Podcasts about dag blanck

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro. Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

De första svenskarna i Amerika var republikaner men frågan är hur de röstat i årets presidentval? Tobias Svanelid tar tempen på svenskamerikanska röstningstrender när Mobergs utvandrare nu fyller 75! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig.Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera...Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

USApodden Historia om det häpnadsväckande valåret 2008. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2008 skriver Barack Obama historia när han blir landets förste svarte president.Men sällan ha en valrörelse innehållit så många starka karaktärer, som på olika sätt fortsätter sätta prägel på amerikansk politik.Hur mycket av en vändpunkt blev Obamas historiska seger?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent och Dag Blanck, professor i NordamerikastudierProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Fredrik von Der Pahlen

USApodden Historia om det legendariska valåret 1968 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1968 börjar blodigt med mordet på Robert Kennedy. Bara någon månad tidigare har Martin Luther King skjutits ihjäl i Memphis och i Vietnam rasar ett alltmer impopulärt och misslyckat krig. Samtidigt tänds en rad stjärnor inom film och musik och studentrörelsen för fred försöker få inflytande över politiken.Men i USA slutar året som många förknippar med hippierörelse och vänstervåg i seger för republikanen Richard Nixon. Hur gick det till, och varför drar så många analytiker en parallell mellan 1968 och årets amerikanska valrörelse?Medverkande: Roger Wilson, USA-korrespondent och Dag Blanck, professor i NordamerikahistoriaProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Rasmus Allansson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- Tjugo mil norr om kriget i Gaza beskjuter israeliska styrkor och Hizbollah varandra - men ett större krig har än så länge inte brutit ut. Hör Martin Svenningsen - vår utsände i Istanbul och Kassem Hamadé, Expressen som länge bevakat mellanöstern.'- Det har skett en rad självmord inom de så populära K-pop-branschen. Och det har länge pågått ett samtal om koreanska popartisters mentala ohälsa. Hör reportage från Sydkorea av Viktor Löfgren och Freddi Ramel.- I Frankrike blev EU-valet i början av juni en stor framgång för ytterhögern. Det är skälet till att den franske presidenten Macron har utlyst nytt parlamentsval. Hör reportage av Margareta Svensson.- Krönika av Ulrika Knutson.- Panelen med Karina Cubilla, Arbetet. Fredrik Haage, Smålandsposten och Henrik Jalalian, Dagens ETC.I andra timmen:- Natten mellan torsdag och fredag är det dags för den första debatten i det amerikanska presidentvalet. Debatt i TV mellan president Joe Biden och förre presidenten Donald Trump. Hör Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala Universitet.- I vissa områden kan sommaren innebära att rekryteringen till gängen tar fart. Det har polisen varnat för. Hör reportage av Nathalie Rothschild.- På måndag påbörjas världens största vetenskapliga skogskongress, den arrangeras vart femte år, detta år i Stockholm. Den svenska skogen är ett sorts hjärta ändå - den finns ju nästan överallt - och på ett allemansrättsligt, kollektiv plan tillhör den oss alla. Hör samtal med Lisa Röstlund, jounalist Dagens Nyheter som gjort granskningar om skogen och skrivit boken ”Skogslandet”.- UFO - Unidentified flying object - alltså möjliga flygande utomjordingar. Detta tas på allt större allvar i USA - det är inte längre automatiskt - ett stoff för konspirationsteorier. Hör reportage av Roger Wilson. '- På måndag samlas det indiska parlamentet för första gången sedan valet. Det hindunationalistiska BJP gjorde sitt sämsta parlamentsval på tio år och behöver nu förhandla med andra partier för att behålla regeringsmakten. Hör reportage av Naila Saleem.- Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Peter BjurboTekniker: Behzad Mehrnoosh

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.Programledare är Tobias Svanelid.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USApodden Historia om Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga 1852 släpps romanen Onkel Toms stuga av författaren Harriet Beecher Stowe. Hon ville med sin bok blottlägga slaveriets grymheter och den sägs ha spelat en central roll för det amerikanska inbördeskrigets utbrott.USApodden Historia tittar närmare på de kulturella uttryck som varit med och format bilden av den amerikanska 1800-talshistorien. Följ med när vi skärskådar Onkel Toms stuga och Jim Crow-nidbilderna.Om USApodden HistoriaUSApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Åsa Bharathi Larsson, lektor i konstvetenskap vid Södertörns högskola och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef ReinholdMed ljud från: Filmen "Uncle Tom's Cabin" (Showtime) och Sveriges Radio

