Podcasts about vitsen

Fløgstad, Solstad, og Loe gikk inn i et radiostudio. Teknikeren spurte: «Vil dere ha headset?»«Nei takk,» sa Fløgstad, «jeg hører allerede arbeiderklassens stemme.»«Nei takk,» sa Solstad, «jeg er mest interessert i tause observasjoner.»«Har dere noe trådløst?» spurte Loe Tekstbehandlerne kaster fra seg skammen og børster støvet av moderne norske klassikere som de burde ha lest for lenge siden. Lytt til Tayyeb snakke om "Gran Manila, " Sofie om "Doppler," og Sarah om "Gymnaslærer Pedersens beretning om den store politiske vekkelsen som har hjemsøkt vårt land" så du heller ikke lenger trenger å føle på skam.I studio Sofie Krumsvik, Sarah Idsøe, og Tayyeb Ahmad (teknikk)(Vitsen over er skrevet av KI)

Vi fikk inn lytterspørsmål om hva som er bevisene på at kroppen endrer seg ved trening i intensitetssone to og fant ut at dette er det verdt å lage en episode om! For hva er fordelene med rolig trening? Er det verdt å bruke tid på i en hektisk hverdag? Idrettsfysiolog Jostein Hallén er klar på at du absolutt kan forbedre kondisjonen ved å bare trene i sone 1 og 2. Han mener også at mosjonister ikke trenger å forholde seg til alle fem sonene, men kan klare seg med tre.  Jostein er mannen fagbøkene i treningslære, er tidligere utøver og trener på mellomdistanse friidrett og en av de aller fremste professorene og ekspertene på utholdenhetstrening. Hør hvorfor han mener du bør prioritere rolig trening og flere tips til rolig trening i NIH-podden! Har du innspill til tema vi bør ta opp i NIH-podden? Ny forskning du vil høre mer om? Send oss en mail på podcast@nih.no eller på Instagram @nihpodden.  Redigerer av denne episoden er Eskil Byrkjeland, programledere er førsteamanuensis Christina Gjestvang og innholdsprodusent Gjermund Erikstein-Midtbø.

Andakten er skrevet av Terje Tønnessen og lest av Øivind Benestad. Kristus-fokus, tilbedelse og etterfølgelse er tre stikkord som beskriver  budskapet som Terje Tønnessen formidler på en energisk og ofte overraskende måte. Andakten er produsert av Norea Mediemisjon. Du hører også andakten på Norea Pluss

I denne episoden ser vi på hvordan kunst gir oss et språk for alt det vi ikke kan formulere i ord. Hvordan kunst trøster oss! Husk også å besøk www.kunsthistorier.no  Bestill signert utgave av boken Kunsthistorie for alle  HER   Eller kjøp boken på Nordli eller Ark.

To duettar og ein Tyra Banks-protegé med rik far er tema i dagens episode. Lars har gløymt korleis ord fungerer og Hanne har ei rekke godt planlagte zingers som såvidt kan fortollast som humor. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/12poeng/message

Meritokrati handlar om att den som är mest kompetent och begåvad ska få positionen. Det systemet har gett västvärlden välstånd, jämställdhet och demokrati. Men i dag är den meritokratiska idén utmanad från både woke-vänster och Trump-höger. Kritikerna menar att det inte är de bäst lämpade som har framgång i dag utan att det beror på nätverk och bakgrund, men att vi fortfarande lever i föreställningen om att de faktiskt förtjänat sina positioner. Eliten blir därmed självbelåten. Är kritiken befogad? Och hur står det till med meritokratin inom kulturvärlden, universitetsvärlden och politiken? Är det tabu idag att tala om begåvningar, för att det låter elitistiskt? Gäster: Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent, Anna Victoria Hallberg, litteraturvetare vid Södertörns högskola och Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör vid socialdemokratiska Sydöstran. Programledare: Nina Solomin.  

