Podcasts about skuggorna

Tillåt dig att vara klarsynt och låta solen skina starkare och starkare. Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på… Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/marika-tapper/message

Ove Marcelind predikar om det enda som betyder något i den här tiden - Jesus Kristus som korsfäst. Inspelat på Agapes påskkonferens 2023 - Villigt kommer ditt folk. Var med i kollekten: Swish 123 230 85 83 BG 5303-8048 Ta kontakt: info@pilgrim.media www.pilgrim.media Besök Församlingen Agape i Göteborg: Möten varje vecka - aktuell info på www.agape.nu Vill du upptäcka mer om Jesus: Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De väcktes mitt i natten av att någon ringde och bankade hårt på dörren. Det upphörde men bara några minuter senare skymtade några skuggor på balkongen på andra våningen. Skuggorna slog in en ruta, hoppade in och gick till angrepp mot 21-åringen bosatt i lägenheten. Det blev tumult - som slutade med dödlig utgång. Det här är dubbeldråpet i Ulricehamn, ett avsnitt av podden Aftonbladet Krim. Reporter: Anders Johansson Producent: Marcus Ulvsand Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Tjena alla Monsterdiggare! Sommar! Och då vill man väl hålla sig i skuggan? Va? Och det gör vi idag! Tillsammans med Rikard Slapak, no less! Ni får också lite tips på poddar till sommarens lyssningar! Välkomna till Monsterboxen! En podcast som tar dig in bland monster och spöken, myter och legender. När du öppnar på locket, vet du aldrig vad som tar sig ut. Följ med mig, Emil Eriksson, in bland väsen och sägner, skräck och stämning i en mysryslig röra. Monsterboxen, som ett barnprogram, fast för vuxna! Tjena! Music: Sad Trio by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4314-sad-trio License: https://filmmusic.io/standard-license   Reaching Out by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4265-reaching-out License: https://filmmusic.io/standard-license   Midsummer Sky by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4049-midsummer-sky License: https://filmmusic.io/standard-license     Killers by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3952-killers License: https://filmmusic.io/standard-license   Gustav Sting by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3835-gustav-sting License: https://filmmusic.io/standard-license   Relaxing Piano Music by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4273-relaxing-piano-music License: https://filmmusic.io/standard-license   Sound from: Zapsplat.com  

Tittar på TV mest, och gärna på nya större TV-apparater. Detta och mer i dagens nyhetssvep inom teknikvärlden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tittar på TV mest, och gärna på nya större TV-apparater. Detta och mer i dagens nyhetssvep inom teknikvärlden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Texten är inläst av Sofia Strandberg. Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till. Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker romaner som Thomas Manns Bergtagen, André Gides Falskmyntarna, Virginia Woolfs Mrs Dalloway och Herman Hesses Stäppvargen. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro. Thomas Mann har kallat människan för livets sorgebarn. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna. Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande. På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Jag undrar om inte känslan av förlust återfinns i dagens efterkrigsskildringar. Vilket krig, tänker du kanske. Och det är talande nog. Kanske handlar det inte om efterkrigsskildringar i traditionell mening, men likväl om litteratur som behandlar olika sorters förlust. Skuggorna faller från två håll. Dels från historien: århundradet innan millennieskiftet rymde ett evigt stridande, från de två världskrigen till blodiga infernon i bland annat Rwanda och Balkan. Och dels faller skuggan från framtiden: den pågående förstörelsen av vår planet. Det ger avtryck i litteraturen, om än med viss fördröjning. När det gäller kriget i Syrien tog det flera år innan det började dyka upp romaner för att vittna och bearbeta. Böckerna skrevs framförallt av författare i exil, som Samar Yazbek i Frankrike och Khaled Alesmael i Sverige. En liknande fördröjning skedde under första världskriget. Några böcker kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman På västfronten intet nytt, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden. 1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar. Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande eller på nytt i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs Mrs Dalloway, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen. Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser? Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga. Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter. Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg. Text: Anna Thulin, journalist Tal: Sofia Strandberg Läsning och lyssning Åke Lundqvist: Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner, Carlssons bokförlag, 2018. Knausgård: In Search of a New Form av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019: https://www.youtube.com/watch?v=PDMz_I8b9gQ

