Podcast appearances and mentions of magnus falkehed

Efter femtio års styre så störtades familjen Assads dynasti i Syrien för en dryg vecka sedan. Bashar al-Assad och hans familj flydde till Ryssland och nu väntar världen och Syrien på vad som kommer härnäst. De kommande tre månaderna ska Syriens grundlag upphävas och parlamentet upplösas, enligt en talesperson för övergångsregeringen. Högsta prioritet är även att få tillbaka de miljontals människor som flytt landet. Hur är stämningen i Syrien? Vilka orosmoment finns och vad väntar folket nu? Gäster: Magnus Falkehed, reporter och Niclas Hammarström, fotograf, utrikeskorrespondenter för Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Oroligheterna i Mellanöstern verkar inte vara nära ett slut. Fler än 1 000 personer har dött i Israels attacker mot Libanon de senaste veckorna, och i helgen bekräftades det att Hizbollahs högsta ledare Hassan Nasrallah dött i en av attackerna. Och nu har Israel gått ett steg längre. Natten till tisdagen inledde de en markoperation inne i södra Libanon. Samtidigt har premiärministern Benjamin Netanyahu utfärdat en varning riktad mot Iran om att inget land i Mellanöstern är utom räckhåll för Israel. Vad innebär egentligen Israels markoperation? Hur långt är de beredda att gå, och hur hårt kan Hizbollah tänkas svara? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter på plats i Libanon. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

EU-valet är över och det blåser högervindar i Europa. I Frankrike fick det nationalistiska partiet Nationell Samling mer än dubbelt så många röster som den sittande presidentens parti. Något som fick Macron att upplösa parlamenten och utlysa nyval. Hans oväntade utspel har väckt starka reaktioner och flera menar att det är ett riskfyllt drag, medan andra applåderar och hoppas på förändring. Nu befinner sig Frankrike i en politisk kris och om några veckor får fransmännen återigen bege sig till vallokalerna. Varför valde Macron att gå den här vägen? Hur har fransmännen reagerat? Och vad skulle det betyda för Europa om det högernationalistiska partiet skulle ta makten? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter i Frankrike. Producent och programledare: Olivia Bengtsson Klipp från: BBC, CNN, SR Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ett halvår har gått sedan terrorgruppen Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Över 30 000 civila beräknas ha dött i kriget – närmare 14 000 av dem uppges vara barn. Den humanitära krisen är ett faktum, samtidigt som parterna inte tycks närma sig någon vapenvila. Aftonbladets team Magnus Falkehed och Niclas Hammarström befinner sig på Västbanken. Vi ska höra med dom hur människorna de träffat ser på kriget och framtiden, hur läget har förändrats sen den 7 oktober och vad som väntar framöver. Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets utsände på Västbanken. Producent och programledare: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet från Aftonbladet och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den 24:e februari 2022 vaknade vi till beskedet att Putin skickat in sina ryska trupper i Ukraina. Det blev återigen krig i Europa. Förutom att kriget först och främst drabbar civila och oskyldiga i både Ukraina och Ryssland, så har även omvärlden påverkats. Under de här två åren har väst stöttat Ukraina med vapen och ammunition, men hur länge kommer väst att orka och ha råd att stötta landet i kriget? Från Ukraina har vi mötts av bilder av söndebombade städer och byar, miljoner människor har flytt till andra länder eller säkrare platser inom landet. Efter två år, hur har invånarna det? Vad har vi lärt oss de här två åren och finns det ett slut på kriget? Gäster: Magnus Falkehed, utrikeskorrespondent på Aftonbladet och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Inside edition, First post, The Telegraph. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Det började med en undervisning och slutade med ett brutalt mord. Läraren Samuel Pati mördades i Frankrike hösten 2020. Gärningsmannen sköts till döds efter våldsdådet. Sex tonåringar, som då var 13-15 år, har nu dömts för deras inblandning i mordet. Vad var det som hände? På vilket sätt kan ungdomarna kopplas till attacken? Och hur har fallet påverkat landet? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter i Frankrike. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från France TV, France 24 och BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

