Podcasts about opinionsm

Opinionsmätningarna pekade på ett väldigt jämt valresultat, men Donald Trump har vunnit en tydlig och stor seger. Han har vunnit vågmästarstaterna, senaten, troligen representanthuset och som första republikan på 20 år – folkets röst. Nu har USA troligen fyra turbulenta år framför sig. Men hur blev det så här? Och vad betyder det för USA:s utrikespolitik?Medverkande:Tina Magnergård Bjers, utrikesreporter på TT och tidigare TT:s USA-korrespondent.Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två av tre finländare är rädda för att Donald Trump ska vinna det amerikanska presidentvalet. Opinionsmätningarna i USA inför valet är oerhört jämna och det är omöjligt att gissa hur det kommer att gå. Vad allt är det som står på spel? Vad händer om Trump urholkar NATO:s sammanhållning och vad innebär det för Finland? Är vår rädsla inför valet befogad? I Slaget efter tolv möts Natoforskaren Albert Weckman från Åbo Akademi, forskaren Tomas Ries från försvarshögskolan i Stockholm och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blev ett skrällval i Frankrike. Opinionsmätningar inför valet visade att ytterhögerpartiet Nationell samling skulle ta hem kalaset. Men de slutade trea och vänsteralliansen Nya folkfronten knep i stället förstaplatsen, enligt det preliminära resultatet. Vad fan händer nu egentligen?Sen handlar det om shapewear. Nu varnar en tarmläkare för att det kan leda till att man andas på fel sätt och kan även kan göra IBS-tjejer gasiga, rapporterar GP.

Ring P1 från Stockholm om bland annat höjt rut- och rotavdrag, kortare arbetstid och opinionsmätningar. Programledare: Katherine Zimmerman, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Opinionsmätningarna har duggat tätt den senaste tiden. Vilka trender kan man se och vilka slutsatser kan man dra av opinionsläget i politiken just nu? Gäst: Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Jon Andersson

Ett drygt år efter att Tidöavtalet sjösattes går Sverigedemokraterna mot landsdagar. Opinionsmässigt har de vind i seglen, som vanligt trots en rad kontroverser. Den mångåriga partitoppen Björn Söder petas, Richard Jomshof sitter kvar trots att han kritiserats hårt vid flertalet tillfällen sedan valet och Jimmie Åkesson har hållt låg profil till förmån för nya namn, med ny framtoning – som Mattias Bäckström Johansson och Linda Lindberg.  Hur mår partiet nu inför landsdagarna? Vad betyder det att Björn Söder får lämna partistyrelsen och vad vet vi egentligen om Sverigedemokraternas strategier framåt?  Programledare: Anna Fröjd Gäst i studion är Expos researcher och utbildare Niclas Nilsson. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Bil prenumerant på Tidskriften Expo till specialpris: https://order.flowy.se/expo/Xpd/3256  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Ring P1 från Luleå om bland annat utbyggnad av våra nationalälvar, opinionsmätningar efter valet och sjukresor som uteblir. Programledare: Tova Nilsson. Ansvarig utgivare: Olof Ekerlid.

Den senaste veckan har vi fått opinionsmätningar flera gånger varje dag. Vem leder egentligen och hur säker kan man vara på en opinionsundersökning? Varför är väljarna mer polariserade nu än tidigare och fokuserar media för mycket på loppet mellan blocken? Medverkar i Smedjanpodden denna vecka gör Per Rosencrantz, opinionsanalytiker på Nordic Public Affairs med bakgrund i Moderaterna, Torbjörn Sjöström, VD på Novus och Johan Martinsson, valforskare på Göteborgs universitet och föreståndare för SOM-institutet.

Med en dryg vecka kvar till valet duggar opinionsmätningarna tätt. Och med tanke på det jämna läget i opinionen är intresset för mätningarna större än någonsin. Men kan man lita på opinionsmätningarna, hur påverkas partierna, journalisterna och väljarna av dem och vad säger opinionsundersökningarna egentligen om hur vi kommer att rösta på valdagen. Gäst: Karin Nelsson, opinionsanalytiker på Demoskop Programledare: Jon Andersson

Hur påverkar undersökningarna valrörelsen och hur ska man ska man tolka partiernas siffror ? Hur var det här då? Dags att fokusera på Moderaternas hälsotillstånd i Partiakuten. Idag har vi levt med de dagliga politiska opinionsmätningarna i två veckor i Svenska Dagbladet, och en vecka i Sveriges Television. Just nu leder Magdalena Anderssons tänkta regeringsunderlag knappt över Ulf Kristerssons i båda undersökningarna . Hur påverkar dessa dagliga opinionsundersökningar valresultatet? Det reder Thomas och Louise ut med Per Oleskog Tryggvason, forskare valforskningsprogrammet Göteborgs universitet,Idag i Partiakuten är det Moderaterna som får sin hälsa undersökt av dr Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet.Thomas och Louise fortsätter att gå igenom årets valfilmer. Idag har turen kommit till Sverigedemokraternas alster.Dessutom handlar det om pianots nya superstjärna Víkingur Ólafsson.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist 