USApodden Historia om succén som förvanskade den amerikanska historien. Margaret Mitchells bok och sedermera film Borta med vinden blev en succé världen över. Berättelsen om ett ärofyllt samhälle med stolta plantageägare och hängivna slavar gick hem i salongerna. Men detta var en berättelse full av propaganda och historieförvanskningar.USApodden Historia tittar närmare på de kulturella uttryck som varit med och format bilden av den amerikanska 1800-talshistorien. Följ med när vi skärskådar Borta med vinden och filmen The Birth of a Nation från 1915.Om USApodden HistoriaUSApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Åsa Bharathi Larsson, lektor i konstvetenskap vid Södertörns högskola och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef ReinholdMed ljud från: BBC samt filmen "Borta med vinden" (Warner Bros. Entertainment)Musik: Huddie "Lead Belly" Ledbetter - Jim Crow Blues #2 samt Richard Wagner - Valkyriornas ritt

USApodden Historia om det amerikanska inbördeskriget 1861 1865. Del 2 av 2. På 1860-talet rasade ett blodigt inbördeskrig i Nordamerika sedan sydstaterna brutit sig ur USA i ett försök att försvara rätten att äga slavar. Det amerikanska inbördeskriget är en avgörande period i USA:s historia som förklarar många av de politiska konflikter vi ser idag.I den andra av två delar tittar USApodden Historia närmare på krigets fasor och hur kampen mot slaveriet mynnade ut i Abraham Lincolns emancipationsproklamation. Visste amerikanerna vad ett modernt krig skulle innebära? Och ville verkligen Lincoln frige alla slavar?Om USApodden HistoriaUSApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och Ola Larsmo, författare och USA-kännare.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Adam AlvinMusik: The United States Military Academy Band - When Johnny Comes Marching Home AgainMed ljud från: NBC och TDC

USApodden Historia om det amerikanska inbördeskriget 1861 1865. Del 1 av 2. På 1860-talet rasade ett blodigt inbördeskrig i Nordamerika sedan sydstaterna brutit sig ur USA i ett försök att försvara rätten att äga slavar. Det amerikanska inbördeskriget är en avgörande period i USA:s historia som förklarar många av de politiska konflikter vi ser idag.I den första av två delar tittar USApodden Historia närmare på tiden innan kriget och hur spänningarna kring slaverifrågan nådde bristningsgränsen. Var det självklart att USA skulle hamna i ett inbördeskrig? Och hur motiverade sydstaterna ägandet av andra människor som slavar?Om USApodden HistoriaUSApodden Historia är en serie specialpoddar från USApodden. Tillsammans med expertgäster blickar vi bakåt mot de händelser och personer som format USA till det land det är i dag.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och Ola Larsmo, författare och USA-kännare.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Adam AlvinMusik: Judy Collins - Glory Glory Hallelujah samt Pete Seeger - John Brown's BodyMed ljud från: CSPAN och filmen "Harriet" (Focus Features)

I sitt linjetal i Pennsylvania utmålade Joe Biden sin föregångare Donald Trump och MAGA-republikaner som ett hot mot demokratins överlevnad i USA. Trump svarade att Biden är demokratins verkliga hot. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator och Cecilia Khavar, USA-korrespondent, Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Maja LagercrantzTekniker: Adam Alvin

Ukrainas president vädjar till USA:s kongress och Joe Biden om mer hjälp - kommer han att få det? Vi pratar också om USA:s roll i europeiska krig och hur den har utvecklats de senaste 100 åren. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade inför USA:s kongress och bad om mer stöd i kriget mot Ukraina. USA står bakom Ukraina men det finns vissa gränser man inte vill passera, av rädsla för att provocera Putin.Politisk borgfred i WashingtonSamtidigt visar politikerna i USA en påtaglig enighet i förhållande till Rysslands krig mot Ukraina. Såväl Republikaner som Demokrater är bergfasta i sitt stöd för Zelenskyj. Kan vi kalla det för en politisk borgfred?USA:s roll i Europas krigVi pratar också om USA:s utrikespolitiska roll och hur den har förändrats de senaste drygt 100 åren. Från isolationism till världspolis - vad hände under 1900-talet och hur har det format den värld vi lever i idag?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Tobias Carlssonusapodden@sverigesradio.se

