Podcasts about Svenljunga

Hej och varmt välkommen till podcast Amanda The Trucker, kul att du har hittat hit! Hedströms åkeri i Svenljunga är känt för sin långvariga verksamhet inom transport av styckegods och partier inom Sverige. Men även Under 70-talet trafikerade dem länder som Saudi-Arabien, Iran, Irak och Österrike. Idag har vi nöjet att få höra Joakim Hedström berätta om sin spännande resa som åkeriägare på Hedströms. Det är en historia fylld av utmaningar, framgångar och en stark passion för transportbranschen. Nu lyssnar vi in dagens gäst! Tusen tack för att du lyssnar! Dagens gäst Joakim Hedström Kontakt:Hedströms Åkeri ABwww.hedstromsakeri.seVäxel 0325-10102 joakim@hedstromsakeri.se Amanda The Trucker Instagram: podcastamandathetrucker Facebook: Podcast Amanda The Trucker Hemsida: www.amandathetruckerpodcast.seKontakt: podcast@amandathetrucker.info Podcasten presenteras av Amanda Berggren, följ henne på sociala medier @amandaberggren95

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. "Tegnell hade rätt hela tiden" – den slutsatsen drar Alex Schulman i en krönika i DN, efter att ha tagit del av överdödlighetssiffrorna under pandemiåren. Enligt dem ligger Sverige lägst i hela EU, men berättar det verkligen hela sanningen om den så hånade, svenska coronastrategin?Sen pratar vi om en matsvinnsstrategi i västgötska Svenljunga, som tagit hus i helvete. Restauranger kände sig så pass hotade av att kommunen börjat sälja överbliven skolmat för 30 kronor lådan, att projektet nu sätts på paus.

David Druid har aldrig varit äckligare! Margret Atladottir varnar för rosa kokain! Robert Fux leder Drag Race Sverige och vi snackar contouring, tucking och drag som historiskt fenomen! En finsk djurpark sköt en frisk sköldpadda med hagelgevär, hallå? Matpriserna skenar och Ulf Mazur från Matpriskollen förklarar varför och hur vi konsumenter ska tänka. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om Tegnells revansch i samhället & skolmatsbråket i Svenljunga. Programledare: Margret Atladottir och David Druid

Nyheterna Radio 08:00

Avsnitt 77Anders och Viktor roddar podd på egen hand då Ted ligger däckad i C19. Vi går igenom helgen som utspelades i Svenljunga och Borås där amatörerna och proffsen duellerade om ära och berömmelse och pengar i vissa fall. Vi uppmärksammar Masters-VM, Tyyni och såklart även Idlewild.Väl mött!/Anders och Viktor och Ted från sjukbädden

Den svenska tillväxten är högre än väntat och planer på en ny batterifabrik i Svenljunga. Programledare Margareta Svensson

I avsnitt #173 återvänder vi till Roys Café och möter upp folkkära komikern Annika Andersson, kanske mest känd genom sitt mångåriga samarbete med Stefan och Krister, men också genom sin medverkan i bl.a. Parlamentet, Time Out och SVTs Julkalender Mirakel. Tillsammans med Jakob, Henrik och Erik pratar hon om sin livslånga kärlek till komiken, från barndomens ridåhalande i pappans lokalrevyer, via tre decennier med sommarspel på Vallarnas friluftsteater – och fram till höstens projekt – turné, samt regiarbetet med sönernas krogshow i Falkenberg. Vi pratar också timing, historien bakom hennes egentliga efternamn Korenado – samt om Farbror Eskils gamla väggklocka från pizzerian i Svenljunga!Intervjuar gör Jakob Olsson, Henrik Ahlström och Erik Jensen

13 år efter att Jeton Kiqina från Svenljunga dömts tills fängelse för mord blir han benådad och släpps fri. Men minnena från tiden i fängelset plågar honom fortfarande och han och hans familj ger inte upp sökandet efter upprättelse. I det här avsnittet pratar vi med huvudvittnet som var anledningen till att Jeton Kiqina dömdes – och som nu berättar varför han anklagade Jeton.

Jeton Kiqina från Svenljunga har dömts till 16 år för ett brott han säger att han inte har begått och där det inte finns någon teknisk bevisning mot honom. Hur har det här gått till? Vi pratar med en svensk FN-polis som utredde fallet – och hittar nya uppgifter som leder till att en högt uppsatt spaningsledare inom polisen gör en anmälan. 

Allting börjar på en liten och ojämn grusväg i Kosovo 2001. En familj på fem personer varav tre barn skjuts ihjäl i ett massmord som ses som ett av de mest brutala dåden i Europa under 2000-talets början. En ung man från Svenljunga reser ner för att vittna i rättegången. Men istället blir han misstänkt – och döms för den hänsynslösa attacken. Vad hände egentligen den sommarnatten? Hur blev 22-åriga Jeton Kiqina inblandad? 