För drygt en vecka sen överraskade Hamas Israel fullständigt med en attack. Sen dess har konflikten bara eskalerat och tusentals människor har fått sätta livet till. Efter attacken från Hamas, så har Israel svarat med luftangrepp och de beskrivs som det hårdaste någonsin mot Gaza. Israel står redo att inleda en markoffensiv och har också uppmanat civila i Gaza att evakuera. Aftonbladets team Magnus Falkehed och Niclas Hammarström är på plats i Israel och följer händelserna. Vi ska höra hur deras vecka har varit i Israel, vad folket berättar för dem och om vad som väntar framöver. Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets utsände i Israel. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: 9 News Australia, ABC News

Tidigt på lördagsmorgonen genomförde Hamas en storskalig attack mot Israel. Angreppet kom från alla håll och överraskade Israel fullständigt. Israels svar lät inte vänta på sig och under lördagskvällen avfyrades flera missiler mot de centrala delarna av Gaza. Sedan dess har det rapporterats om stridigheter från båda håll. Hamas ska också ha tagit flera israeler som gisslan men det är i nuläget oklart hur många det handlar om eller vad som kommer att hända med dem. Konflikten mellan Israel och Palestina har pågått sedan slutet av 40-talet och tusentals civila har dött genom åren. Hur illa kan det bli den här gången? Vad händer nu och hur är det att befinna sig i Israel? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter på plats i Tel Aviv. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, NBC News, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

+ Finska medier var först med Nato-nyheten. Säger det något om svenska mediers bevakning? + Faktafel på faktafelen. Vad var det egentligen som hände när INGENTING stämde i Dagens Nyheters annonsbilaga? + Del två i vår sommarserie om när medierna blir aktörer. Idag om kidnappningen av journalisterna Niclas Hammarström och Magnus Falkehed.

Aftonbladets Magnus Falkehed och Niclas Hammarström befinner sig i Ukraina. De har varit på plats i snart två veckor och mött soldater, sjukvårdare och andra människor som är påverkade av de pågående striderna i landet. Människor som kämpar för sina egna och andras liv. Finns hoppet kvar? Och i vilken fas är Ukrainas motoffensiv? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Magnus Falkehed om en mardröm i Kiev. Karin Olsson och Magnus Alselind diskuterar dråpet som tvingar UG att följa upp Lena Sundströms reportage och Jan Helin som middagssällskap.

Brått ser det ut som alt kan være over. Veien ut av fangenskap blir dramatisk som en spillefilm. I serien forteller Nina Stensrud Martin og Erik Aasheim om da vennene deres, journalist Magnus Falkehed og fotograf Niclas Hammarström, ble kidnappet i Syria.

Plötsligt ringer Annas telefon hemma i Sverige. Kidnapparna har tagit kontakt. Den svenska polisen reser till Beirut för att förhandla. Men kidnapparna slutar höra av sig och veckorna går. Fotografen Niclas Hammarström journalisten Magnus Falkehed kidnappas under en reportageresa i Syrien 2013. Kidnapparna tvingar dem att ringa hem och deras samtal till familjens telefonsvarare spelas in. Det är röster från andra sidan helvetet, från två som inte vet om de kommer överleva tortyren, svälten och fångenskapen i Syrien. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Kidnapperne lar Magnus og Niclas ringe hjem for å be om hjelp. Men så opphører all kontakt. Situasjonen er desperat. I fangehullet settes vennskapet på alvorlige prøver. I serien forteller Erik Aasheim og Nina Stensrud Martin om da deres gode venner, journalist Magnus Falkehed og fotograf Niclas Hammarström, ble kidnappet i Syria.

