Podcasts about folkmord

I veckans huvudepisod pratar vi Joe Bidens cancerbesked och den nya boken ”Original Sin”, som påstår att nivån av Bidens hälsoproblem mörkades under upptakten till presidentvalet 2024. Vi snackar även Elon Musks besked om att ta ett steg tillbaka från politiken. Men mest av allt pratar vi myten om folkmord på vita sydafrikaner, Trumps bisarra agerande under mötet med den sydafrikanska presidenten Cyril Ramaphosa och vad det säger om de som köper uppgifterna trots att de gång på gång har motbevisats.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans En grej till pratar vi Donald Trumps tariffer, som gjort kaos med världsekonomin (och vårt sparande). Efter att ha vevat även mot allierade verkar huvudsiktet nu vara inställt på Kina, som i sin tur inte backar ner. Vi pratar även om att Trump har hakat på den högerextrema myten om att det just nu pågår ett folkmord på vita sydafrikaner. Vi lever i vilda tider, y'all.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Waffen-SS var SS-statens militära gren som, från att ha varit en mindre styrka fungerande som livvakter åt Adolf Hitler i början av 1930-talet, vid slutet av andra världskriget hade vuxit till ett stort antal fältdivisioner med närmare 800 000 soldater.Även om Waffen-SS aldrig utgjorde mer än 10 procent av den tyska krigsmakten under andra världskriget har organisationen ändå tilldragit sig stor uppmärksamhet. Vad Waffen-SS egentligen var är inte helt enkelt att reda ut. Bilden av ett elitförband bestående av ariska män, uppfyllda av nazistisk ideologi, är missvisande.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med det på många sätt svåra ämnet om SS-statens militära gren, Waffen-SS. Svårigheten ligger i de många krigsbrott och massmord som soldater från Waffen-SS gjorde sig skyldiga till under andra världskriget. För många är Waffen-SS synonymt med ondska.Inom Nazityskland byggde Heinrich Himmler upp ett parallellsamhälle av vad han menade skulle vara en arisk elit. SS, en förkortning av Schutzstaffel, var inledningsvis ingenting annat än en samling män som skulle skydda den nazistiska organisationen och dess ledare, Adolf Hitler. Så småningom byggdes organisationen ut och fick en egen underrättelseverksamhet samt en egen vapengren, Waffen-SS. Till organisationen hörde även koncentrationslägren. SS blev på allvar den mäktigaste organisationen efter att SA tvingats till underkastelse 1934, efter en intern maktkamp inom naziströrelsen. SS organiserade och ledde Förintelsen.Waffen-SS växte avsevärt under kriget, och några av de bäst utrustade och slagkraftigaste förbanden i den tyska krigsmakten var SS-pansardivisionerna. Dock kantades deras krigföring av ständiga krigsbrott på i stort sett alla fronter där de sattes in. Andelen frivilliga och tvångsrekryterade inom Waffen-SS ökade, och vid krigets slut var ungefär 50 % av dess manskap icke-tyskar, rekryterade från Europas alla hörn – inklusive de nordiska länderna.Bild: SS-Brigadeführer Jürgen Stroop (i mitten) ser på medan bostadskvarter brinner under kampen mot det judiska upproret i Warszawas getto. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Heinrich Himmlers planer för Sverige.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Jan Helin, Thomas Mattson, Claes Elfsberg, Sanna Dollan, Fredrik Söderholm, August Bohlin Vi synar rapporteringen kring Ryssland Ukraina och Gaza - är det inte slagsida år nåt håll? Varför får man inte säga foklmord och varför har media inte rättat sig själva om de 40 halshuggna bebisarna den 7 oktober? I eftersnacket för 100 kr patreons!En så kallad groda hoppar ur munnen och Claes diskvalificerar Fredrik från Israel Palestina debatten!HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den lokala grenen avvisar slutsatsen i Amnesty Interntionals utredning. C-topp avgår efter brottsmisstankar. Nya Epa-hopp för 15-åringar efter S och M-samarbete. Julklappar från Kina kan stoppas av EU – och svenska mödrar blir äldre och tjockare medan bebisarna blir färre. Programledare: Magnus Thorén.