Verden brenner, men hjelper det å demonstrere her i Norge, når konfliktene er så langt unna? Av Hanna Randgaard. Hør episoden i appen NRK Radio

Andakten er skrevet av Terje Tønnessen og lest av Øivind Benestad. Kristus-fokus, tilbedelse og etterfølgelse er tre stikkord som beskriver budskapet som Terje Tønnessen formidler på en energisk og ofte overraskende måte. Andakten er produsert av Norea Mediemisjon. Les mer på norea.no

14 december. Den politiska jultalssäsongen är i full gång. Men vad är egentligen poängen med politiska tal? Vad betyder de för väljarna eller för politikerna själva? De tidigare moderata talskrivarna Moa Berglöf och Håkan Tribell gästar Andreas Ericson och förklarar.

Tale fra Maria Timenes

i detta avsnitt får ni höra mig (Wille) och Gustav prata humor med avsnittets gäst Jonas Inlägget Vitsen med Humor 02 dök först upp på Radio Fyris.

i premiäravsnittet får ni höra mig (Wille) och Gustav prata humor med avsnittets gäst Andreas Inlägget Vitsen med humor 01 dök först upp på Radio Fyris.

Når mennesker faller utenfor, er kostnadene store, både for den enkelte og for samfunnet. Den norske velferdsstaten skal sørge for at alle får trygghet og muligheter, og sikre inntekt, bolig, helse og utdanning for alle. Sosialpolitikken er velferdsstatens tilbud til dem som har trenger ekstra støtte. Over tid har sosialpolitikken endret seg, i tråd med trender i samfunnet for øvrig. Samtidig øker andelen unge mennesker utenfor arbeidslivet og antallet barn som vokser opp i fattigdom, det stormer rundt barnevernet, og særlig etter pandemien er mange bekymret for barn og unges psykiske helse. Vi spør: • Prøver vi å løse for mange samfunnsproblemer på individnivå? • Hva består sosialpolitikken av, og hvem har ansvaret for at den virker? • Hva er de største hullene i norsk sosialpolitikk i dag og hvordan har den endret seg over tid? Paneldeltakerne: Mimmi Kvisvik, leder i FO Tone Fløtten, daglig leder på Fafo Ole Jacob Madsen, psykolog og forfatter Møteleder: Sigrun Aasland, nestleder i Tankesmien Agenda

Per-Andre har fått tilbud om 10 prosent garantert avkastning på krypto-investering og lurer på om han bør investere i det fremfor et globalt indeksfond. Hallgeir Kvadsheim advarer. Med Andreas W. Fredriksen. Teknisk produsent Magne Antonsen.

I dagens episode snakker Erlend og Jo om hva som er vitsen med partiledere. Trenger vi de? Hva er fordelene og ulempene? Videre blir det diskutert om FRP sin nye visjon for Norge er noe vi burde satse på og hvordan Norge bør forholde seg til EU. Det blir også diskutert hvordan høyesterett og domstolenes uavhengighet skal sikres og hvilke konsekvenser det kan ha. I studio: Erlend Haukeland Moe & Jo Skarra Braathen

Du blir utsatt for det - hele tiden. Og gjør det selv - hele tiden. Du har tanker og holdninger som ikke bygger på fakta. Reporter: ingvill Bjorland Egon Hagen har jobbet som både klinisk psykolog og nevropsykolog i spesialisthelsetjenesten og privat praksis. Han har vært forsker ved IRIS i Stavanger og ansvarlig for FOU-oppdrag både i oljesektoren og kommunal/fylkeskommunal sektor. Han har også drevet konsulentvirksomhet innen ledelse og organisasjon, og har i mange år vært studentpsykolog ved UIB og UIS.

Har du nogensinde prøvet at fortælle en vittighed, som du selv var den eneste, der grinte af? Eller har du prøvet at grine højt på et tidspunkt, hvor det virkelig ikke var meningen, du skulle grine - f.eks. til en begravelse eller af en alt for grov og upassende vittighed? Hvis du har, så er dagens Kraniebrud lige noget for dig, når vi får besøg af tre forskellige humorforskere, der gør os klogere på vitsen

Har du nogensinde prøvet at fortælle en vittighed, som du selv var den eneste, der grinte af? Eller har du prøvet at grine højt på et tidspunkt, hvor det virkelig ikke var meningen, du skulle grine - f.eks. til en begravelse eller af en alt for grov og upassende vittighed? Hvis du har, så er dagens Kraniebrud lige noget for dig, når vi får besøg af tre forskellige humorforskere, der gør os klogere på vitsen

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I Båtlivet på Nationaldagen handlar det om långseglingar och båtbränder. Berit och Kjell Furuholm har dragit långseglandet till sin spets. En av deras turer på världshaven varade i tolv år. Båtlivet i P4 träffar dem i hemmahamnen i Falkenberg där de förbereder sin egenbyggda båt inför nästa äventyr. Dessutom hör vi brandingenjör Cecilia Leman som berättar hur man förebygger brand ombord, och så handlar det om gemenskapen i en båtklubb. Programledare är Malin Avenius och Håkan Svensson.

