POPULARITY
Patologi betyr læren om sykdom. En patolog stiller diagnoser basert på blant annet med mikroskopiske undersøkelser av vevs-og celleprøver fra levende pasienter, eller gjennom obduksjoner av døde pasienter hvor man leter etter dødsårsak.
Nyligen släppte Al Jazeera en dokumentärserie baserad på den största läckan interna dokument någonsin i brittisk politisk historia. Vi ringde upp Daniel Finn, skribent på New Left Review och redaktör på Jacobin, för att snacka om vad som egentligen hände när Jeremy Corbyn valdes till ledare för Labourpartiet. Ett dubbelavsnitt om Momentum, backstabbery och anklagelsen om antisemitism. Detta är del ett av två. Daniels artikel i NLR: https://newleftreview.org/sidecar/posts/false-compromise Artiklar av Daniel i Jacobin: https://jacobin.com/author/daniel-finn Isak Gerson om IHRA:s definition: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/34R4KL/jag-och-andra-judar-klassas-som-antisemiter Vi vill gärna att DU medverkar i podden genom att skicka in egna ljudklipp. Lyssna på vårt senaste VMA så får du veta mer. Tack till GRK North-East för intro och outro. linktr.ee/kominternpodd
Fremtidens patologi er digital. Det mener overlege og spesialist i patologi Dordi Lea. Men er digitalisering og kunstig intelligens nok til å løse problemet med stadig færre patologer som møter stadig høyere arbeidspress? Det får du høre mer om i ukens episode av Stetoskopet.Artikkelen «Fremtidens patologi er digital» er skrevet av Dordi Lea og Linda Hatleskog. Den kan leses i Tidsskriftet nr. 10/2022 og på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2022/06/kronikk/fremtidens-patologi-er-digital Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean. Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne media Coverillustrasjon: Stephen Lee
Under ett lantligt möte får vi lära känna Britt-Marie Ljung, professor Emerita at the University of California i San Francisco (UCSF), inom patologi, cytopatologi, fine needle aspiration. I början av programmet hon berättar hon frikostigt om hur hon hamnade i USA och sin väg genom yrkeslivet till att arbeta med provtagning av cancerknölar och utbildning av nya läkare samt om alla sina fritidsintressen. Vi får sedan veta mer om hur biopsier går till, om nålar och analyser av tumörer, vad läkare övar på och hur proverna hanteras. Hur tar man ut ett prov från en cancerknöl? Kan cancern sprida sig under provtagningen? Och hur många sekunder fritt fall är egentligen Britt-Marie uppe i? Britt-Marie har tagit fram och medverkat i filmer om biopsier i utbildningssyfte. För att titta på Britt-Maries filmer om provtagning följ länkarna: https://youtu.be/mXh9en_nCBU https://youtube.com/playlistlist=PLaWBzZZDQvpecETKjD7_gupwB34tlcOWZ Det går att nå bröstcancerpodden via Facebook, Instagram eller genom att skicka ett mail till brostcancerpodden@gmail.com. Hemsida www.brostcancerpodden.se. Sponsra bröstcancerpodden via patreon: https://www.patreon.com/user?u=44178618
