Podcasts about huvuddelen

Efter lite vanligt rimligt uppsnack om städ-queer och upprabblande av filmtitlar följer ett kort nyhets-”svep” där vi bara pratar om Hizbollahs svar. Huvuddelen av avsnittet handlar sedan om Hadithamassakern, den cover-up som USA genomförde, och hur de amerikanska soldater som utförde massakern helt friades från straff. Massakern har aktualiserats av att fotomaterial från den amerikanska […]

Vi kickar igång veckan med ett avsnitt med ett riktigt microcap-case i form av Flowscape (00:48:29). Ett litet bolag med en SaaS-lösning för kontor och det hybrida arbetssättet. Innan det släpar vi upp farten med lite Freetrailer $FREETR (00:10:55), som har släppt kvartalsrapport och fått ett fint nytt avtal på den tyska marknaden. Därefter kör Erik lite iGaming med lite nuggets och sedan fokus på Latinamerikanska marknaden (00:22:29). Här bidrar Markus mest med sitt utseende och nyfunna mustasch. Huvuddelen av avsnittet blir som sagt ett gött litet case i form av Flowscape $FLOWS. Flowscape digitaliserar kontor för bättre miljö för de anställda men besparar även ledningen på kontorsytor och därigenom hyra. 2-2,5x ARR, kostnadskontroll och kanske snart lite lönsamhet också. I Veckans Volley tackar Markus för stödet och Erik är taggad på att fira Gäddan i centralorten Göta. Skriv gärna till oss på: gotttjotomaktier@gmail.comTwitter/X: @GottTjotAktier, @MarkusGedda och @aktiehesten.-(00:04:02) - Nyheter(00:10:55) - Freetrailer(00:22:29) - iGaming-svep(00:28:28) - Latinamerika(00:48:29) - Flowscape (00:58:53) - Produkten (01:11:35) - Konkurrenter (01:15:33) - Affärsmodell (01:21:23) - Geografisk intäktsfördelning (01:25:19) - Målsättning (01:28:39) - Siffror (01:38:27) - Risker(01:44:18) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi inleder med en uppdatering om situationen i Gaza och pratar framförallt om vad som kan legat bakom explosionen på al-Ahli al-Arab-sjukhuset. Huvuddelen av avsnittet är en samtal mellan Martin och Henrik Bromander, om den nya boken ”Ljuset i Rojava: min tid som frivillig i YPG” som Henrik har skrivit tillsammans med den Rojava-frivillige Anton […]