Coronaviruset skapar bråda dagar för en fabrik som tillverkar munskydd i Svenljunga i Västergötland. Efterfrågan blir allt större, även här i Sverige. Dessutom: Vem var den så kallade Skandiamannen? Snart är det dags för skottdagen, den 29 februari. Men varför har vi egentligen infört en skottdag och hur har det sett ut historiskt i vårt land? Det ska vi tala om med Lina Midholm som är etnolog och forskningsarkivarie vid Institutionen för språk och folkminnen. I morgon har det gått 34 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Journalisten Thomas Pettersson har kommit med en ny bok om den så kallade Skandiamannen, Stig Engström. Vem var han egentligen? Det frågar vi författaren, som finns med som gäst. Och i Svenljunga går produktionen för högtryck av de munskydd som tillverkas av Ace Protection. Medverkar gör företagets vd Peter Karlsson. I Dalarna har turistbyråerna tvingats stänga igen en efter en, och vi frågar oss hur turistinformationen ska utformas framöver. Med som gäst är turistforskaren Malin Zillinger. I dagens Nordegren & Epstein ska vi dessutom tala om att Whitney Houston i hologramform ger sig ut på turné. Kritiken har inte låtit vänta på sig från de som menar att det är oetiskt att på detta vis exploatera den bortgångna stjärnans minne. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Helena Nordenberg

I ett parallellt universum sitter Thomas, Nadine och Tomas i Svenljunga och pratar om att vara osmidig. Hur tolkar våra vänner ämnet? Vad vill de prata om? Är de glada? Alla dessa svar får ni om ni lyssnar på detta underbara avsnitt av den sämsta podcasten som existerar. Detta avsnitt kan ses som ett kompletterande … Fortsätt läsa 244. Att vara osmidig Inlägget 244. Att vara osmidig dök först upp på En Kvart i Veckan.

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?   Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Karin Londré berättar en svensk mordhistoria i avsnitt 36 – om hur en bastu i Svenljunga i mitten av 80-talet användes som mordvapen. Anna Sandell pratar om ”Scissor Sisters”, alltså de irländska systrarna som tillsammans mördade och styckade sin mammas pojkvän.Mord Mot Mord-lyssnare får en månad gratis på Nextory! Gå till nextory.com/kampanj och skriv in kampanjkoden Mordmotmord, så kan du läsa och lyssna på massor av böcker och stöttar samtidigt podden! Veckans Nextory-tips är Monstren från Anderna, om Pedro Alonso López som kallats världens värsta seriemördare, och Nordisk Kriminalkrönikas många episoder.Länkar och bilder som är relevanta för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna.Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Lantzkampen direkt från Bokmässan inför underbar publik! Tävlar gör skådespelaren Fredrik Dahl tillika näringslivsstrateg i Svenljunga och filmskaparen Gabriela Pichler mot radiojournalisten Ylva Nilsson och Kent Wisti, präst och konstnär. Programledare: Annika Lantz. Domare: Sara Lövestam. Tekniker: Jan-Olof Leandersson och Rolf Hilton. Producent: Anna-Karin Ivarsson  Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se Och vill du berömma så skriv till våra chefer också!

Hur förändrar man cementerade attityder om sex och kön? Var går gränsen mellan lek och allvar? Vi får följa med när teaterföreställningen Kentaur landar på en gymnasieskola i Svenljunga. Lärare och elever reflekterar kring svåra frågor om sexuella övergrepp, skuld och skam.

Hur förändrar man cementerade attityder om sex och kön? Var går gränsen mellan lek och allvar? Vi får följa med när teaterföreställningen Kentaur landar på en gymnasieskola i Svenljunga. Lärare och elever reflekterar kring svåra frågor om sexuella övergrepp, skuld och skam.

Vilken vecka vi har haft med OS-guld, OS-silver och lite andra placeringar! Gabriela Pichler, Fredrik Dahl, Kent Wisti och Anders G Carlsson i frågesporten om veckans nyheter med Annika Lantz. Regissören Gabriela Pichler, närlingslivsstrategen i Svenljunga och skådespelaren Fredrik Dahl, prästen, konstnären och satirikern Kent Wisti och SVT-projektledaren och trombonisten Anders G Carlsson tävlar i frågesporten om veckans nyheter med Annika Lantz. Domare: Sara Lövestam. Ljudtekniker: Ludvig Jansson. Programsekreterare: Anne Ibelius. Producent: Anna-Karin Ivarsson. Skriv till oss! lantzkampen@sverigesradio.se

