika Greder Duncan, frilansjournalist med bas i Los Angeles, om de segdragna förhandlingarna mellan NHL, IOK och internationella ishockeyförbundet. Får vi se NHL-spelarna i OS 2018?  Minut 30: L-G Jansson och Magnus Wahlman om SM-kvartsfinalerna, där man plussar för Malmö, Skellefteå, Brynäs och framför allt HV71. Martin Sundelius martin.sundelius@sverigesradio.se

I dagens "kvalspecial" snackar vi upp kvalet mellan Leksand - Mora. 3 nycklar för att Leksand skall klara kvalet, LIF som inte klarat negativt kval på 26 år. Vad ska man se upp för hos Mora? och mycket mer. Twitter: Hockeysoffan Podcast Mail: Hockeysoffan@hotmail.com Introlåtar: Stiko Per Larsson - Bröder. God lyssning!

Medverkande: Erik Granqvist, Håkan Södergren och Niklas Jihde. Avsnitt #160 rullar ut i både i rörlig version och som podcast. Erik rasar mot Carolinatränaren, Bill Peters, attack mot Eddie Läck. Expert-Granqvist framställer hans agerande likt hur USA:s president, Donald Trump, agerar i vissa fall. Diskussion uppstår om spelarna lever i en för skyddad verkstad. Södergren vill skrota Tre Kronors säsong och göra om hela upplägget för vårt folkkära landslag: "Inför ett EM istället för alla meningslösa turneringar", är förslaget från den tidigare världsmästaren. Vi pratar även om hur SHL ska göra för att behålla de största artisterna i Sverige, istället för att de ska ner och spela i Schweiz: "Ge Magnus Nygren det bästa kontraktet i Färjestads historia", ropar Erik ut på frågan om Magnus Nygren kommer att stanna i Värmland. Ni får även höra om Rikard Grönborgs alla namn på sin NHL-resa, Vi fångar upp vilket lag som kommer vinna SM-guld och synar "Slaget om Siljan", Leksand vs Mora om en direktbiljett till...

Musikmagasinet Skönheten berör denna säsong årstidernas växlingar. I detta andra program av fyra medverkar folkmusikern och barockviolinisten Lisa Rydberg, Martin Nyström som bland annat är musikkritiker i Dagens Nyheter samt Kristoffer Arvidsson som är forskningsledare på Göteborgs Konstmuseum. Vi kommer att röra oss från de yttersta öarna i Göteborgs skärgård, till de djupa skogarna öster om Siljan i Dalarna. Det blir en resa från Vinga fyr, till en liten by norr om Rättvik.  Och vi kommer stanna till vid skymningens milda ljus under en kväll i slutet av juli, där en evighetslång solnedgång håller skuggorna och natten stången.  Kanske handlar det om ett försök att fånga glädjen, den som kan bära på något luftigt och jublande samtidigt som där alltid finns stråk av vemod. Ja, precis som julikvällens värme och grönskande natur har ett stänk av sorg över sig, då ögonblicket av total lycka är kort och snabbt uppblossande. Veckans avsnitt berättar om den magiska folkmusiken kring byn Östbjörka, Evert Taubes uppmaning att fånga lyckan samt Richard Berghs målning Nordisk Sommarkväll. Programledare är Eric Schüldt.

Perjantain aiheita: - Aamun vieraana on Viking Linen toimitusjohtaja Mikael Backman. Hänellä on mittava kokemus varustamotoiminnasta: hän tuli parikymmentä vuotta sitten Siljan palvelukseen ja oli sen jälkeen pitkälti toistakymmentä vuotta Yhdysvalloissa Royal Caribbean Cruise Linen leivissä. Aamun vieras kertoo haastattelussa käsityksiään muun muassa alan tulevaisuudesta ja siitä, kuinka hän haluaa siivota Itämeren risteilykulttuuria. Backman arvioi myös Amorella-aluksen viimevuotisen karilleajon vaikutusta yhtiön toimintaan - Northlandin kaivos Kaunisvaarassa voi vaikuttaa luontoon luultua enemmän - Sisuradio seuraa syksyn valtiopäivävaaleihin asti kuutta eri perhettä eri puolilla Ruotsia. Tapaamme heitä pitkin vuotta ja seuraamme heidän arkeaan ja jututamme asioista, jotka ovat heille tärkeitä näin vaalivuonna - Mervi Karttunen Tjörniltä on Ruotsin Olympiakomitean (SOK) hallituksen jäsen ja hän lähtee Sotšiin edustamaan Ruotsia. Hän on järkyttynyt siitä, miten olympialaisten kisajärjestäjät ovat kohdelleet työntekijöitä, kuinka valtavasti kisat maksavat ja miten kisapaikkojen rakentaminen on tuhonnut luonnonsuojelualueita ja rakennusjätteen dumppaaminen myrkyttänyt ympäristöä - Perjantain kolumnistina on Janne Westerlund - Aamun visa Perjantaiaamussa juontajana on Jorma Ikäheimo.

