Podcasts about Line Gordon

Det här är överkursen i kostråd, det vill säga hela Emmas intervju med Line Gordon som är professor i hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center. Line berättar bland annat om varför ekologisk mat inte alltid är det bästa för klimatet, vad vi borde äta mindre och mer av och vad hon tror kommer ligga på våra tallrikar i framtiden.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När det kommer nya direktiv på hur vi bör äta mottas dessa sällan med överväldigande glädje, inte minst för att mat hänger ihop med identitet. Men hur länge har egentligen kostråd funnits, varför har vi dem och hur lätt är det egentligen att förändra människors matvanor genom dem? Det har Emma frågat Line Gordon som är professor i hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center medan Clara har läst på om tidiga kostråd och husmorsfilmer.Klipp och musik:TV4 Nyheter, Nya kostråd fokuserar på miljönSR P4 Östergötland, Nya kostråden föreslår mindre kött- "Man kan alltid prova”SR P4 Västmanland, Kristoffer om nya köttsnåla kostråden- ”Fan heller”P1 Morgon, Matexpert- Så här har kostråden förändrats över tidSVT, Carina BergfeldtHusmorsfilm från 1975SR Nyheter (Ekot) - Nervgiftet akrylamid i chipsVår tenta i kostråd hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara. Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.Fem viktiga slutsatser i rapporten:1. Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 2. Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.3. Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 4. Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.5. Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.Medverkande:Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anna-Karin Ivarsson

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programmet är en repris från 10/3. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

Intermetzo I denne første uge i det nye år fokuserer Georg Metz på det første år for Storbritannien med Brexitaftalen, der kom i hus på selve juleaften.  Om det globale madsystem, landbrug, FN’s verdensmål og planetetens grænser ’Feed the world’ er overskriften på 4 podcasts om det globale madsystem, landbrug, FN’s verdensmål og planetens grænser. I den første medvirker Line Gordon og...

Emma och Mattias pratar om ett sci-fi inspirerat experiment på 90-talet som gick ut på att fyra män och fyra kvinnor under två års tid levde isolerade i en konstgjord värld. En biosfär med tusentals arter byggd för ekologisk balans, men där det snart dök upp oväntade problem. Dessutom berättar Line Gordon på Stockholm Resilience Centre hur vi måste agera för att hantera det största hotet som mänskligheten någonsin ställts inför – klimatförändringarna.Berättarröst: Peter ÖbergProducent: Clara Wallin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

Emma Frans och Maja Åström synar ett knippe smaskiga påståenden om vad vi har på tallriken. Kanske har du hört diverse saker sägas om mikrad mat, kannibaler och gamla tiders tallriksmodeller? Går vägen till våra hjärtan via magen? Vad säger vetenskapen? Emma och Maja tar reda på vad som sant, falskt eller mittemellan. Till sin hjälp har de hållbarhetsexperten Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Center.