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Efter att Magnus släckt bränder i gränden tacklar han och Peppe Louis CK som själv hamnat i hetluften. En annan som är bränd är den tyska journalisten Claas Relotius till skillnad från kongressledamot Alexandria Ocasio-Cortez, som bara är on fire! Välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helena von Zweigbergk: Myrben i småstan. Staffan Dopping: Vem blir ordningsman? Maja Aase: Vitsen är vitsen. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Helena von Zweigbergk: Myrben i småstan. Staffan Dopping: Vem blir ordningsman? Maja Aase: Vitsen är vitsen Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Aron Jonason brukar kallas Göteborgsvitsens fader. Författaren, psykoanalytikern och Göteborgsbon Ulf Karl Olov Nilsson tar hjälp av honom och Sigmund Freud för att försöka förstå alla goa skämt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Året var 1905 och unionskrisen mellan Sverige och Norge alltmer akut. Konung Oscar II:e var på sommarnöjet i Marstrand och muttrade indignerat för sin hovfotograf tillika Göteborgsvitsens fader Aron Jonason: Vad har egentligen det norska stortinget uträttat? Varpå Jonason replikerade: Stort inget! Ytterligare en annan sommar, som ofta i havsbandet med kryssaren Drott, frågar Konungen Jonason vad det är för fågel som flyger förbi och Jonason svarar: Ers Majestät, det är den mest musikaliska fågeln som finns. Vad menar Jonason? Jo, det är en Mozart (mås-art) Varpå konungen säger: Idag är Ni vitsig så att de blixtrar om et. Varpå Jonason svarar med sin mest famösa oneliner: Ja, blixtrar den ene så åskar den andre! Vad kan vi säga om dessa klassiska ur-göteborgsvitsar? Är de överhuvudtaget roliga längre? Vilka är egentligen de speciella kännetecknen för Göteborgsvitsen? Ja, alltså förutom givna figurer som Kålle och Ada, lustiga dialektala utfyllnadsord som änna, den förstärkande prefixet gôr, vokativet dô. Jo, vi bör nämna åtminstone några saker, dels att Göteborgsvitsen har en faiblesse för det ord- och ljudbaserade skämtet. Antingen klangvitsen, den som bara vrider lite på hur orden låter, den vi ibland med låneord kallar kalauer eller calembour och som i vitsteorin anses ha lägst status. Men också den mer avancerade ordvitsen, där ordens flertydighet används för att avslöja eller profitera på eller avdramatisera eller infiltrera en konflikt. Jonason måste ha varit ett under av självdisciplin och han bör ha tänkt ungefär så här: Nästa gång kungen använder ordet kommunist drar jag till med anagrammet kumminost; Vi lägger också märke till att den Göteborgska vitsen ska födas, eller åtminstone ska se ut att födas, i ögonblicket. Göteborgsskämtaren kan förefalla street smart, slängd i käften, kan tjôta alltså. Men vad gäller Aron Jonason, göteborgshumorns storwitzir, så var flertalet av hans kvickheter sannolikt inte improviserade i vanlig mening utan listigt förberedda och liksom lagda på is. I hans 111 efterlämnade anteckningsböcker finner man många av de ordvitsar han kom att använda under åren. Förmodligen skrev han upp dem och räknade kallsinnigt med att kunna leverera när rätt tillfälle gavs. Jonasons kvickheter var vare sig känslomässigt intuitiva eller kognitiva konstruktioner, utan bestod av ett till hälften inövat lager av skämt som kunde låta sig bli funna i det plötsliga infallet eller under den perfekta omständigheten. De vilade där i det förmedvetnas humorlaboratorium i väntan på att plockas fram, deviser, rim, anekdoter, ordlekar. Jonason måste ha varit ett under av självdisciplin och han bör ha tänkt ungefär så här: Nästa gång kungen använder ordet kommunist drar jag till med anagrammet kumminost; nästa gång Direktör Dickson nämner yrket barnmorska så klurar jag ut något kul om morska barn; nästa gång vem-som-helst nämner ordet brottsmål så säger jag nåt vitsigt om målbrott, osv, osv. Den vitt- och vitsbekante Jonason arbetade ständigt. Han var landskaps- och porträtt- och hovfotograf och Oscar II:s sidekick på punchsverandorna på Marstrand, men mycket mer än så. Jonason skrev spex, dikter, visor, tablåer, vittra tal, kupletter och krönikor i Göteborgs Posten och veckotidningar och muntrationskalendrar såsom Kapten Puff, Tomtebissen, Söndags Nisse och femton andra. Han var också en utpräglad sällskapsmänniska och syntes överallt på Göteborgssocietetens