Ukrainas president vädjar till USA:s kongress och Joe Biden om mer hjälp - kommer han att få det? Vi pratar också om USA:s roll i europeiska krig och hur den har utvecklats de senaste 100 åren. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade inför USA:s kongress och bad om mer stöd i kriget mot Ukraina. USA står bakom Ukraina men det finns vissa gränser man inte vill passera, av rädsla för att provocera Putin.Politisk borgfred i WashingtonSamtidigt visar politikerna i USA en påtaglig enighet i förhållande till Rysslands krig mot Ukraina. Såväl Republikaner som Demokrater är bergfasta i sitt stöd för Zelenskyj. Kan vi kalla det för en politisk borgfred?USA:s roll i Europas krigVi pratar också om USA:s utrikespolitiska roll och hur den har förändrats de senaste drygt 100 åren. Från isolationism till världspolis - vad hände under 1900-talet och hur har det format den värld vi lever i idag?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Tobias Carlssonusapodden@sverigesradio.se

Amerikaanalys är tillbaka efter ett längre helguppehåll och under det kommande året kommer vi att ägna mycket tid åt de tilltagande hoten mot amerikansk demokrati och stabilitet. Vi inleder med hjälp av Barton Gellmans artikel i The Atlantic - "Trump's next coup has already begun" som belyser några av de mest alarmerande problemen USA står inför. Vi pratar också om andra aktuella frågor - bortglömda nyheter samt veckans Biden förstås. Hör Erik Åsard, Karin Henriksson, Dag Blanck och Frida Stranne gräva lite mer på djupet av de svåra frågorna. 

Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning. Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.

The greatest democracy in the world – världens främsta demokrati. Ett påstående som är återkommande i amerikansk politik, slagord som speglar en självbild i alla fall hos delar av befolkningen i USA. Men efter en kaotisk mandatperiod under president Trump har vissa sprickor i fasaden börjat visa sig. Eller kanske tidigare än så? Är USA den förbild för frihet och demokrati som landet varit, eller sett sig själv vara? Eller är det en storhetstid som är förbi?Medverkande:Frida Stranne, forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och associerad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.Jan Hallenberg, forskningsledare på UI som jobbar med frågor om USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. Också professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Medverkande i inslag:Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, föreståndare för Nordamerikainstitutet i Uppsala.Programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan en person som älskar krig få ett fredspris? När USA:s president Theodore Roosevelt utsågs till Nobelpristagare 1906 var det många som förvånades och förfasades. Men samtidigt som han ansågs som hårdför och krigisk var han också en diplomatisk statsman som förhandlade fram fred mellan Japan och Ryssland. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, berättar mer om jägaren, cowboyen, översten, författaren, miljövännen och presidenten Theodore Roosevelt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag. För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider. Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.

Idag djupdyker vi i relationen mellan USA och Sverige. Från utvandrarna och Roosevelt till Vietnamdemonstrationer och Donald Trump. Gäster: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, och Jacob Stenberg, senior analytiker på Svenska Institutet.

Den svenska amerikabilden är stark, menar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier.

I det här premiäravsnittet diskuterar vi vad det är som gör processen med att ta fram en presidentkandidat så väldigt lång, om det går att säga vad som kommer att avgöra vem demokraterna ska nominera och vad som krävs av de som ställer upp. Vi samtalar även om de många krångliga regelverk som finns kring själva röstförfarandet, valkretsindelningar och vilka grupper som fortfarande kämpar för att ens få rösträtt. Dag Blanck ger oss en liten inblick i vem William Jennings Bryan var och så tar vi upp vilka händelser som glömts bort i nyhetsflödet i den senaste tiden.