Opinionsmätningar tyder på att svenskarnas kunskaper om utvecklingsfrågor har stärkts det senaste decenniet, medan intresset och engagemanget har minskat. En ny EBA-rapport analyserar hur bra Sida och civilsamhället är på att informera om bistånd. Hur ser förutsättningarna att påverka allmänhetens kunskap ut och varför finns biståndsinformationen? Medverkar gör Ann-Marie Ekengren, Maria Grafström och Magnus Walan. Programledare är Númi Östlund.

Partiledarafton - Märta Stenevi och Johan Pehrson   Studentafton välkomnar den 3 maj in Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi till en partiledarafton.   Partierna mobiliserar sig just nu inför det stundande valet. För Liberalerna och Miljöpartiet är det ett viktigt val då båda har en utmaning i att hålla sig kvar i Riksdagen. Opinionsmätningar visar att partierna är nära riksdagsspärren och i en valrörelse kan mycket hända.   “Vi i Studentaftonutskottet tycker att det känns viktigt att under ett valår använda vår plattform för att kunna erbjuda Lunds studenter och allmänhet möjligheten att möta och ställa frågor till Sveriges ledande politiker. Partiledaraftnar är ett återkommande koncept i Studentaftons historia och det känns hederligt att låta traditionen leva vidare. Vi har bjudit in samtliga riksdagspartier inför valet i september. Vi återkommer även med ett konkret tema för aftonen.” säger Madina Refoi, förman för Studentafton   Det finns mycket osäkerhet kring valet, men en sak kan fastslås. Nästa mandatperiod kommer vara starkt påverkad av både Miljöpartiet och Liberalerna, om de håller sig kvar i riksdagen. Både Märta Stenevi och Johan Pehrson gör sina första valrörelser som språkrör respektive partiledare.   Inledningsvis kommer respektive partiledare få hålla ett kort anförande. Därefter följer en timmes debatt och under den avslutande halvtimmen får publiken möjligheten att ställa frågor direkt till partiledarna.   Aftonen ägde rum på Universitetshuset i Lund den 3 Maj 2022.

Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den första november 1903 tändes lanterninen i Tjärvens fyr för första gången. Fyren ligger på ett ensligt skär i yttersta havsbandet i Stockholms norra skärgård. Tjärven är angöringsfyr för Furusundsleden in mot Stockholm. Skäret är bara 200 meter långt och 100 meter brett och dess högsta punkt höjer sig endast sex meter över havsytan. Vid hårt väder sköljer havet över hela klippan och där finns varken träd eller buskar. Endast ett rikt fågelliv. Där går inte ens att förtöja med båt och landstigning är endast möjlig när vädret är lugnt. Att bygga en fyr på en så gudsförgäten plats var ett komplicerat företag och bygget föregicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundstötningar och skeppsbrott i vattnen runt Tjärven och Söderarm beslutades dock  att göra den lilla klippan till en fyrplats, då den tidigare angöringsfyren Söderarm befunnits otillräcklig och dessutom saknade mistlur. Det mest anmärkningsvärda med Tjärvens fyr är dock inte den svårtillgängliga placeringen, utan den ambitiösa gestaltningen. Arkitekten John Höjer valde nämligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade bröstvärn, burspråk, torn och rundade fönster. Detta trots att byggnaden endast skulle beskådas av sjöfarare på avstånd, och av den stackars fyrpersonalen från Söderarm, som turades om att bemanna Tjärven i tvåveckorsperioder. Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet väckte diktaren Gunnar Ekelöfs intresse. I diktsamlingen Köp den blindes sång från 1938 finner man dikten Tjärven, där Ekelöf frågar: Vem flyttade slottet hit och satte det på ett ödsligt skär? Vem tog det ur öknen, djinn eller ande, vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe? Vem flyger i fjäderhamn dit, vem stiger dit upp ur de svartblanka vatten? 1956 renoverades Tjärvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till förmån för den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kläddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ansågs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitklädda kuben, men skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har förlagt en berättelse om zombier till den lilla ön. Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med största sannolikhet skulle avfärdats som pastisch av dem som anses företräda den goda smaken, å andra sidan var den på många sätt typisk för sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om än kanske inte så ofta  i fyrsammanhang. Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag. Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra. Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen. Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien. Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att skönheten ligger i betraktarens öga. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur. Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin. Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om stadens årsringar, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien. Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav. Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit. Lars Anders Johansson

Ett ödesval väntar i Tyskland när förbundskansler Angela Merkel lämnar makten. Opinionsmätningarna pekar åt medvind för Socialdemokraterna - men vem kommer de att bilda koalition med? I Aftonbladet Utrikes pratar vi om allt det här med vår reporter Benjamin Ekroth, som bott och jobbat i Berlin i flera år. Programledare är Jenny Ågren, utrikeskommentator är Nivette Dawod.