banketter, invigningsfester, kongresser, utställningar, soaréer, välgörenhetstillställningar, silverbröllop, jubiléer, och så vidare överallt skulle Aron vara med och illustrera fästligheten med en visa eller en mera högstämd dikt. Jonason svarade: Ers majestät, som jude håller jag naturligtvis på det gamla testamentet. Den mest ambitiösa bok om Göteborgsvitsen som finns, vågar jag hävda, är Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnussons Witz-bomber och foto-sken, utgiven 2010. I 992 extremt tätt satta sidor och med utgångspunkt i Aron Jonasson som ett slags centrifugalpunkt tar sig Grönberg och Magnusson an ja, vadå egentligen? Faktum är att detta lika teoretiskt avancerade som slapstickartade verk växer över alla bräddar. Boken är både för lång och tät för att läsa på något normalt vederhäftigt sätt och jag använder den för ett slags bläddrandets nedslag bland vitsteori och fotografihistoria, göteborgiana, Aron Jonasons egna tekniskt fulländade fotografier från sekelskiftet, närläsande extremt lärda essäer där inte ens den mest kuriösa minimala humorgenre blir bortglömd. Allt interfolierat med en oändlig mängd mer eller mindre begripliga göteborgska kvickheter, som de här: Någon frågade Aron en gång, varför heter det Sveriges rikes lag och inte lika gärna Sveriges fattiges lag. Varpå han blixtsnabbt svarade: Därför att nöden inte har någon lag. En sommar diskuterades en testamentstvist livligt i pressen. Frågan gällde vilket av två testamenten som gällde, det äldre eller ett nyskrivet. Konungen vände sig som vanligt till sin rolighetsminister. Nå, vad säger du Aron? Och Jonason svarade: Ers majestät, som jude håller jag naturligtvis på det gamla testamentet. Generationen efter Jonason blev en annan man liksom Jonason också han med judiskt påbrå upptagen av vitsens funktion, men på ett mer arkivistiskt och teoretiskt sätt, nämligen Sigmund Freud. Freuds vitsvolym Vitsen och dess förhållande till det omedvetna består av en gedigen samling framför allt judiska skämt, där han för övrigt framhåller att det endast är det judiska folket som kan vitsa fyndigt om sig självt; när någon annan gör det blir det bara råa skämt. Samma sak gäller givetvis för vilken annan utsatt grupp eller person som helst. Men till skillnad från drömmen, som ju är en ensam och narcissistisk verksamhet, är vitsen en högst social produkt Freud skrev sin vitsbok 1905, enligt honom själv mer som ett sidospår, rentav en lustfylld distraktion. Men en bok som kom att utgöra den avslutande delen i ett slags trilogi om det normala och allmänmänskliga livets psykologiska uttryck, där de andra volymerna var Drömtydning och Vardagslivets psykopatologi i vilken Freud diskuterar felhandlingen och glömskan. Vitsen använder sig av ljudlikheten, menar Freud, för att kringå den psykiska censuren; mitt i det tillåtna och självklara kan vi få syn på en hemlig text. Vitsen tar fasta på meningen i nonsens; den är regressiv och återfinner och återvinner barnets lustupplevelse i ord och ljud. Liksom drömmen, felhandlingen och det neurotiska symptomen är vitsen en kompromiss mellan impulsen och försvaret mot den. Vitsen medlar och styrs av en ekonomisk princip: Vitsen är en betungad skälm, som betjänar två herrar samtidigt, det medvetna och det omedvetna. Men till skillnad från drömmen, som ju är en ensam och narcissistisk verksamhet, är vitsen en högst social produkt som enligt Freud behöver minst tre personer för att fullbordas, den vitsande, den som vitsen riktas till och iakttagaren. Skrattet fungerar som en social rikoschett och en bra ny vits sprider sig som en löpeld. Plötsligt är den på allas läppar. Varför vitsas det då så flitigt i Göteborg? Är det det ständigt sjugradiga regnet, ett behov av bekräftelse, ett speciellt förhållande till det sociala, en kulturellt förankrad vana sätt att leta efter dubbeltydigheter i ord eller alltihop på en gång? Ja, klart är att det vitsas en hel del i Göteborg fortfarande. Om än kanske inte riktigt lika mycket som Albert Engström beskriver det efter en utflykt till Marstrand år 1900 där han skriver så här om badgästerna: Somliga voro feta, andra magra eller normala. De simmade witzande omkring. Endast då de döko witzade de icke. Ulf Karl Olov Nilsson, författare och psykoanalytiker   Litteratur Jonas J Magnusson och Cecilia Grönberg: Witz-bomber och foto-sken, Glänta produktion, 2009.