Realia przygotowania motorycznego Nie mam wątpliwości co do skuteczności przygotowania motorycznego w poprawie wydajności i bezpieczeństwa sportowców. Świat S&C staje się coraz bardziej profesjonalny, a młodzi trenerzy są rządni wiedzy i poświęcają ogrom czasu na rozwój. Patrząc na sztaby szkoleniowe wielokrotnie mógłbym powiedzieć, że są to w nich najlepiej wykształcone sportowo osoby…przy okazji najbardziej deprecjonowane. Co ciekawe taki stan rzeczy nie spotyka się z jawnym oporem, a nawet jest powszechnie akceptowany przez środowisko S&C. Patologię branży oddają sytuacje, w których trenerzy przygotowania motorycznego są pouczani co mają robić przez trenerów głównych lub daje im się 3x 20' tygodniowo przed lub po treningach głównej dyscypliny. A można przyjść i zapytać specjalistę „co uważasz powinniśmy zrobić, aby poprawić wydajność zawodników?” Trenerzy pamiętajcie, że można mówić NIE, a…sektor prywatny pozwala dobrze zarobić i być niezależnym. Czytając powyższe zapewne wyczuwasz moje emocje. Mój punkt widzenia nie musi być dobrym odzwierciedleniem stanu całej branży, dlatego postanowiłem poznać perspektywę kogoś innego…Tomasza Gęborysa. Z uwagi na jakość dźwięku i chęć osobistego spotkania moich gości, nagrania podcastu odbywają się w 4 oczy. To powodów dla którego czekając na tą rozmowę musiałem wykazać się cierpliwością. Tomasz mieszka bowiem w Monako… ale okazja pojawiła się z zaskoczenia. Skorzystałem Tomasz Gęborys – trener przygotowania motorycznego po studiach magisterskich (UK), trener personalny, doświadczenie zdobywał w Wielkiej Brytanii i Stanach Zjednoczonych. Posiadający akredytacje UKSCA, ASCA oraz EXOS. Obecnie mieszka i pracuje w Monako z piłką nożną kobiet oraz jako wellness coach.
Selvom det kan lyde som fremtidsmusik, så er genteknologi i høj grad i brug på hospitalerne allerede. Det gælder både når vi skal diagnosticere og behandle sygdomme, og ikke mindst udviklingen af personlig medicin. Men hvad er personlig medicin egentlig - hvorfor er det så vigtigt og hvordan bruger vi den helt konkret til gavn for patienterne? Og hvad byder fremtiden på når det gælder genteknologiens rolle i vores sundhed. Medvirkende: Estrid Høgdall, professor i molekylærpatologi, Afd. for Patologi, Herlev og Gentofte Hospital VORES VIDEN er podcasts, der gør viden om, og forskning i sundhed, sygdom og behandling forståelig. De er lavet med dygtige kolleger her på Herlev og Gentofte Hospital, og spænder bredt i emner.
Selvom det kan lyde som fremtidsmusik, så er genteknologi i høj grad i brug på hospitalerne allerede. Det gælder både når vi skal diagnosticere og behandle sygdomme, og ikke mindst udviklingen af personlig medicin. Men hvad er personlig medicin egentlig - hvorfor er det så vigtigt og hvordan bruger vi den helt konkret til gavn for patienterne? Og hvad byder fremtiden på når det gælder genteknologiens rolle i vores sundhed.Gæst: Estrid Høgdall, professor i molekylærpatologi, Afd. for Patologi, Herlev og Gentofte Hospital
Encok, boyokan, nyeri pinggang, kadang terdengar sepele, tetapi hal ini bisa alami oleh siapa saja, walaupun tidak berbahaya Nyeri pinggang bisa sangat membatasi aktivitas dan produktifitas seseorang. Bagaimana ciri, tanda gejala nyeri pinggang yang tidak berbahaya beserta penanganannya? mari simak lebih lanjut di Episode kali ini!
Asma merupakan gangguan yang menyebabkan penyempitan saluran napas sehingga menimbulkan gejala sesak napas, suara khas berulang berupa mengi, dan batuk. Asma bisa menyerang siapa saja di segala usia, terutama anak-anak dan anak muda. Penasaran bagaimana asma pada seseorang didiagnosis? Simak penelusuran Detektif Patologi kali ini!
Ikuti penulusuran Detektif Patologi untuk mencari tahu serangan panik dan bedanya dengan penyakit lain yang keluhannya serupa.
Gonore atau kencing nanah merupakan salah satu Infeksi Menular Seksual. Bagaimana seseorang bisa tertular penyakit ini dan apa efeknya bagi mereka yang telah memiliki pasangan? Simak penelusurannya di Episode Detektif Patologi!
