Podcasts about kungliga vetenskapsakademien

Teoretiska fysiker är vår tids huvudrollsinnehavare, i alla fall i populärkulturen. Ändå hävdar Ulf Danielsson att han är född i fel tid. Varför då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmen Oppenheimer, som handlar om utvecklingen av atombomben, dominerade årets Oscarsgala. Netflixs nya storserie 3 Body Problem är strömningtjänstens mest sedda just nu.Gemensamt för dem båda: teoretiska fysiker är hjältar och/eller skurkar. Där vidden av deras upptäckter är omöjliga att överblicka.Ulf Danielsson är fysikern som lyckas göra det här svåra fältet begripligt. Vad tänker han om det moraliska och kunskapsmässiga gränsland hans skrå rör sig i, åtminstone i populärkulturen? Och kan man säga att teoretiska fysiker har blivit vår tids präster?Om Ulf DanielssonHan föddes 1964 och växte upp i den lilla byn Klenshyttan i Dalarna.Sedan 2000 är han professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, och har tidigare studerat vid Princeton University och CERN. Han är också ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.Han har skrivit flera böcker, och syns ofta i SVT, nu senast i frågesportprogrammet Muren, eller hörs i Sveriges Radio.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se

Claudia Goldin vid Harvard får ekonomipriset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Hör ekonomikommentator Kristian Åström och ekonomen Peter Fredriksson förklara forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien strax efter tillkännagivandet att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 går till Claudia Goldin, Harvard University i USA. Medverkande: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator; Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Uppsala Universitet och ledamot i priskommittén för ekonomipriset; Claudia Goldin, professor vid Harvard University och nybliven ekonomipristagare. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Lust, förälskelse, kärlek. Hur funkar det rent kemiskt? Ingen är väl bättre lämpad att svara på den frågan än Ulf Ellervik? Han är nämligen professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien känd från Fråga Lund i SVT och författare till flera böcker om kemi - som är betydligt roligare än vad det just lät som.Det här blev ett samtal om mänsklig lust och manlig kåthet, passionerad lockelse och livslånga tjocka band mellan människor, och om därmed också om livet självt. Allt ur kemiskt perspektiv.Ellerviks bokrekommendationer:Why We Love: The Nature and Chemistry of Romantic Love - Helen FisherAn Equal Music - Vikram SethBonk: The Curious Coupling Of Sex and Science - Mary RoachProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det klart att tidigare chefen för USA:s Federal Reserve Ben Bernanke får årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig. Dom har forskat på och tagit fram teorier om hur banker kan användas och missbrukas i ekonomiska kristider. Vetenskapsradion sänder från Kungliga Vetenskapsakademien, tillsammans med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström. I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, Per Strömberg, ledamot Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, Stefan Nordberg, reporter Vetenskapsradion. Programledare Camilla Widebeck Tekniker David Hellgren Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pseudovetenskap. Som forskare studerar han hjärnans evolution. Hur uppstod till exempel långtidsminnet? Och vad kan vi lära oss av att studera zebrafiskars minne?

Benjamin List och David MacMillan får årets Nobelpris i kemi. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Lena Nordlund är på plats vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm och bevakar årets Nobelpris i kemi som går till Benjamin List och David MacMillan. Vi hör också Olof Ramström, professor i kemi vid Linnéuniversitetet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Programledare: Ulrika Björkstén  ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Syokuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på Nobelpriset i fysik 2021. Syokuro Manabe och Klaus Hasselman delar på ena halvan av priset, för att ha lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. Giorgio Parisi belönas för "sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer". Vetenskapsradions Ulrika Björkstén och Camilla Widebeck är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Vi hör Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Programledare: Ulrika Björkstén  ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Författaren talar om sambandet mellan det stora och det lilla och om sina upptäcktsresor. Nina Burton kom förra året ut med den hyllade essäboken Livets tunna väggar, en poetisk betraktelse över biologins mångfald. 2016 tilldelades hon Augustpriset i fackboksklassen för Gutenberggalaxens nova . Nina Burton har gett ut flera faktafyllda essäböcker, egna lyriksamlingar och även tolkat andra diktare. Hon är ledamot av Samfundet De Nio och Kungliga Vetenskapsakademien och har fått flera litterära priser, senast Övralidspriset. I sitt Sommar talar Nina Burton om sina upptäcktsresor, både nära och långt borta. - Det är så mycket i livet som hör ihop, ungefär som en närgången mygga och solen femton miljoner mil bort. Fågelungar som äter myggor kan till exempel bli starka nog att flyga till andra sidan jorden, så det lilla och det stora har samband. Om Nina Burton: Poet, författare, essäist, 74 år. Född och bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 1995. Producent: Jon Jordås. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad […]