Elsa Spång växte upp under svåra omständigheter. Hennes mor var död och pappan okänd. Men nu, mer än 100 år senare, har hennes sondotter Ann Bergqvist listat ut vem pappan var med hjälp av DNA. Den här säsongen har vi berättat om människor från förr vars liv på olika sätt förändrades och tog nya riktningar. Ibland har det handlat om personer som gjorde egna val, men oftast har berättelserna handlat om dem som råkat ut för förändringar som de inte själva kunde råda över. Som de 126 fosterbarnen som plötsligt flyttades tvärs över landet för att få nya hem eller bonden Axel Fredrik som blev utfattig när nödåren drabbade Sverige. I dagens program, som är det sista för säsongen, ska vi berätta om Elsa, en ung flicka som också rycktes upp och flyttades långt bort från sin invanda miljö. När hennes mor dog, dog också kunskapen om vem som var hennes far. Över hundar år hann gå innan Elsas barnbarn, Ann Bergqvist, med hjälp av DNA spårade upp honom. Allt fler släktforskare låter DNA testa sig. Många gör det för att knyta kontakter med nu levande släktingar som kommer upp i träfflistan efter provet. Inte minst är det många som får kontakt med släktingar vars anfäder emigrerade till Amerika. En annan anledning till att dna forska är att hitta svaren på olösta gåtor, som till exempel att hitta okända fäder eller ibland till och med okända mödrar. Dvs personer som inte namngivits i kyrkböckerna och som förblivit anonyma för de efterkommande släktleden. Naturligtvis finns det en del tips på hur man med traditionell släktforskning kan lösa de här familjegåtorna, men ändå förblir många av dom olösta för att de skriftliga dokumenten helt enkelt inte räcker till. Ann Bergqvist i Svenljunga är en rutinerad släktforskare, men hur hon än försökte ta reda på vem som var far till hennes farmor Elsa så kom hon ingen vart. Men bara för någon månad sedan kom svaret på gåtan. Tack vare DNA testet. Det enda hon visste tidigare var att Elsa hade haft en svår start i livet. - Jag har hört ända sedan jag var liten att farmor var såld på auktion men så mycket mer fakta hade jag ju inte. Sedan gjorde jag mig ju egna bilder av vad hänt och tyckte att det lät fruktansvärt. Men det är egentligen det enda jag vet, säger Ann Bergqvist. Det var Elsas mor Laura som bar på alla de hemligheter som senare generationer släktingar nu försöker ta reda på. Laura fick fyra utomäktenskapliga döttrar i tät följd under 1890-talet. Laura var från Västervikstrakten i norra Småland, men hon flyttade därifrån i två omgångar. Första gången gjorde hon en kortare tur till Stockholm då hon födde sin äldsta dotter, och i början av 1890-talet flyttade hon plötsligt den långa vägen till Själevad i Ångermanland. Där födde hon ytterligare tre döttrar under loppet av sex år, alla med okänd far. Elsa är en dessa flickor, hon föds 1894. Men vem som är fader till flickorna är helt omöjligt att läsa sig till av kyrkböckerna, Ann Bergqvist vet inte ens om de har samma far. - Nej, ingen aning! Det finns ingenting som antyder något om det. Laura verkar hamna under radarn i några år, för den som skrev i församlingsboken säger att hon saknade betyg för ett par år. Och vad som hände då det vet vi inte, fortsätter Ann Bergqvist. Nej, Lauras liv är inte lätt att rekonstruera, man anar att hon befann sig på samhällets marginal. Och det blir inte något lyckligt familjeliv för Laura och hennes döttrar i Själevad. En av flickorna dör 1896 och året därpå dör också mamma Laura. När Laura dör är tre av döttrarna i livet, och de är då 1, 3 och 7 år gamla. Några år senare återfinns flickorna i olika fosterhem. Elsa hamnar hos en familj som hade ett barn, en son, och där bodde hon i fyra år. Fosterfamiljens son Olof är 16 år då Elsa kommer dit som sjuåring. Ann Bergqvist anar att det är han som är personen bakom de berättelser hon hört i familjen om en Olof som var elak mot Elsa. - Det har ryktats i familjen om att nånstans i Elsas barndom så fanns det en Olof som inte var snäll. Det sades bland annat att han gav Elsa skulden för saker som han själv hade gjort. Men vad det var för saker, det vet jag inte - Men jag hittade en anteckning i församlingsboken om att han dömdes till två och sex månaders straffarbete för otukt med minderårig. Han blev frikänd i högre instans, men man kan ju misstänka att det är den Olof som har figurerat i familjetraditionen. Samma månad som Olof döms flyttas Elsa från fosterhemmet, och hon flyttas långt, till Gällivare. - Det är en väldigt lång flytt för ett litet barn hon var elva år när detta skedde, säger Ann Bergqvist Också Elsas liv i Gällivare är lite av en gåta, kyrkböckerna där är upplagda så att man inte ser vem Elsa bor hos. Men när hon blir vuxen förefaller det som att hennes liv blev enklare. Hon kom så småningom tillbaka till Själevad och arbetade som piga under ett antal år, och med tiden flyttade hon ner till Skaraborg där hon gifte sig och fick sju barn. Men vem som var hennes far var alltså fortfarande en gåta, och Ann Bergqvist hade inte ens chans att komma vidare på den tråden i sin släktforskning. Det var en av anledningarna till att hon valde att göra ett DNA-test. - Jag ville ha det som komplement till den vanliga pappersforskningen. Man måste ju ha pappersforskningen i botten och sedan kan man med lite tur använda DNA resultaten för att bekräfta eller utesluta släktskap, säger hon. Eftersom Anns far var borta gick hon till sin faster för att få ett prov som skulle säga något om den släktgrenen. - När så småningom hennes resultat kom upptäckte jag att det fanns kopplingar till väldigt många personer som hade anknytning till Själevad. - Då