Välkomna till det här allra första avsnittet av Hav och samhälle Podcast från Göteborgs universitet. I den här podcasten hoppas vi kunna bidra till att sprida kunskap och väcka intresse för frågor som rör havet på olika sätt. Albin Dahlin samtalar denna gång med Lena Gipperth, Kerstin Johannesson och Sverker Jagers.

Vitsespalten startet opp høstsesongen 2011. Lytterne sender inn vitser som resepsjonistene foredler og formidler videre. Når resepsjonistene får inn alt for grove vitser, bruker de det såkalte totenfilteret. Da forteller de vitsen med den joviale totendialekten, og det blir innenfor og koseligere med en gang. (Kilde: http://rr.eikern.net/wiki/Vitsespalten)

Melodifestivalen visar sig vara något av ett favoritämne för våra ordvitsare. Eller? Nya inslaget "Vitsen från frugan" introduceras också när podden firar sex avsnitt. 

Erika är mycket, MYCKET glad över sin julklapp. Vi pratar om 2016. Var det verkligen så kass som sociala medier utmålar det som, eller var det faktiskt rätt gött!?

Det upprör, provocerar och söker effekt. Det är ren underhållning, det är total ångest. Victor Leijonhufvud spårar tillsammans med Kristian Johansson och Overkligt-nykomlingen Agnes Lundberg våldet och dess syften genom aktuella nöjeshändelser som Battlefield 1, samt nya säsongerna av Walking Dead respektive Black Mirror.

Hva er vitsen med vepsen? På sensommeren vil nok mange av oss påstå at vepsen blir ganske grinete og litt ubehagelig å ha surrende rundt spisebordet. Og mens bier og humler har stor good-will på grunn av sine samfunnsnyttige oppgaver -- så lurer mange på: Hva er egentlig vitsen med vepsen?

Glasskår - Hva er vitsen? | 06. mars 2016 by Bjølsen misjonskirke

Sara och Karin bjuder in er till att våga vitsa om slöjd, och serverar några egna och samlade slöjdvitsar. Ursäkta onödigt könande i vitsdelen, vi ska bättra oss!

We've got a broadcast (for you) today! Tømmelig kilde! Ironisk stunt med duste-Michael som ikke spiller ut ironien! Living next door to Alice! Vitsen med livet 1, 2 og 3! Foredragsmoderering - Pass deg, unge mann! Ah! Ah! Ah! Roman: "Lesbisk nigger"! Anoreksi-i! ++!

Varför det här med struktur? Vad är nyttan med god struktur? Är det inte väldigt fyrkantigt, byråkratiskt och begränsande? Nej, det är precis tvärtom.