Välkomna till ännu en termin med Sveriges Sexigaste Podcast: DILAN OCH MOA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Aka tjejerna som alltid får för lite uppmärksamhet. Det blir ett levande om vilket djur en är på internet, att trappa ner från både SSRI och www, att möta sommarmalmö (läs: alla är påtända eller kryptiska medium) och mycket mer. En triggervarning utfärdas för gränslöst hat mot: sveriges hela kändiskår, tandläkare, vaccinerare, han som dissade vår serie, zucchini och många, många fler. Stötta oss gärna med någon dollar eller två på www.patreon.com/dilanochmoa

I den stora staden Urselport söker våra hjältar finna adelsdamen Felice af Rosensvärd och den magiska artefakt som kanske finns i hennes ägo. I rollerna: Anja af Klintberg (thieflingen Insikt), Adam Nathansson (halvalven Ean), Erika Norman (den drakfödde Arhyan), Axel Rydén (halvorchen Bendoo) & Pontus Löfgren (Spelledare)

Skuggor kan göra trygga platser skrämmande och svåra att förstå. Spårlösa försvinnanden, alldeles för långa vintrar och märkliga mörker mitt i vardagen, allt går att likna vid de lokala, ogenomträngliga fält av mörker som uppstår där något blockerar det klargörande ljuset. Och när en ung människa försvinner från jordens yta, och inte ens går att hitta som död kropp, kan man säga att skuggorna skördat ännu ett offer. Om detta berättar vi i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook och på Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Esther Duflo, Abhijit Banerjee och Michael Kremer får ekonomipris för arbete mot global fattigdom, hur agerar en skola när en elev dör? Åtalade i Katalonien-dom och majoritet i riksdagen vill se lagförslag om att folk som stjäl eller trakasserar på bibliotek ska kunna portas. Syriska regeringsstyrkor stödjer kurder i strider mot Turkiet, ny bok Vi, Skuggorna och är en granskning av utnyttjandet som migrantarbetare utsätts för i Sverige och tufft för hummerbranschen i Maine som befinner sig mitt i ett handelskrig.

Höstmörkret faller och med det kommer den läskigaste tiden på året. Skuggorna fylls av hjärnspöken och minsta lilla knarr kan skicka ilningar längs ryggraden. Då är det givetvis hög tid för oss att snacka skräck i spel. Vi tar avstamp i de skräckögonblick som hemsökt oss mest genom åren, innan vi går igenom våra personliga favoritserier. Vi får höra om vilken stund i Resident Evil som skrämde oss mest, varför Soma kanske är det bästa skräckspelet någonsin, vad den läskigaste sekvensen i ett icke-skräckspel är, och så får vi en riktigt plågsam personlig bekännelse. I det här avsnittet hör vi Jerry Fogselius, Fredrik Eriksson, Benny Holmström, Thomas Petersson och Rikard Olsson. Musik: hellstar.plus

Avsnitt 46: Vi är knappast Woodward och Bernstein. Så anspråken är blygsamma även när vi säger att det här är nog vår bästa poddsändning hittills. Nära alla jublar över Stordalens intåg i Sverige blir förläggaren och journalisten tjuriga och ställer frågorna som ingen orkat ställa. Vi synar Adlibris och funderar över hur, och varför, man undviker att säga som det egentligen är. Och avslutar med en lite fräck nyhet (om ingen annan hunnit före innan vi sänder vill säga). Det ska ni inte missa. Det är välkommen tillbaka till en gammal ung krigare med relativt stort häng. Innehåll: 00 10 – Stordalen – en sekt för moderna tider? 27 11 – Bonniers svar på Stordalens attack 30 59 – Adlibris mörkar obekväma sanningar 42 33 – En sensationell värvning av Akademibokhandeln

Lasten- ja nuortenkirjallisuuden Finlandia-palkintoehdokas 2018. Varjostajat on salaperäinen tarina lapsesta, jonka elämään ilmaantuu outo hahmo. Sitä ei näe kukaan muu, mutta se kulkee mukana kaikkialle. Se estää syömästä aamupalaa, leikkimästä kavereiden kanssa päiväkodissa ja pyytää lukemaan kaikkein pelottavimman iltasadun. Kaksikielinen ehdokashaastattelu on tehty Helsingin Akateemisessa kirjakaupassa 7.11.2018.