When you think about the corona virus currently sweeping the globe, chances are that ‘food' is not the first thing that comes to mind. Yet food has amplified the devastating effects caused by COVID-19 and exposed vulnerabilities across our food system. This episode asks: how exactly is food related to the pandemic? And how can we redesign our food systems in a way that helps us avoid similar crises in the future? In this episode Amanda Wood talks to Jess Fanzo from the Johns Hopkins Berman Institute of Bioethics, and Line Gordon from the Stockholm Resilience Centre at Stockholm University. Both researchers are experts on global food systems and the links between people, the environment and food.More information, including links to mentioned publications: https://rethink.earth/the-role-of-food-in-the-pandemic/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna Richert is a Sustainable Food expert at WWF Sweden. One Planet Plate guides the different stakeholders in cities to sustainable meals that take into account the climate and biodiversity - meals for a living planet. Eating within the limits of the planet with One Planet Plate is colorful, healthy and exciting. An easy way to make a difference - one meal at a time!   One Planet Plate is based on science and research. During the development of One Planet Plate, WWF has obtained valuable input from the research community through a scientific council consisting of researchers Elin Röös at SLU, Line Gordon at Stockholm Resilience Center and Ulf Sonesson at RISE. More researchers have contributed through participation in workshops and in fact-gathering. Futerra Communications Agency and sustainability consultants U & We have contributed strategic expertise. All decisions on the concept have been made by WWF.   Follow Urbanistica Podcast on Instagram https://www.instagram.com/urbanistica.podcast/ and subscribe the Youtube Chanel for live videos https://www.youtube.com/channel/UC8msNnlQae3RcIqvjCUjUVA?view_as=subscriber Facebook events https://www.facebook.com/urbanistica.podcast   Visit my homepage for other projects/collaborations https://mustafasherif.com/ Note !  The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe ! For sponsoring citylife.mustafa@gmail.com Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad står människan inför för utmaningar när det gäller att skapa en bättre framtid för oss själva och våra barn? Och vilken roll har forskarna? Det var ett par av frågorna i den forskarpanel som leddes av Fritte Fritzson på Nobel Prize Museum i Gamla stan i oktober 2019. Medverkande i panelen är:Line Gordon, docent och forskare kring hållbarbar mat, tillika chef för Stockholm Resilience CenterJohn Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ledamot av ekonomipriskommitténEmma Frans, epidemolog vid Karolinska Institutet och känd folkbildare samtGabriel Skanze, professor i talteknologi vid KTH och medgrundare till Furhat RoboticsProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås. Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden. En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken. Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten. Programledare: Mona Hambraeus mona.hambraeus@sverigesradio.se

Today’s guest is Line Gordon, the newly appointed director of the Stockholm Resilience Center – EAT’s scientific partner. We talked to Line about why water is the “bloodstream of the biosphere”, the power of consumers and how we need to adjust our eating habits to make them both healthier and sustainable. However, Line is not a believer in cutting meat and dairy out altogether. Livestock has an important role to play in our food system, both from a livelihood and a biodiversity perspective. Instead, she recommends what she calls The Good Shift, key words for which are quality, culture and culinary innovators.Learn more at EATforum.org See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi måste ändra vad vi äter och hur vi odlar för att planeten ska kunna hysa allt fler människor. Det blir svårt, men med kreativitet går det, säger nya chefen för Stockholm Resilience Center Line Gordon. Vår diet och sättet vi producerar vår mat på måste radikalt förändras för att förbättra hälsan och för att undvika potentiellt katastrofal skada på planeten, enligt en ny studie från Stockholm Resilience Center. Den handlar om hur alla ska kunna äta både bra och tillräckligt år 2050 när vi förväntas vara 10 miljarder människor på jorden. Ingen tror väl att det blir lätt. Samtidigt konstaterar Line Gordon, som nyligen efterträtt Johan Rockström som chef för centret, att det finns gott om outnyttjande möjligheter. Vi möter henne i en intervju om svåra utmaningar och stora möjligheter Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Today’s guest is Line Gordon, the newly appointed director of the Stockholm Resilience Center – EAT’s scientific partner. We talked to Line about why water is the “bloodstream of the biosphere”, the power of consumers and how we need to adjust our eating habits to make them both healthier and sustainable. However, Line is not a believer in cutting meat and dairy out altogether. Livestock has an important role to play in our food system, both from a livelihood and a biodiversity perspective. Instead, she recommends what she calls The Good Shift, key words for which are quality, culture and culinary innovators.

Isen på Arktis smälter samtidigt som många äter sig till övervikt och sjukdom. Dagens Kropp & Själ diskuterar hur vi kan slå två flugor i en smäll och rädda både klimatet och hälsan.  Att vi äter för mycket kött och för lite grönsaker är de flesta experter ense om, något som är dåligt både för miljön och vår hälsa. Rött kött och charkprodukter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och kan kopplas till flera olika cancerformer. Samtidigt står köttproduktionen för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Men vad ska vi äta istället?I Lund pågår ett projekt för att utvinna protein ur restprodukterna från rapsolja. Det som förut kasserades kan i stället komma att hamna på frukostbordet.Lars Brickstad började tänka på maten ur ett klimatperspektiv för sju år sedan. Han kallar sig för sustainibilitarian och försöker välja mat utifrån flera aspekter som miljö, nyttighet och smak. Oftast blir det pasta på middagsbordet.Dagens Kropp & Själ dukar upp julmaten och diskuterar om hälsa måste vara ett individualistiskt projekt eller om hälsa lika gärna kan vara att äta klimatsmart, och hur själva oron för klimatförändringarna påverkar oss psykiskt.Gäster i studion är Line Gordon, Daniel Öhman, Fredrik Nyström och Anna Kåver.

Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön. Malin Olofsson och Daniel Öhman daniel.ohman@sverigesradio.se Imperial Valley i Södra Kalifornien. Rakt västerut på andra sidan bergen ligger San Diego, åt alla andra håll ligger öken. Men här i Imperial Valley är det grönt.  Spikraka rektanglar av gröna fält inramade av kanaler. Marken är platt som en pannkaka. Här odlar Ronnie Leimgruber AlfaAlfa hö. AlfaAlfa hö (eller blålusern som det egentligen heter på svenska) ser ut som vanligt hö men är egentligen en baljväxt som passar bra som proteinfoder för nötboskap och får.Men höet Ronnie odlar är inte till för amerikanska kor.Ronnie är hö-exportör.Vi sänder vårt hö till massa länder. Kina och andra länder säljer teknikprylar till oss så det är billigt för oss att fylla de tomma containerna med hö när de ska tillbaka.Transportkostnaden är faktiskt lägre till Kina än till norra Kalifornien.Havsfrakten är nästan gratis. 90 procent av kostnaden är härifrån till hamnen i Long Beach.När jag är här är torkan i Kalifornien inne på fjärde året. Längre norrut måste bönderna borra efter vatten å i städerna får folk inte vattna gräsmattan eller fylla sina pooler.Men vatten är inget problem för Ronnie.Vattnet får de från Colorado floden där världens största vattenreservoarer ligger.Hans farfar började bruka jorden sen innan andra världskriget har så kallade seniora vattenrättigheter och kan ta så mycket de vill långt innan andra får.Vi har väldigt säkra rättigheter. Vi får vatten innan de i Las Vegas eller Phoenix får något så får vi.Alfa Alfa hö kräver mycket vatten, 15  procent av allt vatten som används i jordbruket i Kalifornien  går till Alfa Alfa.Jag bryr mig inte om hur mycket vatten jag använder jag bryr mig om hur mycket produktion jag får. Valet av gröda styrs av en enda sak PENGAR Alla beslut hos oss lantbrukare baseras på vilka intäkter det ger.Coloradofloden rinner genom USAs största vattenreservoar. Lake Mead. Men sjön har förlorat 60 procent av sitt sedan 80 talet. Vattenytan har sjunkit 50 meter.Nästan en tredjedel av all Alfa Alfa som odlas går på export. Det betyder att 400 miljoner ton vatten från Coloradofloden förvandlas till hö och skeppas i väg.Och konkurrensen om Colorado flodens vatten ökar, de växande storstäderna där invånarna inte längre får vattna sina gräsmattor eller fylla sina poler. Andra bönder och naturen:Politikerna gör nya miljöregler som ska rädda en liten fisk säger, Ronnie Leimgruber. Det som händer är att vi tar vatten utanför det område som floden når. Det betyder att floden inte når havet. Coloradofloden är en av de största floderna i USA och den når inte kusten. Det är en stor påverkan på miljön, säger Cedric David som är vattenforskare på rymdstyrelsen Nasa där de med hjälp av satelliter studerar hur vattnet påverkas av det moderna jordbruket.Majoriteten av vattenrättigheterna ägs inte av staten i Kalifornien utan av bönderna i Imperial Valley. Bönderna Exporterar vatten, säger Randall Hanson som jobbar för USA:s geologiska undersökningar håller med. Mycket mer än staten har. Men det är bara en kortsiktig lösning enligt Randy. Till slut tar ju vattnet slut.De exporterar vatten. De lever på lånad tid, säger han.Den globala köttkonsumtionen har dubblats sen 1990, även mjölkkonsumtionen ökar snabbt.Forskarna säger att situationen är helt ohållbar. Vi äter för mycket kött och mjölkprodukter. Och det är foderförsörjningen som är det stora problemet. Hälften av all jordbruksmark i världen går åt till att odla djurfoder. Över hela världen försvinner grundvattenresurserna snabbt. Och det finns en gemensam nämnare.Den gemensamma nämnaren