Podcasts about behandlingen

I veckans måndagsavsnitt qtittar vi in i Emerald Laser – en FDA-godkänd behandling som lovar att minska fett med hjälp av grönt ljus. Behandlingen är smärtfri, icke-invasiv och funkar för flera områden på kroppen… men gör den faktiskt någon skillnad? Vi pratar om tekniken bakom, varför resultaten ofta är minimala, hur många behandlingar som krävs och varför detta kanske mest är “strössel på glassen” – snarare än något som verkligen omformar kroppen. Vanja är skeptisk, Svante är nyfiken, och båda är ärliga: det här är inte quick fix, och det finns ofta bättre sätt att lägga pengarna på.Mer info på @inyourfacepoddObvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etter lang tid med diffuse plager bestiller Torill en time til en gynekolog, cystene de finner på eggstokkene viste seg å være kreft. Behandlingen er tøff, men hun tåler den forholdsvis bra. Den enorme støtten og kjærligheten fra familie og venner betyr veldig mye og gjør dagene lettere. Torill elsker å feire og hun arrangerer blant annet en stor 50-års fest, en «after ski» med busser og det hele. Dagen før fikk hun vite at hun må gjennomgå en stor operasjon, men det stopper ikke festen. I dag er hun opptatt av at kvinner bør undersøke seg jevnlig hos gynekolog og «kjenne etter» når noe er galt. Selv er hun i ferd med å ta tilbake livet med reiser, mentorskap og alt annet som gir henne glede i livet! Om du vil komme i kontakt med oss i Kreftkompasset: www.kreftkompasset.no E-post: kontakt@kreftkompasset.no Instagram: https://www.instagram.com/kreftkompasset/ Facebook: https://www.facebook.com/KreftKompasset 

Erfaringerne fra forskningsprojektet Sundt Sind tyder på, at praksispersonalet kan spille en afgørende rolle i at løse udfordringerne med behandlingen af mentale lidelser i almen praksis.Artiklen kan læses på side 20-21 i Practicus 274, som er udgivet i marts 2025. Forfatter: Anne Søjbjerg, Ph.d. og HU-læge i almen medicin.Oplæser: FYAM-redaktør Solvej Videbæk Bueno.

En morgen når Katrine kommer ut av dusjen ser hun seg i speilet og oppdager et «søkk» i brystet, hun er selv sykepleier og skjønner raskt at dette må undersøkes videre. Beskjeden blir som fryktet, hun har brystkreft. Behandlingen er tøff, men livet etterpå med seneffekter og bivirkninger av antihormonbehandlingen er det som er mest utfordrende å håndtere. Hun har savnet mer informasjon om livet etterpå, og hun har stilt krav om å bli tettere oppfulgt. I dag brenner Katrine for å skape økt oppmerksomhet om seneffekter og hvordan vi kan øke kompetansen hos fastleger, NAV og arbeidsgivere for at fler kreftoverlevere skal kunne delta i arbeidslivet. Her får du møte en engasjert dame som akkurat nå jobber for å finne veien videre i livet!

I måndags kom A-kursen i hoarding och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Volen Ivanov som är legitimerad psykolog och docent vid Karolinska institutet. Volen berättar bland annat om vilka som har störst risk att drabbas av samlarsyndrom, varför barn är så benägna att samla på sig kottar och pinnar och hur man som anhörig eller vän kan stötta en person med samlarsyndromFölj oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tradisjonen tro får lege Torkil Færø åpne nytt podcast år. Denne gangen snakker vi om hvordan Hvilepuls kan gi bedre helse, og alt du kan gjøre for å oppnå hvilepuls.Du finner hans nye bok "Hvilekuren, Hvil smartere, stress mindre og prester bedre" i bokhandelen nå fra nytt år, samt i alle nettbokhandler. F.eks HER: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/hvilekuren-9788202802783?gad_source=1&gclid=Cj0KCQiAyc67BhDSARIsAM95QzuVwEd0Y2fcYVkkEiilStn4IxH-Bfrx42VWtw9WRqSksskITALX5LQaAgi9EALw_wcBTakk til ukens sponsor Oppklinikken, som gjør det mulig for meg å produsere podcaster til mine gode lyttere. Du finner klinikken på Skøyen og på Finnskogen.Oppklinikken tilbyr trykkammerbehandling heter på fagspråket hyperbar oksygenbehandling (HBOT). Behandlingen går ut på å øke omgivelsestrykket rundt hele kroppen og samtidig puster pasientene inn rent oksygen fra en maske. Det er en rekke ulike tilstander som kan behandles med HBOT og jeg har personlig hatt stor nytte av behandlingen og den unike oppfølgingen. Send en mail til post@oppklinikken.no eller ring 47766999 for å finne ut om denne behandlingen kan være nettopp for deg.Les mer om HBOT på Oppklinikkens hjemmeside: https://oppklinikken.no/processes/?t=hox Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Susan er 41 år gammel når hun selv kjenner en kul i brystet og går til legen. Etter flere undersøkelser får hun beskjed om at hun har brystkreft. Behandlingen er tøff, men Susan klarer å være litt fysisk aktiv gjennom behandlingen, noe som bidrar til at hun mestrer denne tiden på en god måte. Livet etter behandlingen skulle vise seg å by på utfordringer med fatigue og plager som kommer når du blir «kastet inn» i overgangsalderen. Nå brenner Susan for å snakke høyt om disse utfordringene, og mest av alt – prate om hva du selv kan gjøre for å håndtere de, sånn at du får en så god livskvalitet som mulig i livet etter kreft!  Denne episoden er støttet av Merck.