förstod jag ju att det handlade om den okände fadern för någon annan koppling till Själevad hade inte min faster. Ann Bergqvist letade igenom en rad olika släktträd som hade lös koppling till hennes fasters DNA, men kom inte vidare med det. - Men så plötsligt så dök det upp en väldigt nära matchning som bedömdes som en kusin till min faster. En annan person som hade lämnat DNA-prov som alltså stämde så bra med fasterns att de bedömdes vara kusiner. - Jag hann inte skriva till den personen förrän jag fick ett mail ifrån honom, där han undrade över vad detta kunde vara för koppling. De båda började nysta i sina släkter, och insåg att han och fastern hade släktskap ett led tillbaka. - Han kom fram till att Elsas far borde vara hans egen morfar, för han stämde både åldersmässigt och geografiskt. - När jag började leta i hans anor så föll alla andra, lite lösare kopplingar som jag fått sedan tidigare, på plats. - Så vi kunde konstatera att vi hade hittat Elsa okände far, säger Ann Bergqvist. Elsas far hette Carl och var sågverksarbetare. Under en period i sitt liv arbetade han som kusk, och släktforskarna anar att det var under den tiden som han kan ha träffat Elsas mamma Laura. När Laura födde sina barn var Carl fortfarande ogift. Den familj han senare bildade visste ingenting om de utomäktenskapliga barnen. Ann Bergqvist är medveten om att hon nog hade tur med sin DNA-matchning. Förutsättningen för att det skulle lyckas hitta Elsas okände far var ju att någon nära men okänd släktning också skulle välja att göra ett DNA-test. Däremot är ju chanserna att hitta nu levande släktingar stora. - Det är ju ganska många som har hittat sina kopplingar i Amerika på det här sättet, men jag har inte så många emigranter i min släkt så att det har varit aktuellt att kolla, säger Ann Bergqvist, som ändå är väldigt nöjd med att hon tog sitt och sin fasters DNA prov. DNA-forskning för släktforskare Ann Bergqvist fick napp väldigt snabbt efter att hon lämnat sina DNA prov. Men ofta tar det längre tid säger Peter Sjölund som är en av de främsta experterna på DNA-släktforskning i Sverige. - Just det här fallet är lite unikt eftersom hon hade sån tur. Att det råkade dyka upp en kusin som DNA testat sig utan att hon visste om det, säger Peter Sjölund. Ofta måste man leta själv efter personer som ska testas, eller vänta väldigt länge innan det dyker upp någon nära släkting. Hur gör man då rent praktiskt om man har en fader eller moder okänd i sitt släktträd? - Det beror lite på förutsättningarna, säger Peter Sjölund. Dels kan man fråga sig om det finns någon misstänkt, för i många fall finns det någon som släkten berättat om, till exempel bonden på gården. Och har man en misstänkt gäller det att leta rätt på ättlingar och släktingar till den personen och testa dem. Plus att man måste testa sig själv eller den person i släkten som är närmast den okända fadern. Sen gäller det att avvakta och tolka resultaten och se om släktskapen verkar stämma. - Om det inte finns någon misstänkt är det mycket svårare. Då handlar det dels om att, dels testa sig själv, men även testa släktingar på den okända faderns sida. Om det är till exempel en okänd morfar, är det bra att testa mamma eller hennes syskon, kusiner på mammans sida, så många som möjligt för att sen invänta att det dyker upp en bra matchning som är DNA matchning på nära håll. En DNA match dyker upp i matchningslistan och där är de matchningarna man kan jobba med, förklarar Peter Sjölund. - Har du då testat en kusin på mammas sida och både du och kusinen har personen i matchningslistan då är det bevis för att svaret finns på mammans sida. Och har du testat en tremänning på morfars sida är det ett svar på att matchen finns på morfars sida. Matchningen sker mot alla som testat sig och när resultatet efter provtagningen kommer presenteras en lista som visar vilka du är släkt med och där visas också en beräkning utifrån hur mycket DNA du delar med olika personer och som visar hur nära släkt man är. Om det står femmänning till avlägsen släkting kan man vara släkt för fem, sex sju hundra år sedan. Men längst upp i listan brukar det finnas några som är lite närmare. - Många får tusentals matchningar. Om man har rötterna i norra Sverige eller Finland kan man få 4-5000 släktingar och då är de allra flesta väldigt avlägsna. På frågan om det finns de som är oroliga att det kan komma fram svar som inte är det man tänkt sig, svarar Peter Sjölund att är man orolig ska man inte testa sig. Man måste vara medveten om att det kan visa sig att pappa inte är pappa till exempel. Det händer varje år, men å andra sidan är det åtskilligt många fler som hittar en okänd far än de som tappar en pappa. Hur hanteras det lämnade DNA-provet och kan det komma i fel händer? Peter Sjölund berättar att det finns vissa stora företag i USA som säljer resultaten till läkemedelsbolagen, vilket de också är öppna med. Sen finns det företag som bara behåller resultaten hos sig och bara jobbar med släktforskning.    Längre ned här på sidan finns en länk till en sida från Släktforskarförbundet där man kan läsa sig till vilka DNA test som passar till den släktfråga man vill ha svar på. Peter Sjölund har i programmet Tendens-kortdokumentär utförligt berättat om DNA släktforskning. Programmet heter "Mitt DNA och släktingarna på järnåldern" och sändes i maj 2016. Programmet finns lyssningsbart längre ned här på sidan.    Vi tar tacksamt emot berättelser om människor och händelser från förr till nästa säsong som börjar sändas i höst.  Adressen är: slaktband@sverigesradio.se Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigeradio.se

