Podcasts about filipinerna

Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spansk och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris infall sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes en vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framföra allt handlade det om hur den överlägsna amerikansk flottan snabbt besegrade den spansk flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde intag Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America's emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.Bild: Spanskt infanteri på Filipinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Japans riktiga inträde i andra världskriget skedde på två fronter. Dels hade man sedan 1930-talets mitt expanderat på det kinesiska fastlandet på bekostnad av Kina. Sedan 1941 engagerade man sig även mot Indokina, Thailand, Singapore och det som idag kallas för Indonesien.Attacken skedde på bred front och den ursprungliga planen handlade i stort sett om att dels ta Singapore, slå ut Pearl Harbor och säkra de oljefält som fanns i holländsk och amerikansk ägo (det som idag ingår i Indonesien och Filipinerna). En viktig del var också att strypa inflödet av materiell till de kinesiska nationalisterna (Chiang Kai-check) som kom från Frankrike och Storbritannien.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar programledarna Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet samt idéhistoriker Peter Bennesved vid Försvarets forskningsanstalt.Men hur kunde det gå så lätt för japanerna? De brittiska styrkorna på Singapore var knappast helt utan relevans. Möjligheterna att genomföra en framgångsrik attack mot Stillahavsländerna berodde på omständigheterna i Europa. Indokina (det som idag heter Vietnam) var fortfarande en Fransk koloni. Men efter det att Frankrike föll i tyskarnas händer och Vichy-regeringen instiftades blev de franska styresmännen i Indokina tvungna att ge efter för japanska krav i juli 1941. Med hänvisning till Frankrikes stöd till nationalisterna i Kina via Indokina, ockuperades hamnar och flygfält i Indokina och japan tog kontroll över landets gränser.Genom att japan nu hade full kontroll över franska Indokina sattes britternas försvarsplaner för Singapore, Australien och Nya Zeeland på ända. Eftersom Frankrike också föll hemma i Europa blev det inte heller möjligt att lämna Medelhavet åt den franska flottan, utan britterna var tvungna att stanna kvar. Detta gav japanerna en ödesdiger fördel i det att deras marin och luftstyrkor helt och hållet fick dominera området. Allt var nu upplagt för japanerna. Singapores fall blev känt som en av de tyngsta förlusterna för Churchill, men frågor kvarstår kring i vilken utsträckning detta hade kunnat förhindras, och många är de som beskyllt den brittiska befälhavaren i Malaysia, Percival, för att ha gett upp för lätt.Bild: Trupper från Suffolk regemente överlämnar sig till japanskt infanteri i Singapore 31 januari 1942. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 15:00