De koloniala projekten i Sverige och utomlands har fått tydliga konturer när de förtrycktas röster kommit till ytan. Nu är det upp till oss att ta del av dem, konstaterar Elin Grelsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2023.Till slut blev det äntligen klart att det skulle avtäckas en ny minnessten på Katarina Kyrkogård i Stockholm. Datumet som bestämdes var den 9 oktober 2023. Stenen tillhör Gustav Badin, med ursprungsnamnet Kwasi. Han föddes omkring år 1750, sannolikt på en av de danska kolonierna i Västindien där hans föräldrar var slavar från Afrika. Vid tio års ålder skeppades han till Sverige och skänktes som en present till drottning Lovisa Ulrika. Han uppfostrades vid Drottningholms slott och arbetade sedan som hovtjänare under hela sin livstid. Han sägs vara begravd på Katarina kyrkogård, men hade tidigare saknat både gravplats och minnessten. Efter att frågan länge drivits av bland andra Afrosvenskarnas riksförbund blev det slutligen av.9 oktober är ett datum valt med omsorg. Det är samma dag som den sista slaven i svensk ägo frigavs på den svenska kolonin S:t Barthélemy år 1847. En koloni som, trots att den var en del av den svenska staten under decennier, ägnats lite uppmärksamhet i den svenska historieskrivningen. Huvuddelen av öns arkivhandlingar finns inte i Sverige, utan blev kvar i huvustaden Gustavia fram till 1930-talet då de transporterades till Guadeloupe och därefter vidare till Aix-en-Provence. Där låg de hundratusentals arkivsidorna från den svenska kolonialtiden i stort sett oanvända fram till 2010-talet.En av dem som då började ägna arkiven uppmärksamhet är historikern Fredrik Thomasson, som särskilt studerat tillvaron på den svenska kolonin utifrån den svarta befolkningen. Det gäller inte minst livsvillkoren för de 300 slavar, som under den period då ön var i svensk ägo ökade till 2500. I handlingarna uppenbarar sig ett osäkert rättssystem, där visst våld mot slavar tillåts och vad som räknas som ”övervåld” är godtyckligt och inte nödvändigtvis inbegriper dödligt våld eller tortyr. Lika godtyckliga är bestraffningarna mot de slavar som exempelvis försvarar sig mot våldet från vita.Men viktigaste av allt är hur Thomasson tydliggör att slavekonomin och våldet var institutionaliserat och sanktionerat av den svenska staten.Behandlingen av, och ointresset för, de mest konkreta spåren från den svenska slavkolonin i Västindien är kanske också signifikant för den koloniala glömska som initiativtagarna bakom Gustav Badins minnessten ville råda bot på. Ett liknande minnesarbete pågår på många håll i den svenska kulturen. I Ann-Helén Laestadius roman ”Straff” skildras en nomadskola på 1950-talet där husmor Rita Olsson styr med tyranniska medel. Här lever små barn på internat långt från sina föräldrar, med bestraffningar och våld från husmor för den som slinter med tungan och talar sitt modersmål samiska i stället för den svenska som de sällan behärskar. Parallellt får vi följa några av barnen trettio år senare, när de vuxit upp och på olika sätt hanterar minnena från skoltiden. Romanen visar både nomadskolans tvångsassimilerande funktion, de spår skolorna har satt i de barn som tvingades vistas där samt den tystnad och skam som omgärdar minnena.Trots att boken är en roman, är verkligheten den skildrar inte påhittad. Och den är bara en av flera uppmärksammade skildringar – fiktiva som dokumentära – av den svenska kolonialismen i Sápmi som började utkomma i Sverige i 2020-talets början. I Elin Anna Labbas bok ”Herrarna satte oss hit” är det tvångsförflyttningarna av samer som står i centrum och i Mats Jonssons grafiska roman ”När vi var samer” är det författarens eget, skogssamiska ursprung. Gemensamt för de tre böckerna är hur de synliggör kolonialmaktens rasbiologiska syn på vem som var riktig same och hur ett samiskt liv skulle levas. Endast renägande samers barn sattes i nomadskola eftersom det var de som var ”riktiga samer”, de skogsägande samerna fråntogs all mark och raderades ur historieskrivningen och tvångsförflyttningarna skedde utifrån en föreställning om hur samer skulle röra sig utan att störa nationalstaternas gränser.Precis som i Thomassons bok om S:t Barthélemy framträder i de samiska skildringarna ett Sverige som kolonialmakt utifrån de förtrycktas blick. Det är en obekväm blick för den svenska självbilden. Fredrik Thomasson reflekterar över påståendet att S:t Barthélemy inte kan sägas vara en riktig svensk koloni, eftersom svenskar endast utgjorde en liten del av öns befolkning. Han visar dock att nationsanknytningen var tydlig då tjänstemännen kom från Sverige, lagarna undertecknades härifrån och de svenska myndigheterna var väl informerade om vad som skedde i kolonin. Sveriges mål med att skaffa sig en karibisk koloni var densamma som för andra europeiska stater: att förbättra sin ekonomi och delta i expansionen i andra världsdelar. Det fanns också långt gångna planer och ambitioner om att delta i plantageekonomin och erhålla ytterligare kolonier, försök som pågick in på 1800-talet. 1813 tilldelades Sverige Guadeloupe av Storbritannien, men redan 1814 återgick den i fransk ägo efter freden i Paris.Det var med andra ord praktiska omständigheter och inte en frånvaro av ambitioner som gjorde att Sverige aldrig blev en större kolonialmakt. Thomasson kallar det för en ”dubbel glömska”: både en minnesförlust gällande den svenska statens missgärningar och en bristande insikt om dess koloniala sinnelag. Det är föreställningar som fanns i Sverige och de lever också kvar än idag. I en essä resonerar författaren Elin Anna Labba kring begreppet ”sameby”. På sydsamiska säger man sïjte, ett ord som betyder hem, sammanslutning eller samisk bygd. Sïjte är den gamla organisationen som Sápmi själv skapade. När svenska staten organiserade om utifrån sina begrepp och kartor blev sïjten ett så kallat ”lappskatteland”, sedan kallades det ”lappbyn” vilket idag blivit begreppet ”sameby”. I texten intervjuas Malin Brännström, forskare vid Umeå universitet, som bland annat säger såhär om konstruktionen av samebyn:”Det bygger på en ganska svensk föreställning om hur saker måste arrangeras för att det ska fungera. Det måste finnas ett visst antal renar, en styrelse och tydliga gränser. Jag skulle nog vilja säga att det ibland känns som Europas koloniala gränsdragning i Afrika. I en svensk kontext har man behov av att dra skarpa linjer på en karta och bestämma att på den här sidan linjen är den och på den andra sidan linjen är någon annan. Medan renskötseln i sin natur är otroligt flexibel(…)”Sida vid sida med avtäckandet av minnesstenar pågår fortfarande ett arbete med att frigöra sig från kolonialismens språk och kartritande. Att uppmärksamma den svenska kolonialismen är på så vis inte bara ett minnesarbete, utan också ett synliggörande av hur samhället idag har formats av den.Elin Grelsson, författareLitteraturFredrik Thomasson: Svarta S:t Barthélemy. Människoöden i en svensk koloni 1785-1847. Natur & Kultur, 2022Ann-Helén Laestadius: Straff. Romanus & Selling, 2023Elin Anna Labba: Den minst äkta av alla byar jag känner. Provins nr 1/2020.Elin Anna Labba: Herrarna satte oss hit: Om tvångsförflyttningarna i Sverige. Norstedts, 2020.Mats Jonsson: När vi var samer. Galago, 2021.