Avsnitt 3: Lina och Karin pratar om Backa teaters Skuggorna av Mart och funderar kring vackra skuggor, ful plywood, vita kränkta män, passivitet och terrorism och inser att föreställningen gjort mer avtryck än vi trodde. Vi pratar också om audiodramerna De dödas röster och The Bright Sessions, Netflix-serien La Casa de Papel och lite annat. Spoilers för pjäserna Skuggorna av Mart och Skuggan av Mart. Vill du veta mer eller kommentera det vi har pratat om? Länkar för varje avsnitt finns här. Vi finns också på facebook och på instagram. Eller så kan du mejla till nyasvarta@gmail.com Länkar: "Skuggorna av Mart" föreställning på Backa teater (pågående)http://www.stadsteatern.goteborg.se/backa-teater/pa-scen/2017-2018/skuggorna-av-mart/"De dödas röster" audiodrama i podcastformathttps://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4947&grupp=22825"Cirkeln" (med flera) roman av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Engelsforstrilogin"The Bright Sessions" audiodrama i podcastformathttp://www.thebrightsessions.com/"X-men" karaktärer i serietidningar och filmerhttp://marvel.com/characters/71/x-men"La Casa de Papel" tv-serie, finns på Netflixhttps://www.imdb.com/title/tt8363140/?ref_=nv_sr_1"Game of Thrones" tv-serie, finns på HBO Nordichttps://www.imdb.com/title/tt0944947/"Oceans Eleven" (med flera) heist-filmhttps://www.imdb.com/title/tt0240772/?ref_=fn_al_tt_2"5114 dagar" föreställning på Backa teater (ej aktuell)http://www.stadsteatern.goteborg.se/backa-teater/press/pressbilder/forestallningar/5114-dagar/"Den sanna historien bakom Skuggan av Mart" artikel Göteborgs-Posten http://www.gp.se/kultur/kultur/den-sanna-historien-bakom-skuggan-av-mart-1.5411147"Skuggan av Mart" pjäs av Stig Dagerman http://butik.atr.nu/open_produkter/produktinfo_body.asp?prodid=1554Verfremdungseffekt, begrepp av Bertolt Brechthttps://en.wikipedia.org/wiki/Distancing_effectSkolattacken i Trollhättanhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Skolattacken_i_Trollh%C3%A4ttan"Hanjo" pjäs av Yukio Mishimahttps://www.goodreads.com/book/show/62809.Five_Modern_No_Plays

Vi tar tag i framtiden, och blickar samtidigt bakåt i tiden. Denna veckan är Lo Dagerman här och spanar tillbaka i historien, och Mikael Berglund - med en framtidskikare i hand. Mikael Berglunds nya bok "Smekmånader", utspelar sig i ett kargt landskap, långt norrut där land och hav är lika mäktiga. En hög betongmur har rests i Bottenviken, och hindrar all mänsklig framfart mellan Sverige och Finland. Maija och Viktor är ett nygift par, ingen av dem vet riktigt hur eller varför de gift sig, men när boken börjar har de skickats till en ö i Bottenviken, med ett uppdrag: bevaka gränsen. På lördag är Mikael Berglund här, och berättar varför hans roman egentligen är en tomatsoppa utan kryddor. Och så kommer Lo Dagerman hit, som tillsammans med den amerikanska författaren Nancy Pick skrivit boken "Skuggorna vi bär på." Boken är en undersökande berättelse i det förflutna. År 1947 gav Stig Dagerman ut en pjäs som hette "Skuggan av Mart", baserad på Etta Federn, en kvinna han mött i Paris. Ett brutalt drama med en hemsk modersgestalt. Ungefär 60 år senare kontaktas Stigs dotter, Lo Dagerman av Nancy Pick. En släkting till Etta Federn. Tillsammans ger de sig ut på en resa, för att försöka nära sig det förflutna. Lundströms Bokradio har en egen spotify-lista med alla låtar som varit med i programmet! Klicka HÄR för att komma till den.

Samtal med skådespelarna Lena Endre och Örjan Ramberg, regissören Eirik Stubø och kulturjournalisten Anneli Dufva efter en föreställning av Och ge oss skuggorna 23 augusti.

Ristat i bokens pergament är en skrift som en vildranka. Ett språk som viskande ljuder i mitt huvud bildas när mina ögon spårar bläcklinjernas slingrande rotsystem som spridits sig över sidan. Jag hör början av en berättelse, början av alla berättelser. Den första krönikans öppning, skrivet i växtligheten själv. Skuggorna de döljer är en ny […]

Ristat i bokens pergament är en skrift som en vildranka. Ett språk som viskande ljuder i mitt huvud bildas när mina ögon spårar bläcklinjernas slingrande rotsystem som spridits sig över sidan. Jag hör början av en berättelse, början av alla berättelser. Den första krönikans öppning, skrivet i växtligheten själv. Skuggorna de döljer är en ny […]