Veckans program presenteras i samarbete LEL Motorsport AB, din Autoexperten Bilverkstad i Svenljunga. I veckans avsnitt går vi igenom alla förutsättningar inför Silverkongen, deltävling 2 i SSRC 2017. Vi pratar med Hampus Larsson som tävlar flitigt i sin Honda Civic Type R. Dessutom besöker vi Bilsportmässan på Elmia och pratar med Dennis Rådström. Tom Kristensson, Lars Jonsson och Markus Theorin.

Programmet presenteras i samarbete med LEL Motorsport AB - Autoexperten Bilverkstad i Svenljunga www.lelmotorsport.com I veckans avsnitt ger vi dig ett fullspäckat avsnitt inför helgen SM-Premiär Rally Bilmetro i Gävle. Vi pratar med favoriterna Pelle WIlén i den Trimmade JSM-klassen, Jacob Jansson i den Otrimmade JSM-klassen och Tobias Söderqvist i Trimmat 2WD. Vi pratar även med Europamästaren Emil Bergkvist som kör föråkare och tar pulsen på tävlingsledaren Kalle Andersson.

I dagens radio bubb.la diskuterades den nya amerikanska strategin i Irak och Syrien, familjen Ghazali som ska utvisas trots – eller kanske snarare på grund av – att de är självförsörjande företagare och husägare i Svenljunga, granskning visar att TT och DN okritiskt stödjer sig på ryska propagandaorgan, identitetspolitiken når nya höjder i USA och skärskådas apropå ett lyssnarbrev, den svenska teaterbranschens extrema vänstervridning skärskådas, Turkiets framtid diskuteras och dessutom förmedlar vi en mycket god nyhet om torskbeståndet i Nordatlanten. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-2910/

Sommarens sista CFD bjuder på: Chris O Neill tar ut medeltidsveckan i förskott, Cirkus Kiev presenterar: Genny Plast(?) Mamman åka och bada, Hanna Hellquist läser vädret och så fortsätter hennes jakt på olyckan, Fritte musikhyllar Svenljunga, Isa drar en krönika om självkänsla och Laleh har pyntat studion med morot.

Ifrån ett litet hotellrum vid Union Square i San Francisco, Kalifornien skriver jag, Lukas Ragnhage, det här och berättar för er att idag släpper vi en underhållande pod som spelades in i torsdags tidigare denna veckan. På tre olika platser samlas Jonathan Samuelsson (ifrån Kinna), Alexander Gustafsson (ifrån Karlstad), Lukas Ragnhage och Adam Karlsson (ifrån Svenljunga). I vissa stunder är ljudkvalitén bristfällig. Ha överseende för tusan!

Traditionsenligt sammanfattar Sjuhärad Direkt det gångna året: Davis Cup-tennis, floppade språktest, en arabisk vår, larver i gräsmattor, kris i Svenljunga, Fukushimakatastrofen, kungaparets besök och mycket mycket mer. Reporter Jesper Ingevaldsson.