Hoy os hablo de la gripe, asma, bronquitis o neumonía entre otras enfermedades respiratorias. Todo ello, desde la visión de la Psicosomática Clínica. Leo en comentarios vuestras ideas
Systemic Lupus Erythematous (SLE) atau yang dikenal dengan Lupus merupakan penyakit yang dapat memunculkan berbagai macam gejala klinis. Penyakit ini membingungkan untuk dokter, apalagi untuk awam. Ikuti penelusuran Detektif Patologi ini
Dina, 25 tahun, mendatangi klinik dengan keluhan kepala sering pusing tujuh keliling. Ketika merasakan pusing, ia merasa sekelilingnya menjadi berputar-putar atau bergoyang. Apa yang terjadi pada Dina? Ikuti penelusuran Detektif Patologi ini! --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Siapa orang tua yang tidak panik melihat anaknya kelojotan dengan mata mendelik ke atas? Cari tahu tentang kejang demam dan apa kira-kira penyebabnya bersama Detektif Patologi di episode ini. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Terjaga di malam hari yang berulang dan terus-terusan tentunya sangat mengganggu performa sehari-hari. Ikuti seri detektif patologi kali ini untuk menyibak misteri di balik insomnia. Voice Over: drg. Nurrachma Hakim --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Pernahkah kamu mendengar ada seorang yang meninggal setelah mengeluh nyeri dada? Bagaimana membedakan nyeri dada biasa dan nyeri dada karena sakit jantung yang bisa merenggut nyawa? Ikutilah penelusuran detektif patologi kali ini. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Seorang wanita berusia sekitar 79 tahun, Bu Lisa, datang ke klinik dokter Detektif Patologi ditemani anaknya Bunga. Menurut anaknya, Bu Lisa mulai pikun karena usianya yang sudah lanjut. Bu Lisa sejak lama bersikap “aneh”, seperti salah meletakkan barang. Ia beberapa kali pernah meletakkan remote TV di dalam rak piring yang terletak di dapur belakang. Alur bicaranya pun mulai janggal. Apa yang terjadi padanya? Bagaimana cara mendiagnosisnya? --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Ada yang menyebut gila, ada yang menyebut diguna-guna, padahal sebenarnya terkena Skizofrenia. Penyakit apa sih Skizofrenia ini sebenernya? Yuk, seri ini akan mengajak kamu seolah kamu yang jadi dokternya. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Datang dengan keluhan pucat, lemas dan penuh lebam, seorang anak diantar oleh ibunya ke IGD rumah sakit. Kira-kira penyakit apa yang diderita anak ini? Apa yang seharusnya dilakukan? Simak lebih lanjut dalam seri Detektif Patologi yang membahas tentang leukemia, kanker tersering pada anak. --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app
Di episode ini Detektif Patologi menganalisis bagaimana gejala awal penyakit diabetes sering disepelekan dan tidak dianggap penyakit.
Seorang pria, berusia 60 th mendatangi IGD RS ditemani anaknya. Pria ini mengeluhkan tiba-tiba tangan dan kaki kanannya sulit digerakkan ketika ia mengambil cangkir kopi paginya sekitar 1 jam yang lalu. Apa yang terjadi padanya? Apa yang harus kita curigai? Dengarkan lebih lanjut analisis Detektif Patologi di episode ini
Sebelum COVID-19 muncul, TB paru mematikan dan menyerang paru di berbagai kalangan usia dan latar belakang ekonomi
Pernahkah anda pergi ke dokter karena sakit perut? Bagaimana dokter bisa mendiagnosis sakit perut yang kita rasakan dan membedakanya dengan penyakit yang lain? Ikuti perjalanan detektif patologi Relatif Perspektif dalam menyibak misteri keluhan sakit perut.
