Podcasts about informat

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår. De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar? Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.– Därför att vi är hotade av Hells Angels.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Paraolimpietis vai tomēr paralimpietis? Informatīvais vai informācijas karš? Atbildes Kā labāk dzīvot latviešu valodas stundā. Skaidro Latvijas Universitātes profesors, valodnieks un tulks Andrejs Veisbergs un filoloģijas doktore, valodniece Dite Liepa.

Ing. Ján Tkáč, DrSc., spoluzakladateľ firmy Glycanostics

Gov Mbah Promises Informat ₦10m To Fish Out Unknown Gunmen Behind 2 Policemen Killing In Enugu ~ OsazuwaAkonedo #Biafra #Enugu #ESN #Gunmen #ipob #Mbah #Peter #Police #Unknown Enugu State Governor, Peter Mbah Has Promised To Reward Any Informat Who Could Provide Information About The Unknown Gunmen Who Killed Two Policemen On Friday Night In The State With The Sum Of ₦10 Million. https://osazuwaakonedo.news/gov-mbah-promises-informat-%e2%82%a610m-to-fish-out-unknown-gunmen-behind-2-policemen-killing-in-enugu/12/05/2024/ #Breaking News Published: May 12th, 2024 Reshared: May 12, 2024 4:03 pm

Albert Gonzalez anses vara en av historiens värsta hackers. Han, och grupperingen ShadowCrew, var skydliga till hundratals miljoners kreditkortsstölder under 2005 och 2007. Mattias Jadesköld och Erik Zalitis gräver djupt in i hans liv och karriär, från hans tidiga dagar som en ung hacker till hans gripande. Vilka metoder använde Gonzalez? Vilka var konsekvenserna av hans handlingar? Och vad kan vi lära oss av hans historia när det gäller att förbättra IT-säkerheten idag? Så skruva upp volymen  och häng med när vi utforskar Albert Gonzalezs fascinerande och skrämmande värld av digital brottslighet. Duon lämnar då och då Gonzalez historia och tittar främst på attacker kring webbsidor och upptäcker att attackmetoderna som användes då, fortfarande är aktuella idag. Varför är det så?

Premiär för ny säsong av grävpodden Spår! Säsongen heter Informatören och finns nu att lyssna på för Third Ears prenumeranter. Sök efter Spår där du lyssnar på dina poddar eller gå in på www.thirdear.studio och bli ThirdEar+-prenumerant! Erik blir polisens informatör för att sätta dit "svinen" i Eskilstuna. Men när en vän mördar en annan vän ställs livet på ända. Han måste göra ett val, ska han hjälpa till och klara upp mordet eller skydda vännen som är en mördare? Spår granskar i denna säsong en mordutredning i Eskilstuna som leder till konflikter inom polisen, åtal om tjänstefel och en åklagare som vill göra husrannsakan hos polisens underrättelsetjänst. Vi får följa Informatören Erik, som idag lever med skyddad identitet någonstans i Sverige. Han har under utredningens gång spelat in hemliga samtal med polisen, samtal som Spår har fått ta del av.

Erik blir polisens informatör för att sätta dit “svinen” i Eskilstuna. Men när en vän mördar en annan vän ställs livet på ända.Spår granskar i denna säsong en mordutredning i Eskilstuna som ledde till konflikter inom polisen, åtal om tjänstefel och att polisinformatören Erik blev avslöjad. Han, och hans familj, lever nu med en allvarlig hotbild mot sig. Med hjälp av inspelningar och granskning av handlingar kan vi visa på polisens lögner och hur försvaret undanhållits bevisning.Erik är ett fingerat namn.För att höra del två redan nu, stöd vår journalistik och bli prenumerant. Avsnitt tre släpps nästa vecka. Prenumerant blir du lättast via www.thirdear.studio.Där kan du också lämna ett anonymt tips till oss – glöm inte att skriva hur vi bäst kan nå dig.Ansvarig utgivare på Third Ear Studio är Martin Johnson Become a member at https://plus.acast.com/s/sparpodcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik blir polisens informatör för att sätta dit “svinen” i Eskilstuna. Men när en vän mördar en annan vän ställs livet på ända. Han måste göra ett val, ska han hjälpa till och klara upp mordet eller skydda vännen som är en mördare? Spår granskar i denna säsong en mordutredning i Eskilstuna som leder till konflikter inom polisen, åtal om tjänstefel och en åklagare som vill göra husrannsakan hos polisens underrättelsetjänst.  Vi följer informatören Erik, som idag lever med skyddat identitet någonstans i Sverige. Han har under utredningens gång, spelat in hemliga samtal med polisen, samtal som Spår fått ta del av. Första avsnittet släpps den 20e februari. Då kommer också de som stödjer vår journalistik få tillgång till andra avsnittet direkt. Prenumerant blir du lättast via www.thirdear.studio Become a member at https://plus.acast.com/s/sparpodcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antes de empezar con la pequeña introducción, les quiero recomendar que escuchen el episodio #24 es la primera parte de esta entrevista; les dejo aquí en link del episodio. https://open.spotify.com/episode/5pZVplv013FK0hlspJJEVP?si=5c4aa2cc6f5446f2 Ahora sí vamonos con el nuevo episodio, está es la segunda ocasión que nos visita el Lic. en Informatíca Edgar Parra, el cúal acaba de vivir y nos comparte su experiencia de emigrar a los Estados Unidos, a la ciudad de Fort Collins en el estado de Colorado. Nos platica sus experiencias, anecdotas y todo el proceso de mudarse a una nueva ciudad. Edgar se desarrolla en el area de Carpinteria Arquitectoníca (Architectural Millwork) donde actualmente ocupa un puesto de Gerente en Diseño y Fabricación . https://www.facebook.com/profile.php?id=1805456168⁠ ⁠https://www.facebook.com/QuickDrawings-287153404693306/ --- Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/francisco-javier-garcia-r/support