Opinionsmätningar har diskuterats flitigt efter valet. Karin Nelsson, vd på Demoskop, diskuterar hur väl mätningarna stämde överens med verkligheten, mediernas roll och varför hon tror att Trump hade vunnit om det inte vore för coronapandemin.

Kändiskock i veckan uthängd för sexuella trakasserier, vilken läxa har redaktionerna lärt sig från metoo-hösten 2017? Opinionsmätningarna totalt fel igen och partiskt rapportering i ett ständigt polariserande landskap, USA har gått till val. Och så frågar vi oss varför svenska medier inte vill publicera Charlie Hebdos karikatyr av president Erdogan. Kändiskock uthängd anklagad för sexuella trakasserier I veckan anklagades en svensk kändiskock för att under många år ha sextrakasserat kvinnor på sin välkända restaurang. Det var tidningen Dagens ETC som först publicerade uppgifterna, men snabbt följde Expressen efter med en egen liknande granskning av samma kock. I båda tidningarna namnges kändiskocken som varit en del av den svenska offentligheten under en lång tid. På många vis påminner publiceringarna om det som hände under metoohösten 2017, när så gott som alla stora medier skrev om, och senare fälldes, för liknande publiceringar. Men på andra sätt skiljer sig veckans granskningar från då. Tonchi Percan har dykt ner i veckans kockuthängning och frågar sig hur de står sig i relation till alla fällda publiceringar som blev facit efter 2017. Opinionsmätningarna på glid ännu en gång i USA Det blev ju en segdragen och jämn historia om makten i Vita huset. Röster räknas fortfarande och TV-bolagens valvakor fortgår på tomgång, trots att dom flesta nog inser att det här valet sannolikt kommer att avgöras i domstol. En sak står dock klart redan nu. Opinionsmätningarna och genom dom medierna har återigen misslyckats med att beskriva valutgången. Det här trots stor kris, haverikommissioner och självrannsakan efter förra valet 2016. Vår reporter Erik Petersson har följt veckans valcirkus och frågar sig hur det är möjligt att opinionsmätarna återigen missat målet? SVT avstod att publicera Charlie Hebdos Erdogan-karikatyr Förra veckans nummer av den franska satirtidningen Charlie Hebdo hade turkiets president Erdogan avbildad på omslaget. Där satt han, flinande i sina kalsonger samtidigt som han lyfte på en kvinnas hijab så att baken hennes blev synlig. Åhh, profeten utropade han, med överskriften privat är han mycket rolig. Karikatyren blev som bensin på den redan eldfängda relationen mellan Frankrike och Turkiet. En relation som ju präglats av stenhårda anklagelser och till is frusen diplomati efter mordet på den franske läraren Samuel Paty och president Macrons krig mot islamism. Majoriteten av de svenska mediehusen rapporterade såklart om den här upptrappningen förra veckan. Men de allra flesta gjorde det utan att visa bilden allt faktiskt handlade om. Varför då, kan man fråga sig? Är det så att Charlie Hebdos historia med muhammedkarikatyrerna är så känslig, att många svenska medier nu inte ens vill publicera en karikatyr över president Erdogan?

Opinionsmätningarna pekar på en seger för Joe Biden. Men för fyra år sedan missade många att förutse Donald Trumps seger. I dagens avsnitt pratar vi med DN:s reporter i Washington Sanna Torén Björling – om tio skäl till att Trump kan bli omvald. Programledare: Augustin Erba. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Nyheterna Radio 10.00

Exakt24 är alternativmedias nya TV- och radiohus.

I veckans avsnitt av Amerikaanalys talar vi om Trumps tal vid Mount Rushmore - om kulturkrig och hur han använder historien - men vi gräver framför allt lite djupare i opinionsmätningar som ju ständigt sköljer över oss i strid ström. Varför har de visat så fel i flera val? Och vad säger mätningarna just nu i kampen mellan Trump och Biden och spelar det någon roll när det är hela fyra månader kvar till valet? Varmt välkommen att lyssna! 

I veckans avsnitt av Amerikaanalys talar vi om Trumps tal vid Mount Rushmore - om kulturkrig och hur han använder historien - men vi gräver framför allt lite djupare i opinionsmätningar som ju ständigt sköljer över oss i strid ström. Varför har de visat så fel i flera val? Och vad säger mätningarna just nu i kampen mellan Trump och Biden och spelar det någon roll när det är hela fyra månader kvar till valet? Varmt välkommen att lyssna! 