Martin och Myran inleder med att prata om alla nya fina jinglar podden fått och personliga med och motgångar i livet. En förestående turkisk invasion av Rojava avhandlas, liksom det senaste om kriget i Ukraina. Huvuddelen av avsnittet fokuserar sedan på en amerikansk rapport om vad som gick fel med deras invasion av Afghanistan. För […]

Efter två veckors uppehåll är de båda pedagogerna tillbaka i studion snacksaliga som alltid. De rör sig fritt i ett samtal som bland annat berör Tik Tok-kriget, debunking, Musk, 61 danska kommuner, Waze, Phideo, SayHi, Anchor, tillfälliga epost-adresser och en hel del Google-nytt. Huvuddelen baseras först och främst på en liknelse med en trasig rulltrappa. Nämligen om skolans digitalisering fortfarande bara är analoga lösningar som blivit digitala och inte alltid funkar som de ska. Förutom detta pratar de läromedel utifrån aktuell forskning. Hur långt har vi kommit med digitala läromedel och vad önskar vi oss framöver? Trots ett uppehåll är det mesta sig likt. Det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

I det 306:e avsnittet är saker och ting såväl tunga som normala. Det bjuds, inledningsvis, på resurser på Ukrainska, DISA, Yandex, studiebesök och nationella prov. I ett något spretigt tipssegement avhandlas Instagrams kronologiska flöde, GIFs-skaparens död, irrelevanta Google-sökningar, Printliminator och Nimos smarta glasögon. Huvuddelen av veckans avsnitt handlar dock om skolyrken de önskar fanns. Det kan röra sig om alltifrån lärarcaddies till personalrumsföreståndare. Som du kanske förstår är det mesta sig likt även denna vecka. Det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

Det absolut värsta som kan hända i ett land är sannolikt folkmord. Vilket skapar en fundamental otrygghet i ett samhälle. I det här avsnittet beger sig Trygghetspodden till Rwanda. Under april till juli 1994 mördades uppskattningsvis mellan 800 000 och en miljon människor där, många på de mest bestialiska sätt. Huvuddelen av de mördade var ur folkgruppen som kallas tutsier. Och de som mördade var ur folkgruppen som kallas hutuer. Samtidigt begicks mängder av andra brott. Bland utsattes 100 000-tals flickor och kvinnor för våldtäkter och andra sexövergrepp. Hör mannen som arbetade på Hôtel des Mille Collines under folkmordet. Det som sen blev känt från filmen Hotel Rwanda. Hör även mannen som under ett par månader tvingades hålla sig gömd i övergivna hus för att överleva. Delar av materialet i avsnittet har tidigare publicerats i Sveriges Radio-programmet P3 Planet.