Det pågår en relativisering av begreppet folkmord, skriver sociologen och folkmordsforskaren Kjell Magnusson, som synar Gazakriget och andra händelser i vår tid. Inläsare: Magnus Thorén

Det är inte första gången Moderaterna stöttar ett pågående folkrättsbrott konstaterar Silas Aliki. Veckans lista handlar om Moderaternas historia då dom, förutom Israels pågående folkmord i Palestina, som ivrigt försvarat folkrättsbrott. Mireya Echeverría Quezada pratar om Nooshi Dadgostars Kamala Harris-keps och vad den betyder, 7 oktober 2024, när över 40 000 palestinier mördats av Israel sedan 7 oktober 2023. När det finns så mycket sorg, ilska och besvikelse så kanaliserar Hanna Stenman det i att mutea typ alla jäklar hon hinner med vilket blir till något märkligt spoken word. Klippare är Joel Zettergren. Jinglarna är gjorda av Gerald Lombano. Lyssna, likea och dela på Sveriges gulligast antifascistiska podd!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 07:00

I detta avsnitt tar vi upp den medborgliga plikten att bidra till rättsbildningen - alla borde processa mer! Vi tar upp torr juridik som framtidsfullmakter och bevisbördan i patientskademål. Och vi tar upp ämnet som vi tassat som katten kring het gröt kring: Begår staten Israel nu folkmord? 

Dagens Extra är lådan alla har hemma där man lägger små grejor som kanske inte är viktiga EXAKT nu. Men sen. Berlock-tjejers släktskap med cerat-tjejer går vi in på. Och vilken typ av människa ler egentligen mitt i kravaller? När vissa ungar hamnar utanför och man får ont i magen. Men så tittar man närmare och förstår varför det har blivit så. Ungen var ju bara jävligt jobbig? Och...ja.. Mitt enorma nederlag. Den sista författardebutanten som kom från ingenstans med en otrolig roman har redan debuterat. Jag föddes fel. Och annat! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dessutom om ryska attentatet, IT-boom i Bangladesh och så tar satiren Public service farväl. Godmorgon, världen! är Sveriges Radios veckomagasin med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Den senaste veckans utveckling i krigetBegår Israel folkmord i Gaza?Bör Sverige ha skolplikt eller läroplikt i grundskolan?Varför äter vi ägg på påsken - om påsktraditionerUngerns särart påverkar EU-samarbetetKrönika Ulrika KnutsonVeckans panel: Zina al-Dewany, Aftonbladet, Olof Ehrenkrona, Svenska dagbladet, Leonidas Aretakis, FlammanI andra timmen: Efter terrorattentatet i Ryssland: Vilken är Tadzjikernas ställning i Ryssland?Samtal med imitatören Göran Gabrielsson i satiren Public service Sista satiren med Public service i Godmorgon, världen! Hunky Jesus och Foxy Mary - påskfestival i San FranciscoIT-sektorn växer i BangladeshKåseri Emil JensenProgramledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Alma Segeholm

Nyheterna Radio 08.00

Vi berättar om Falestinvision, en sångtävling utan folkmord, samt om alternativet: ESC. Och så Mello och mycket Nyheter och Det händer! Musik i programmet: Intifada on the Dancefloor - Bashar Murad Ulveham - Gåte Przepraszam, Sobota Svansjön: en spansk dans - Tjajkovskij Rajieen: https://www.youtube.com/watch?v=ug0L5S2Qzwg

Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid sidan av det medicinska arbetet har vittnesmålen alltid varit en hörnsten i Läkare Utan Gränsers arbete. En oberoende röst som ekar i tv-soffor och maktens korridorer. En röst som bär vittnesmål om våld och missförhållanden. I dagens värld har den här rösten fått svårare att göra sig hörd.