Podcast 170 är en inspelning av Professor Laszlo Szekely, från patologen KS Huddinge, som föreläser om patologiska fynd vid COVID-19. Inspelningen gjordes 2020-09-28 på PMI:s Solnas läkarmöte.
Di seri Detektif Patologi ini, Relatif Perspektif mempersembahkan ilustrasi bagaimana sebuah diagnosis akhirnya dibuat. Kali ini kita akan membahas mengenai kasus COVID-19 pada anak.
Mohon dilihat handbook yang telah diupload di Sikola Unhas dan pelajari menggunakan audio ini. Tugas ada di slide terakhir, kemudian akan saya koordinasikan ke PJ MK juga. terima kasih
KFLS - Talkshow From Home Tanggal 18 Agustus 2020 at Zoom, 20:00 - 22:00 WIB Tema : Ask Me Anything 27 Guest Star : Dr. Dyah Marianingrum, MKes., Sp.PA
Som ni alla har väntat, här kommer det äntligen, DISKBRÅCKSAVSNITTET. För att avhandla detta tyngre ämne så sitter alla fyra killarna i Tyngre Rehab tillsammans och käbblar. I den här första delen av tre så pratas det om kulturen och trosuppfattningarna kring diskbråcket, hur det uppstår, vad som händer och ungefär varför. In och lyssna och skicka gärna in frågor på ämnet om du har några så kommer dessa tas upp i de senare delarna. Hålltider: 00:00:00 - Intro 00:04:00 - Presentation av dagens ämne 00:06:00 - Har någon i Tyngre Rehab haft diskbråck? 00:10:00 - Grundläggande anatomi kring ryggen 00:24:00 - Veckans fråga 00:25:50 - Diskens funktion 00:37:15 - Vad händer vid belastning av disken? 00:43:40 - Riskfaktorer vid diskbråck 00:45:30 - Patologi vid förändring av disken 00:47:50 - Smärtkälla vid diskbråck 00:58:15 - Genetiska komponenter vid diskbråck 01:06:40 - Vad är ischias? 01:08:00 - Veckans spaning 01:10:25 - Avslutning Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Episode ini akan membahas mengenai perubahan atau terjadinya luka akibat radiasi ion dan karena bahan kima enjoy!
Hi! Pekan ini kelas akan terbagi menjadi empat topik. Episode ini akan membahas mengenai Listrik dan Tekanan Atmosfer. Enjoy!
Christine og Jørgen – og Aljosja - fordøyer fremdeles stanken fra forrige kapittel. Hvorfor lukter Sosima så stramt? Og hva betyr det? Skal Aljosja virkelig skeie ut og bli hurrabass nå? Må vi rive Nidarosdomen? Og hvordan unngå å bli begravd levende? Christine har sett seg nødt til å ringe en patolog. Da er det åpenbart alvor. #karamasov #brødrenekaramasov #dostojevskij #familienkaramasov
Kelas Patologi Umum yang akan membahas mengenai luka karena agen fisik
La gastritis es una inflamación de la mucosa gástrica que puede ocasionar numerosas molestias y que puede verse mejorada por la alimentación.Entre las causas de la gastritis, la más habitual es la infección por una bacteria conocida como Helicobacter pylori, que puede transmitirse de una persona a otra, pudiendo llegar a infectar al 50 % de la población en países desarrollados. Sin embargo, no todos llegan a desarrollar la enfermedad; sólo un 15 % lo hacen.La gastritis está muy influenciada por factores genéticos y también por factores ambientales, tales como el tabaco o la alimentación. No obstante, entre las causas de gastritis se pueden encontrar:✓ Consumo de drogas: alcohol, tabaco, cocaína.✓ Uso de antiinflamatorios no esteroideos (AINES) de forma frecuente y continuada, por ejemplo, el ibuprofeno o la aspirina.✓ Reflujo biliar o gástrico.✓ Patologías autoinmunes como puede ser la anemia perniciosa.✓ Comidas copiosas, picantes, estimulantes o muy pesadas (altas en grasas).✓ Situaciones de estrés o ansiedad que hacen que la secreción gástrica aumente.✓ Infecciones: alimentarias o virales (herpes simple, citomegalovirus, etc.).