Paul Milgrom och Robert Wilson delar på Sveriges Riksbanks pris i Ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne - för sitt arbete om hur auktioner kan användas i våra ekonomiska transaktioner. På plats på Kungliga Vetenskapsakademien sänder Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ekots Ekonomikommentator Kristian Åström. Tillsammans med Tore Ellingsen, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm benar de ut vilken roll auktioner har idag. Programledare Camilla Widebeck Kristian Åström Producent Peter Normark

Årets Nobelpris i fysik går till beskrivningen av svarta hål och upptäckten av ett massivt objekt i Vintergatans mitt. Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Roger Penrose får Nobelpriset i fysik för att ha lyckats knyta samman beskrivningen av svarta hål med Einsteins relativitetsteori. Andra hälften av priset går till Reinhard Genzel och Andrea Ghez som upptäckt ett supermassivt objekt i mitten av Vintergatan. Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I detta avsnitt beger vi oss till 1770-talets Sverige. Konungen, Gustav III, har utlyst en tävling för artilleriuppfinningar. Inför juryn i Kungliga Vetenskapsakademien kommer en okänd kvinna från Stockholmsborgerskap att ställa sig. Hon heter Maria Christina Bruhn. Detta är berättelsen om det stora kanondebaclet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är Karl Grandin och Eva Hemmungs Wirtén. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken "Making Marie Curie" (2015). Avsnittet publicerades första gången i december 2019.

En skulptur av Carl von Linné gjordes av Frithiof Kjellberg i slutet av 1885. Beställare var Kungliga Vetenskapsakademien. Tänkt placering var först vid Friends Arena i Stockholm men skulpturen avtäcktes i Humlegården runt Stockholms innerstad. 50 dagar senare vandaliserades skulpturen då von Linné blivit delägare i Malmö FF-konkurrenten Hammarby IF Fotboll.

Vad är aktuellt inom kemi idag? Och vilken betydelse har Marie Curie för kemin i vår samtid? Christina Moberg, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan, gästar podden för att diskutera brett om kemi som vetenskap och framförallt om den legendariska vetenskapskvinnan Marie Curie och hennes liv.

Professor i global miljövetenskap, forskare, föreläsare, 54 år. Född i Finspång, uppvuxen i Brasilien, Italien och Karlskrona, bosatt på Rindö. Sommarvärd 2015 och Vintervärd 2015. Johan Rockström menar att 2020 är ett sanningens år för klimatet. Det handlar om mina och dina barns och deras barns framtid.      Allt över två graders uppvärmning är sannolikt att betrakta som permanent skada för våra möjligheter på jorden. Och just nu rör vi oss längs en väg som tar oss till mellan 3-4 grader om 80 år, säger Johan Rockström. Han menar att planeten befinner sig i ett akutläge. Ska vi ha en chans att klara det här måste de globala utsläppen böja i år, och sedan halveras till 2030, för att sedan halveras igen till 2040 och sedan nå noll 2050. Rockström pekar på att vi nu ser de första offren för den globala uppvärmningen: Arktis som kommer att vara ett öppet hav på sommaren om 30 år vilket påverkar vädret i Norden. Glaciärerna på Västantarktis där flera kan ha korsat en tröskel som innebär att de ofrånkomligen glider ut i havet med global havsytehöjning som följd. Och de tropiska korallreven, där hälften av stora Barriärrevet i Australien redan är förlorat, vilket påverkar fisk och inkomster för ett par hundra miljoner människor. Fönstret för att undvika de stora katastroferna är fortfarande öppet, men bara på glänt Därav ett planetärt nödläge, säger Johan Rockström. Om Johan Rockström Leder ett av världens främsta klimatforskningsinstitut, Potsdaminstitutet i Tyskland. Menar att läget för miljön är akut men tycker inte att man ska känna klimatångest. Global miljöforskare som flitigt debatterar miljö- och klimatfrågor. Har utnämnts till miljömäktigast i Sverige två år i rad. Varit chef både för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Skrivit flera böcker och mängder med akademiska publikationer. Jag välkomnar alla som lyssnar - till Sanningens år 2020. Fem år efter att vi i Paris lovade att lösa klimatkrisen och antog FNs Agenda 2030, rör vi oss fortfarande längs katastrofens väg. Nu har vi nått året då världen måste öka takten, vilket går för lösningarna finns där. Det blir en vetenskaplig resa där jag också biktar mig, utlyser planetärt nödläge och uppmuntrar till revolution. Producent: John Swartling