Är det tjejens ansvar att stoppa sin man från att begå folkmord? Bör man dejta någon utan vänner? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Love is blind kommer till Sverige och Linnea Wikblad reagerar på den fula amerikanska inredningen. Morgongröt-gate uppstår när David Druid erbjuder sin morgongröt men ingen vågar äta den. Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) gästar för att prata om det uppmärksammade uttalanden kring krig. Dessutom kom Dima Litvinov som satt i fängslad i ryskt fängelse efter en Greenpeace-aktion. P3 Nyheters Babs Drougge om att Israel står inför rätta för folkmord & löneavdrag för kaffe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag inleds rättegången i Haag, där FN-domstolen ICJ ska avgöra om Israel begår folkmord i Gaza. Det är Sydafrika som anmält Israel, men frågan är om de kan leda saken i bevis, och varför är det just Sydafrika som för palestiniernas talan?Sen pratar vi om kaffe på jobbet – en förmån som många räknar med ska ingå på arbetsplatsen, men så ser det inte ut för alla kommunanställda. I Åsele får tjänstemännen gratis kaffe, medan undersköterskorna får lätta på lädret.

Nyheterna Radio 10.00

Det talas allt mer om att det sker folkmord på Gaza. Kvartal lät folkmordsexperten Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, reda ut frågan. Inläsare: Johan Rabaeus

Hur jämför sig basket i Superettan med prep school i USA? Jag pratar med Max Levine, basketspelare i Superettans AIK, om vad som krävs i Sveriges näst högsta liga, basket och trash talk i USA, hans oväntade möte med LeBron James, varför Knicks behöver gå vidare från Julius Randle, antisemitism i Sverige, vikten av att prata om vår mörka historia och mycket mer.Följ @maxlevine__ på Instagram och läs mer om hans pappas bok ”Om detta må ni berätta” på levandehistoria.se/publikationer/om-detta-ma-ni-beratta This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

6 november. Dödskulternas återvändo i geopolitiken, en besvärande otydlighet på vänstersidan inför Hamas våld, ett slappt halmgubbe-bygge från DN och ett obegripligt manövrerande från centerledaren var några av ämnena som lyftes när Tove Lifvendahl samlade Olof Ehrenkrona, Mattias Svensson och Peter Wennblad för en måndagspanel om den gångna veckan.

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte – Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.Bild: Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910. Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förödelsen som följde i cyklonen Bholas spår 1970 skördade uppemot en halv miljon människoliv, bokstavligen över en natt. Händelsen utlöste ett inbördeskrig och förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Och ledde i slutänden ledde det till att en ny nation såg dagens ljus: Bangladesh. Hör den hemska och fascinerande berättelsen som många aldrig ens hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En radiobrevväxling om ouppfostrade pojkar, vårdgaranti och en bokidé. Med Annika Lantz och Jonatan Unge.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

Höjd Beredskap möter Anders Österberg (S) på resa norr om Kiev i Ukraina Av och med Patrik Oksanen, Amanda Wollstad och Anders Lindberg

USA:s president Joe Biden säger att Putin gör sig skyldig till folkmord i Ukraina. Vi djupdyker också i USA, Nato och militäralliansens historia. Biden anklagar Putin för folkmordI ett tal i delstaten Iowa gick USA:s president till hård attack mot Rysslands ledare Vladimir Putin och anklagade honom för folkmord i Ukraina. Vad innebär begreppet, och vad får det för konsekvenser för Ryssland?USA speciella roll i NatoInför ett eventuellt Nato-medlemskap för Sverige och Finland tittar vi närmare på den så kallade Atlantpakten. Varför grundandes Nato? Vilken roll har USA? Och vad händer med Nato om Trump blir president igen?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, San Francisco-korrespondent och Anna Wieslander, Nordeuropachef vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Nyheterna Radio 07.00