✓ Haberse sometido a una cirugía mayor gástrica.✓ Sufrir alguna enfermedad gástrica que pueda inflamar la mucosa.Diagnóstico.Las pruebas más habituales para la gastritis son una analítica de sangre, para determinar los niveles de glóbulos rojos, hierro y ferritina (posible anemia); una gastroscopia, para observar la mucosa gástrica y el revestimiento y ver si se ha debilitado o un análisis de heces para determinar la presencia de Helicobacter pylori y la presencia de sangre en heces.Síntomas de la gastritisEs muy frecuente que la gastritis no presente sintomatologúa, aunque los síntomas más comunes son:- Acidez de estómago.- Aerofagia (gases).- Náuseas y/o vómitos (a veces pueden contener sangre).- Dolor abdominal.- Disminución del apetito (pudiendo dar una pérdida de peso). o Heces de color negro.Alimentos a fomentarLácteos: Opta por la leche desnatada o semidesnatada, el queso fresco o los yogures desnatados.Frutas: Es recomendable que el consumo de frutas lo hagas en forma de fruta madura, al horno o en compota.Verduras: Las verduras deben estar muy bien cocinadas.Cereales, tubérculos y legumbres: El arroz y la patata suelen ser bien aceptados. Las legumbres por su parte se recomiendan en cocciones suaves y si sientan mal se deben pasar por el pasapurés para quitarles las “pieles” que, por su alto contenido en fibra, pueden crear molestias. Los cereales mejor blancos, no integrales.Pescados, carnes y huevos: Puedes consumir carnes blancas como el pollo o el pavo, huevo y, según la tolerancia, el pescado blanco y azul.Bebidas: Puedes tomar infusiones suaves (hinojo, melisa, hierba luisa o romero). Evidentemente, el líquido de consumo preferente será el agua y también podemos tomar caldos suaves desgrasados.Otros: Se recomienda que, para cocinar, se consuma aceite de oliva o de semillas.Alimentos a evitarLácteos: Evita los lácteos ricos en grasa como la nata, la mantequilla, los quesos curados o la leche entera.Verduras y hortalizas: Ciertas personas pueden presentar una mala tolerancia personal a las verduras flatulentas (alcachofas, col, coliflor, brócoli, coles de Bruselas, pimiento, pepino, cebolla y ajos) o a los alimentos ácidos como el tomate. En ocasiones también puede generar molestias si se consumen crudos, por lo que deberán cocinarse, hervidos o en puré.Frutas: Evita las frutas poco maduras y los cítricos por su elevada acidez. Cereales, tubérculos y legumbres: Evita la bollería y pastelería, así como un exceso de cereales integrales.Pescados, carnes y huevos: Evita las carnes grasas como la ternera o el buey y los embutidos.Bebidas: Evita el té, las bebidas de cola, las bebidas con gas o el café, que aunque sea descafeinado aumenta la secreción gástrica.Otros: Evita las salsas grasas o a base de nata, los condimentos picantes, los cubos concentrados saborizantes o el chocolate. Todos ellos estimulan la secreción gástrica o dificultan la digestión.Recomendaciones generales• Intenta comer de manera fraccionada unas 4-5 veces al día.• No hagas comidas copiosas ya que esto hará que tengas digestiones lentas y pesadas haciendo que tu estómago deba trabajar más.• Tómate tu tiempo para comer. Come lento y mastica bien todos los alimentos.• No te vayas a dormir justo después de cenar. Intenta cenar 2-3 horas antes de acostarte y, si tomas algo posteriormente, que no sean alimentos sólidos.• Si fumas, intenta dejar de hacerlo. Si no te ves capaz busca asesoramiento, tu situación mejorará considerablemente.