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken ”Making Marie Curie” (2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. Programledare Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle. Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. Programledare Lena Nordlund Lars Broström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag. Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. Programledare Camilla Widebeck Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I det hundrafyrtioåttonde avsnittet av podden fortsätter vårt social fobi-tema, nu med Tomas Furmark. Det här är del ett av fyra av den här intervjun med Tomas, som är psykolog och professor i psykologi. Han har forskat på social fobi i två decennier och anses vara en av Sveriges främsta experter på social fobi. Redan 2003 fick han "Priset till yngre forskare i psykologi" av Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien.Förutom forskningen har Tomas skrivit den bästsäljande boken i ämnet som heter "Social fobi: effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi", tillsammans med psykologerna Annelie Holmström, Elisabeth Sparthan, Per Carlbring och Gerhard Andersson. I denna första delen av intervjun pratar vi om varför Tomas tycker social fobi är så intressant, han berättar även hur vanligt social fobi är, hur social fobi hänger ihop med ens personlighet och vad skillnaden mellan generaliserad social fobi och specifik social fobi är. I nästa avsnitt av intervjun berättar Tomas bland annat varför folks bild av vilka som drabbas av social fobi är felaktig, vilka olika svårighetsgrader som finns och varför man får social fobi. Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter där han heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I år inviterte Morgenbladet og Norsk litteraturfestival på Lillehammer til kåring av Skandinavias fremste sakprosabøker. Sammen med Aftonbladet, Weekendavisen og Broen.xyz presenterte en skandinavsk jury de beste og viktigste sakprosabøkene etter år 2000. Biblioteket ønsker å gjøre disse perlene tilgjengelige for flere, og gjennom en arrangementsserie har vi invitert fem forfattere fra kåringen, som også er beryktet for å være glimrende formidlere. Først ut er den svenske poeten og essayisten Nina Burton. Fra juryens begrunnelse om Burtons bok "Den nya kvinnostaden. Pionjärer och glömda kvinnor under tvåtusen år": "Hvor tok de kvinnelige astronomene og oppdagerne veien? Hvorfor finnes ingen kvinnelige genier? Fordi den felles hukommelsen har bestemt seg for å glemme dem. Med hellig vrede og poetisk presisjon blottlegger Nina Burton et globalt mønster og beriker slik både kulturens historie og dens fremtid." Nina Burton er medlem av Samfundet De Nio og medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Hennes forfatterskap har blant annet omhandlet grenselandet mellom naturvitenskap og humaniora, og essayboken "Den nya kvinnostaden" ble i 2005 nominert til Augustpriset. Denne podcasten er et opptak av hennes foredrag på Bergen bibliotek i desember 2018.