Niclas Hammarström är skjuten, men nekas vård och Magnus Falkehed blir torterad. Men kidnapparna är tysta, på andra sidan gränsen till Syrien fortsätter jakten - vem har tagit svenskarna och varför? Fotografen Niclas Hammarström blir skottskadad under flyktförsöket men det blir hans kollega journalisten Magnus Falkehed som straffas hårdast av kidnapparna. Under tortyren vill de få honom att berätta vem av dem det var som slog killen i den röda pickupen under flykten. Niclas liv är nu i Magnus i händer. På andra sidan gränsen har franska underrättelsetjänsten, "Rådet", svenska ambassaden och många fler börjat jakten på de gåtfulla kidnapparna. Vem kan rädda Magnus och Niclas? Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

I fangehullet blir Magnus torturert mye og lenge, mens Niclas ligger skuddskadet. I verden utenfor jobber mange intenst for å få finne ut hvem som har bortført dem og hvordan de kan bli sluppet fri. I denne serien forteller Erik Aasheim og Nina Stensrud Martin om da vennene deres, Magnus Falkehed og Niclas Hammarström, ble kidnappet i Syria.

I Syria forsøker Magnus og Niclas å rømme fra fangehullet. Men under flukten blir de oppdaget. Niclas skytes i beinet. Etterpå starter torturen for alvor. I Kidnappet forteller Erik Aasheim og Nina Stensrud om alt som skjedde da vennene deres, Magnus Falkehed og Niclas Hammarström, ble bortført av en ukjent gruppe.

Journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström är i Syrien för att berätta för världen om ett hemligt källarsjukhus. Men på plats möter de IS-krigare och allt blir till en mardröm. Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn vanliga civila som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

På reportageresa i Syrien tas svenskarna för spioner och blir attackerade med granater och jaktplan. Maskerade män med vapen spärrar vägen Magnus och Niclas har blivit kidnappade. Hemma går larmet. Det här är historien om när journalisten Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström blev kidnappade under en reportageresa i Syrien. De skulle skildra läkarna och sköterskorna som räddar liv. Om kvinnor och barn vanliga civila som var fångade i kriget. Och så hamnade de själva i mardrömmen. Det är också berättelsen om en internationell operation med polis, underrättelsetjänst, kollegor och vänner som jobbade dag och natt för att frita dem. Serien Kidnappad är en samproduktion mellan NRK och Sveriges Radio. Reportrar: Nina Stensrud Martin och Erik Aasheim. Ljuddesign: Merete Antonsen. Producent i NRK är Kjetil Saugestad och exekutiv producent på Sveriges Radio Magnus Arvidson. Musiken är specialskriven av Sigur Ros. En dokumentärserie från 2020.

Med et maskingevær mot hodet ringer Magnus hjem for å fortelle at han er kidnappet. Please help us! To svenske journalister er bortført av en ukjent gruppe i Syria. Nå starter kampen for å få dem fri. Erik Aasheim og Nina Stensrud Martin vil finne ut hva som skjedde da deres to venner, Magnus Falkehed og Niclas Hammarström, ble kidnappet i 2013.

To journalister forsvinner i det krigsherjede Syria. Ingen vet hvor de er eller hvem som har tatt dem. Nå vil Erik Aasheim og Nina Stensrud Martin finne ut hva som egentlig skjedde da vennene deres, Magnus Falkehed og Niclas Hammarström, ble bortført.

De gula västarna, denna folkliga protestvåg utmanar Frankrikes president Emmanuel Macron. Stad mot land och folket mot eliten. Ett direktsänt samtal från Paris om den politiska kamp som nu pågår. Medverkande: Margareta Svensson, Paris-korrespondent, Magnus Falkehed, journalist från Expressen boende i Paris sedan många år.

Retour sur une actualité française avec le regard, forcément différent, des correspondants étrangers installés en France. Cette semaine, Magnus Falkehed, correspondant des médias suédois "Expressen" et Expressen TV, et le Britannique David Chazan, correspondant pour le "Daily Telegraph", nous racontent comment on accède à l’université dans leur pays respectif.

Lille Recep vokste opp i det fattige havneområdet Kasimpasa i Istanbul. I dag bor han i et presidentpalass med 1200 rom. Tilhengerne ser ham som en ny sultan, mens motstanderne havner i fengsel i hopetall. Hvor er Tyrkia på vei etter kuppet? Hva vil Erdogan i Syria? Og hvorfor har ikke sånne menn humor? Dette er en podkastserie fra NRK Ytring. Den handler om maktmenneskene som former vår tid. Nina Stensrud Martin og Halvor Finess Tretvoll har ett mål: Bearbeide angsten for at vi er på vei mot katastrofen. Frykten blir mindre jo mer du forstår. Joakim Parslow og Magnus Falkehed er gjester i denne episoden.