för platser där grundvattnet försvinner är att det sker på samma platser där det bedrivs ett intensivt jordbruk säger Cedric David på Nasa.Hälften av åkermarken i världen går idag åt att odla mat till djur. Att förädla mat genom ett djur är helt enkelt ineffektivt. Det går åt upp till fem gånger så mycket vatten att producera kött som till vegetariska alternativ som bönor och linser. Komjölk kräver tre gånger så mycket vatten som sojamjölk.Vi kan ta ett annat exempel. Utsläpp av växthusgaser.2/3 delar av hela jordbrukets utsläpp av växthusgaser kommer från djuruppfödningen. Men om vi kollar hur stor andel av de kalorier som människor värden över får från kött fisk ägg och mjölk så är det bara en femtedel.  En femtedel av maten vi äter står alltså för 2/3 delar för utsläppen.Omvänt får vi 4/5 delar av vår energi från plantbaserade livsmedel men de står bara för en tredjedel av utsläppen.  Det finns med andra ord ett enormt utrymme för förbättringar. Bara genom att lägga om vår diet.Och inte nog med det. Mycket kött skadar vår hälsa. Särskilt skadligt är rött kött alltså kött från fyrbenta djur som kor och grisar och processat kött alltså korv bacon och skinka.Forskning visar att det ökar risken för cancer hjärt-kärlsjukdomar och övervikt Ronnie Leimgruber har annat att tänka på hans traktor har gått sönder och han är på väg för att träffa släkten i Colorado.Jag har ingen möjlighet att påverka politiken. Jag oroar mig för saker jag kan påverka.Om du var politiker då skulle du tillåta export av Alfa Alfa?Det beror på om man är socialist eller kapitalist. Jag är kapitalist och då låter man ekonomiska krafter styra ekonomin.Vad driver dig?Det är kul att tjäna pengar.Vad är det som du gillar med det?Det är kul att tjäna pengar. Det får ekonomin att fungera och jag kan göra vad jag vill.  Det här är bara ett exempel på hur den ökande globala efterfrågan på kött gör att det blir allt svårare att få djurfodret att räcka till alla djur. Stora delar av världens djur är beroende av importerat foder och ofta, inte bara i Kalifornien skapas stora problem lokalt i de regioner som odlar fodret. (Lyssna gärna på tidigare reportage om Brasiliens sojaodlingar. Makthavarna säger ofta att ansvaret ligger hos oss konsumenter att det är upp till oss att informera oss och göra val i butikerna men det är inte lätt att hålla reda på alla fakta i den globaliserade industriella köttproduktionen. Så vad gör då de valda politikerna? De som har matten. Jo den svenska regeringen håller faktiskt på att ta fram en livsmedelsstrategi för ett mer hållbart jordbruk.Varje land behöver en livsmedelsstrategi. Vad vill vi med våra livsmedel? Det flesta länder har en sådan. Vi borde egentligen ha jobbat med de här frågorna mycket tidigare, säger Sven Erik Bucht, säger Sven Erik Bucht socialdemokratisk landsbygdsminister med tydligt känga åt den förra regeringen. (Den förra regeringen hade visserligen en strategi också, Den hette Matlandet Sverige)Det handlar såklart om fler arbetstillfällen för svenska jordbrukare. Men det är också ett moraliskt ansvar enligt landsbygdsministern.Hur viktigt är miljöaspekterna? - Det är givetvis väldigt viktigt att man har ett hållbart jorbdurk inte minst i vår land men även påverka att det  är hållbart globalt. Och att just djurproduktionen är ett stort miljöproblem det känner landsbygdsministern till:Jag såg en siffra att när det gäller animalieproduktionen på världsnivå, 20 procent av utsläppen. Men att därför själv skippa köttet är inget han kan tänka sig.  