Om episoden:Blod er noe av det mest verdifulle man har i kroppen. Ved en alvorlig ulykke er blødning og blødningssjokk en av de viktigste dødsårsakene blant yngre pasienter. Hva har historien lært oss om bruk av blod, og hvilken nytte har vi i den akuttmedisinske kjeden av vandrende blodbanker? Behandlingen av alvorlig blødning etter sykdom og skade har de siste tiårene gjennomgått ett paradigmeskifte. Nå handler det om å benytte behandlingsmetoder som støtter kroppens evne til å stoppe blødninger ved å tilføre blodprodukter så tidlig som mulig. Og målet er å motvirke de negative konsekvensene av blodtap og øke de fysiologiske reserve, slik at pasienten vil tåle videre behandling.I denne episoden snakker vi blant annet om viktigheten av å skjønne problemet og konsekvensene av blødningsjokk, rasjonalet for bruk av fullblod prehospitalt, utfordringer knyttet til bruk av fullblod og om sårbarhet og hvordan bygge en god akuttberedskap.Gjestene våre i denne episoden:Christopher Bjerkvig er anestesilege på luftambulansen i Bergen, jobber i forsvaret og har brukt de siste ni årene på å skrive en doktorgradsavhandling om tematikken.Geir Strandenes har jobbet med toraxanestesi og hjerteanestesi på Haukeland sykehus siden 1990, har vært mange år i luftambulansen i Bergen, og innehatt rollen som forsvarsoverlege i anestesi for å endre blodprotokollen i forsvaret. Han regnes også som en nestor innen bruken av fullblod.Britt Larsen Mehmi er kommuneoverlege og distriktslege i Vadsø, og jobber daglig med problemstillinger knyttet til beredskap og medisinsk rådgivning.NyhetsbrevHold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.Fotokreditering: Marianne Wennesland / Stiftelsen Norsk LuftambulanseKapittelinndeling(01:17) - Innledning (04:21) - Hvorfor blod er så viktig (08:47) - Bruk av blod oppigjennom historien (16:32) - Sårbarhet og akuttberedskap (22:42) - Bruk av fullblod (36:38) - Blod og beredskap (39:19) - Oppsummering

Vi mennesker har mange ulike følelser. Noen av dem er vanskelige for oss å håndtere. Unified Protocol (UP) er en transdiagnostisk behandlingsmetode som forsøker å hjelpe personer med å håndtere følelsene sine på en bedre måte. En grunntanke her er at det ikke er følelsene i seg selv som utgjør problemet, men hvordan personen forholder seg til og handler på dem. UP er utviklet for å behandle emosjonelle lidelser som angst, depresjon og relaterte tilstander. I dagens episode har vi besøk av førsteamanuensis og psykologspesialist Jon Vøllestad ved Universitetet i Bergen. Han forteller oss om behandlingsmetoden. Noe av det man lærer i UP er å tillate egne følelsesreaksjoner, la seg informere av dem og ikke lenger å snevre inn sitt eget opplevelses- og handlingsrom gjennom flukt og unngåelse. Behandlingen består av åtte moduler som gir ulike kjerneferdigheter for å håndtere intense og vanskelige følelser. https://psykologtidsskriftet.no/vitenskapelig-artikkel-teoretisk-artikkel/2023/12/unified-protocol Farchione, T. J., Long, L. J., Spencer-Laitt, D., Moreno, J., & Barlow, D. H. (2024). State of the Science: The Unified Protocol for Transdiagnostic Treatment of Emotional Disorders. Behavior Therapy.

Hvert år rammes omkring 4.500 danskere af kolorektalcancer, og tallet er stigende. Kirurgi og kemoterapi er stadig hjørnestenen i den kurative behandling. Men for en lille gruppe af patienter viser immunterapien virkelig lovende resultater. Vi taler med Adile Orhan, ph.d.-studerende på Sjællands Universitetshospital. Interview og klip: Karen Sigrid Jacobsen

I denne episode sætter vi fokus på kliniske retningslinjer og guidelines i behandlingen af smerter. Hvad er kliniske retningslinjer, hvordan ser de ud, hvorfor er de vigtige - og gør det overhovedet nogen forskel for smerterbehandling i praksis? Jeg har besøg af Maja Husted Hubeishy, som er fysioterapeut, kandidat i sundhedsvidenskab (cand.scient.san) og PhD-studerende, hvor hun forsker i implementeringen af kliniske retningslinjer og guidelines i behandling af lændesmerter og ondt i ryggen udført af fysioterapeuter og kiropraktorer. I episoden kan du høre mere om: * Hvad er kliniske retningslinjer og guidelines - og hvorfor er de vigtige i smertebehandling? * Hvordan guidelines kan forbedre behandlingen af smerter - og hvordan manglende implementering kan skade patienterne. * Hvordan kendskabet til kliniske guidelines er og om retningslinjerne bliver fulgt i klinisk praksis. * Hvilke forhindringer der er i implementeringen af kliniske guidelines - og hvordan begrænset tid, manglende viden og evner skaber problemer. * At kliniske retningslinjer skal sikre patienten den bedste og mest effektive behandling for deres smerter. Læs mere på Maxer.

Spørgsmålene står i kø efter at børsen brænder ned tirsdag. Kan man gøre mere for at bevare de bevaringsværdige bygninger? Behandlingen af en ny lov har fået knytnæveslagene til at flyve i det georgiske parlament. Og så skal vi tale om en kedelig statistik blandt unge, der mistrives. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Bjarne Nigaard, sekretariatschef i Danske Beredskaber. Maja, beboer på et bosted i Viborg.

Noen måneder etter at Christer hadde blitt pappa til tvillinger skjer det utenkelige, kona Eline får brystkreft, og livet blir snudd på hodet, igjen. Åpenhet blir viktig for Christer, han forteller hvordan han har det og hva han trenger til familie, venner og ikke minst til nærmeste leder og kollegaer på jobb. Behandlingen går etter planen og det føles trygt, selv om ingen på sykehuset noen gang spør Christer hvordan det går med han. Etter avsluttet behandling har mye av livet måtte tilpasses på grunn av Elines seneffekter. Nå har det gått ni år etter behandlingen og Christer har akseptert at livet ikke blir som før, men han har lært seg å sette pris på små gleder og gjøre stor stas på de små tingene de gjør sammen som par i hverdagen!

Behandlingen af hjernerystelser bør laves om, lyder det i ny rapport. Tiden taler med Alberte, som droppede roen og det mørke rum til fordel for burpees og motion. Marker med miner og missiler, der stikker op af jorden. Vi følger en ukrainsk landmand i hans kamp for at undgå eksplosioner. Forholdet mellem USA og Israel er presset, fordi USA ikke nedlagde veto i Sikkerhedsrådets afstemning om våbenhvile i Gaza. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Alberte Tvedergaard Sørensen, gymnasieelev og ramt af hjernerystelse. Louise Brodthagen, DRs journalist i Ukraine.

Høsten 2021 begynner formen til Lasse å bli dårligere, en oppmerksom fastlege sender han videre for undersøkelser, og han får etter hvert konstatert endetarmskreft. Behandlingen blir strålebehandling og operasjon, som gjør at han får utlagt tarm og stomi. Noe han lever godt med i dag. Livet etter behandlingen har bydd på noen utfordringer grunnet fatigue, og Lasse oppsøker likesinnede i pasientforeningen Norilco og får en plass i Kreftkompassets mentorskapsprogram. Gjennom mange tanker, refleksjoner og noen handlingsregler fungerer livet i dag så bra at han klarer å jobbe 100%!