• Si eres una persona nerviosa o sufres estrés, fomenta actitudes y terapias relajantes (yoga, meditación, plantas relajantes) y acude a profesionales que te ayuden, si es necesario.• Excluye de la dieta o disminuye el consumo de los alimentos y las preparaciones ricas en grasa.• Escoge las preparaciones suaves (hervido, horno, papillote, etc.) ante el resto de preparaciones culinarias que aumentan el contenido de grasa. ¡Vigila con los alimentos tostados o a la plancha! ya que las partes quemadas son irritantes y muy posiblemente te generarán malestar.• Evita los alimentos ricos en sal o en azúcar, los muy condimentados o especiados y los alimentos preparados en escabeche.• No tomes las comidas a temperaturas extremas, muy frías o muy calientes, ya que esto potenciará la irritación.• Evita las bebidas estimulantes de la secreción gástrica o que empeoran la digestión como el café, el té, el alcohol, las bebidas de cola o las bebidas con gas.• No olvides incluir en tu dieta el consumo de frutas y verduras que te aportarán antioxidantes, vitaminas del grupo B y fibra.
La gastritis es una inflamación de la mucosa gástrica que puede ocasionar numerosas molestias y que puede verse mejorada por la alimentación.Entre las causas de la gastritis, la más habitual es la infección por una bacteria conocida como Helicobacter pylori, que puede transmitirse de una persona a otra, pudiendo llegar a infectar al 50 % de la población en países desarrollados. Sin embargo, no todos llegan a desarrollar la enfermedad; sólo un 15 % lo hacen.La gastritis está muy influenciada por factores genéticos y también por factores ambientales, tales como el tabaco o la alimentación. No obstante, entre las causas de gastritis se pueden encontrar:✓ Consumo de drogas: alcohol, tabaco, cocaína.✓ Uso de antiinflamatorios no esteroideos (AINES) de forma frecuente y continuada, por ejemplo, el ibuprofeno o la aspirina.✓ Reflujo biliar o gástrico.✓ Patologías autoinmunes como puede ser la anemia perniciosa.✓ Comidas copiosas, picantes, estimulantes o muy pesadas (altas en grasas).✓ Situaciones de estrés o ansiedad que hacen que la secreción gástrica aumente.✓ Infecciones: alimentarias o virales (herpes simple, citomegalovirus, etc.).✓ Haberse sometido a una cirugía mayor gástrica.✓ Sufrir alguna enfermedad gástrica que pueda inflamar la mucosa.Diagnóstico.Las pruebas más habituales para la gastritis son una analítica de sangre, para determinar los niveles de glóbulos rojos, hierro y ferritina (posible anemia); una gastroscopia, para observar la mucosa gástrica y el revestimiento y ver si se ha debilitado o un análisis de heces para determinar la presencia de Helicobacter pylori y la presencia de sangre en heces.Síntomas de la gastritisEs muy frecuente que la gastritis no presente sintomatologúa, aunque los síntomas más comunes son:- Acidez de estómago.- Aerofagia (gases).- Náuseas y/o vómitos (a veces pueden contener sangre).- Dolor abdominal.- Disminución del apetito (pudiendo dar una pérdida de peso). o Heces de color negro.Alimentos a fomentarLácteos: Opta por la leche desnatada o semidesnatada, el queso fresco o los yogures desnatados.Frutas: Es recomendable que el consumo de frutas lo hagas en forma de fruta madura, al horno o en compota.Verduras: Las verduras deben estar muy bien cocinadas.Cereales, tubérculos y legumbres: El arroz y la patata suelen ser bien aceptados. Las legumbres por su parte se recomiendan en cocciones suaves y si sientan mal se deben pasar por el pasapurés para quitarles las “pieles” que, por su alto contenido en fibra, pueden crear