JOURNALIST, FÖRFATTARE. Magnus Falkehed är journalisten som kidnappades i krigets Syrien tillsammans med fotografen Niclas Hammarström. I sex veckor satt de tillfångatagna och fick utstå tortyr, kyla och grymma förhör. Magnus Sommarprogram är dock en hyllning till det lilla i livet. Hans program tar sin början och avslut med doften av tvättmedel, hur det för honom luktar av renhet och frihet. Han berättar ärligt om hur vardagen fortskred i fångeskapen: hur de lärde sina gisslantagare Chicagopoker och pratade om Zlatan med dem.  Hans program är även en kärleksförklaring till hans fru, Florence, till staden de nu bor i, Paris, och journalistiken: ”Journalistiken är som vackrast när den skrivs i hundra nyanser av grått”.  Till tonerna av fransk musik berättar Magnus i slutet av sitt program att efter tiden han satt tillfångatagen så är familjen förändrad: ”Vi känner plötsligt alla i familjen att allt är möjligt.” Om Magnus Falkehed Journalist, författare, 47 år. Född och uppvuxen i Stockholm, bosatt i Paris. Frilanskorrespondent bosatt i Paris sedan över tjugo år. Har haft Frankrike, Afrika och Mellanöstern som arbetsfält. Har gjort många reportage om den arabiska våren. Skulle rapportera om civilbefolkningens situation i det krigsdrabbade Syrien då han kidnappades tillsammans med fotografen Niclas Hammarström. Deras bok Idag ska vi inte dö är en skildring om den sex veckor långa fångenskapen, om hur två personer klarar sig genom misshandel, svält och skenavrättningar, liksom hur deras fruar och barn håller samman en vardag, kantad av nattliga telefonsamtal och förhandlingar. Producent: Alice Petrén