I det här premiäravsnittet diskuterar vi vad det är som gör processen med att ta fram en presidentkandidat så väldigt lång, om det går att säga vad som kommer att avgöra vem demokraterna ska nominera och vad som krävs av de som ställer upp. Vi samtalar även om de många krångliga regelverk som finns kring själva röstförfarandet, valkretsindelningar och vilka grupper som fortfarande kämpar för att ens få rösträtt. Dag Blanck ger oss en liten inblick i vem William Jennings Bryan var och så tar vi upp vilka händelser som glömts bort i nyhetsflödet i den senaste tiden.

Demokraterna har drabbat samman i sina första riktiga debatter - hur mycket ordkrig var det och varför säger Joe Biden att hans tid är förbi? Dessutom om nya kärleksförklaringar i Nordkorea och så bjuder Ginna på ett somrigt USA-quiz! Avsnittet spelades in på Parkteaterns scen på Djurgården i Stockholm där USApodden och Europapodden framträdde. Nu tar USApodden sommarledigt i några veckor och är tillbaka i augusti. Medverkande: Ginna Lindberg, utrikeschef Ekot, Kajsa Boglind, Washingtonkorrespondent och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier på Uppsala universitet. Medverkade gjorde även musikern Jonas Abrahamsson med en egen tolkning av USApoddens intro. Programledare: Sara Stenholm Pihl Tekniker: Christer Tjernell Producent: Viktor Mattsson

Förra året utkom Harvardprofessorn Jill Lepores tegelsten om USA:s historia från Christofer Columbus till Donald Trump. I en tid då historiker sällan skriver nationshistoria fyller boken ett tomrum och har fått strålande recensioner. Åsa Karlsson samtalar med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, om bilden av den amerikanska historien som den presenteras i These Truths av Jill Lepore.

Hundratals amerikanska forskare är experter på kultur- och samhällsliv i Sverige och Skandinavien. Varje år träffas de på en stor konferens. Vad har de för bild av oss? Årets stora skandinavistkonferens, SASS, ägde rum i Los Angeles. Det som från början handlade om språk och litteratur har nu blivit en bredare konferens om ras, kön, migration, med mera. Med åren har det blivit allt mer givande och tagande mellan forskare från Skandinavien och USA, och man har intresserat sig för hur de olika kulturerna påverkat varandra. Medverkande: Timothy Tangherlini, professor UCLA och ordförande i SASS, Sara Ann Knutson, doktorand Scandinavia Dept UC Berkeley, Saniya Lee Ghanoui, doktorand University of Illinois, Ulf Jonas Björk, professor University of Indiana, Hans Wallengren, historiker Lunds Universitet, Troy Smith, Scandinavia Dept UC Berkeley, Dag Blanck, professor Uppsala Universitet, Lois Banner, författare och professor vid University of Southern California. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Stormy Daniels satte sig framför kameran i "60 Minutes", 60 ryska diplomater utvisas från USA och tusentals unga gick ut på gatorna i Washington D.C. i protest mot vapenlagarna. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Fernando Arias, Sveriges Radios korrespondent i New York, Karin Pettersson, strateg på Schibsted Media, Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala universitet. Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

Ett samtal efter föreställning av Swede Hollow på Elverket, 9 nov. I samtalet medverkar Ola Larsmo (författare), Dag Blanck (professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet), Alexander Mørk-Eidem (regissör), Dr. William Beyer (historiker) samt Bruce Karstadt från American Swedish Institute (ASI), Minneapolis. Samtalsledare Jacob Hirdwall, dramaturg.