Japans riktiga inträde i andra världskriget skedde på två fronter. Dels hade man sedan 1930-talets mitt expanderat på det kinesiska fastlandet på bekostnad av Kina. Sedan 1941 engagerade man sig även mot Indokina, Thailand, Singapore och det som idag kallas för Indonesien.Attacken skedde på bredfront och den ursprungliga planen handlade i stort sett om att dels ta Singapore, slå ut Pearl Harbor och säkra de oljefält som fanns i holländsk och amerikansk ägo (det som idag ingår i Indonesien och Filipinerna). En viktig del var också att strypa inflödet av materiell till de kinesiska nationalisterna (Chiang Kai-check) som kom från Frankrike och Storbritannien.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar programledarna Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet samt idéhistoriker Peter Bennesved vid Försvarets forskningsanstalt.Men hur kunde det gå så lätt för japanerna? De brittiska styrkorna på Singapore var knappast helt utan relevans. Möjligheterna att genomföra en framgångsrik attack mot Stillahavsländerna berodde på omständigheterna i Europa. Indokina (det som idag heter Vietnam) var fortfarande en Fransk koloni. Men efter det att Frankrike föll i tyskarnas händer och Vichy-regeringen instiftades blev de franska styresmännen i Indokina tvungna att ge efter för japanska krav i juli 1941. Med hänvisning till Frankrikes stöd till nationalisterna i kina via Indokina, ockuperades hamnar och flygfält i Indokina och japan tog kontroll över landets gränser.Genom att japan nu hade full kontroll över franska Indokina sattes britternas försvarsplaner för Singapore, Australien och Nya Zeeland på ända. Eftersom Frankrike också föll hemma i Europa blev det inte heller möjligt att lämna medelhavet åt den franska flottan, utan britterna var tvungna att stanna kvar. Detta gav japanerna en ödesdiger fördel i det att deras marin och luftstyrkor helt och hållet fick dominera området. Allt var nu upplagt för japanerna. Singapores fall blev känt som en av de tyngsta förlusterna för Churchill, men frågor kvarstår kring i vilken utsträckning detta hade kunnat förhindras, och många är de som beskyllt den brittiska befälhavaren i Malaysia, Percival, för att ha gett upp för lätt.Bild: Trupper från Suffolk regemente överlämnar sig till japanskt infanteri i Singapore 31 januari 1942. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt av Kampsportskanalen Podcast pratar vi om följande:Att VM-mästarna i amatörboxning numera ska vinna 100 000 dollar. Den nya MMA-ligan som ska revolutionera bort UFC ifrån världstoppen. Att Manny Pacquaio vill bli president i Filipinerna. Det fantastiska i att Otto Wallin ska möta Dillian Whyte. Anthony Smiths ärliga seger mot Ryan Spann under helgens UFC. Philips kommentatorsdebut. Våra förhandstankar inför helgens Superior Challenge. UFC 266, där Nick Diaz återkomst får ses som höjdpunkten på förhand. Vi snackar upp årets match. Anthony Joshua vs. Oleksandr Usyk som går om tungviktstitlarna i London på lördag. Ni hittar podden här uppe i spelaren men även på bland annat Spotify, Podbean och Itunes.Följ oss på Instagram, Twitter och Facebook! Get on the email list at kampsportskanalen.substack.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om ett kostsamt krig i Filipinerna, relationen med Kuba, Plattillägget, USA som kolonialmakt, Puerto Rico, ”bara låna” Guantanamo Bay, en öppen dörr till Kina, Joint Chiefs of Staff och New England IPA. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om spansk-amerikanska kriget, imperialism, Alfred Mahans, annektering av Samoa och Hawaii, explosionen av skeppet Maine, den gula pressen, uppror på Kuba, Teddy Roosevelt och Rough Riders, erövringen av Filipinerna och ESB. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Peter kom in som tredje delägare i e-handelsföretaget Nelly. Han var med och byggde upp bolaget från att det var ett renodlat underklädesföretag till att de blev ett av Sveriges mest omskrivna modeföretag för unga kvinnor. Idag bor Peter Eriksson på Filipinerna där han driver ett callcenter, Online Factory Asia, som nu har över 100 anställda. Medgrundare till Nelly Peter Eriksson kände sedan tidigare Jarno Vanhatapio som grundade Nelly (Jarno driver idag NA-KD). Han kom in i bolaget för sin e-handelskompetens och för hans stora nätverk av potentiella investerare i Boråstrakten. I intervjun berättar han om hur det hela började och hur de gjorde för att dra igång bolaget. Nelly köptes tidigt upp av tidigare Cdon Group, idag Qliro. Vid tillfället var de endast 10 anställda men växte med det utökade kapitalet som Qliro tillförde i ett rasande tempo. Trots uppköpet valde Peter Eriksson att vara kvar i bolaget där han under lång tid hade titeln ”operations manager”. 2013 köptes de sista aktierna upp av Qliro och Peter valde att lämna Nelly.  Callcenter i Asien Med Peter Erikssons företag, Online Factory Asia, har han lyckats bygga upp ännu ett storföretag. Företaget är ett callcenter som hjälper främst Skandinaviska bolag med kundservice och enklare administrativa sysslor såsom att hitta influensers mm. Bolaget har idag över 100 anställda och de har personal som hanterar dialoger både på engelska och svenska. En podd av E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel och digitala tjänster: https://www.ecommercerecruit.se  