I förra helgen dök en artikel med rubriken ”Vad bör Ryssland göra med Ukraina” upp hos statliga nyhetsbyrån RIA Novosti. Den var skriven av Timofej Sergejtsev, som beskrivs som en Putinvänlig nationalistisk filosof och filmskapare, och i den förespråkar han öppet folkmord och etnisk rensning i Ukraina. Vad betyder det att den publicerades i statligt sanktionerad media? DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski förklarar hur man kan tolka Putins propagandamaskineri. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

PATREON.COM/PODEMON! https://www.podstore.se/block/podemon/Vi har spelat alla gym i Pokemon X & Y! Och nu är vi trötta på skiten! Quiz! Folkmord! Och förlåt!!

Vi möter Berolin Deniz, vars släktingar drabbades av folkmordet på armenier och assyrier/syrianer (Seyfo)1915-1917, och Eduardo Flores Gonzales från Lima Peru, vars äldre släktingar levde i en diktatur fram till 80-talet. Samtalet berör likheter mellan deras upplevelser av att vara efterlevande i en familj som drabbats av oerhört starka händelser i en tidigare generation, ur både ett politiskt och socialt perspektiv. Folkmord och diktaturer skapar ett kollektivt trauma, vars känslor och konflikter ofta går i arv. Att inte få upprättelse eller bekräftelse på vad som har hänt kan påverka överlevande och efterlevande släktingar i generationer framåt. Berolin Deniz, vars far- och morföräldrar drabbades hårt, menar att hon upplever ett stort ansvar och behov att sprida kunskap om denna historia till nya generationer för att undvika att historien upprepar sig. Avsnittet adresserar kausalitet och hur minnen/trauman kan förstås som en del av individens identitet. Producerad av mediehuset Fanzingo.

Det absolut värsta som kan hända i ett land är sannolikt folkmord. Vilket skapar en fundamental otrygghet i ett samhälle. I det här avsnittet beger sig Trygghetspodden till Rwanda. Under april till juli 1994 mördades uppskattningsvis mellan 800 000 och en miljon människor där, många på de mest bestialiska sätt. Huvuddelen av de mördade var ur folkgruppen som kallas tutsier. Och de som mördade var ur folkgruppen som kallas hutuer. Samtidigt begicks mängder av andra brott. Bland utsattes 100 000-tals flickor och kvinnor för våldtäkter och andra sexövergrepp. Hör mannen som arbetade på Hôtel des Mille Collines under folkmordet. Det som sen blev känt från filmen Hotel Rwanda. Hör även mannen som under ett par månader tvingades hålla sig gömd i övergivna hus för att överleva. Delar av materialet i avsnittet har tidigare publicerats i Sveriges Radio-programmet P3 Planet.

Vi pratar masshysteri, masspsykos och lite moralpanik.  Kontakt:  tmmpodden@gmail.com  Patreon:  www.patreon.com/tmmpodden  Spotifylista:  Tisdagarna med Marre

I ett försök att vara först med det senaste tar vi upp den nya trenden paddel. Kan det bli nåt? Poddproffset Martin Soneby gästar äntligen Filip och Viktor - men vad är det Martin säger om somalier?

Idag handlar det om en av de mest fasansfulla saker vi människor har utsatt varandra för. Folkmord. Professor Klas-Göran Karlsson, med mångårig erfarenhet av ämnet guidar oss. Vad definierar ett folkmord? Och finns det gemensamma nämnare mellan de samhällen där folkmord inträffar?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Klas-Göran Karlsson: Hans Jonsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan 2015 har Alice Petrén bevakat flykting- och migrationsfrågor, nu slutar hon på Sveriges Radio och samlar i det här programmet intryck från några av hennes reportageresor världen över.