Dalarna är ett landskap som är starkt präglat av intensivt skogsbruk. Vårt behov av virke och massaved har sakta men säkert förvandlat den otillgängliga naturen till välorganiserade produktionssytor. Vi fick jobb och ekonomisk tillväxt, men förlorade de stora vildmarkerna. Men fortfarande finns områden med fina naturskogar, och ett av dem ligger väster om sjön Siljan. Denna lördag sänder Naturmorgon direkt från det så kallade Vildmarksriket. Här häckar örn, pilgrimsfalk och fiskgjuse. Här lever också alla de stora rovdjuren: lodjur, björn, järv och två vargfamiljer. Detta sätter en viss prägel på skogen, rovdjuren håller antalet älgar nere så lövträd som asp, rönn och sälg kan växa upp. Aspen kallas ibland "Norrlands ädelträd" eftersom den mjuka veden är populär både bland hackspettar, insekter och svampar. Åsa Rydell är kommunekolog i Leksand, och tillsammans med henne tittar vi närmare på vildmarkens lövträd. Naturligtvis finns här också barrträd, och de urgamla tallarna utgör livsmiljöer för många småkryp. Kanske kan insektsexperten LAsse Wikars hitta reliktbockens karaktäristiska spår i någon av dem? Konstnären och vargspåraren Anders Ståhls tar med sig stafli och färger. Att måla i naturen vässar målaren. Också i Småland finns ett stycke nästan orörd vildmark - Allgunnen. Författaren Anders Johansson från Kalmar har skrivit många böcker och hittar mycket av sin inspiration just här - bland storlommar, pärlugglor och morkullor. Veckans kråkvinkel är signerad Lasse Willén och handlar om att fiskgjuseparet visserligen håller ihop hela livet, men bara under häckningssäsongen. Vinterhalvåret tillbringar de på helt skillda håll. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Joacim Lindwall.

Helena Munktell var djupt rotad i Dalarna; född på Grycksbo herrgård utanför Falun. Även om hon senare i livet bodde Stockholm och Paris, återvände hon alltid till hembygden under somrarna. När familjen inte längre disponerade herrgården, lät hon vid sekelskiftet 1900 bygga en sommarvilla i byn Sjurberg utanför Rättvik. Dalarnas folkmusik kände hon sedan barndomen, och i hennes musik finns gott om melodier och rytmer som är inspirerade av den folkliga musikskatten. Hon anknöt både till spelmansmusik och till folkvisor. I hennes produktion finns bland annat en Dalsvit för orkester, där hon i toner tolkar sina naturupplevelser vid Siljan och i scherzot hör man spelmännen komma.Även om Helena Munktell hade svårare att få sina verk framförda i Sverige än i Frankrike, var hon ändå respekterad som tonsättare här hemma. 1915 invaldes hon som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien, och 1918 var hon den enda kvinnan bland de 38 komponister som grundade Föreningen Svenska Tonsättare. Sista delen av sju i en serie av Christina Tobeck.