Kvinnorna lyser fortfarande med sin frånvaro i toppen av den kommunala politiken, idag har bara 82 av Sveriges 290 kommuner en kvinna som kommunens högsta politiker, kommunstyrelsens ordförande. Det blir ungefär 28 procent. I Sjuhärad har under alla år bara tre kvinnor suttit på posten: Maj Steen (M) i Borås 1992-1994, Margareta Yngvesson (C), i Herrljunga 1999-2006 och Eva Johansson (C), i Svenljunga 2006-. Ni hörde dem alla i Sjuhärad Direkt. Dessutom medverkade Karin Söder (C), dubbel pionjär i den svenska politiska historien, som första kvinnan som utrikesminister 1976, och som första kvinnan som partiledare 1986. Dagen till ära skickade Moderaterna ut ett "grattis till alla kvinnor" via mikrobloggen twitter. Vi undrade: Grattis till vad? Programledare Nicklas Malmberg och Mina Benaissa.

Informatörer och pressekreterare har fått en växande arbetsmarknad på senare år. Samtidigt betraktas de med viss misstänksamhet av journalister som misslyckade kollegor som gått över till fiendesidan. I Sjuhärad direkt lät vi dem dock få fritt spelrum under en tre timmar lång temasändning. Ni hör bland andra Paul Ronge, rådgivare och PR-konsult, Staffan Dopping, som gick från SRs samhällsredaktion till informationsdirektör på Försvarsmakten, Siewert Öholm, journalist och medietränare. Dessutom Sofie Kerstell, mediestrateg i Svenljunga kommun och Göran Lohne, medieansvarig i IF Elfsborg och så följde vi Björn Gustafsson, informationschef på Södra Älvsborgs sjukhus. Reportrar Mikael Olmås, Nicklas Malmberg och Mina Benaissa.

Svenljunga, år 1947. "Vi köpte tio julkort för 1 öre och sålde dem för två". Så berättar Svenljungasonen Göran Karlsson om början på sin affärsbana. Mannen som grundade det som blev miljardvaruhuset i Ullared. Under 90-talet och början av 2000-talet producerades många program i P1:s "Samtal pågår"-serie vid Radio Sjuhärad. Detta är ett program i den serien, sänt i oktober 2003, ett knappt år före Göran Karlssons död. Producent Kennet Öhlund.