Reformeringen av Arbetsförmedlingens är den största förvaltningspolitiska reformen i Sverige på decennier. Tidsplanen är tight och pengarna blir mindre för varje år. Hur tänker sig regeringen att det här ska fixas på utsatt tid, till 2021? Samhällsvetarpodden pratar med Roger Mörtvik, som är statssekreterare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Ursula Berge ställer frågorna. Vad gör regeringen just nu när den precis tagit emot Arbetsförmedlingens återrapportering om hur den här stora reformen ska gå till? - Vi håller nu på med en analys och gör vägval. Inget i LOV-reformen är sjösatt än. Men under senvåren 2020 kommer vi att återkomma med alla lagförslag, men där finns inte den exakta modellen beskriven. Den arbetar vi vidare med, inleder Roger Mörtvik. - 2021 är en tight tidsplan, utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Men jag är övertygad om att den fungerar. Men deadlinen kan också, ur ett annat perspektiv, vara ganska långt borta. Det är nästan två år framåt, vilket kan vara långt borta för de som jobbar med det här. De behöver få tydliga besked. Men, man ska inte förstå 2021 som januari 2021. Mycket talar för att införandet sker senare på året, än tidigare. - Vi måste sjösätta en reform som vi vet fungerar. Men under tid kommer det att krävas korrigeringar och förändringar av ersättningssystemen till exempel. Vi har inte provat sådana här system tidigare. Därför måste systemet slipas i kanterna för att det ska fungera. Vad handlar egentligen reformeringen av Arbetsförmedlingen om? Är det en privatisering eller handlar det om att mer ska LOVas som redan ligger på privata aktörer? - Huvuddelen av de matchande och rustande tjänsterna ska erbjudas av LOV-aktörer, men reformeringen innebär ju inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utföras av LOV-aktörer. - Det är rimligt att anta att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till program som ligger utanför LOV-systemet som arbetsmarknadsutbildning, insatser i folkbildning eller subventionerade anställningar. Vi ställer också frågor till Roger om anslagen, finansieringsmodellen, hur vi ska matcha till rätt jobb och inte bara ett jobb och mycket annat.

Du har säkert hört att man inte ska lägga alla ägg i samma korg? Ändå gör många just det. Att äga aktier inom olika branscher räcker inte för att parera kommande ekonomiska vintrar, utan då krävs andra typer av tillgångar. Så hur kan du diversifiera och hedge:a din portfölj? Vilka andra tillgångar kan du äga utöver aktier? Och vad är de olika tillgångarnas syften? Det går Anna Svahn och Micke Syding igenom i veckans avsnitt av Outsiders. 3:58 - Huvuddelen av din portfölj: aktier. 9:37 - Försäkrings- och parkeringsplatser: ränteinstrument och guld. 17:50 - Historiskt billiga i relation till aktier: råvaror. 24:40 - Sammanfattning. 25:19 - Bonus: Brummer Multi-Strategy 2XL.

Veckans avsnitt tar avstamp i IndyCar där livet verkar vara lite... Enklare? I varje fall i jämförelse med hajtanken Formel 1, fråga bara Brendon Hartley och Stoffel Vandoorne som nyligen uttalat sig om hur F1 kan upplevas från ett förarperspektiv. Apropå Hartley så är han numer simulatorförare för Ferrari, vilket både Janne och Erik kan konstatera är ett stall som återigen storsatsar på att vinna VM.Huvuddelen av avsnittet avhandlas dock av Dieter Rencken vars spaningar Janne och Erik senare går på djupet på. Rencken berättar bland annat om Saubers namnbyte till Alfa Romeo Racing, de stundande bilavtäckningarna, rykten om ett framtida Grand Prix i Filippinerna och hur en F1-helg kan komma att se ut redan 2020. Eller som Dieter skulle säga det: "Twintietwintie". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jonas och Josef är tillbaka med ett vanligt avsnitt av brädspelspodden och denna gång så sitter vi ner och tittar tillbaka på året som gått. Vi börjar dock avsnittet med att prata om några nya spel som vi fått till bordet, så som Teotihuacan City of Gods, Pandemic Fall of Rome och Architects of the West Kingdom. Huvuddelen av avsnittet handlar dock om vår tillbakablick på brädspelsåret 2018. Vi pratar allmänt om våra tankar kring hur 2018 var som brädspelsår innan vi ger oss på att ge er en varsin topp 10-lista där vi listar våra favoriter av de spel som släpptes. Vi kommer även in på spel som vi ännu inte hunnit spela och avslutar med att ge några besvikelser.

Jonas och Josef har suttit ner och pratar om vad vi nyligen fått till bordet, bland annat Brass Birmingham och Endeavor, Age of Sail. Sen så delar Josef även med sig av sin första upplevelse av ett Mega Game i Watch the Skies.   Huvuddelen avsnittet kretsar dock kring Essen Spiel 2018 som ligger för dörren och vi ger er en massa spel som vi ser fram emot, både såna som går att köpa, såna som går att dema och expansioner som kommer till några av våra favoritspel.

I det elfte avsnittet av Coachpodden pratar vi bland annat om hur man kan motivera omotiverade spelare. Huvuddelen handlar om försvarsspel och skillnader mellan markeringsförsvar och positionsförsvar. Vilken typ är att föredra i spelarutveckling?   Ni hittar oss som vanligt … Läs mer →

John Houdi och Anders Hesselbom är tillbaka med en rykande färskt podcast! Huvuddelen består av en intervju för Fri Tanke Smedjas podcast där Humanisternas ordförande Christer Sturmark och Radio Houdis John Houdi samtalar med Astrofysikern...