Släktbands landskapsupplaga 8 dec 2008 I detta program ska vi ägna oss åt det landskap som kanske har den allra tydligaste profilen när det gäller symboler för sådant vi ofta tänker på som typiskt svenskt. Vi ska till Dalarna med sina dalahästar, folkdräkter och midsommarstänger. Men Dalarna har också rykte om sig att vara hemvist för ett ovanligt frihetsälskande och upproriskt folk. Till exempel skriver man i Sveriges Folk från 1918 så här: Ett utmärkande drag i dalkarlens karaktär är en stark självkänsla som lätt gör honom högmodig och envis. Ett annat faktum var att många människor, både kvinnor och män, från Dalarna gav sig i våg på länga vandringar för att söka arbete. Det kallades herrarbete, vilket helt enkelt betydde att de fick arbete hos människor, eller herrar, med pengar. Hoff Sven Hedlund bor i Leksand. Hans mor var trädgårskulla. I hans arbetsrum är bokyllorna fulla med mappar som inrymmer de arbetsvandrande kullornas historia. -Här har jag en sån här mapp med bilder och annan information om olika kullor som vandrat till andra delar av landet för att arbeta, berättar Hoff Sven, och tar ut en mapp med fotografier, brev, släktutredningar och annat som tillhör just den kullan. För några år sedan startade Hoff Sven Hedlund en hembygdsförening i Hjortnäs som ligger vid Siljan. -Jag tog del av alla de protokoll som fanns i byn och det slog mig att det var något märkvärdigt med den byn. Det verkade inte ha funnits några kvinnor som levt och verkat där, i alla fall inte om man skulle tro protokollen. -Men jag förstod naturligtvis att det inte var så. Jag bestämde mig för att ta reda på vad de hade gjort och åstadkommit, och gick från gård till gård för att fråga om kullornas historia. Då visade det sig att i varenda gård hade det funnits duktiga kvinnor varav många var herrarbetande kullor. Många gånger förknippar man kullor med hårarbete och trädgårdskullor, men det finns många fler yrken som kullorna arbetade med. I sitt arbete med att arkivera kullor har Hoff Sven identifierat 40 olika yrken som kullorna hade. Hoff Sven tar fram en lista och börjar läsa från den. -Trädgårdar, tobaksodlingar, kyrkogårdar, bryggerier, ljusfabriker, ammunitionsfabriker, gruvor, sågverk, hamnar, kullroddbåtar, hårarbeten, smörtillverkning, bandvävning, textilslöjd, tröskning med slaga, mursmäckor på byggen mm mm. -Ifrån Gagnef var det kullor som under 40 år tog sig till en fältspatgruva i Åkersberga i Roslagen. Där var det härt arbete, berättar Hoff Sven. -Mursmäckorna kanske hade det värst, de blandade bruket och bar sedan 60 kg tunga hinkar upp till muraren som kunde vara både tre och fyra våningar upp på bygget. -Och då var det så att det fanns motsättningar mellan murarna och kullorna. Murarna menade att det fanns så många arbetslösa familjeförsörjare som borde få de här jobben istället för kullorna. Av den anledningen kunde murarna nästan trakassera kullorna, de stack ner fingret i bruket och sa att det var för löst eller för hårt blandat. Kullorna fick därmed gå ner och hämta en ny tung hink med murbruk. Historiskt började männen vandra på 1500- talet och från slutet av 1600- talet började också kvinnorna ge sig iväg. Männen gick till en början till Falu gruva, som då var Sveriges största arbetsplats. -Det finns ingen annanstans i Sverige där rörligheten har varit större än i Dalarna, men inte hela Dalarna berättar Hoff Sven. Det var från områdena Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Boda, Orsa och i viss mån Vänjan. Det var med andra ord områden på östra sidan av Siljan. -De vandrade för att gårdarna där var små, familjerna var stora, det var flera missväxter plus ”den romerska rättens princip” som gjorde att alla arvingar skulle ha en liten del av allt vilket sönderstyckade gårdarna. Det var med andra ord för mycket folk och för lite mat, säger Hoff Sven Hedlund. Arbetsvandringen var säsongsvis, den började oftast i maj och i slutet av oktober kom många av kullorna hem till Dalarna. Och ofta fick kullorna med sig beställningar på dukar och servetter som de arbetade med under vinterhalvåret. Om du har frågor eller uppgifter om kullor och vill komma i kontakt med Hoff Svens arkiv klickar du på den här e- postadressen och skriver till Hoff Sven: hoff.sven@telia.com Hårkullans grav Många av kullorna