Släktbands landskapsupplaga 10 nov 2008 Veckans Släktband ger sig på sätt och vis sig ut på vandring i Sverige. Den här upplagan av Släktband tar ju avstamp i de föreställningar vi har om människor som bor i olika delar av landet. Turen har kommit till Västergötland, och så här står det att läsa om västergöten i boken Sveriges Folk från början av förra seklet: Med den stora utsträckning och skiftande natur, som utmärker Västergötland, följer att folkkaraktären skall erbjuda vissa skiftningar; dock återfinns såsom allmänna grunddrag sparsamhet samt klok beräkning och ett visst drag av humor. Knallarna – de västgötska hjältarna och skurkarna Kanske är det knallarna, de kringvandrande handlarna från Västergötland som gett västgötarna rykte om sig att vara lite extra skojiga och snabba i truten. Knallarna gav sig ut på långa vandringar med sina varor i en säck på ryggen eller i en liten handdragen kärra. Inte sällan var det textilier de bar med sig, med tiden skulle ju Västergötland bli centrum för den svenska textilindustrin, men det var också vanligt att de hade svarvade träföremål eller metallprodukter i bleck. Redan tidigt, i den så kallade förlagsindustrin, så satt folket i de västgötska småstugorna och producerade varor som sedan knallarna samlade ihop för att sälja på marknader och i gårdar i andra landskap. En av de många knallar som gav sig ut med påsen på ryggen var Karl Andersson från Dalstorp i Sjuhäradsbygden - han gav sig ut på landsvägarna med sina bleckvaror i mitten av 1890-talet. Många år senare fann Karls barnbarn bland hans efterlämnade papper en levnadsbeskrivning som Karl producerat. Så här skrev han själv om sin första vandring: Eftersom vi voro många i hemmet, fick en del av oss syskon tidigt giva oss ut att förtjäna eget bröd. När jag var 15 år tog jag drängplats hos en grannbonde och fick 20 kronor för sommarens sex månader. På hösten samma år tog jag plats hos en bonde som var smed för 25 kr per år där jag fick börja lära smedyrket. När jag fyllt 16 1/2 år tog jag riktig drängplats med 85 kronor för ett år och därtill föllo små persedlar som bestod av skor eller stövlar, väv till skjortor och ull till strumpor. Jordbruket låg dock inte i min håg. Jag såg andra möjligheter. Jag ville ut som knalle då ju många i min bygd levde av denna näring. Därför blev jag hänryckt när en knalle kom med påse på ryggen. Och kom det en som hade varulagret på hästskjuts, kunde jag inte hejda mig, utan sade en sådan skall jag bli. Om just Karl Andersson var rolig och skojsam när han var ute och sålde sina varor, det vet vi ingenting om. Men Dan Korn som forskat mycket om livet i det gamla Västergötland, och som bland annat gett ut flera böcker med titlar som ”På böggda” och ”De som aldrig sett havet” han menar att knallarna verkligen behövde humorn för att bli framgångsrika. -För att kunna sälja, och bekanta sig med folk måste man vara ”läpalätter” som det heter på Västgötska, berättar Dan Korn. -Knallarna var ju oftast välkomna dit de kom, de kom ju med nyheter från den stora världen och de fick berätta historier och vara roliga när de skulle sälja sina varor. Västgötskan har också senare blivit synonymt med att vara rolig. -Uno Myggan Eriksson påpekade någon gång att folk när de skulle vara roliga på scen ofta tog till en slags teater-västgötska för att locka till skratt, oavsett var de kom ifrån. Så Västergötar har väl fått rykte om sig att vara roliga- -Och det anser jag att det stämmer, säger Dan Korn. Det är ganska svårt att definiera var den västgötska humorn består av. -Den är svår att översätta, menar Dan Korn, och blir oftast inte rolig om man försöker översätta dem. Han berättar en historia om en gubbe som var på väg till marknaden i Svenljunga. Han gav sig iväg tidigt om morgonen när det fortfarande var mörkt. Plötsligt dyker det upp en man ur mörkret och rusar fram och ger bonden ett slag på käften. Bonden for vidare och funderade på vem det kunde ha varit. -Till slut kom han på lösningen, säger Dan Korn. ”Det måste la vart nån som kände mig.” Tillbaka till Karl Anderssons berättelse om sin tid som knalle. Här har han kommit fram till målet för sin första vandring, Växjö. På torget i Växjö som vi stod plockade de ner mig i en tom bleckhäck och fyra man bar mig till Svanbergs krog där jag ställdes upp för att bjuda på konjak. Jag sade spontant nej. Då beställde de in lika många glas som vi var personer och var och en tömde sin sup. Jag vägrade men här gällde ingen pardon, de tog mitt glas och hällde innehållet innanför rockkragen. Så skulle suparna betalas. De kostade ca 15 öre st. Jag vägrade med påföljd att knallarna höll mig medan en av dem tog upp min börs och betalde. Jag var så fri för stunden. När marknaden var slut sade jag till en av torgarna: ”Köp mitt lager så far jag hem och far aldrig mer ut på marknader” och detta var min uppriktiga mening. Jag fick det svaret ”jag köper ej ditt lager för har du fått blodad tand stannar du inte länge hemma”. Han hade förvisso rätt. Jag tog rådet av en gammal hantverkare bland hopen som rådde mig taga säcken på nytt och fortsätta ner mot Blekinge och så blev fallet. Varulagret och jag hamnade i Skruv. Ja, han hade det tufft, den unga knallen Karl Andersson på sin allra första vandring. Men det hindrade inte att det skulle bli många fler knalleresor för honom, precis som kollegan på torget i Växjö hade förutspått. Västgötarnas rykte som pratglada och munviga kan spåras ganska långt ner i tiden. Dan Korn har funnit ett gammalt skillingtryck från tidigt 1700-tal. Sången försöker uppmana folk att ta värvning i ett av Karl XII:s sista krig. -Det skillingtrycket är lagt i munnen på en Mar-bo, en person från Marks härad, och det är delvis skrivet på dialekt, berättar Korn. I sången uppmanar västgöten sin flicka att packa ner hans saker för att han ska dra ut i krig. I den här sången är västgöten ett föredöme som skyndar sig att dra ut i krig. I