Jag äter kött jag tycker om kött.Hur mycket då?Jag har inte vägt det men jag tycker om kött.Du ser inga miljöproblem med att vi äter för mycket kött i Sverige?Nej inte ser jag det inte på det sättet.Men du har ju en livsmedelsstrategi som syftar till att det ska bli bättre miljö och bättre jordbruk?Men det handlar ju mycket om att öka produktionen i Sverige också en hållbar produktion jordbruk där även det ekologiska kommer in. Men jag tror inte det kommer stå att nu ska ni inte äta kött det kommer inte Livsmedelstrategin ska handla om.Inte heller att ni ska äta mindre kött?Nej det tror jag inte. Inte den typen av pekpinnar.Line Gordon är vice forskningschef på Stockholm Resilience Center som är ett av världens ledande miljöforskningsinstitut. Idag är man i forskarvärlden i princip eniga om att ska vi rädda vår värld så måste vi äta mindre mjölk och köttprodukter:Vi behöver kraftigt minska vår köttkonsumtion. Framförallt här i västvärlden. De trenderna som finns i dag är inte hållbaraVarför då?Jo för köttet har en så enorm påverkan på så många av de här aspekterna av hållbar utveckling påverkar vattenanvändning, markanvändning, näringsämnes utsläpp, förlust av biologuisk mångfald etcVad tänker du om att livsmedelsstrategin inte har en målsättning att minska köttkonsumtionen? Det är ju förvånande nu när vi vet vilka effekterna är på hållbarhetsfrågor men också hälsoeffekter som kommer upp på agendan allt mer. Att man överhuvudtaget inte tar i den frågan är förvånandeMen Sven Erik Bucht tycker det räcker att livsmedelsverket har kostråd som att vi ska äta mindre kött: Svenskarna då äter vi för mycket kött?Det måste varje enskild individ själv avgöra. Livsmedlsverket har ju rekommendationer som man ger kring hälsosamt kostråd osv. men sen är det upp till dig att avgöra. Inte att en politiker kommer och pekar pinnar på dig. Det tänker inte jag att göra.Och dessutom är ju svensk köttkonsumtion mer miljövänlig än utomlands, säger han:Om man tittar på FAOs undersökningar så visar det sig att svensk miljöpåverkan från animalieproduktion och mjölkproduktion har minskat väldigt mycket sedan 1990. Så vi är långt framme där. Oerhört långt framme internationellt.Men när jag går till källorna visar det sig vara en sanning med modifikation. Att de svenska utsläppen minskat beror framförallt att det finns färre kor än det gjorde 1990 står det i regeringens egna rapporter.    Det verkar ju inte som att vi är så mycket bättre än andra. eftersom minskningen beror på att vi har färre djur?Jag kan inte de siffrorna i detalj och är inte rätta personen att göra den analysen. Det måste man ju dissekera den som sitter med den kunskapen. Den kunskapen har inte jag att jag kan tränga in mig i det så djupt.Men att det har minskat kraftigt sen 1990 beror ju alltså i princip bara på att vi skaffat färre djur?Det kan jag inte säga jag har inga belägg för det.Hur har den svenska köttkonsumtionen förändrats de senaste 20 åren?Det går ju att man äter mer svenskt kött än tidigare men fortfarande är hälften import från andra länderMen äter vi mer eller mindre kött än tidigare?Jag kan inte exakt den siffran om det är mer eller mindre det törs jag inte säga.Sen 1990 har vi svenskar ökat vår köttkonsumtion med över 20 kilo per person och år.. En uppgång med 45 procent. Tidningar teve och radio har varit fyllda av reportage om att vi äter mer kött det har debatterats skrivits interpellationer och motioner. Den ökade svenska köttkonsumtionen har också behandlats i utredningar från svenska myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.Det finns en rapport som heter Hållbar köttkonsumtion från Jordbruksverket. Känner du till den?Nej det gör jag inte.Utredningarna pekar på att om vi ska bidra till målet på ett klimatsmart jordbruk i sverige och utomlands måste vi svenskar äta mindre kött. Jordbruksverket har räknat ut att om svenskarna skulle äta skippa en fjärdedel av köttet vi äter. Alltså äta ungefär som vi gjorde för 20 år sen då skulle utsläppen av växthusgaser minska med 0,9 Mton om året. Det är mer än alla jordbruksmaskiner i Sverige släpper.Och gemensamt för alla de här rapporterna är att de föreslår politiska, ekonomiska styrmedel, olika former av köttskatter för att få oss äta mindre kött.   