valde att gå i stora grupper, speciellt när de skulle gå hem till Dalarna med årets förtjänst på fickan. För de som inte gjorde det kunde det gå illa. I Hössna i Västergötland lever än idag berättelsen om dalkullan som försvann. Anna Lena Hultman som bor i Hössna har många gånger hört historien om dalkullans grav. -Hon gick vägen fram och var inne i ett torp och där hon sålde sina hårarbeten. Efter det var hon försvunnen, hon kom aldrig fram till nästa torp. Det gjordes efterforskningar och man misstänkte en torpare, men hade inga bevis. Än idag finns det ett ställe i skogen som kallas för Dalkullans grav, men den har aldrig undersökts berättar Anna Lena Hultman. -Efter några år flyttade torparen till ett nytt ställe där en äldre kvinna bodde på undantag, dvs torparen skulle ordna med ved, mat och annat till kvinnan. Det blev tydligen betungande för torparen och en dag slog mannen ihjäl den äldre kvinnan och grävde ner  henne i potatislandet. Han blev tagen av länsman, men tog livet av sig innan rättegången. -Och folk tänkte att om han kunde slå ihjäl en person,  kunde han kanske ha tagit Dalkullan av daga också. Sanningen om dalkullan som försvann i Västergötland kommer kanske aldrig fram. Är dalmasar verkligen upproriska? Folket i Dalarna har i långa tider omgetts av ett skimmer av uppror och frihetslängtan. I till exempel Nordisk Familjebok från 1906 skriver man Fria från allt stormannavälde voro de ett själfständigt och frihetsälskande folk av själfägande bönder och myndiga bergsmän, som lärt att lita på sig själfva och ej ville tåla främmande herrar. Så grundmurad är föreställningen om dalfolkets speciella upprorstradition att en forskare i historia bestämt sig för att ta reda på om det verkligen är sant. Han heter Martin Linde och arbetar vid Göteborgs universitet. -Jag trodde nog att den här myten om Dalarna var uppfunnen under nationalromantiken på 1800-talet. Därför blev jag överraskad när jag upptäckte att landshövdingen i Falun mycket tidigare tilltalade sina underlydande som ”Mina tappra dalkarlar” och liknande, säger han. Martin Linde har upptäckt att dalkarlarnas rykte som särskilt upproriska och frihetstörstande har djupa rötter, djupare än de flesta andra landskapsomdömen som härrör från 1800-talets föreställningar: -Det här att Dalarna är något särskilt ”svenskt” det kommer däremot på 1800-talet, men Dalarna och folket där var alltså tidigt mytomspunna – och det menar jag beror på att de förknippas med Gustav Vasa, säger Martin Linde. Gustav Vasa tog ju hjälp av dalkarlarna i sin kamp mot Christian II av Danmark och mot den katolska kyrkan. Och eftersom historieskrivningen gjort Gustav Vasa till den hjälte som kastade det påvliga oket av det svenska folket, så fick dalkarlarna också en släng av sleven: -Religionen var ju det viktigaste sättet att legitimera makt i det tidigmoderna samhället, och det gjorde att Gustav Vasa blev en viktig person att komma ihåg – i alla fall i bildade kretsar, säger Martin Linde. Därför lästes och återberättades Gustav Vasas öden ur olika krönikor bland dem som kunde läsa. -Gustav Vasa förknippades med frihet från ”den påviska villfarelsen” och i viss mån frihet från Christian Tyrann, och jag antar att den friheten smittade av sig på dalkarlarna. Men Martin Linde har funnit ännu en anledning till dalkarlarnas tidiga rykte som särskilt frihetstörstande. Under den svenska stormaktstiden på 16- och början av 1700-talet försökte man på olika sätt leda i bevis att Sverige hade ett mer pampigt förflutet än vad som egentligen var fallet. Den mytomspunna folkgruppen Goter skulle enligt göticismen härstamma från Sverige och Göterna. Inom teorin fanns också de som hävdade att både Troja och det sjunkna Atlantis legat i Sverige. Runor ansågs av Göticisterna vara en källa till det historiska götiska arvet, och när man upptäckte att runorna fortfarande användes i Dalarna var ju saken strängt taget klar: -Just i Dalarna hade konsten att tyda runor bevarats, vilket man nogsamt noterade till exempel i Antikvitetskollegiet i Stockholm, en statlig myndighet som fanns under den svenska stormaktstiden och som sysslade med fornforskning. Förutom runskriften så talade dalkarlarna en väldigt ålderdomlig dialekt, och detta tillsammans med kopplingen till Gustav Vasa gjorde att man gärna gav dalkarlarna en viss lyster av Göticism, tror Linde Ryktet hade de alltså, dalkarlarna, om att vara mer upproriska än andra. Men när Martin Linde studerar verkligheten så finner han att det strängt taget inte var fler uppror i Dalarna än på andra håll i landet. -Man kan nog snarare se Dalarna som ett av många flera områden där det blossar upp oroligheter ibland. 