Det kan ju tyckas vara en konstig fråga. Kan ungdomar bli deprimerade? Vad menar dom? Klart dom kan? Men sanningen är att fram till för inte sååå längesedan, så gav man inte ungdomar diagnosen depression. Man hävdade istället att det var en del av puberteten. Så ser det inte ut idag. Vi har med oss Karin Lindqvist. Karin är doktor i klinisk psykologi och vi pratar alltså idag om unga och depression och nedstämdhet. Vad är skillnaden på nedstämdhet och depression? Vilket skav tillhör livet och när ska man söka hjälp? Och så lite om det nya välmåendeformuläret! Om du är mellan 15-19 år (eller känner någon) och känner dig nedstämd eller deprimerad kan anmäla du anmäla dig till studien som Karin driver. Behandlingen är kostnadsfri, 10 veckor lång och helt i text över nätet. Man behöver inte ha någon diagnos utan dom gör en bedömning av alla som anmäler sig, och man kan såklart bo var som helst i Sverige. Om man kommer med i studien så börjar behandlingen inom två veckor efter att man anmält sig. (Mycket!) mer information och anmälan finns på www.erica.nu . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episode snakker jeg med Frederikke, som har lavet et spændende og vigtigt bachelorprojekt. Frederikke skriver: "Måske kender du dilemmaet: Du har et brændende ønske om at slippe din spiseforstyrrelse – men du har ikke lyst til at tage på? Måske kender du til frustrationen over at have taget beslutningen om at søge hjælp, men selvom du gør dit bedste for at følge kostplanen, så spænder tanker om mad, krop og vægt ben for forandringsprocessen? Måske prøver du at give slip og holde fast på spiseforstyrrelsen på en og samme tid? Måske mangler du redskaber og støtte til at udvikle nye, hensigtsmæssige strategier til at håndtere det, som er svært?  Mit navn er Frederikke, jeg er 29 år og er netop blevet færdiguddannet klinisk diætist. Jeg har stor interesse for spiseforstyrrelser, og drømmer om at gøre en forskel indenfor området. I mit bachelorprojekt undersøgte jeg de kognitive aspekter af anoreksi fra et patientperspektiv. Deltagerne i mit projekt beskrev vanskeligheder med at ændre vaner og adfærd i forbindelse med vægtøgningen, og en detaljefokuseret bearbejdningsstil, som opretholder spiseforstyrrelsens onde cirkel. Hvis vi opererer med denne tilgang til sygdommen, må vi antage, at undervægten bør betragtes som et symptom - og ikke kernen af problemet. Det indikerer et væsentligt problem i måden, vi behandler anoreksi på i dag, og det kunne tyde på, at vi i den diætetiske del af behandlingen ikke har øje for den fulde kompleksitet i lidelsen. Til sammen giver det en formodning om, at et kognitivt afsæt i behandlingen kan have potentiale for at forbedre behandlingsresultaterne for målgruppen – et område, jeg drømmer om at bruge mit professionelle virke til at udfolde." - Vil du sponsere én/flere episoder? Skriv til mig på mille@ihdumille.dk  Eller støt via Mobilepay på 454524 med valgfrit beløb. Mine hjemmesider: https://ihdumille.dk/ https://restenskalnydes.simplero.com/about https://www.skriveboblen.dk/shop/  Direkte link til indmeldelse i Resten skal nydes klubben: https://restenskalnydes.simplero.com/purchase/176359-Medlemsskab-af-Resten-skal-nydes-klub  Instagram: resten_skal_nydes  Facebook: https://www.facebook.com/mille.e.andersen/ og https://www.facebook.com/groups/527305391175683 

Vickis forældre drak, og hun fandt hurtigt ud af at slik virkede dulmende på ensomheden. Hendes vægtøgning gav anledning til kommentarer og et konstant vægttabsfokus og hun lærte, at hun kun er noget værd, så længe hun er tynd. Endelig lykkedes det, men det var med atypisk anoreksi. Behandlingen gav modspil til spiseforstyrrelsen, men skabte to uenige stemmer, så uanset hvad hun gjorde, var det forkert (spise eller ikke spise). I cirka 30 år havde maden kontrollen, indtil hun en dag fik nok og søgte hjælp til at få madro, og for første gang er det nu hende, der har kontrollen. Lyt med til en snak om absurd spiseskam, mindreværd, malplaceret skyldfølelse og vigtig dovenskab. TW: Selvmordstanker, selvskade

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbeta med, och forskning på, kost vid typ 1 diabetes. Vi börjar med en inledning som handlar lite allmänt om typ 1 diabetes. Lite kring dess historia och hur behandlingen ser ut idag. Sen hoppar vi in på Sofias forskning där hon har utfört två randomiserade studier på olika former av kostupplägg för typ 1 diabetiker med förhöjt långtidsblodsocker. I den ena studien testade man effekterna från mer intensiv hjälp och rådgivning och i den andra tittade man på skillnader mellan en kost med 30 energiprocent kolhydrater och 50 energiprocent kolhydrater. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Ett tråkigt men kort intro av Jacob (00:01:17) Presentation av Sofia Sterner Isaksson (00:04:15) Skillnaden på typ 1 occh typ 2 diabetes (00:07:21) Behandlingen för typ 1 diabetiker idag jämfört med förr (00:08:45) Kostråden till typ 1 diabetiker förr (00:12:53) En förenklad förklaring av vad insulin gör kring blodsockerkontroll (00:16:48) Målet är en jämnvikt med normala blodsockernivåer - inte att minimera (00:18:32) Dagens kostråd till typ 1 diabetiker (00:22:45) Epidemiologi på typ 1 diabetiker är extra klurig då behandlingen förbättras mycket över tid (00:26:48) Påverkas hälsan av högt insulin eller är det bara högt blodsocker? (00:31:41) Sofias RCT-studier på olika kostupplägg vid typ 1 diabetes (00:34:50) Risken med att fokusera för mycket bara på kolhydrater och blodsocker (00:45:51) Studier tittar på genomsnitt och vården försöker ge individanpassade kostråd (00:50:14) 30 energiprocent kolhydrater vs 50 procent kolhydrater i en RCT (00:56:39) Genomsnittsblodsockret var lägre över 4 veckor med mindre kolhydrater (01:04:45) Studien är utförd på vuxna med förhöjt långtidsblodsocker (01:06:23) Resten av doktorsavhandlingen lär bli ytterligare analys av tidigare data

Bare 18 år gammel får Emil diagnosen Ewings sarkom med spredning. Behandlingen blir tøff, med mange sykehusinnleggelser og en periode med strålebehandling i Tyskland. Under behandlingen tenker han at, hvis han overlever vil han bruke sin erfaring til å hjelpe andre. Men tiden etter at behandlingen er avsluttet blir utfordrende, og det tar lang tid før han nå i en alder av 22 år, føler seg klar for å fortelle om alt han har vært gjennom. I dag er Emil full av pågangsmot og lager planer for fremtiden. Her får du møte en fantastisk ung mann som nå er klar for å fortelle sin historie for å hjelpe andre!      