Har du hört om revolutionen i Sudan? Det hade vi knappt gjort heller, men nu ägnar vi ett långt avsnitt åt att killgissa om den, och om vad Tiqqun, Accelerationister och islamismister tycker och vill i Sudan. Vi återger även en del wikipedia-kunskaper och för den som orkar lyssna igenom när vi läser upp 23 […]

Podden gästas av Mikael, som har läst en artikel om gammaldags jordbruk, vilket leder oss in på hållbart brukande, permakultur och resliliens.

I Samtal med folk snackar vi med forskare och andra som genom sitt arbete belyser intressanta ämnen och kommer till spännande slutsatser. I detta avsnitt pratar vi med Pauline som har forskat på barn och deras lekmiljöer kopplat till bostaden. Vi diskuterar hur samhällets syn på barn har ändrats och framväxten av bostadsgårdar. Vad kännetecknar […]

I Stundens Hetta diskuterar vi aktuella händelser och situationer som berör oss alla. I veckans avsnitt samtalar Lucy och Ana om Covid-19. På vilket sätt är den låga vaccineringen i USA vara ett resultat av nyliberalismen och kommer många av åtgärderna mot coronaviruset fortsätta vara i kraft även efter pandemin? Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i […]

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.I avsnitt 145 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte – Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.Bild:Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910. Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter nya vittnesmål om systematiska övergrepp och tortyr ställer vi oss frågan: Vad går att veta om det som sker i omskolningsläger i Xinjiang, i nordvästra Kina? Folkmord säger nu vissa. Men vad hörs från Peking och kommunistpartiet? Medverkande i podden: Kinakommentator Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, korrespondent i Peking och programledare Lasse Johansson.Producent: Cecilia Zabin Tengmark Researcher: Saga RingmarTekniker: Joel Lööf

Efter förintelsen var alla överens - aldrig igen. Ändå fortsätter folkmord att hända. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommer fördjupade kriser och ökande polarisering resultera i fler folkmord i framtiden? Och varför menar vissa att själva begreppet sätter käppar i hjulet för att komma åt regimer som mördar sin egen befolkning?

Efter förintelsen var alla överens - aldrig igen. Ändå fortsätter folkmord att hända. Varför? Kommer fördjupade kriser och ökande polarisering resultera i fler folkmord i framtiden?  Och varför menar vissa att själva begreppet sätter käppar i hjulet för att komma åt regimer som mördar sin egen befolkning?

Efter förintelsen var alla överens - aldrig igen. Ändå fortsätter folkmord att hända. Varför? Kommer fördjupade kriser och ökande polarisering resultera i fler folkmord i framtiden?  Och varför menar vissa att själva begreppet sätter käppar i hjulet för att komma åt regimer som mördar sin egen befolkning?

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-16-oktober-2020/

Vi avslutar vårt dubbelavsnitt om Tyska Sydvästafrika. I detta avsnitt ska den tyska armén under Lothar von Trotha sopa ut skärvorna efter slaget vid Waterberg. Följderna blir katastrofala. Dessutom börjar politiker på hemmafronten ifrågasätta kriget. Det hela kommer slutligen landa vid kejsar Wilhelm II:s bord... följderna blir katastrofala.Slutligen diskuterar vi hur händelserna retroaktivt passar in i folkmordskonventionen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Här kommer ett avsnitt som är lika delar fascinerande som tragiskt. Under andra hälften av 1800-talet försköts hela den europeiska maktbalansen genom Tysklands enande. Efter en tid av trevande valde den nya stormakten att likt de europeiska konkurrenterna Frankrike och Storbritannien försöka bygga ett kolonialvälde.I detta första av två avsnitt bekantar vi oss med den tragiska situationen i dagens Namibia - då Tyska Sydvästafrika - där en uppror från Hererofolket år 1904 kom att skapa en masshysteri i Tyskland och slutligen resultera i ett regelrätt folkmord.I detta första avsnitt berättar vi om bakgrunden, om upproret och om den första tyska reaktionen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lova Nyqvist Sköld på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Ett fackförbund i Brasilien har anmält president Jair Bolsonaro för folkmord till den Internationella brottsmålsdomstolen och riktar kritik mot regeringens hantering av coronapandemin. Vad betyder det? I ett öppet brev kräver flera artister att presidentkandidater i USA måste få artisternas godkännande innan de spelar deras låtar i samband med politiska kampanjer. Det här är inte första gången som artister har vänt sig emot att politiska kandidater använder deras musik.