Kärnfysikern Lise Meitner förklarade hur atomer klyvs när uran bestrålas med neutroner. Men när upptäckten Nobelprisbelönades på hösten 1945 blev Meitner utan pris. Hur kunde det bli så? Lise Meitner startade i mitten på 1930-talet ett forskningsprojekt i Berlin som gick ut på att bestråla uran med neutroner. Ett par år senare tvingades Meitner i exil i Sverige, men i Berlin fortsatte hennes kollega, Otto Hahn, forskningen. Lise Meitner fick då ett brev från Otto Hahn där han berättade att barium, ett grundämne lättare än uran, oväntat skapats när han bestrålat uran med neutroner. Lise Meitner räknade ut att det handlade om att atomen klyvts, något som ingen forskare dittills trodde var möjligt. 1945 belönades upptäckten med Nobelpriset i kemi. Men priset gick till Otto Hahn ensam. I programmet hörs: Ruth Lewin Sime, professor och författare i Sacramento USA, Anders Barany, nobelprishistorisk expert, Kalle Grandin, föreståndare för Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Utanför Arlanda öppnas världens första elväg där en bil kan ladda batteriet under körning. Och så om Svenska Akademiens behov av modernisering och om feministisk språkaktivism. En elektrisk skena i vägbanan som liknar ett spårvagnsspår är det världsunika med den 2 kilometer långa sträckan på allmän väg utanför Arlanda som nu ska börja testköras av en lastbil. Vad kan den här tekniken göra för nytta på vägen mot fossilfria transporter? Veckomagasinet synar också skillnaden mellan Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien, som genomgick en modernisering för ett halvsekel sedan. Vi hör om hur ord som "mansplaining" och "manspreading" används för att förändra patriarkala strukturer, och om svenska fjällrävar som blir mindre inavlade när de får blå färg från Norge.

Den här veckan träffar jag Lena Claesson-Welsh, Professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet. Hon blev utsedd till Årets cancerforskare tidigare i år för sina framgångsrika studier om blodkärl och hur cancertumörers blodkärl kan regleras. Lena är också, sedan flera år tillbaka, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Vi kommer förstås att prata om hennes karriär som forskare där hon bland annat har en stor internationell erfarenhet. Jag passar på att få veta mer om hur forskning egentligen går till - stämmer det som Lena säger, att vara forskare är att vara en professionell problemlösare? En annan fråga som engagerar oss båda är förstås hur den akademiska världen ser ut gällande jämställdhet och vad man gör för att få in fler kvinnor i forskningsvärlden. Häng med och lyssna!   Kontakt: eva@womenforleaders.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Möt en av Sveriges främsta forskare inom solenergi, professor Olle Inganäs vid Linköpings Universitet. Det handlar om ny och revolutionerande forskning om bland annat organiska solmoduler och vedbatterier. Olle Inganäs leder forskningen i biomolekylär och organisk elektronik vid Linköpings Universitet. Sedan 2006 är han medlem i Kungliga Vetenskapsakademien och är ordförande i Nobelkommittén för priset i fysik. Förutom sin doktorsexamen i tillämpad fysik har han fördjupat sig i ekonomi och filosofi.  Form Symposium är en podcast och ett kunskapsforum där experter från olika världar möts för att besvara frågan om hur arkitekter och designer ska bygga framtidens hållbara livsmiljöer. Specialister från forskning, konst, design, arkitektur och filosofi medverkar. Form Symposium produceras av design- och arkitekturtidskriften Form och är ett samarbete med forskningsstiftelsen Arkus.  Programledare och redaktör: Emilia Engblad Musik: Adele Kosman http://www.formmagazine.comhttp://www.formmagazine.com/form-symposium/ http://www.arkus.se  