Frances Dsilva – å leve med lungekreft Etter en periode med tungpust og hoste, som Frances trodde kom av allergien sin, får hun beskjed om at hun har lungekreft med spredning. Behandlingen hun skal ha er immunterapi, noe som fungerer så bra at hun med hjelp av en gradert sykmelding kan jobbe under hele behandlingsperioden. I dag er hun opptatt av å gjøre ting som gjør henne glad, hun går turer i skogen, driver med hagearbeid, spiller piano og reiser på turer sammen med mann og barn, blant annet på besøk til brødrene sine som bor i Nord Amerika. Alt dette for å lage gode dager og ikke utsette noe av det hun vil gjøre til seinere. Her får du møte en flott og reflektert dame som kan inspirere deg til å sette pris på hverdagen! Denne episoden er støtte av Bristol Myers Squibb og Amgen.

Når Ole Erik opplevde pustevansker var han sikker på at det var hjertet som var årsaken, men etter mange undersøkelser og møter med en oppmerksom lege, fikk han beskjeden – du har lungekreft. Behandlingen ble cellegift, strålebehandling og immunterapi. I dag er Ole Erik kreftfri, men har dårligere pust enn før og tåler ikke lukter, noe som begrenser hva han kan gjøre i hverdagen. Det han har beholdt er et fantastisk pågangsmot, en god porsjon humor og et særdeles godt humør. Her får du møte en mann som har bestemt seg for å noe å glede seg til hver dag!

Hur ser förloppet ut med antal sessioner i CRA och A-CRA?   I CRA och A-CRA är manualbaserade behandlingsmetoder. Behandlingen följer ett visst förlopp och upplägg. Lena svarar på frågan: – Hur ser förloppet ut med antal sessioner i CRA och A-CRA?   Lena Olsson-Lalor hjälper oss med att sortera och inspirera samt informera oss för att bli bättre missbruksbehandlare i CRA, A-CRA och CRAFT.   Här finner du poddbloggen   Värd:  Lena Olsson-Lalor Fil.Mag.Klin. Psyk. Leg psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor på Grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Lena utbildade sig i Community Reinforcement Approach redan 2004 och har lång erfarenhet av att utbilda inom CRA.   CRA-podden produceras av Vinovus AB - Bli en bättre behandlare www.blienbattrebehandlare.se Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare. En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.Programmet är en repris från 20 mars 2023.Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vi snakker om ADHD i dag og har med oss nevrokiropraktor Kasper Andresen. Han brenner for saken og har gjort et unikt studie med 137 pasienter, denne studien viser at veldig mange blir bedre med medisin fri behandling. Han mener at hjernen som er plastisk kan forandre seg, og mener at man ikke trenger å ha denne diagnosen resten av livet. Det finnes behandling som er et alternativ til medisiner. Hjernen må være i harmoni for å fungere. Kasper har egen erfaring og vokste selv opp med ADHD og kjenner seg igjen i mange av de unge som kommer inn på klinikken hans med funksjonell nevrologi. Dette gjør at han har stor pasjon for sine pasienter og det de sliter med. Behandlingen han bruker et apparat som heter interaktiv metronom (opprinnelig laget for golfere) - han tester hvilken dysfunksjon i hjernen pasienten har, deretter setter han dem på metronomen, her trenger man 20-30 behandlinger, og metoden hjelper på dempings prosessen i hjernen. Kosthold, blodsukker kontroll, mindre skjermbruk, bevegelse og trening er alle viktige faktorer som kan bidra til forbedret tilstand. Han er veldig opptatt av kosthold og spisemønster hos sine pasienter og mener dette har utrolig mye å så. Han har også tro på supplementer som omega 3 og juice pluss. Symptomer på ADHD mener han er utålmodighet, utagerende adferd, skrive-og lese vansker, lite sosialt liv og grenseløshet. Det er tøft å leve med ADHD, og Kasper mener man trenger å forstå denne diagnosen med større perspektiv enn medisinering. Vi leser om sterk økning i personer med ADHD om dagen og Kasper ser det tydelig. Det har gjort noe med oss, og særlig barn, å sitte hjemme med skjerm de siste årene. Vi snakker også om spekteret av ADHD, og hvordan piker og gutter agerer forskjellig med diagnosen. Det beste stedet å finne Kasper Andresen er her: www.kaklinikken.no tlf til klinikken: 22516610 Om du booker time kan du også få en kopi av studien Kasper Andresen har gjort. For å melde deg på Biohacking Weekend sjekk her: https://www.kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2023