När torka och pest plågar Lissabon 1506 vänder sig folket till kyrkan för hopp och vägledning. Under en gudstjänst leder en på ytan harmlös dispyt till att motsättningar mot före detta judar kommer upp i dagen. Resultatet blir en snabbt eskalerande våldsspiral där antalet dödade räknas i tusental innan kungen återfår kontrollen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Får segermål firas med folkmord? + på krog med Jukka Jalonen by Hemohes

Avsnitt 1.1. - Introduktion.2. - Folkets tempel,bakgrundshistoria: "https://varldenshistoria.se/samhalle/sektledare-forvandlade-koloni-till-massgrav"3. - Politisk pendel.4. - Schrödingers väska. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet kikar vi närmre på själva förhandlingarna och fallet i sig. Vi går igenom Gambias anförande, Burmas försvar och förklarar de båda parternas ståndpunkter. Vi får dessutom en rapport från de demonstrationer som pågick utanför rättssalen i Haag. Inlägget Att försvara ett folkmord, del 2 dök först upp på Svenska Burmakommittén.

Burmas statskansler Aung San Suu Kyi är i Haag för att försvara landet mot anklagelser om folkmord inför den Internationella domstolen (ICJ). För att kommentera och analysera händelserna i ICJ och reaktionerna i Burma och omvärlden släpper vi nu två podcastavsnitt. Denna första del fokuserar på reaktionerna i Burma. Inlägget Att försvara ett folkmord, del 1 dök först upp på Svenska Burmakommittén.

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Salina Jamah, en yazidisk jurist och människoaktivist. I samtalet berättar Salina bl.a.om vad som fick henne att bli jurist och hur hon uppmärksammade det yazidiska folkmordet. Salina berättar om organisationen Yazda och om sin farliga volontärsresa till flyktinglägren i Sinjarberget i Irak för att träffa folk som fördrivits ur sina hem av IS i försök att berätta om vad som behövs för att ändra yazidiernas situation. Salina har kloka råd till nyanlända för att bli en del av samhället. Vad har Salina för råd till våra politiker för att uppnå en lyckad integration? Vad var det första som Salina uppmärksammade när hon kom som 11 årig till Sverige?   Tekniker och producent: Sahar Almashta  

Välkomna till det sjunde avsnittet av podcasten Listan! Podcasten där två lag gissar på listor. I detta avsnitt medverkar: Albin, Carolina, Nikki, Malin och Erik. Listor: 1. Topp 10 värsta epidemier (2018) 2. Topp 10 mest besökta museum i Sverige (2018) 3. Topp 10 yrken med högst psykopatfrekvens (2018) 4. Topp 10 länder i inbördes ordning som infört kvinnlig rösträtt (2018) Trevlig lyssning!