Om den ryska hackningen av presidentvalet i USA, Trumps ryska kontakter, annekteringen av ukrainska Krim. Håller Ryssland på att återta rollen som USAs och Sveriges ärkefiende nummer ett? Konflikt om hot, fiendebilder och ett ryskt hus som stängdes. Vår utsände i Washington Lasse Johansson besöker den egendom i Maryland som var de ryska diplomaternas semesteranläggning. Den stängdes vid nyår av president Obama. Hör grannarna berätta om en liten del av den verklighet, som vid sidan av twitterdiplomati och stökiga presskonferenser, har gjort att Ryssland uppfattas som ett allt större hot i USA. Världen har ägnat mängder av tid åt att diskutera utredningen av Donald Trumps och hans omgivnings kontakter med Ryssland och ryssar.  Men hur tänker man i USA om man också kan mycket om rysk historia och politik. Jesper Lindau ringde upp två kunniga amerikaner för att fråga dem om Ryssland som USA:s mörka tvilling. Sean Guillory, historiker vid University of Pittsburgh, som gör podcasten Seans Russia Blog och Leon Aron, ansvarig för Rysslandsfrågor vid den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute. I Konflikt samtalar sedan våra två första gäster om USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Maria Georgieva, Svenska Dagbladets Rysslandskorrespondent Sverige har en lång historia tillsammans med Ryssland som innehåller allt från krig och frostiga relationer till handel och samarbeten. Sverige idag är ett möjligen oroligt land. SOM-institutets mätningar av oro visar på att oron för situationen i Ryssland ökade markant när Ryssland annekterade Krim och kriget i östra Ukraina började. Konflikts Simon Moser träffade Marina Davidsson som upplevt effekterna av den oron i sin vardag. Gunnar Nygren som är professor i journalistik vid Södertörns högskola berättar också om den studie de gjort om 2014 under kriget i Ukraina och om hur rapporteringen byggde mycket på ett västligt perspektiv. I Konflikt diskuterar vi sedan bilden av Ryssland i Sverige tidskriften Filters chefredaktör Mattias Göransson och Johan Wiktorin, som är skribent och bloggare och ledamot i kungliga krigsvetenskapsakademin.    Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se   Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

I veckans sista talkshow med USA-korrespondenten Agneta Furvik, blev det ett telefonväkteri där ni lyssnare ringde in i direktsändning. Agneta Furvik har ju som bekant arbetat som Sveriges Radios korrespondent i USA och hon vill nu ha in era USA-frågor, så nu har du chansen. Ring in till programmet och ställ din fråga till Agneta eller mejla din fråga! Vi håller på vår programprincip och pratar helst om allt annat än president Donald Trump. För att ge svar på era frågor har vi bjudit in en panel till dagens talkshow. Till studion kommer Agnetas Sveriges Radio-kollega Inger Arenander och liksom igår har vi med oss Dag Blanck, professor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet och Katherine Angelo Hanly, amerikansk statsvetare och lobbyist. Idag slår vi på stort med TVÅ musikaliska hyllningar till New York, Barry Manilow är först ut och vi avslutar med Frank Sinatra. Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.   Epost: korrespondenterna@sverigesradio.se Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Åt vilket håll är demokraterna på väg? Hur har Sverigebilden av USA förändrats under åren? Och så tar vi reda på hur mode och maratonlöpning går ihop! Det har blivit dags för veckans tredje talkshow med Agneta Furvik. Liksom föregående dagar ska vi titta närmare på USA bortom - och bredvid - turerna och turbulensen kring Donald Trump. Agneta som slutade som USA-korrespondent i januari i år vill ta oss tillbaka till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. Agneta upplever att USA och amerikansk kultur är något som Sverige och svenskarna suger åt sig som svampar; att vi älskar att både älska och hata USA. Därför ska vi i dagens Radiokorrespondenterna prata mer om varför det är så. Om USA-bilden i Sverige - men också om Sverigebilden i USA - båda har ju skiftat genom åren. Till vår hjälp har vi Dag Blanck, professor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet. Dessutom tar vi ett rejält grepp om den amerikanska politiken inte om Donald Trump i dag heller, varken senior eller junior. Dagens stora snack kommer istället att handla om Demokraterna i USA vilken väg ska det ta? Var står partiet i dag? Och vilka kommer efter Sanders och Clinton? Är det kris i partiet på riktigt eller inte? Frågor, frågor, frågor... För att reda ut det här har Agneta bjudit in flera gäster som ska vända och vrida och förhoppningsvis bringa klarhet i Demokraternas läge. Alex Lange, ordförande i Democrats Abroad Sweden, Katherine Angelo Hanly, amerikansk statsvetare och lobbyist och Kathryn Leroux, politiskt engagerad skådespelare och komiker, kommer till studion. Med oss från New York har vi också Anna Throne-Holst, ordförande i Svenska Handelskammaren i New York och tidigare Demokratisk politiker. Sist, men inte minst blir det maraton-snack med modejournalisten och löparen Sofia Hedström direkt från New york. Och dagens musikaliska New York-hyllning står Simon & Garfunkel för! Det övergripande temat för Agnetas program är USA bortom Trump. Vi ska alltså fokusera på fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden Sverige inkluderat. På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen. Dessutom om det rikssplittrande presidentvalet år 1860.   Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet. – Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret. Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker. Dessutom om presidentvalet i USA år 1860, då landet stod på randen av ett inbördeskrig. Då som nu präglades valkampanjen av hårda ord, djupa konflikter och ett dramatiskt partikonvent, berättar historikern Dag Blanck.