De koloniala projekten i Sverige och utomlands har fått tydliga konturer när de förtrycktas röster kommit till ytan. Nu är det upp till oss att ta del av dem, konstaterar Elin Grelsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2023.Till slut blev det äntligen klart att det skulle avtäckas en ny minnessten på Katarina Kyrkogård i Stockholm. Datumet som bestämdes var den 9 oktober 2023. Stenen tillhör Gustav Badin, med ursprungsnamnet Kwasi. Han föddes omkring år 1750, sannolikt på en av de danska kolonierna i Västindien där hans föräldrar var slavar från Afrika. Vid tio års ålder skeppades han till Sverige och skänktes som en present till drottning Lovisa Ulrika. Han uppfostrades vid Drottningholms slott och arbetade sedan som hovtjänare under hela sin livstid. Han sägs vara begravd på Katarina kyrkogård, men hade tidigare saknat både gravplats och minnessten. Efter att frågan länge drivits av bland andra Afrosvenskarnas riksförbund blev det slutligen av.9 oktober är ett datum valt med omsorg. Det är samma dag som den sista slaven i svensk ägo frigavs på den svenska kolonin S:t Barthélemy år 1847. En koloni som, trots att den var en del av den svenska staten under decennier, ägnats lite uppmärksamhet i den svenska historieskrivningen. Huvuddelen av öns arkivhandlingar finns inte i Sverige, utan blev kvar i huvustaden Gustavia fram till 1930-talet då de transporterades till Guadeloupe och därefter vidare till Aix-en-Provence. Där låg de hundratusentals arkivsidorna från den svenska kolonialtiden i stort sett oanvända fram till 2010-talet.En av dem som då började ägna arkiven uppmärksamhet är historikern Fredrik Thomasson, som särskilt studerat tillvaron på den svenska kolonin utifrån den svarta befolkningen. Det gäller inte minst livsvillkoren för de 300 slavar, som under den period då ön var i svensk ägo ökade till 2500. I handlingarna uppenbarar sig ett osäkert rättssystem, där visst våld mot slavar tillåts och vad som räknas som ”övervåld” är godtyckligt och inte nödvändigtvis inbegriper dödligt våld eller tortyr. Lika godtyckliga är bestraffningarna mot de slavar som exempelvis försvarar sig mot våldet från vita.Men viktigaste av allt är hur Thomasson tydliggör att slavekonomin och våldet var institutionaliserat och sanktionerat av den svenska staten.Behandlingen av, och ointresset för, de mest konkreta spåren från den svenska slavkolonin i Västindien är kanske också signifikant för den koloniala glömska som initiativtagarna bakom Gustav Badins minnessten ville råda bot på. Ett liknande minnesarbete pågår på många håll i den svenska kulturen. I Ann-Helén Laestadius roman ”Straff” skildras en nomadskola på 1950-talet där husmor Rita Olsson styr med tyranniska medel. Här lever små barn på internat långt från sina föräldrar, med bestraffningar och våld från husmor för den som slinter med tungan och talar sitt modersmål samiska i stället för den svenska som de sällan behärskar. Parallellt får vi följa några av barnen trettio år senare, när de vuxit upp och på olika sätt hanterar minnena från skoltiden. Romanen visar både nomadskolans tvångsassimilerande funktion, de spår skolorna har satt i de barn som tvingades vistas där samt den tystnad och skam som omgärdar minnena.Trots att boken är en roman, är verkligheten den skildrar inte påhittad. Och den är bara en av flera uppmärksammade skildringar – fiktiva som dokumentära – av den svenska kolonialismen i Sápmi som började utkomma i Sverige i 2020-talets början. I Elin Anna Labbas bok ”Herrarna satte oss hit” är det tvångsförflyttningarna av samer som står i centrum och i Mats Jonssons grafiska roman ”När vi var samer” är det författarens eget, skogssamiska ursprung. Gemensamt för de tre böckerna är hur de synliggör kolonialmaktens rasbiologiska syn på vem som var riktig same och hur ett samiskt liv skulle levas. Endast renägande samers barn sattes i nomadskola eftersom det var de som var ”riktiga samer”, de skogsägande samerna fråntogs all mark och raderades ur historieskrivningen och tvångsförflyttningarna skedde utifrån en föreställning om hur samer skulle röra sig utan att störa nationalstaternas gränser.Precis som i Thomassons bok om S:t Barthélemy framträder i de samiska skildringarna ett Sverige som kolonialmakt utifrån de förtrycktas blick. Det är en obekväm blick för den svenska självbilden. Fredrik Thomasson reflekterar över påståendet att S:t Barthélemy inte kan sägas vara en riktig svensk koloni, eftersom svenskar endast utgjorde en liten del av öns befolkning. Han visar dock att nationsanknytningen var tydlig då tjänstemännen kom från Sverige, lagarna undertecknades härifrån och de svenska myndigheterna var väl informerade om vad som skedde i kolonin. Sveriges mål med att skaffa sig en karibisk koloni var densamma som för andra europeiska stater: att förbättra sin ekonomi och delta i expansionen i andra världsdelar. Det fanns också långt gångna planer och ambitioner om att delta i plantageekonomin och erhålla ytterligare kolonier, försök som pågick in på 1800-talet. 1813 tilldelades Sverige Guadeloupe av Storbritannien, men redan 1814 återgick den i fransk ägo efter freden i Paris.Det var med andra ord praktiska omständigheter och inte en frånvaro av ambitioner som gjorde att Sverige aldrig blev en större kolonialmakt. Thomasson kallar det för en ”dubbel glömska”: både en minnesförlust gällande den svenska statens missgärningar och en bristande insikt om dess koloniala sinnelag. Det är föreställningar som fanns i Sverige och de lever också kvar än idag. I en essä resonerar författaren Elin Anna Labba kring begreppet ”sameby”. På sydsamiska säger man sïjte, ett ord som betyder hem, sammanslutning eller samisk bygd. Sïjte är den gamla organisationen som Sápmi själv skapade. När svenska staten organiserade om utifrån sina begrepp och kartor blev sïjten ett så kallat ”lappskatteland”, sedan kallades det ”lappbyn” vilket idag blivit begreppet ”sameby”. I texten intervjuas Malin Brännström, forskare vid Umeå universitet, som bland annat säger såhär om konstruktionen av samebyn:”Det bygger på en ganska svensk föreställning om hur saker måste arrangeras för att det ska fungera. Det måste finnas ett visst antal renar, en styrelse och tydliga gränser. Jag skulle nog vilja säga att det ibland känns som Europas koloniala gränsdragning i Afrika. I en svensk kontext har man behov av att dra skarpa linjer på en karta och bestämma att på den här sidan linjen är den och på den andra sidan linjen är någon annan. Medan renskötseln i sin natur är otroligt flexibel(…)”Sida vid sida med avtäckandet av minnesstenar pågår fortfarande ett arbete med att frigöra sig från kolonialismens språk och kartritande. Att uppmärksamma den svenska kolonialismen är på så vis inte bara ett minnesarbete, utan också ett synliggörande av hur samhället idag har formats av den.Elin Grelsson, författareLitteraturFredrik Thomasson: Svarta S:t Barthélemy. Människoöden i en svensk koloni 1785-1847. Natur & Kultur, 2022Ann-Helén Laestadius: Straff. Romanus & Selling, 2023Elin Anna Labba: Den minst äkta av alla byar jag känner. Provins nr 1/2020.Elin Anna Labba: Herrarna satte oss hit: Om tvångsförflyttningarna i Sverige. Norstedts, 2020.Mats Jonsson: När vi var samer. Galago, 2021.