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår. De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar? Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.– Därför att vi är hotade av Hells Angels.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Noslēdzoties Labklājības ministrijas īstenotajam metodikas aprobēšanas pilotprojektam, sākusies informatīvā kampaņa par sociālo darbu kopienā "Savējais savējiem!". Par darbu ar neaizsargātākajām iedzīvotāju grupām un pilotprojekta rezultātiem, kā arī to, kādi ir galvenie šķēršļi un izaicinājumi, ar ko saskaras sociālie darbinieki kopienās, sarunājamies ar Ādažu novada pašvaldības Sociālā dienesta sociālo darbinieci kopienā Gunitu Dzeni, Latvijas sociālo darbinieku biedrības valdes priekšsēdētāju, Ventspils Sociālā dienesta vadītāju Unu Lapskalni, sociālantropoloģi Kristīni Rolli un Labklājības ministrijas projekta "Profesionāla un mūsdienīga sociālā darba attīstība" vecāko eksperti Liesmu Osi. Gunita Dzene norāda, ka sociālais darbs nav tikai strādāt ar vienu konkrētu klientu.  "Ja es varu iziet kopienā, uzklausīt iedzīvotāju vajadzības, aktivizēt viņus, viņiem norādīt ceļu, kur iet, kā darīt, lai viņi sasniegtu vēlamos rezultātus," atzīst Gunita Dzene. Darbu ar kopienu raksturo arī Una Lapskalna no Ventspils, stāstot par pieredzi darbā ar bēgļiem no Ukrainas. Oponējot raidījuma vadītājam, kurš bilst, ka parasti priekos esam kopā, bet bēdās katrs pats par sevi, viņa norāda, ka sociālajiem darbiniekiem ir pretēji.  "Sociālie darbinieki, kad ir tās bēdas, tajā brīdī viņi apvienojas un dara pretēji šim algoritmam. Tajā brīdī, kad ir problēma, mēs kā pingvīni saspiežamies kopā un darām savu darbu cilvēkiem," vērtē Una Lapskalna.

El nostre corresponsal esteve Giralt ens ha informat sobre les restes humanes trobades al Port de Tarragona

#vapeamx #kalaveravaperamx *Kalavera Vapera * www.kalaveravapera.com Odysee - https://odysee.com/$/invite/@kalaveravapera:d Instagram - https://instagram.com/kalaverso Facebook - https://www.facebook.com/kalavera.vapera Telegram- https://t.me/joinchat/Rq84i6QY_Sz2GHj2 *SPONSORS* *MILOS VAPE * https://www.instagram.com/milosvape/ https://www.facebook.com/MilosLiquids *SMOKING BULLET* https://www.smokingbullet.com *CORONA BROTHER* https://shop.coronabrothers.com/ #vapeamx #kalaveravaperamx * MUSCLE VAPE * https://www.facebook.com/Muscle-Vape-MX-103126238442288 _______________________________________________________________________________________________ ÉSTE VÍDEO CONTIENE ARTÍCULOS PARA ADULTOS, DEBES SER MAYOR DE EDAD PARA VERLO. LAS OPINIONES VERTIDAS EN ESTE CANAL SON DE EXCLUSIVA RESPONSABILIDAD DE QUIEN LAS EMITEN Y NO REPRESENTAN NECESARIAMENTE EL PENSAMIENTO DE KALAVERA VAPERA _____________________________________________________________________________________________