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 

Fysiker I sitt Sommarprogram berättade fysikprofessor emeritus Anders Bárány om spelet bakom Nobelpriset. Numera får forskare tillgång till protokoll och liknande som är minst 50 år gamla. Báránys farfar Robert fick Nobelpriset mitt under första världskriget för att han upptäckt hur balanssinnet fungerar. Bárány själv var återhållen om hur det går till med Nobelpriset nuförtiden. Han är nämligen själv med och utser Nobelpristagare i Fysik. - Några av er kanske hoppas att jag ska berätta vad som händer bakom den låsta fysik- och kemidörren på Vetenskapsakademin, sa han för att i nästa mening säga att han hellre fokuserade på hur det gick till när hans farfar fick medicinpriset. Men han avslöjade ändå en del: - Det finns nästan alltid ett moment där man har ett antal mycket bra kandidater och måste välja bland dem. Det är i det läget som alla möjliga faktorer kan spela in, tycke och smak, vänskap och fiendskap.  Om Anders Bárány Sitter i Kungliga Vetenskapsakademien och tillhör den skara som utser Nobelpristagare i fysik och kemi. Doktorerade i teoretisk fysik i Uppsala 1973. Arbetade på Forskningsinstitutet för atomfysik (senare Manne Siegbahninstitutet för fysik). Har varit vice museichef vid Nobelmuseet. Formulerade sig, för att tillhöra akademien, ovanligt frispråkigt kring förra årets pristagare. Farfar kom från Österrike och fick Nobelpris i medicin. Dottern Sigrid Bárány har vunnit Sveriges mästerkock. - Mitt Sommarprogram kommer att handla om när farfar Robert för hundra år sedan gick ut i första världskriget, blev rysk krigsfånge och fick Nobelpris. Men det kommer också att handla om mitt eget liv och speciellt om den musik som fortfarande får håret att resa sig på mitt huvud. Producent: Agneta Ekberg

Tankar och tänkande är temat som Kerstin Wixe med gäster tar sig an under långfredagens morgon. Vad är kreativitet? Vad händer när en tanke är fel i ett sammanhang men rätt i ett annat? Hur hänger kroppen och tänkandet ihop? Hur är det att tänka på tvärs mot alla andra? Våra gäster i långfredagsstudion: Karin Mamma Andersson,  en av Sveriges idag största konstnärer som fått internationell framgång och finns representerad på många stora konstmuséer världen runt. Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, är också känd för sitt intresse för livsåskådningsfrågor.   Jakob Isaksson, kung fu- utövare som lämnade en internationell karriär som dansare för att i stället ägna sig åt hälsa, träning och personlig utveckling och som nyligen tillbringat tre år med studier i Kina.   Astrid Johansson som protesterade mot en sexistisk väggmålning på sin högstadieskola i Luleå och satte igång en debatt som gav eko över hela landet. Hör också Suzanne Berdino som tränar djur om hur det har påverkat hennes sätt att tänka. Var med när ett gäng gymnasieungdomar i Luleå träffas och filosoferar regelbundet en gång i veckan. Hör författaren Arkan Asaad  om hur han hittat sitt eget sätt att tänka. Och sist men inte minst reder folklivsfanatiker Job Andersson, känd bland annat från P3-programmet Mammas nya kille ut hur tänkandet uppstod och vilka konsekvenser det fått. Maila oss gärna - före, under eller efter programmet: langfredag@sverigesradio.se Om vi hinner tar vi med din tanke eller fråga i samtalet. Producent: Ragnhild Herminge

Ljudupptagning av Richard Dawkins från seminariet Verklighetens Magi – en kväll i upplysningens anda. Seminariet arrangerades av Fri Tanke Förlag i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien den 5 september på Rival i Stockholm. Richard Dawkins introduceras av Christer Sturmark.

AstraZeneca lägger ned sin forskning i Södertälje som varit inriktad på sjukdomar som Alzheimers, stroke och Parkinsson. Men vad betyder det för övriga medicinsk forskning i Sverige? Lena Claesson-Welsh, prof i biokemi och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA:s medicinska grupp, Mats Ulfvendahl, huvudsekreterare i medicin vid Vetenskapsrådet och prof Torsten Gordh, verksamhetschef för smärtcentrum i Uppsala. "Äkta människor" är SVT:s serie där människor lever sida vid sida med androider, det vill säga robotar byggda för att exakt likna människor ända in på skinnet. I serien kallas de för hubotar, och har blivit kommersialiserade människomaskiner med usb-uttag i nacken. Men hur nära är serien verkligheten? Frilansjournalist Niklas Zachrisson berättar mer om dagens robotforskning. Hjärnan hos drogmissbrukare avviker i utseende och struktur om man jämför med hur människohjärnor i allmänhet ser ut, men missbrukarens hjärna fungerar också annorlunda. Forskarna har inte vetat om förändringarna beror på drogmissbruket, eller om hjärnan faktiskt var avvikande redan innan personen blev beroende av droger. Reporter Gustaf Klarin.