Burma and beyond - Folk och folkmord by Markus och Malcom

Det var den 6 juli 1995 och inom några dagar skulle Europas största massmord sen andra världskriget vara ett faktum. Srebrenicas muslimska försvarare anade vad de hade att vänta. De slogs för sina liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jonatan Unge pratar om dagens patetiska borgerlighet som apar efter vänsterns offerkofta-retorik. Liv Strömquist ställer sig frågande till den märkliga kultursynen som basunerats ut på stora plattformar efter Bob Dylans Nobelpris. Ola Söderholm undrar om den jätteurholkade asylrätten fortfarande är bättre än ingen asylrätt eller om det är dags att överge den. Dessutom avhandlas Sverigedemokraternas rasistiska uthängning av en 15-åring och bristen på ångest i dagens barn-tv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Israels erövring av Kanaans land beskrivs ibland som ett folkmord, då Josuas armé uppges utrota allt som andas - på Guds egen befallning! Men uppfattades sådan retorik verkligen som bokstavlig i antiken? Micael svarar på detta i en av hans apologetikkvällar i kommuniteten Holy Treasure. --- Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Folkmord (genocide) är modernitetens mörka följseslagare. Varför deklarerar mänskligheten ständigt "aldrig mer", för att i nästa minut tillåta nya folkmord? Docenten och socialantropologen Ivana Maček, expert på "massive political violence", hjälper Ola Larsmo och Henrik Arnstad att reda ut begreppen. Vi minns även nationalismforskaren Benedict Anderson (1936-2015). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur drabbas unga av dom stora nedskärningarna i Finland? My Tengström från radio X3M är med och reder ut. Nytt program ska kunna förutse folkmord. Och det hålls konferens för astronauter i Sverige.

Sveriges Radio uppmärksammar i en mängd olika program att det i dagarna är 70 år sedan andra världskriget slutade, och Vetenskapsradion Forum tar upp frågan varför förövarna i efterhand alltid förnekar folkmord. Dessutom handlar det om mannen som myntade begreppet folkmord, Raphael Lemkin, som levde och verkade i Sverige under andra världskriget. För 70 år sen tog andra världskriget slut, men det skulle dröja ytterligare en tid innan vidden av de fasansfulla brott mot mänskligheten som det nazistiska Tyskland begått stod klar – framför allt morden på sex miljoner judar, det som senare började kallas Förintelsen. I vår är också ett annat men mycket mindre känt folkmord aktuellt, nämligen utrotandet av mellan en och två miljoner armenier och andra kristna i det osmanska riket som inleddes för 100 år sedan. Forskaren Maria Karlsson vid Lunds universitet forskar om det hon kallar ”förnekelsekulturer”, att förövare av folkmord alltid försöker förneka det som hänt. Hon säger att även Hitlers Tyskland hade förnekat förintelsen av miljontals judar om de vunnit kriget. Dessutom handlar det om Raphael Lemkin, juristen som myntade begreppet folkmord. Hans släkt mördades av nazisterna och själv kom han som flykting till Sverige, där har bedrev mycket av det arbete som senare utmynnade i en av FN:s resolutioner om att folkmord är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots Raphael Lemkins stora betydelse finns det idag inga minnesmärken på de platser i Stockholm där han bodde och arbetade, berättar författaren Ola Larsmo. Programledare är Urban Björstadius.

I sydöstra Turkiet finns ett stort djupt hål. Där knuffades armenier ner mot sin död för 100 år sen. Totalt dödes upp till 1,5 miljoner armenier. De kämpar nu för att det ska kallas ett folkmord. Den 24 april i år högtidlighåller man hundraårsdagen av det som blev början på en brutal förföljelse av armenier, som också ledde till att miljontals armenier idag lever utspridda över hela världen. I dagens program berättar vår korrespondent Katja Magnusson om sin resa till byarna i Turkiet där armenier dödades och fördrevs. Och vår utrikeskommentator Agneta Ramberg gräver i historien bakom ordet "folkmord" som kom till först 1948.

Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre. Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar. Totalt sett var hon 15 månader i Kongo, så tiden i gerillalägret var alltså en mindre del. Där handlade det mer om att försöka förstå vilken världsbild och ideologi de förmedlade till varandra, från den äldre generationen till den yngre. Allt blev till en doktorsavhandling vid Lunds universitet, som hon försvarade i somras. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

I det här avsnittet pratar vi om årtalet 1986, douchebags och lite folkmord.