Rykande hett avsnitt av flashback forever ute nu! Emma avslöjar allt om den nya inspelningen av Lilla Sjöjungfrun och flashbackarnas ambivalenta inställning till havsfrun. Mia har tuggat sig igenom riktigt undermåliga presentidéer och Ina hittar glädjen i svenskens relation till köttfärssåsen. Trevlig lyssning!Största tacket till våra patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverEmmas trådar:https://www.flashback.org/t3056864https://www.flashback.org/t715773https://www.flashback.org/t545686Mias tråd:https://www.flashback.org/t1722502Inas trådar:https://www.flashback.org/t103279https://www.flashback.org/t970487https://www.flashback.org/t1151947https://www.flashback.org/t1413275https://www.flashback.org/t671856 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om. Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Radioaktiv strålning är en gammal metod för att behandla cancer, som blir alltmer förfinad. Och snart kommer de målsökande radioaktiva molekylerna. Men samtidigt halkar Sverige efter, varnar forskare. En tredjedel av all cancerbehandling i Sverige utförs med radioaktiv strålning. Det betyder att tiotusentals svenskar varje år blir bestrålade, oftast mot bröst- eller prostatacancer. Behandlingen har sina risker eftersom friska organ kan påverkas av strålningen, så tekniken för att uppnå hög exakthet och träffsäkerhet är avancerad. Den bygger på tredimensionella bilder från magnetröntgen av var tumören sitter i kroppen och som via datoralgoritmer ger instruktioner till den apparat som avger strålningen.Nya forskningssatsningar för att utveckla strålterapin har bland annat lett till skapandet av målsökande molekyler som bär på en liten radioaktiv laddning. Molekylerna kan hitta cancercellerna i kroppen och hänga kvar på dem så länge att de dör av den svaga strålningen. På så sätt kan man behandla spridda tumörer i kroppen som man inte ens visste var de fanns. Det här är en teknik som nu utvecklas för ett litet antal specifika och svårbehandlade cancertyper.Men lång tid framöver kommer den mer traditionella strålningen vara den som räddar flest människoliv, och antalet patienter som får sådan behandling fortsätter att växa. Däremot ökar inte alls antalet specialister inom sjukvården i samma takt i Sverige, med risk för att landet missar att dra full nytta av den utveckling som sker inom området. Det menar Kjell Bergfeldt, erfaren cancerläkare som idag arbetar som senior rådgivare inom strålningsvården. Han stödjer sig på en studie han varit med att göra, och på data från Estro, en europeisk organisation för strålbehandling och onkologi.Medverkande: Mattias Hedman, överläkare Karolinska universitetssjukhuset Solna; Eva Onjukka, sjukhusfysiker Karolinska universitetssjukhuset Solna; Lars Johansson, cancerpatient från Åhus; Helena Torsler Andersson, onkologisjuksköterska Cancerfonden, Kjell Bergfeldt, senior konsult och verksamhetsutvecklare; Marika Nestor, docent och cancerforskare Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Forskare testar nu en behandling som handlar om att spruta in celler i hjärnan, för att lindra symtomen hos patienter med Parkinson. Kan den på allvar komma att hjälpa Parkinsonpatienter framöver? Thomas Matsson fick Parkinsons sjukdom när han var 42 år gammal, en diagnos som bland annat ger skakningar och långsamma rörelser. Han har nu levt med sjukdomen i sjutton år och har i SVT berättat om behandlingen han just har fått, med celler insprutade i hjärnan. Behandlingen testas på Thomas som allra första patient i en studie. Medverkande: Dag Nyholm, parkinsonläkare och professor i neurologi vid Uppsala Universitet. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds Universitet. Vi hör också ett klipp med patient Thomas Matsson, från SVT.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende. TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj. Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel. Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundraåttonde avsnittet av podden är det återigen dags för Sinnessjukt Dokument. Den här gången tredje delen av dokumentärserien om Sigmund Freud, som handlar om Freuds första egna fallstudie: fallet Dora. Det är en historia med många besynnerliga inslag, och en fingervisning om hur långt Freud var beredd att gå i sina teoretiska spekulationer. Dora, som egentligen hette Ida Bauer, gick i behandling hos Sigmund Freud under tre månader år 1900, då hon var arton år gammal. Behandlingen var misslyckad och patienten avbröt den själv efter att ha tröttnat på Freuds långsökta tolkningar, som bland annat gick ut på att hon var sexuellt attraherad av mannen som antastat henne som barn. Freud menade att hon också var sexuellt attraherad av sin egen pappa, hans älskarinna – och av Freud själv. Tre av världens främsta Freud-experter medverkar – svenske Billy Larsson, och amerikanerna Frederick Crews och Frank Sulloway. Extramaterial och källor till alla påståenden och ljudklipp finns på: http://patreon.com/sinnessjukt Skin Wax by Pablo Perez is licensed under a CC0 1.0 Universal License.Dissonance by Lex Villena is licensed under a Attribution 4.0 International License.Coffee And Time by P C III is licensed under a Attribution License.Vast Skyline by Scott Holmes Music is licensed under a Attribution License.a3 by A. P. Vague is licensed under a Attribution-ShareAlike 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt där jag berättar om den kliniska behandling som jag genomgår just nu. I nästa avsnitt tänkte jag dela med mig av hur jag hjälper mig själv att ta hand om mig för att må så bra som möjligt. Har ni frågar skicka gärna DM på instagram Vi är inte cancer eller maila anna@wahlstam.se

Det er ikke lenge siden Jorun tok en gynundersøkelse når hun får uregelmessige blødninger. Hun har kommet i overgangsalderen, så dette kjennes ikke normalt ut. Etter flere turer hos forskjellige leger får hun diagnosen livmorkreft. Behandlingen er tøff, og Jorun er langt nede og veldig sliten når hun er ferdigbehandlet. I dag jobber Jorun fullt, har startet et lokallag for Gynkreftforeningen i Kristiansand og er ansvarlig for #kjennetter kampanjen. Her får du møte en dame som vet hva det vil si å hente seg inn etter en kreftbehandling, og som i dag bruker sine erfaringer på noe som er både meningsfylt og positivt!

På bara några årtionden har blödarsjuka gått från att vara en både farlig, smärtsam och begränsande sjukdom till något som, för de allra flesta, går ganska bra att leva med. Koagulationsläkaren Pia Petrini har arbetat sedan 70-talet och berättar i det här avsnittet både om lyckan över att äntligen kunna göra livet mycket bättre för de barn hon behandlat, men också om hur det var att vara koagulationsläkare under HIV och Hepatit C-katastroferna. Vi pratar också med blödarsjuke Anders Molander som är jämnårig med behandlingen och en av de som smittades av Hepatit C. I avsnittet nämns Margareta (Meta) Blombäck. Är du nyfiken på att få veta mer om henne och om forskning och framsteg, missa inte avsnitt 2 av Blödigt värre.