Avsnitt 79. Egentligen drömde Gabriella om att bli läkare men utbildningen var för dyr. Att studera till sjuksköterska kostade "bara" Gabriella 5000 SEK / termin. Efter 4 års studier valde Gabriella ett jobb på ett callcenter då sjuksköterskejobb var svårt att få och lönen var låg. Då Gabriella drömde om att få jobba utomlands fick hon börja med att volontärarbeta och betala sjukhuset pengar för att hon skulle få ”jobba där”. Vill du veta mer om sjuksköterskejobbet på Filipinerna och hennes dröm om att jobba utomlands missa inte veckans avsnitt. #avsnitt79 #Bacolod #filipinerna #sverige #callcenter #sjuksköterskeutbildning #olikheter #privat #volontärarbete #barnavdelning #ojämnställt #robinhood #regionkalmarlän Musik: https://www.bensound.com Funny song

Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv. 20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som växtförädlare på Bangladesh risforskningsinstitut BRRI nu har tagit fram. Inom kort väntas besked om det ska bli tillåtet att odla det gyllene riset i Bangladesh. I programmet hörs Abdul Kader, forskningsledare på Bangladesh risforskningsinstitut, Russell Reinke, på Internationella risforskningsinstitutet i Filipinerna, Donald McKenzie, på USA-baserade Danforth plant science center, Mostafiizur Rahman, jordbrukare, Anisur Rahman, jordbrukare, Abul Kalam, jordbrukare, Ansar Ali, chef för Bangladesh risforskningsinstitut. Programledare Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

LÄKARE. Trots hans frus bestämda ord och dotterns vädjan om att han inte skulle resa, så åkte katastrofläkaren Johan von Schreeb till Sierra Leone för att försöka stoppa ebolautbrottet. I sitt Sommarprat försöker han ge svar på frågan han ställer sig: Hur kunde en feg krake som jag hamna här? I programmet berättar han om provtagningar han gör för att försöka stoppa spridningen av ebola i Sierra Leone, ett återupplivningsförsök av ett par små tvillingar på Haiti och om dagarna efter att en monstertyfon dragit fram över Filipinerna. Men framförallt berättar han om hur han som föddes feg, inte vågade klättra i träd eller hoppa från hopptorn kunde bli den man som startade svenska Läkare Utan Gränser. Han hyllar också Hans Rosling som var en av nyckelpersonerna i hans liv, och som bidrog till att stoppa Ebolaepidemien: Inom några dagar har han lagt allt arbete åt sidan för att mobilisera internationell hjälp. Han bombarderar mig med frågor på SMS Har möte med Bill Gates om fem minuter, maila omedelbart vad ni behöver. Och i konsekvensens namn löper han linan ut när han några veckor senare landar i grannlandet Liberia för att bistå hälsoministern att kartlägga ebolas framfart. Om Johan von Schreeb Kirurg som grundade den svenska sektionen av Läkare Utan Gränser och har skrivit boken Katastrofdoktorn: en berättelse från fältet. Har 25 års erfarenhet som läkare i krisdrabbade områden i världen: runt Mosul, i Sierra Leone under ebolautbrottet, på Haiti efter jordbävningen och i Rwanda efter folkmordet. Leder Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och är regelbundet bröstkirurg på Södersjukhuset. Utsågs till Årets svensk 2014. Medverkar regelbundet i radioprogrammet Tankar för dagen. Driver konstgalleri, seglar ranka katamaraner och har oanad talang som dj. Producent: Emelie Rosenqvist