Tobias Svanelid undersöker vikingakungen Knut den Stores väg till makten, och hans förvandling av Norden. Dessutom om presidentvalet år 1800, minst lika blodigt som årets. För exakt 1000 år sedan lades den sista pusselbiten till danske kungen Knut den Stores Nordsjöimperium. Knut, som kom att styra över England, Danmark, Norge och delar av Sverige räknas som den första europeiske regenten i Norden och kom under sina år vid makten att helt omforma delar av Skandinavien. Det var han som förändrade allt, menar historikern Timothy Bolton som skrivit flera böcker om Knut den Store. Han var vikingen som bröt mot normerna!Dessutom om svunna tiders presidentval i USA. I en ny serie berättar historikern Dag Blanck om epokgörande systemskiften i den amerikanska historien, och valet år 1800 markerade en sådan förändring. Liksom årets presidentvalskampanj präglades den av mycket hårda ord och aggressiva motkampanjer.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur svenskarna genom århundraden har närt en ambivalent hatkärlek till det stora landet i väster. Ibland hävdas det att Sverige är det mest amerikaniserade landet i världen, men paradoxalt nog påstås också antiamerikanismen vara särskilt vanlig i Sverige. Å ena sidan besöker vi gärna New York, vi ser på amerikanska filmer och klär oss i jeans. Å andra sidan pratar svenskarna ibland föraktfullt om den ytliga amerikanska kulturen och många svenskar skakar oförstående på huvudet åt både amerikanska vapenlagar och presidentkandidater. Erik Åsard är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och redaktör för den nya boken Det blågula stjärnbaneret, USA:s närvaro och inflytande i Sverige, som handlar om landet vi älskar att älska och hata. Den här hatkärleken kan spåras hundratals år tillbaka och en av de andra författarna i boken, Dag Blanck som är föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, säger att svenskarnas relation till USA kan beskrivas som en ambivalent hatkärlek.Programledare är Urban Björstadius.

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen. Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Om hur människor blir mordmaskiner och varför en 100-årig grovt rasistisk film är en av USA:s populäraste. I alla tider har världens civilisationer brottats med problemet att skapa krigare av vanliga människor, och att återinföra dem till ett civilt liv efter att fred har slutits. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas ett aktuellt forskningsprojekt som söker krigarens väsen och kartlägger hur krigaren förvandlats genom årtusendena. Vi tror att vår egen tid är rationell och förnuftig, men vi behöver också ritualer och symboler för att få människor att förvandlas från fredliga civilister till moderna soldater, menar Peter Haldén vid Försvarshögskolan. Hans kollega Dan Öberg undersöker till exempel hur japanska soldater fostrades till en dödslängtan, och religionshistorikern Fredrik Wallenstein undersöker hur vikingatidens bärsärkar lyckades med sina förvandlingar från människa till djur. Dessutom uppmärksammas den 100-årsjubilerande och fortfarande omdebatterade Nationens födelse, USA:s första långfilm med ett djupt störande rasistiskt budskap som orsakade kravaller och upplopp när den hade premiär 1915. Filmvetaren Joel Frykholm och historikern Dag Blanck berättar om filmens kontroversiella budskap. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 29 januari 2015.

Har du frågor om amerikansk utrikespolitik, den ökande användningen av medicinsk marijuana i USA, Agnetas egna favorit-smörsångare Barry Manilow, eller något helt annat om USA som du undrar över? Idag svarar Sveriges Radios New York-korrespondent Agneta Furvik med gäster på lyssnarnas frågor. Välkommen att ringa direkt till programmet! 08- 14 88 00 är numret och telefonslussen öppnar kl 14.30 . Du kan också maila din fråga till korrespondenterna@sverigesradio.se Eller så kan du redan nu prata in din fråga på vår telefonsvarare 08-784 39 51 Gästerna som hjälper oss att svara på dina frågor är Ginna Lindberg, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio, Dag Blanck, chef för Nordamerikainstitutet vid Uppsala universitet, Frida Stranne, statsvetare med fokus på amerikansk utrikes och säkerhetspolitik vid högskolan i Halmstad, Antonie Grahamsdaughter, konstnär, journalist och filmare med rötter i den kanadensiska ursprungsbefolkningen First nation people.