Där säger jag nej för man kan inte införa en köttskatt på ett ställe för i såfall måste det göra på globalt plan för annars greppar du inte det problemet.Alla era expertmyndigheter säger att det behövs politiska styrmedel för annars kommer det här inte gå. Har de fel Nej jag ifrågasätter inte deras syn på det här och det de rekommenderar de har säkert rätt men steget att jag som politiker säger att jag som politiker säger att nu ska vi införa en köttskatt det är för långt det är jag inte beredd att göra.Men utan ekonomiska styrmedel kommer det bli svårt att få svenskarna att äta mindre kött tror forskarna. Politiska styrmedel är det mest effektiva för att få till stånd en större beteendeförändring, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Center. Det är akut. Ska vi klara målet om max 2 graders uppvärmning så måste vi börja nu. Det här är en omstyrning som vi måste göra de närmaste 15 åren . Det har man ju gjort genom hela historien, olika styrmedel. Jag tror att politikerna måste använda politiska styrmedel för att styra om konsumtionen. Men det har vi inte ens börjat att göra.Vi subventionerar ju köttkonsumtionen. Styrmedlet har ju varit att hålla låga priser. Det har ju varit ett väldigt viktigt incitament för hur vi har utvecklat hela vår livsmedelsstrategi, säger Line Gordon.Sedan Sverige gick med i EU har priserna på kött fallit dramatiskt. Samma köttbit som kostade 100 kronor 1990 kostar idag 69 kronor om man räknar bort inflationen.Det är den främsta orsaken till att vi äter mer kött.  Men inte heller att köttet blivit billigare kände inte Sven Erik Bucht till. Har köttet blivit billigare eller dyrare  Det kan jag inte säga. Jag har inte gjort någon prisjämförelse där heller.Nu är Sven Erik Bucht långt ifrån den enda politiker som inte vill lägga sig i hur folk äter. Anders Wijkman ordförande i regeringens Miljömålsberedning, har tidigare försökt ta upp frågan men möttes av ett massivt ointresse.Jag kommer ihåg när jag satt i den förra stora statliga utredningen klimatberedningen 2006 -2008 där hade vi frågan uppe faktiskt. Men det var lite som att tala med en vägg. Partierna var väldigt lite intresserade att gå inpå det. Oerhört känslig fråga att diskutera. Och det är lite konstigt. Vi är beredda att beskatta bilismen men att överhuvudtaget lägga sig i hur människor äter det har ju politiken hittills duckat förAnnica Carlsson Kanyama på Försvarets forskningsinstitut tror att politikerna är onödigt rädda för frågan:Det finns ju många som har klimatångest. Och en hel del skulle ju kunna acceptera en köttskatt för att man tycker det är rätt väg att gå så det kanske beror vem man lyssnar på vem man frågar och vilka ens väljare är.  

Ann Bleed - School of Natural Resources, University of Nebraska-Lincoln, leads a panel discussion with Line Gordon of Stockholm Resilience Center; Alex Awiti of Aga Khan University, Nairobi, Kenya; Doug Beard of the National Climate Change and Wildlife Science Center, U.S. Geological Survey; Marty Anderies of Arizona State University; and Craig Allen of University of Nebraska-Lincoln Cooperative Fish & Wildlife Research Unit