den här beskrivningen är västgöten hjälte, och långt ifrån så fånig som han beskrevs längre fram. Fånig blev västgöten senare, i början på 1800-talet, då de blev föremål för en statlig kampanj. -I skiftet mellan 17- och 1800-talet utmålade man västgötar som utsugare och parasiter som försökte sälja saker som folk egentligen inte behövde, säger Dan Korn. Han har funnit en skrift från Hushållningssällskapet i Västmanland som ger goda råd om hur man ska blanda sin egen rödfärg, hur man botar sjuka djur. -Och mitt i detta finns råd om bästa sättet att undvika besök av västgötar. Fast egentligen är det inga goda råd, utan mer en stridsskrift som handlar om hur skadliga västgötar är som går runt på landsbygden och tar pengar av folk. Uppenbarligen var man rädd att landsbygdens folk skulle ta sig in i penningekonomin, menar Dan Korn. Knallen Karl Andersson som skrev sin kortfattade levnadsbeskrivning på 40-talet han gjorde pengar med tiden, han blev en framgångsrik fabrikör tillsammans med sina bröder. Det är förresten hans barnbarn som har återfunnit hans berättelse, där han beskriver hur han och bröderna med tiden kom på hur de skulle kunna tjäna pengar: ”Nu kom tanken fram: gör bleckkärlen själva, det ger bättre förtjänst och mera trygghet. Vi voro tre bröder, vi skulle starta med tillverkningen tillsammans. Jag utsägs till ledaren, min yngste bror 18 år, som tidigare inhämtat kännedom i blecktillverkning blev verkmästare och den äldre brodern, Herman 23 år försäljare. Han reste på marknaderna som voro talrika i Småland, Blekinge och delvis Skåne. Herman körde omkring från marknad till marknad och tidvis från gård till gård och bjöd ut våra alster. Jag gjorde honom ock sällskap och vi delade på oss och gick in i var sin stuga. Vi blevo i allmänhet väl bemötta, men många kvällar var det svårt att få mat och rum under nätterna. Men kom man på nytt gick det galant och de rentav väntade oss och hade t.o. med undanlagt pengar för blivande köp. För barnen var det en stor upplevelse när knallen kom.” Knalleregistret i Ulricehamn I Västgötarummet på Ulricehamns stadsbibliotek finns ett speciellt knallearkiv. Det är släktforskarföreningen Ulricehamnsbygdens forskarklubb som samlat material om knallar. Anna- Lena Hultman är ordförande i forskarklubben och har ägnat massor av tid för att organisera och söka material om knallar. - Det är viktig att samla de minnen som finns efter knallarna, eftersom vi är i en riktig knallebygd här runt Ulricehamn och Borås, säger Anna- Lena Hultman. Knalleregistret består bland annat av fotografier, berättelser som samlats in, tidningsklipp, utdrag från husförhörslängder och mantalslängder. - Varje knalle har en egen akt där vi fyller på med information allteftersom. Det kan till exempel handla om var deras handelsdistrikt var beläget och när de började som knallar. Anna- Lena Hultman drar ut en pärm och berättar att många av knallarna bytte namn. - De flesta var ju vanliga bondpojkar som sen tog sig nya namn när de blev knallar, så många av våra släktnamn kommer från den tiden. Om man bläddrar här i pärmen ser man sådana namn, Backelin, Hallin, Litsell... - Det var ju så att det fanns regler för knallarna. Var man bondpojke och blev bondknalle, fick bara en från varje gård resa ut med handel. Om de var fler pojkar i familjen kunde de andra i stället skriva sig i Ulricehamn eller Borås som handelsbetjänt hos någon handlare. - Därför var det väldigt många härifrån Sjuhäradsbygden som skrev sig i Ulricehamn och Borås, och befolkningen ökade av den anledningen väldigt mycket i början av 1800- talet i de städerna, berättar Anna- Lena Hultman. - De särskilda privilegier som knallarna hade upphörde på 1860- talet . Därefter blev de likställda med alla andra som bedrev handel, säger Anna- Lena Hultman. - Och privilegierna diskuterades med jämna mellanrum i svenska riksdagen. Till exempel var det på 1700- talet på tal att knallarna i Ulricehamn och Borås skulle förlora privilegierna. - Men då kom borgerskapet i Ulricehemn på att de skulle fjäska och försöka få behålla sina rättigheter. De uppvaktade Drottning Ulrika Eleonora och undrade om de kunde få byta namn på staden Bogesund till Ulrikehamn- vilket de fick. Men det blev ändå en del indragningar i rättigheterna. - Det fanns tre olika kategorier, berättar Anna- Lena Hultman. Dels var det bondenkallarna, som bara fick resa på vissa tider av året; januari till mars- april och september till jul. Resten av året skulle de sköta sina jordbruk. - Den andra kategorin var handelsbetjänterna som var skrivna i Ulricehamn eller Borås, men inte bodde där. De kunde resa när som helst under året. - Och sedan fanns det handlande borgare i Ulricehamn och Borås som hade de bästa förutsättningarna. Men det var inte alla av dem som reste själva, utan de tjänade på att låta handelsbetjänter vara skrivna hos dem, berättar Anna- Lena Hultman. Många av knallarna hade det kämpigt, eftersom kunder ville handla på kredit och knallarna fick då vänta upp till ett år innan betalning. Och eftersom knallana många gånger själva fått kredit hos de som tillhandahöll varorna, var det många av knallarna som gick i konkurs. Konkurshandlingarna, berättar Anna- Lena Hultman, är guldgruva! Det är en källa till information om till exempel knallens varulager, var hans vagnar stod i landet och var han hade fodringar. Dessa handlingar finns i Häradsrättens arkiv som finns på våra Landsarkiv. - Passjournalerna är också en källa till information om knallarna. Där står vart och när knallen åkte. Om du är intresserad att komma i kontakt med knallearkivet kan du kontakta Anna- Lena Hultman på den här e- postadressen: konkordia@konkordia.se Vill du hellre besöka arkivet är det Ulricehamns stadsbibliotek som gäller. Hör gärna av dig till redaktionen för Släktband om du har tankar, tips eller kommentarer till programmet. Klicka här och du kommer direkt till vår postlåda: slaktband@sr.se