Under det gångna året har flera afroamerikaner skjutits till döds av amerikansk polis. Det har skapat en livlig debatt om rasmotsättningar i USA, en debatt som även påverkar diskussionen om rasism i Sverige. Möt Steffi Aluoch, aktiv i olika afrosvenska nätverk på sociala medier, berätta vad vi kan dra för lärdomar av den amerikanska debatten. Hör också Sanna Björling, Dagens Nyheters korrespondent i Washington. Vilken bild har amerikaner och svenskar om varandras länder och hur har de uppfattningarna växt fram? Dag Blanck, chef för Nordamerikainstitutet, medverkar. Sabriye Tekbilek är svensk-turk-amerikanska och internationellt verksam som magdansös och danspedagog. Hör henne berätta om hur det är att röra sig över världen med flera olika identiteter. Programledare: Agneta Furvik Bisittare: Sanna Björling Producent: Ülkü Holago Korrespondenterna@sverigesradio.se

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

- Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens! Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation. Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amerikansk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid.

För tvåhundra år sedan utkom Jane Austens Stolthet och fördom, en roman som genast blev en succé bland bokläsarna. Ännu idag älskas historien om Elizabeth Bennets och Mr Darcys kärleksbestyr, men Vetenskapsradion Historia undersöker vad det egentligen är som tilltalar oss i berättelsen? - Egentligen handlar det nog om att många av oss har ett nostlagiskt behov av en tid då män fick vara män och kvinnor fick vara kvinnor, säger historikern David Tjeder. Jane Austens roman har också varit duktig på att anpassa sig efter tiderns normer - i de senaste filmatiseringarna är pappa Bennet exempelvis betydligt trevligare än han var i romanen, och numera tycks det dessutom finnas rum för zombier i kärlekshistorien. - Men det är tanken på att den romantiska kärleken övervinner alla hinder och frälser såväl kvinna som man som är den bärande idén, och den står sig uppenbarligen mycket stark även idag, konstaterar David Tjeder. Dessutom granskas bioaktuella Lincoln med hjälp av historikern och amerikakännaren Dag Blanck. - Det är en gripande berättelse som dessutom ger massor av insikter i hur det amerikanska politiska systemet fungerar, menar han. Programledare är Tobias Svanelid. SR Minnen: Jane Austen i Radions arkiv Ett hett tips är att Austenfebern som ständigt grasserar i år kommer att nå nya toppar. SR Minnen har plockast fram äldre program om Austen.

För exakt fyrahundra år sedan steg Axel Oxenstierna upp på posten som rikskansler i Sverige. Drygt fyrtio år senare hade landet helt formats om och det lilla Sverige förvandlats till en stormakt. - Man kan säga att det moderna Sverige föddes för exakt fyrahundra år sedan, menar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO och författare till flera böcker om Axel Oxenstierna. Och det i en situation när allt såg ut att gå åt pipsvängen. Vetenskapsradion Historia berättar om 1612 års Axel Oxenstierna - hur det kunde komma sig att denne 28-åring fick en av de högsta positionerna i riket, och vilka kvalitéer han hade som gjorde att han var så lämpad för uppgiften. För även om Gunnar Wetterberg menar att Oxenstierna byggde världens mest effektiva stat, så fick han många fiender på kuppen. Och trots att han hyllade meritokrati och ojäv levde han inte alltid själv som han lärde... Dessutom bänkar sig historikern Dag Blanck och programledaren Tobias Svanelid i biosalongen för att granska aktuella filmen J Edgar - om den legendariske FBI-chefen J Edgar Hoover. - Visst är det något av en historielektion att se filmen, men samtidigt är det också ett glorifierande personporträtt som till stora delar utelämnar Hoovers mer tveksamma operationer med olagliga avlyssningar och förföljandet av bland annat Martin Luther King.