Om tillhörighet, terror och tro i en skakad fransk republik. Tre månader efter attackerna i Paris brottas fransmännen med svåra frågor om religion och identitet. Hör röster från Clichy-sous-Bois tio år efter upploppen, från en högstadieskola i Beauvais om hur utbildning bäst formar goda medborgare, och från Place de la Republique om vem som egentligen är Charlie i dagens Frankrike. Konflikt sänder från Place de la République, den symbolladdade plats där den känsla som dominerade Frankrike efter attentaten i januari  att alla är ”Charlie” där den känslan fick sin kulmen i den enorma manifestation med upp emot två miljoner människor som hölls några dar efter de ”barbariska” attackerna, som president Hollande kallade dem. Fortfarande syns spåren på torget tydligt - det stora Marianne-monumentet är fyllt av budskap, klotter, lappar, som alla, på ett eller annat sätt säger samma sak: Je suis Charlie. Men efter ett par veckor kom ett nytt ord att färga debatten. ”Apartheid” var det ord som premiärminister Manuel Valls använde när han skulle beskriva den spricka som finns i den franska republiken, och som han såg som en av orsakerna att attackerna kunnat ske: "territoriell, social och etnisk" apartheid, som han sa. Och det är i de här territorierna som dagens Konflikt rör sig. Vad är det för en spricka, för en apartheid, som producerar barbari? Och hur gör man bäst något åt den kan man få ALLA att känna sig som Charlie? Den här debatten  har gått het i Frankrike sen attackerna. Inte minst, förstås, i de förorter som Valls syftade på när han pratade om apartheid förorter som Clichy sous Bois. Dagens producent Anja Sahlberg åkte till Clichy för att höra hur man ser på Valls uttalande om apartheid där. Fokus på det som kallas "laïcité", separationen mellan religion och stat, har varit stort i Frankrike sedan attackerna, på grund av deras religiösa förtecken. Den formella separationen mellan kyrka och stat blev lag 1905, men principen går längre tillbaka i tiden än så, till den franska revolutionen år 1789. "Laïcité" betyder att ingen medborgare ska kunna särskiljas på grund av tydliga religiösa symboler, att alla franska medborgare ska vara jämlika, säger statsvetaren Karim Amellal i programmet.  Det mest kända exemplet på den här idén omsatt i den moderna praktiken är nog den så kallade slöjlagen, som infördes 2004, som innebär att tydliga religiösa symboler inte får bäras i offentlig skolmiljö.  Men var ska den här principen präntas in i fransmännen? Jo, i skolan förstås. Och den tanken blev ännu mer aktuell för att inte säga akut efter attackerna i januari. För det var nämligen många elever runtom i Frankrike som vägrade att respektera den tysta minut som hölls för attentatens offer. Det här fick politikerna att kräva att skolan måste ta mer ansvar för att skapa goda, republikanska medborgare.  Konflikt åkte till högstadieskolan Henri Baumont, som ligger i ett eftersatt kvarter i Beauvais några mil utanför Paris. Gäster i programmet är Magnus Falkehed, frilansjournalist som varit baserad i Paris i snart två decennier, och som bland annat skriver för Dagens Nyheter om Frankrike, samt Jenny Andersson, historiker vid det välrenommerade universitetet Sciences Po i Paris, som har skrivit mycket om Europeisk politik, och i synnerhet socialdemokratin utveckling. Programmet gör också ett snabbt nedslag i Vårberg, den Stockholmsförort där Konflikt har sin redaktion, och frågade folk där hur de ser på parallellerna mellan Sverige och Frankrike, mellan Stockholm och Paris. Skulle det som hände i Frankrike, attackerna i januari, kunna hända även i Sverige? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Françoise Hardy (1944-) tog i början av 60-talet världen med storm genom sin sång, och sin stil. Med sitt till synes nonchalant självklara sätt att bära både byxdressar och bikerjackor - och på sin höjd måla eyeliner - kom hon att bli en sorts prototyp till det fascinerande fenomen som sedan dess ofta beskrivs som: parisiskt chic. Intresset minskade inte direkt av att hon komponerade sina egna låtar och redan som sjuttonåring fick en dunderhit med Tous les garçons et les filles. En låt som för övrigt fick designern Rei Kawakubo att kalla sitt nystartade modeföretag för Comme des Garçons. Yé yé! Mer om Françoise Hardy berättar vi i veckans STIL. Det stod tidigt klart att Françoise Hardy inte var som andra unga kvinnliga artister som bar söta klänningar och rosa läppstift. Hon hade långt hår och lugg och sjöng om hur andra fanns lyckan, men inte hon. Under sitt första tv-framträdande bar hon en V-ringad tröja ut och in, ”bara för skojs skull”, som hon sade. Hon blev en sensation. Hennes debutsingel sålde i över två miljoner exemplar och dåtidens rockstjärnor nästan slog knut på sig själva för att få träffa henne. Under en spelning i Paris gick Bob Dylan av scenen och vägrade gå på igen om han inte fick träffa henne backstage. Sann story! Men Françoise Hardy imponerades inte. Inte heller av att tidens nya modeskapare som Paco Rabanne och Courrèges kastade kläder efter henne. Françoise Hardy bar förvisso gärna moderiktiga plagg, men hävdade alltid att hon var mer intresserad av att ”göda sin hjärna, än att klä sin kropp”. Kanske inte så konstig att hon blev kompis årets Nobelpristagare i litteratur, Patrick Modiano. Han skrev låttexter till henne, dessutom. I veckans program har vi pratat med den i Paris deltidsboende Karina Ericsson Wärn, journalist och chefscurator för design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, om hur det kommer sig att den parisiska kvinnan fortfarande bär på en så stark attraktionskraft, både stilmässigt och kulturellt. Inte minst märks det i de senaste årens bokutgivning där man hittar en uppsjö av böcker med titlar som: Parisian chic, How to dress like a french woman, How to dress like a cool french mom, Aging beautifully like those chic french women, Frenchwomen's secrets for timeless beauty, style and substance och – French women don't get fat. Ja, ni fattar galoppen.  Vi har också fått en exklusiv intervju med artisten Lisa Ekdahl, som har stor erfarenhet av en fransk publik. Hur skiljer den sig egentligen från den svenska? Gör den det? Det får vi höra. Françoise Hardy har aldrig slutat att göra musik, eller att ge ut skivor. Men hon har också odlat ett annat intresse vid sidan av sin musikaliska karriär – astrologi. Men när började egentligen horoskop dyka upp i dags- och veckotidningar – och vad är de bra för, egentligen? Det undersöker vi också.  Veckans gäst är den i Paris bosatte journalisten Magnus Falkehed.