I veckans avsnitt berättar Petra om en resa till Kina där hon blev lurad att äta groda och när hon var wedding crasher i Filipinerna. Linn känner sig understimulerad och pratar om att köpa sig kvalitetstid och om skräcken om att skaffa barn. Vad finns det egentligen för fördelar med att flytta ihop? Varför betalar Petra en sjukt hög elkostnad? Vi får höra om en första dejt som ledde till ett flygplan och att det släpps ner nakna människor i skogen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fia Gulliksson reser tvärs över Storsjön till Böle i Jämtland där Maria Louisa Parian Hallqvist dukar upp en läcker sommarbuffé som inga barn ska kunna motstå att äta, och helst ska vara med och laga Maria använder sig i sitt arbete av Saperémetoden - ett pedagogiskt verktyg för att öva upp barns sensoriska förmåga och samtidigt utveckla sina ordförråd. Saperémetoden handlar om att barn ska använda alla sina sinnen när de tar sig an och smakar på maten - att våga och vilja smaka.    Maria Louisa Parian Hallqvist kommer ursprungligen från Filipinerna, och hennes föräldrar har sina rötter i Spanien. Hon är utbildad kock och har en fil kand. i pedagogik. Maria har tagit med sig en stor del av sina tidigare kulturers matlagning till byskolan i Böle med 120 elever. Tillsammans med sin kollega lagar hon all mat från grunden i köket, bakar allt bröd och samtalar med eleverna om maten. Skolrestaurangen är dessutom öppen för allmänheten och många boende i närheten äter sin lunch bland eleverna eller köper med sig matlådor hem till middagen. Dagens Meny blir en bågnande buffé med Sotanghon (Filippinsk kycklingrätt med glasnudlar), panerad lax med räksås, ostgratinerad potatis, banan- och jordgubbssmoothie, minimuffins med gräddfrosting och melondryck till. Gott och nyttigt för alla sinnen och åldrar när det ska dukas fram till festligheter en härlig sommardag…

Kina är på väg att ta ledningen kring att kartlägga alla proteiner vi har i kroppen och kineserna ökar sin forskningsbudget med 20 procent årligen. Nu ligger de på plats nummer två i antalet publicerade vetenskapliga artiklar. Vad gäller kvalitén ligger Kina dock på omkring plats 13, men inom vissa ämnesområden som materialvetenskap är de extremt starka. Det berättar Annika Östman som är på väg till Kina som en del i Vetenskapsradions satsning på "De nya forskningsländerna" Professorn i mikrobiologi Mathias Uhlén på KTH i Stockholm säger att han varje gång han kommer till Kina blir lika inspirerad som när han besöker topp-universiteten Stanford eller Harvard i USA, och han tror att det bara dröjer några år innan de är bland topp tre även kvalitetsmässigt. I söndags åkte regissören till storfilmen Titanic, James Cameron, ner till botten av jordklotets djupaste hav, Marianergraven, öster om Filipinerna. Det är första gången sedan 1960-talet som en människa åker ner dit. James Camerons andra storfilm, Avatar, utspelar sig i rymden och det finns forskningsmässiga samband mellan djupa hav och förutsättningar för liv på andra planeter. På Stockholms universitet finns sedan i höstas ett astrobiologiskt centrum där man förenar bland annat marin geokemi och astronomi. Nils Holm, professor i marin geokemi, intervjuas av Hanna Westerlund. De marina däggdjuren, valar och sälar, ökar i världen. Det kan leda till ökad konkurrens med fisket. För hundra år sedan fanns gott om gråsäl i Östersjön, men på grund av hård jakt och miljögifter minskade gråsälen kraftigt. På 70-talet fanns inte många gråsälar kvar. Sedan dess har de återhämtat sig och nu finns det runt 30.000 gråsälar i Östersjön och sälarna äter lokalt ungefär lika mycket torsk, sik, lax, öring och ål som yrkesfiskarna fångar. Det visar biologen Karl Lundström i sin doktorsavhandling på Göteborgs universitet. I veckans vetenskapsnyheter berättade vi om Linköpingsforskare som försöker göra ett batteri av trä. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén förklarar varför vi valde att publicera just den nyheten i den strida ström av ny batteriforskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Frankrike vill stärka sin nationella identitet med trikolor och rättighetsdeklarationer från revolutionen - men vad är de svenska nationalsymbolerna? Tysk-Sonja förklarar för oss! /// Och My way är den karaokelåt som orsakar flestagressioner på Filipinerna - vi sammankallar religionen, konsten och vetenskapen för att förstå - varför?