Så har vi fått antiviral medisin mot koronavirusinfeksjon. Ikke mange pasienter som skal ha dette, og selv for dem som skal ha er NNT omkring 50. Studiene er stort sett gjort på dårlige og ofte inneliggende pasienter, så dette legemiddelet kan det være vi ikke trenger å skrive ut til mange. Behandlingen må også i gang etter maks etter fem dager. I enkelte andre land gis det kun på sykehus, men i Norge kan vi altså skrive ut i allmennpraksis. Pasienter kommer til å spørre om det, så da kan det være greit å kunne litt om det. Viser ellers til informasjon fra legeforeningen og myndigheter. Sjekk også interaksjoner. Podcasten er ingen lærebok og kan inneholde feil, generaliseringer og unøyaktigheter som følge av en muntlig overlevering. For nøyaktige anbefalinger må man derfor oppsøke publiserte nasjonale retningslinjer og andre skriftlige kilder i tillegg.

23 år gammel får Janne beskjed om at hun har leukemi. Behandlingen varer i to og et halvt år og er beintøff. I tillegg forteller legene at hun ikke kan bli gravid på vanlig måte, noe som er en stor sorg. Når behandlingen er ferdig skal livet tas tilbake, dette gjør at Janne presser seg for hardt og går på mange smeller. På en forestilling møter hun Matti og etter en måned sammen blir Janne gravid. Det er et stort sjokk, og det tar lang tid før hun skjønner at det er sant. I dag lever den lille familien på tre personer et godt liv. Selv om Janne lever med flere seneffekter har hun et fantastisk humør og en herlig humor!

I 80'erne og 90'erne rasede HIV-pandemien, og den dødelige sygdom spredte global panik. Men i dag er HIV ikke længere en dødelig sygdom. Behandlingen er nemlig blevet så god, at folk med HIV kan leve et ganske normalt liv, så længe de tager deres medicin. Og måske er medicinen slet ikke nødvendig i fremtiden. For forskerne har i mange år søgt efter en kur mod HIV og for nylig er der sket et gennembrud. Men hvor tæt er vi på en kur? Og hvilken betydning kan den få for HIV-smittede verden over? De spørgsmål stiller vi i dagens Kraniebrud. Medvirkende: Ole Schmeltz Søgaard, professor på institut for klinisk medicin på Aarhus Universitet, og Mikkel Emborg. Vært: Maja Jensen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Runt sekelskiftet ses syfilis som en samhällsfara. Ingrid föds med sjukdomen. Läkaren Edvard Welander gör allt för att hjälpa de övergivna barnen. Till St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Snart står Lilla Hemmet klart.Kvicksilverbehandling mot syfilisEn av de första patienterna på Lilla Hemmet är ettåriga Ingrid. Här ska hon tillsammans med andra barn få en långvarig behandling med kvicksilver. Behandlingen har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten.Hör om när syfilissmittan spreds genom Stockholms bordeller, hur kvinnor tvingades till gynekologiska kontroller på besiktningsbyråer.Möt också några av Lilla Hemmets patienter, vad hände med deras liv sen?20 oktober 2022 tilldelades Cecilia Ohlén branschpriset Guldörat för dokumentären De bortglömda Syfilisbarnen i kategorin Årets Fakta.Det här är en P4 Dokumentär och sändes första gången 2022.Reporter: Cecilia Ohlén Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

Monika har erfaring med uspesifisert personlighetsproblematikk med blant annet unnvikende trekk og traumer. Hun beskriver oppveksten hvor hun var sjenert og introvert og opplevde ikke å bli sett av de voksne på tilfredsstillende vis. For Monika ble skihopp en viktig del av løsningen for å oppleve spenning, mestring, oppmerksomhet og samhold. Hennes historie er et eksempel på at skillet mellom kompleks PTSD og personlighetsforstyrrelse ikke er så tydelig og kan være overlappende. Behandlingen har for Monika vært hjelp til å bli «holdt i live», men ikke for å «bli frisk». Opplevelsen av å «Ikke passe i en boks» på en måte som helsevesenet tilbyr hjelp, står i veien, sier Monika. Langvarig kontakt med fastlegen har vært avgjørende for henne. Selvkritikk og aversivt selvbilde har dels ødelagt de varige relasjonene til andre. Dette bidrar i en negativ selvforsterkende spiral som opprettholder lavt selvbilde og isolasjon, som mange med personlighetsproblemer vil kunne kjenne seg igjen i.

Bjørn Einar, PM, Aleksander og Raymond er i studio og diskuterer et ganske bredt tema.

Det här är den andra delen av Samuels berättelse, om hur intag av smärtstillande Citodon leder till droginköp på darknet och slutar i flera överdoser på andra sidan jordklotet. Ett par månader efter vår första intervju med Samuel får vi ett mejl där han berättar att han blivit antagen till en ny behandlingsform. Under två veckors tid ska han vara på Mallorca för behandling med ketamin och psykoterapi för att helt kunna trappa ut Subutex, den medicin han går på som substitut mot drogerna. I det här avsnittet hör vi hans ljuddagbok från tiden på Mallorca. Dessutom pratar vi i med Samuels behandlare, Agne Brand, psykolog och traumaterapeut, om hur terapin går till. Missa inte att alla avsnitt av säsong åtta finns ute redan nu, helt gratis, på podplay.se och i podplayappen.

I det nionde avsnittet av podden LivsCykeln samtalar vi med Lena Tolvers som är beroendeterapeut om tv-serien Behandlingen, modet att be om hjälp och att vara modig nog att hjälpa andra. Lena har en lång erfarenhet av att möta och bemöta människor med beroendeproblematik och arbetar i dagsläget på Ljung och Sjöberg både i Sundsvall och Stockholm som hjälper företag att långsiktigt hjälpa anställda med deras eventuella beroenden. Har du någon i din närhet, hemma eller på jobbet som du ser behöver hjälp med att komma ut ur ett beroende hjälp till ställ frågan, det kan kännas svårt och obekvämt men kom ihåg det finns ingen som vill vara fast i ett beroende. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ved at tage en blodprøve og centrifugere blodet kan man udvide plasma med hvide blodlegemer, der kan gøre underværker for hårvækst og hudforyngelse.Behandlingen hedder PRP, og det er en metode der er kendt i mange år fra lægevidenskaben. Nu er PRP-behandlingen kommet til det kosmetiske felt. Og vi er så spændte på at kunne tilbyde PRP til vores kunder. En behandling, hvor vi bruger din egen krops evne til at regenerere sig selv.Lyt til denne episode, når vi nørder PRP, hårtab og hudforyngelse med vores ansvarlige overlæge, Berit Larvik.Vil du gerne vide mere?Læs mere om PRP på vores hjemmeside.Book en tid online eller ved at ringe til os på 70275757Forundersøgelser til PRP er gratis og uforpligtende.Hvor kan du finde AK Nygart?HjemmesideFacebookInstagramYoutube