1743 inträffade det stora allmogeuppror som senare kallats Stora Daldansen. Under några månader tågade flera tusen dalkarlar och kullor ner till Stockholm för att komma till tals med maktens herrar, men väl där blev de nesligen nerslagna av militär.  Martin Linde tror att just det faktum att tusentals bönder gick till Stockholm skapade ett särskilt rykte omkring dem som upproriska. Men att bönderna från Siljansbygden gick till landets huvudstad, det var ju strängt taget precis vad de var vana att göra, menar han: -Jag tror mer att det handlar om arbetsvandringarna, herrarbetena. Dalkarlarna var vana att vandra till Stockholm i grupp och det låg nära till hands för dem att göra det. -Det är typiskt att upprorssocknarna 1743 är just de socknar runt Siljan där herrarbetstraditionen var som störst, slutar Martin Linde. Hans forskningsrön kommer snart ut i form av en bok ”I Fädrens spår? Dalallmoge och överheten under 1700-talets första hälft” Upprorsmannen Pung Eriks ättling  1743 inträffade vad som har kallats det allra sista dala-upproret, Stora Daldansen. Det var ett nedsättande namn som antydde att dalfolket led nederlag, vilket också var exakt vad som hände. Det finns flera teorier om vad som låg bakom Stora Daldansen, då dalfolk i tusentals tågade till Stockholm, där de fick stöd av folk från andra delar av landet, främst mälardalen, i sina försök att komma till tals med makten. Margaretha Hedblom i Malung är släktforskare med sina rötter i Leksandstrakten. En av hennes förfäder Pung-Erik Ersson från Skedvi i Leksand dömdes med tiden som en av anstiftarna till upproret. -Stora Daldansen var en upprorsrörelse som hade sin grund i missnöjet bland bönder från Dalarna som var uppretade över flera saker, berättar hon. Dels var man orolig för att gränshandeln började inskränkas genom att staten ville lägga tull på olika varor. Gränshandeln med Norge var ju sedan gammalt oerhört viktig för dalfolket. Det rådde samtidigt missnöje när det gällde tronföljarfrågan i landet, och ytterligare ett skäl var det faktum att dalaregementet lidit väldigt svårt i slaget i Vilmansstrand i Finland ett par år tidigare. Inte nog med att tusentals svenskar, bland dem många dalkarlar, dog, man förstod heller aldrig varför striden bröt ut. Makthavarna lyckades aldrig, eller brydde sig aldrig, om att förklara skälen till striderna. -Allt det här gjorde att missnöjet jäste och att man på olika håll började dra igång en rörelse mot herrarna – inte mot kungen – men mot överheten i Stockholm, berättar Margaretha Hedblom. En av männen i denna upprorsrörelse var hennes anfader Pung-Erik Ersson, en vanlig bonde från Skeberg i Leksand, en liten skogsby långt från centrum. Att de var släkt visste hon från början. ”Pung” är ett gårdsnamn, och hon visste att hennes familj kom ffrån den gården. -Varför han fick bära hundhuvudet för det här, det vet jag inte, säger Margaretha Hedblom Men hon vet att han var med vid ett möte som kallades landsting i Leksand, där bland andra landshövdingen var med. -Leksandskarlarna blev mer och mer uppretade på mötet och till slut så small en spikklubba i taket ovanför landshövdingen, och då fanns det inte längre någon återvändo. I april 1743 beslöt man vid ett möte att gå till Stockholm för att ”runka perukerna av herrarna.” -Det blev ett följe av män, kvinnor och barn som gick iväg via Falun ner till huvudstaden. De blev flera tusen 4000 tror Margareta Hedblom, fast det finns sånger från den tiden som talar om 5000 man. De kom till Stockholm, fast de kom inte så samlat som man hade tänkt sig utan i flera omgångar. Väl framme i huvudstaden utbröt striden: -De kom till Norrmalmstorg, det som idag är Gustav Adolfs torg, och väl där beordrade myndigheterna eld mot dalkarlarna. -Många kastade sig i Strömmen, men simkunnigheten var ju lika med noll så många drunkade. Några skottskadades, några lyckades fly men många blev tillfångatagna och blev