Vi kollar Guillous betyg i arkivetPå landsarkivet i Uppsala finns svaret på åtminstone en av gåtorna i veckans mediebråk. Det var i tisdags som Norstedt lanserade Paul Frigyes bok Höjd över varje misstanke - en bok om Jan Guillou med ambitionen att ge en annan bild av Den Store än hans egen. Men boken hann knappt lanseras i tisdags innan förlaget drog tillbaka den. Diskussionen har sedan fortsatt - hur är det med betygen Guillou visade upp där i TV? Vi har kollat i arkivet. Och diskuterar förlagens kompetens för faktakoll. Reporter: Martin Wicklin.Avrådde resan - men nu köper de syrienreportageSex veckor fick de tillbringa i en mörk källare i Syrien - med dödshot, misshandel och ett misslyckat flyktförsök. I torsdags stod de till slut på svensk mark och mötte pressen på Arlanda. Magnus Falkehed och Niclas Hammarström genomled vecka efter vecka i den där källaren. Både Aftonbladet och Dagens Nyheter - som Falkehed och Hammarström i många år varit knutna till - medvetet tonade ner sin rapportering. Den heliga konsekvensneutraliteten åsidosattes - nyhetsstoryn blev en personalfråga. Reporter: Mattias Pleijel.OBS: I den radiosända versionen av reportaget sades felaktigt att DN erbjudits ett specifikt reportage från Syrien. Det stämmer inte - Magnus Falkehed hörde av sig till tidningen men diskussionerna gällde aldrig något specifikt reportage - tidningen avrådde konsekvent från resan. Denna fil är korrigerad på den punkten. Nya aktörer förändrar TV-världenNya sätt titta. Nya sätt betala. Nya aktörer. Just nu är det rörigt i TV-världen. Under förra året såg vi nya sorters aktörer tränga sig in på allvar på den svenska tv-marknaden: kvällstidningarna började sända live så snart något rörde och drog också igång egna tablålagda program. Och globala spelare in klistrade oss vid serier som House of Cards. Reporter: Lasse Truedson. Vi jagar kinesisk satirikern bakom falska dödshundarnaFör en vecka sedan spreds nyheten över världen att Nordkoreas ledare Kim Jong un avrättat sin farbror genom att låta honom slitas itu av 120 hungriga hundar. Men historien var falsk. Björn Djurberg gav sig på jakt efter den kinesiske mikrobloggare som startat en av världens mest uppsendeväckande nyheter. .

SvT vill ta täten mot jämställd sportbevakningSveriges Television ska bli Sveriges bästa sportbevakare och det genom att satsa på damidrott och udda sporter. Med den inriktningen går man tvärtemot kvällstidningarnas påkostade sportbilagor. Här dominerar fotboll och Ishockey för herrar. Sportredaktörerna brukar säga att den enkönade bevakningen följer publikens intresse - att man bara skriver om det som läsarna vill ha. Men hur stor koll har kvällstidningarna på vad publiken egentligen vill ha? Reporter Katarina Andersson.Uppmärksamhet kan vara farlig för kidnappadeI måndags kom beskedet att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström var försvunna i Syrien. Uppmärksamheten har under veckan varit stor på deras fall. Men nu börjar diskussionen ta en ny vändning bland arbetskamrater och dem som sysslat mest med frågor om journalister i fara. För alla fall är inte likadana. Ibland är det klokast att medier ligger lågt - inte minst när det är frågan om kidnappning för lösensummor. Lasse Truedson träffar Jonathan Lundkvist, ordförande för Reportrar utan gränser, för att diskutera vad som är organisationens bedömning av saken just nu. Reporten som började ljuga Dan Josefsson är den prisbelönte journalisten som egentligen hade slutat med journalistiken och börjat skriva psykologilitteratur på sin kammare. Men som på vännens Hannes Råstams begravning i januari 2012 insåg att han var långt ifrån klar som journalist. Då startade projektet som i höstas slog ned som en bomb - boken Mannen som slutade ljuga om den sektliknande gruppen inne på Säter som behandlade Thomas Quick och där skapade den påstådda seriemördaren. Martin Wicklin träffade Dan Josefsson. Irrelevant gift i glasetTV4:s Kalla Fakta har hamnat i blåsväder med sitt senaste program Gift i glaset. Man tog upp att det i ett antal storsäljande vinboxar i Sverige finns rester av gifter och pesticider som kan göra oss dåliga. Men man berättade inte att halterna var så låga att de inte har någon betydelse i praktiken och man kan ju fråga sig om det verkligen är mikroskopiska giftrester man ska vara mest orolig för när man dricker ett glas etanol. .