Solbjørg lever et hektisk men godt liv sammen med mann, barn og jobben som sykepleier. Så kjenner hun en kul i brystet, fastlegen tror den er ufarlig, men henviser til mammografi for sikkerhets skyld. Beskjeden som kommer noen uker seinere er overraskende, «du har brystkreft». Behandlingen blir operasjon og strålebehandling. Tiden etterpå har vært utfordrende med smerter og en uberegnelig fatigue. Men Solbjørg har funnet en ny vei i livet og er i gang med en ny utdannelse for å klare å stå i jobb i lang tid fremover, her er det mye håp for fremtiden! --- Hvis du liker denne podcasten setter vi stor pris på om du deler den med venner og bekjente. Vil du få en ny episode fra Kreftkompasset annenhver uke? Trykk på "Følg" i din podcast app. Vil du vite mer om oss i Kreftkompasset og følge med på hva vi gjør? Meld deg på vårt nyhetsbrev her.  

Idag tar vi avstamp i lego och fingerfärdighet för att sedan höra om den ännu en gång självmordsbenägna Jonas som sabbat ett nytt jobb. Vi pratar även om den svenska varianten av "Celebrity Rebab" här kallad "Behandlingen". Hugger sedan tag i den isländska "Lamb" med Noomi Rapace samt den norska "Världens Värsta Människa". 

Fysioterapeut Kenneth Lytts har jobbet som sykehusfysioterapeut siden 1995. Han har opparbeidet seg kompetanse spesielt innenfor intensivfysioterapi og fysioterapi til nevrointensivpasienten. Han har en videreutdanning i intensivfysioterapi og han har skrevet masteroppgave om lungefunksjon hos pasienter med høye ryggmargsskader. Han har ledet et arbeid med utarbeiding av kunnskapsbaserte fagprosedyrer for manuell hyperinflasjon og ventilatorhyperinflasjon for mekanisk ventilerte voksne intensivpasienter. Disse er å finne på Helsebiblioteket. Nylig var han aktuell med NFF sitt kurs «Fysioterapi til intensivpasienter», hvor han er en av to kursledere. I denne podkastepisoden skal vi snakke litt om hjerneslag. Tolvtusen hjerneslag i året i Norge. Det er 35 per dag. Cirka 85% er infarkt. Resten er hjerneblødninger, hvorav 5% er subarachnoidalblødninger (SAH). 600/år = litt i underkant av to per dag.I episoden snakker vi litt om vanlig utstyr på intensivavdelingen og det som er spesielt for nevrointensivpasientene; eksternt ventrikkeldren og ICP-måler. Behandlingen handler om å unngå høyt trykk i hodet og sikre god blodgjennomstrømning og oksygenering til hjernen.Support the show (http://fysi.no)

Fysioterapeut Kenneth Lytts har jobbet som sykehusfysioterapeut siden 1995. Han har opparbeidet seg kompetanse spesielt innenfor intensivfysioterapi og fysioterapi til nevrointensivpasienten. Han har en videreutdanning i intensivfysioterapi og han har skrevet masteroppgave om lungefunksjon hos pasienter med høye ryggmargsskader. Han har ledet et arbeid med utarbeiding av kunnskapsbaserte fagprosedyrer for manuell hyperinflasjon og ventilatorhyperinflasjon for mekanisk ventilerte voksne intensivpasienter. Disse er å finne på Helsebiblioteket. Nylig var han aktuell med NFF sitt kurs «Fysioterapi til intensivpasienter», hvor han er en av to kursledere. I denne podkastepisoden skal vi snakke litt om hjerneslag. Tolvtusen hjerneslag i året i Norge. Det er 35 per dag. Cirka 85% er infarkt. Resten er hjerneblødninger, hvorav 5% er subarachnoidalblødninger (SAH). 600/år = litt i underkant av to per dag.I episoden snakker vi litt om vanlig utstyr på intensivavdelingen og det som er spesielt for nevrointensivpasientene; eksternt ventrikkeldren og ICP-måler. Behandlingen handler om å unngå høyt trykk i hodet og sikre god blodgjennomstrømning og oksygenering til hjernen.Support the show (http://fysi.no)

Mirjam får påvist livmorhalskreft, 26 år gammel. Behandlingen blir et par operasjon og så går livet videre. Halvannet år seinere får hun et tilbakefall og nå blir behandlingen tøffere med både cellegift og strålebehandling. Det tar tid å komme seg etter behandlingen, men etter en omskolering og ny jobb som sosionom fungerer livet fint. Mange år seinere kommer et nytt tilbakefall, noe som innebærer en stor operasjon som preger livet til Mirjam i dag. Til tross for mange utfordringer er Mirjam god til å gjøre det beste av hver dag. I 2021 satt hun ny personlig rekord i antall netter ute i hengekøye og telt, den rekorden skal slås i 2022! --- Hvis du liker denne podcasten setter vi stor pris på om du deler den med venner og bekjente. Vil du få en ny episode fra Kreftkompasset annenhver uke? Trykk på "Følg" i din podcast app. Vil du vite mer om oss i Kreftkompasset og følge med på hva vi gjør? Meld deg på vårt nyhetsbrev her.

Livet i det gamle hippieparadis, andelslandsbyen Hipsted, har fået helt nye farver. Christina Fridild har solgt sin Donutbutik i nabobyen Folkerup, og startet et retreat for ofrene blandt de krænkere, som i disse tider afsløres i film-, teater, medieverdenen - og i politik. Hendes nye Pension Fridild er blevet en gigantisk succes. Først har standupkomikerne fået en tur - og nu skal et hold politikere behandles for deres udprægede slikke-syge.Lyt med i podcasten, der bygger på Sandra Klaus Niisens Juleføljeton, som bringes her i Radio Ronkedor og i netmediet, POV.international..Podcasten Lummer Vinter er redigeret og indtalt af Dorte Rømer og Jesper Grunwald.