satta i förvar där många dog, berättar Hedborg. Pung Erik var en av de personer som hade undertecknat protesten riktad mot herrarna i Stockholm. Han var ju skrivkunnig till skillnad från de flesta i 1700-talets allmoge. Kanske var det därför som han fängslades och ställdes inför rätta. -Det kan ha varit så, tror Margaretha Hedborg. Det kan också varit så att han var en pratsam person som gärna förde ordet – den sortens kunskap är ju svår att få tag på när det gäller våra förfäder. -Jag vet inte hur rättegången gick till, men det var få personer som dömdes till döden Pung Erik Ersson dömdes som en av anstiftarna till upproret. Hans straff blev att sitta 4 år på Bohus fästning några mil norr om Göteborg. Och faktiskt så vet man en del om hur han hade det där. Det speciella med Pung-Erik var att han kunde läsa och skriva, något som inte var vanligt bland allmogen vid den här tiden. Men märkligt nog är också några av de brev han skrev hem till Dalarna under sin fångenskap bevarade. Ett av breven, som finns bevarade i arkivet på Leksands kommun, är skrivet till hans hemförsamling. -I det brevet är han ganska bitter över att han har fått bära hundhuvudet för upproret och han önskar att de övriga församlingsborna ska hjälpa honom med pengar. Han har ju inte bara mist kontakten med sin familj han har ju också berövats möjligheten att försörja sin fru och fyra barn, säger Hedborg. Jag hemställer nu Gud och varje rättänkt kristen själ, om icke jag allaredan synes nog pliktat för denna resan, som förutan den långsamma tiden jag varit stängd från min kära hustru och barn, vad skada och märklig avsaknad jag därav tagit vet Gud bäst, som lärer kännas i framtiden, har och även måst blotta kroppen och undfått 40 par spö förutom all annan svårhet jag härunder fått kännas vad, så i Stockholm som här, varest jag är dömd att sitta en fången och svårt arbete undergå i 4 års tid. Vad sådant har att betyda, vet i mine käre bröder, icke av är och nu ting som jag vid hjärtat vill önska, att varken i eller någon av edra barn nånsin måtte erfara. (…) Sluteligen anönskar jag eder allom, mine käre medbröder guds milda nåd och välsignelse, samt med lika kärlek nu som förr oföränderlig till dödsstunden i mitt bittra öde lever. Allas eder ödmjuke tjänare Pung Erik Ersson ifrån Skeberg och Leksands socken, nu förtiden en fattig fånge på Bohus. Bohus den 29 januari 1745 Man förstår av breven från Pung-Erik att han trots allt hade en viss frihet under sin fångenskap. I ett av breven skriver han om hur han tycker att man missköter sina jordar i södra Bohuslän: Gud vare lov, jag hör att Gud har välsignat eder med en välsignad årsväxt varav jag hjärteligen mig fägnar. Vad som angår årsväxten här på orten så har de skurit säden här i Larsmässotiden och då begynte det på att regna och höll på så i fem veckor som säden låg på marken, för ty de hanterar icke säd här som folk utan som djävlar. Här är en svår tid vad som man skall på hålla. Sädtunnan kostar här 24 daler koppar och ett pund lin kostar 21 daler kopparmynt. Lädret är så dyrt här så att jag måste ge 6 mark par halvsulor som jag ska sätta under mina skor. Bohus fästning den 2 oktober anno 1744 Man har inte svårt att förstå hur mycket han längtade hem från sitt fängelse. Vad arbetet här angår så så står jag väl ut, ibland om dagen säger jag något och ibland intet. Som gudi vare lov jag mår väl, men den bekymmer och sorg som jag haver över min kära hustru och barnen den plågar mig hårt som gudi klagan. Den första jag lägger mig i säng om kvällarna och någon sömn faller mig uppå så drömmer jag att jag är hemma och detta gör mig så ont. (…) Nu tillslut hälsar jag min kära hustru och barna samt de andra mina kära i hemmavarande och så många som mitt namn känna. Jag önskar eder så många fröjdestunder som sandkornen emellan eder och mig. Jag är och förblir min kära hustrus man och maka intill min död datum. Bohus fästning den 10 april Ano 1744 Erik Ersson    Margaretha Hedborg vet också en del om Pung-Eriks öden efter fångenskapen. Han kom hem till Skeberg och fortsatte sitt liv precis som vanligt. Han och hans hustru fick ytterligare ett barn, och själv gick han fortsatt ner på arbetsvandringar till Stockholm. Han dog slutligen under en av dessa resor, i Stockholm, i lunginflammation 1756.