Jeanne dArc (1412-1431) är troligen världens mest trendsättande helgon. Många modeskapare - och konstnärer, författare och tonsättare - har under 600 år inspirerats av denna tuffa tonåring som vägrade klä sig konventionellt - och fick sota för det. Hon brändes på bål. Ett av de tyngsta argumenten för att ta kål på henne var hennes provocerande stil - manskläder och kortklippt hår. Men 1920 helgonförklarades hon och är idag Frankrikes nationalhelgon. I år firar man där att det är 600 år sedan hon föddes. Hon är med andra ord i hetluften, igen. Det var naturligtvis inte bara kläderna som fick Jeanne d'Arc fälld. Hon hade också hört gudomliga änglaröster, och följt dem. Det var inget som en outbildad flicka gjorde ostraffat. Men genom sin övertygelse om att göra det rätta lyckades hon befria Frankrike från engelsk ockupation, och få en fransk kung, Karl VII, krönt i Reims på kuppen. Genom sin energi, och okuvliga tro på att hon skulle lyckas, ingöt hon mod och styrka hos trupperna. Iklädd rustning och svärd blev hon som en sorts turgivande maskot. Men sedan var det slut med framgångarna för Jeanne d'Arc. Kungen tog sin hand ifrån henne och hon togs till fånga av sina motståndare, och dömdes för kätteri. Många, och av olika anledningar, har genom åren velat krama Jeanne d'Arc och göra henne till sin.  Hon har betraktats som en feministföregångare, en föredömlig motståndsledare och under senare år har hon kapats av franska högerextremister. Nu när Frankrike går till val sliter båda sidor i henne. Om hennes dagspolitiska sprängkraft får vi veta mer. Vi har pratat med Magnus Falkehed, korrespondent i Paris för bland annat Dagens Nyheter. Man vet faktiskt inte riktigt hur Jeanne d'Arc såg ut i verkligheten, eller exakt vilka kläder hon bar. Det har inte hindrat modeskapare som Jean-Charles de Castelbajac, Alexander McQueen och Christophe Decarnin för Balmain från att göra sina egna tolkningar. Eller Rubens och Gaugin från att måla av henne. Någon som däremot vet en hel del om medeltidskläder i allmänhet är Maria Neijman. Hon är en av de centrala personerna i Sverige inom vad som brukar kallas för ”historiskt återskapande”, där man helt enkelt försöker återskapa en historisk händelse eller period. Ofta står hantverk, material och teknik i fokus. I programmet berättar hon mer. Man vet däremot hur hennes skräddarsmidda rustning såg ut. Den var flärdfri, utan hjälmbuske och dekorationer, och vägde 23 kilo. Det finns även smycken som fungerar ungefär som rustningar. Smycken att gömma sig bakom, och som berättar historier om både forna tider och vår samtid. Vi har träffat smyckedesignern Hanna Hedman som kan en hel del om den saken. Och skulle man drabbas av lusten att förvandla sig till superhjältinna, eller för den delen – ett helgon – så kan man knacka på hos coutureskräddaren Sanna Nyström i Stockholm. Det har vi gjort. Veckans gäst är Patrik Steorn, konst- och modevetare vid Stockholms universitet.