molestias. Los cereales mejor blancos, no integrales.Pescados, carnes y huevos: Puedes consumir carnes blancas como el pollo o el pavo, huevo y, según la tolerancia, el pescado blanco y azul.Bebidas: Puedes tomar infusiones suaves (hinojo, melisa, hierba luisa o romero). Evidentemente, el líquido de consumo preferente será el agua y también podemos tomar caldos suaves desgrasados.Otros: Se recomienda que, para cocinar, se consuma aceite de oliva o de semillas.Alimentos a evitarLácteos: Evita los lácteos ricos en grasa como la nata, la mantequilla, los quesos curados o la leche entera.Verduras y hortalizas: Ciertas personas pueden presentar una mala tolerancia personal a las verduras flatulentas (alcachofas, col, coliflor, brócoli, coles de Bruselas, pimiento, pepino, cebolla y ajos) o a los alimentos ácidos como el tomate. En ocasiones también puede generar molestias si se consumen crudos, por lo que deberán cocinarse, hervidos o en puré.Frutas: Evita las frutas poco maduras y los cítricos por su elevada acidez. Cereales, tubérculos y legumbres: Evita la bollería y pastelería, así como un exceso de cereales integrales.Pescados, carnes y huevos: Evita las carnes grasas como la ternera o el buey y los embutidos.Bebidas: Evita el té, las bebidas de cola, las bebidas con gas o el café, que aunque sea descafeinado aumenta la secreción gástrica.Otros: Evita las salsas grasas o a base de nata, los condimentos picantes, los cubos concentrados saborizantes o el chocolate. Todos ellos estimulan la secreción gástrica o dificultan la digestión.Recomendaciones generales• Intenta comer de manera fraccionada unas 4-5 veces al día.• No hagas comidas copiosas ya que esto hará que tengas digestiones lentas y pesadas haciendo que tu estómago deba trabajar más.• Tómate tu tiempo para comer. Come lento y mastica bien todos los alimentos.• No te vayas a dormir justo después de cenar. Intenta cenar 2-3 horas antes de acostarte y, si tomas algo posteriormente, que no sean alimentos sólidos.• Si fumas, intenta dejar de hacerlo. Si no te ves capaz busca asesoramiento, tu situación mejorará considerablemente.• Si eres una persona nerviosa o sufres estrés, fomenta actitudes y terapias relajantes (yoga, meditación, plantas relajantes) y acude a profesionales que te ayuden, si es necesario.• Excluye de la dieta o disminuye el consumo de los alimentos y las preparaciones ricas en grasa.• Escoge las preparaciones suaves (hervido, horno, papillote, etc.) ante el resto de preparaciones culinarias que aumentan el contenido de grasa. ¡Vigila con los alimentos tostados o a la plancha! ya que las partes quemadas son irritantes y muy posiblemente te generarán malestar.• Evita los alimentos ricos en sal o en azúcar, los muy condimentados o especiados y los alimentos preparados en escabeche.• No tomes las comidas a temperaturas extremas, muy frías o muy calientes, ya que esto potenciará la irritación.• Evita las bebidas estimulantes de la secreción gástrica o que empeoran la digestión como el café, el té, el alcohol, las bebidas de cola o las bebidas con gas.• No olvides incluir en tu dieta el consumo de frutas y verduras que te aportarán antioxidantes, vitaminas del grupo B y fibra.
Jeg har fått med meg akuttsykepleier Marius Grøstad til å snakke om pankreas. I del 1 snakker vi om funksjonen og årsaker til sykdom i pankreas. I del 2 tar vi for oss behandlingen. Kilder brukt i forberedelse av episoden kommer fra Gyldendal Akademisk, spesielt kap 14 i boken Klinisk sykepleie 1, men også kapittel om sepsis og hemodynamikk.