Opinionsmätningarna är många, men vem leder egentligen? Och spelar det någon roll? Gäst: Carl Melin, USA-kännare och statsvetare.

Donald Trump odlar en image av sig själv som oövervinnlig politiker inför höstens val – hur ligger det egentligen till? Opinionsmätningarna visar en ledning för demokraten Joe Biden – och Trumps underläge är det största för en sittande president i USA sedan 1992. I dag pratar vi med Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, om att Bidens försprång oroar republikanerna inför USA-valet. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Underskattar borgerligheten den socialdemokratiska förmågan att vända opinionen, och vad händer om Staffanstorp blir trendigare än genusideologi ? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första dödsfallet av Coronaviruset utanför Kina - Väljarna snuvas på sista opinionsmätningen när primärvalen närmar sig i USA - Skräll i melodifestivalen.

Senaste Nytt 30 november - Liberalerna rasar ny opinionsmätning & dömd terrorist bakom dådet i London.Samt mycket mer. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Rekordsiffra för SD i opinionsmätningÖsterrike håller nyval efter Ibiza-skandalenDaniel Ståhl till final i friidrotts-VM efter diskuskvalet For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Jämnt i opinionsmätningarna inför dagens val i Israel när premiärminister Netanyahu utmanas av tidigare militären Gantz och ytterligare en högt uppsatt säkerhetschef tvingas lämna i USA For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Opinionsmätningarna haglar i valrörelsen. Men utmaningarna för mätarna är större än någonsin. Och journalisterna kämpar med att guida väljarna i ett konstant mediebrus. Vad göra? I ett panelsamtal från SR:s scen i Almedalen nystar en rad experter i frågan. Medverkande:  Hans Rosén, journalist, DN Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Torbjörn Sjöström, vd, Novus Fredrik Furtenbach, politisk kommentator, Ekot Programledare: Helena Groll Producent: Mark Malmström

Opinionsmätningarna hade fel i Brexit-omröstningen och USA-valet. I veckans program hör du en professionell spelare, en PR-byrå och en astrolog om andra sätt att förutspå framtidens politik. Paul Krishnamurty, professionell spelare, lever på att sätta pengar på politiska val. Han prickade in Brexit men förlorade en halv årslön när Donald Trump vann valet i USA. Jean Pierre Kloppers, VD på företaget BrandsEye i Sydafrika, berättar hur de förutspådde Brexit, Trump och det sydafrikanska valet med hjälp av twitter. Nu tittar de på Europa inför presidentvalet i Frankrike nästa år.Ophira, en av de identiska tvillingsystrarna Astrotwins, spår till vardags om Hollywoodkändisar kommer gifta sig eller skilja sig. Men i stjärnorna såg hon också att Hillary Clinton skulle få svårt att vinna.Gäst i studion är Ivar Ekman, programledare för Konflikt i P1, som fått träning i att förutsäga framtiden i samarbete med den amerikanska underrättelsetjänsten.

Sveriges Radios Londonkorrespondent Staffan Sonning och Brysselkorrespondent Jan Andersson samtalar om det politiska läget efter Brexit och svarar på publikfrågor. Uppdaterad med rättelse 2016-07-07 En inspelning från Sveriges Radios scen i Almedalen 6 juli. Moderator: Olle Zachrison, chef för EkotFotnot: I en tidigare verision av den här podden uppgavs att Wales i likhet med Skottland och Nordirland röstade för att stanna kvar i EU. Detta är nu bortklippt, eftersom det inte stämmer. Korrekt är att 52,5 procent av walesarna röstade för att lämna EU och 47,5 procent röstade för att stanna i folkomröstningen den 23 juni. Opinionsmätningar efter folkomröstningen har indikerat att många walesare skulle ha röstat annorlunda om de fick en andra möjlighet.

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång. Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler. Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin. Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion. Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen. Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

Det svenska supervalåret inleds med valet till Europaparlamentet i maj. Opinionsmätningar tyder på att EU-kritiska och främlingsfientliga partier kan få upp till en fjärdedel av parlamentets 751 platser. Men hur starkt inflytande kan de här partierna få på politiken? Och hur ska de övriga partierna hantera dem? EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) intervjuas av Monica Saarinen. I maj är det val till Europaparlamentet. Opinionsmätningar tyder på att EU-kritiska och främlingsfientliga partier kan få upp till en fjärdedel av parlamentets 751 platser. Hur ska övriga partier hantera dom? Och hur starkt inflytande kan dom få på politiken? Birgitta Ohlsson (FP), EU- och demokratiminister intervjuas i Ekots Lördagsintervju.