Menneskene har alltid vært fascinert av blod, og alle slags betydninger og funksjoner har vært knyttet til denne røde væsken som pumper rundt i oss. Men hva vet vi idag om blod, og hvilke teknologiske fremskritt har forandret og kommer til å forandre vårt forhold til blod? De to glade og vitebegjærlige amatører Lars og Pål har lest seg opp på dette temaet, og snakker så etterrettelig som de kan om hva blod er for noe. Det er ikke lite man idag har funnet ut, så det ble en lang episode. Om det er noe i episoden du ønsker å gi oss en tilbakemelding på, send oss gjerne en epost til larsogpaal@gmail.com, eventuelt stikk innom vår facebookside og si det der. Del episoden med andre vitebegjærlige, og omtal oss gjerne der du etterlater dine omtaler, om det er iTunes eller andre steder. Tusen takk! Og, om du vil, bli blodgiver! All info du trenger finner du på giblod.no Her er endel av de referansene vi har benyttet oss av i arbeidet med episoden: Artikler fra nett: Julie E. Heggelund om hvordan kolera rammer de med blodtype O hardest (2016):http://forskning.no/blod-sykdommer-biokjemi/2016/04/kolera-rammer-mennesker-med-blodtype-0-hardest Fra forskning.no om blod (2011): http://forskning.no/menneskekroppen/2011/10/hvorfor-kan-man-ikke-blande-blod Flott artikkel i Sykepleien om blodgiving og blod (2016):https://sykepleien.no/reportasje/2016/08/draper-av-liv Carl Zimmer om blodtyper (2014)http://www.bbc.com/future/story/20140715-why-do-we-have-blood-types Om kunstig blod i New Scientist (2015) https://www.newscientist.com/article/dn27783-what-is-artificial-blood-and-why-is-the-uk-going-to-trial-it/ Svenske forskere om syntetisk blod (2013) http://www.hn.se/nyheter/halland/långt-kvar-till-syntetiskt-blod-1.3127239 Nekrolog over den svenske blodforskeren Claes F. Högman (2006) http://www.hd.se/2006-12-02/dodsfall-claes-f-hogman Bøker: Hugh Aldersey-Williams, Anatomies. A Cultural History of the Human Body, W.W. Norton Company 2013 Bjørn Inge Bertelsen, Patologi. Menneskets Sykdommer, Gyldendal Akademisk 2011, 2.utg Lawrence Hill, Blood. A Biography of the Stuff of Life, Oneworld 2014
Patología de los leucocitos, adenopatías y bazo. Asignatura:Patología General. Grado en Medicina. Profesor: José Manuel Ramos Rincón. Dpto. de Medicina Clínica. Área de Inmunología. Proyecto PLE. Universidad Miguel Hernández de Elche. Patología, general. Clase de Patología de los leucocitos, adenopatías y bazo
Patología esofagogastrica. Asignatura:Patología General. Grado en Medicina. Profesor: José Manuel Ramos Rincón. Dpto. de Medicina Clínica. Área de Inmunología. Proyecto PLE. Universidad Miguel Hernández de Elche. Patología esofagogastrica, en este tema se trata la fisiopatología del esofago y estomago para los alumnos de patología general.
”Hyi, miten sä pystyt, eikö se ole ällöttävää?”, kommentoidaan usein patologi Saila Kauppilan työtä. Patologi ei tietenkään kavahda työhön kuuluvia ruumiinavauksia, joihin ihmiset viittaavat, mutta Kauppila pääsee myös oikomaan väärinkäsityksiä kauhistelijoille. Kiitos populaarikulttuurin, kuten televisio-sarjojen, monella on vääristynyt kuva patologin työstä. Pääasiallisesti patologit tutkivat näytteitä ihan elävistä ihmisistä ja heidän diagnoosinsa mukaan päätetään miten esimerkiksi leikkaukset jatkuvat. Reetta Arvila tutustuu Oulussa sairaalan kulisseissa patologien työhön.