Welcome to the R2 Cents podcast, where we discuss the latest news and trends shaping our world. In today's episode, we delve into some fascinating topics that are sure to spark your curiosity.First, we explore the final days of the dollar as we know it. Despite the potential consequences of the dollar's decline, many people seem unconcerned about its state. We examine the reasons behind this nonchalance and explore the potential fallout from a weakened dollar.Next, we look at an intriguing phenomenon on TikTok. Time travelers have been making waves on the social media platform, but some of them seem unaware of recent events, such as the TikTok ban. We discuss the implications of this phenomenon and speculate on the possible explanations for this apparent lack of foresight.Then, we dive into an alarming topic: the BRICS nations and their potential role in World War III. With tensions running high among these countries, we examine the likelihood of a conflict breaking out and the potential consequences of such a catastrophic event.We also touch on the recent server crash at Doordash, a popular food delivery service. We explore the implications of this outage and what it means for the future of online services.Finally, we turn our attention to France, where protests have erupted in response to various government policies. We examine the reasons behind these demonstrations and what they could mean for the country's future.Join us for a thought-provoking episode that explores some of the most pressing issues of our time. Tune in to the R2 Cents podcast today!www.r2centswoscar.comSubscribe YouTube https://www.youtube.com/channel/r2cents_podcast R2 Cents Instagram https://www.instagram.com/r2_cents/R2 cents Twitterhttps://twitter.com/r2_cents_R2 Cents Tik Tokhttps://vm.tiktok.com/r2_centsProduced by: Oscar C

Pēc Covid-19 pandēmijas radītā pārtraukuma, Latvijā šovasar atkal pulcējas jaunieši no visas pasaules. Informatīvais ceļojums "Sveika, Latvija", Eiropas vasaras skola "Olimpiskais kvants" - ar šo notikumu rīkotājiem šodien saruna par to, kā  diasporas jauniešus piesaistīt Latvijai un radīt interesi par šeit notiekošo? Kādā veidā atjaunot jauniešu kopā būšanu latviskā vidē – ceļojums, sports un vasaras skola? Kā mainījies programmu saturs, ņemot vērā pandēmijas divus gadus un karu Ukrainā?  Raidījumā Globālais latvietis. 21. gadsimts sarunājas programmas - informatīvais ceļojums "Sveika, Latvija" vadītāja Kristīne Saulīte, Eiropas vasaras skolu pārstāve Luīze Bērziņa, kādreiz pati piedalījusies, tagad ir audzinātāja, Eiropas vasaras skolas vadītājs Pēteris Priedītis un Vidzemes vasaras skola "Olimpiskais kvants" vadītāja Jolanta Dukure.

Miniseriāls jauniešu vecākiem. Kādi ir noteikumi un likumi, kas regulē 15-18 gadīgu jauniešu strādāšanu, un kas darba devējam jāsaskaņo ar jaunieša vecākiem. Kā vecākiem atbalstīt bērnu, bet tomēr ļaut tam būt patstāvīgam. Darba tiesību eksperte Irēna Liepiņa, darba devēja viedoklis - Marina Grīnberga, mammas Laura un Jolanta, jaunietis Patriks – pieredzes stāsti.Podkāsta autore Lelde Saleniece.Informatīvais atbalsts no Centrālās statistikas pārvaldes, iepazīstieties ar Darbaspēka apsekojums  https://www.csp.gov.lv/lv/dsa Podkāstu klausies  Spotify, Apple, Google  https://linktr.ee/pirmsdarba YoutubeAr mums sazinies sociālajos tīklos Linkedin   Facebook    Instagram      Reklāma un sadarbība – Juris Garjāns  /producents/   juris@darbs.work t. 29600765

Miniseriāls jauniešu vecākiem. Garās stundas, agrie rīti, garlaicība – dažas no grūtībām, kas gaida strādāt gribošos jauniešus, vai vecākiem ir jāatbalsta pusaudža lēmums pamest darbu? Jauniete Maruta, karjeras konsultante un pusaudzes mamma Jolanta Priede, personāla vadītāja Marina Grīnberga, personāla atlases speciāliste un dēla mamma Jolanta Saukāne –  pieredze un viedokļi.Podkāsta autore Lelde Saleniece.Informatīvais atbalsts no Centrālās statistikas pārvaldes, iepazīstieties ar Darbaspēka apsekojums  https://www.csp.gov.lv/lv/dsa Podkāstu klausies  Spotify, Apple, Google  https://linktr.ee/pirmsdarba YoutubeAr mums sazinies sociālajos tīklos Linkedin  Facebook    Instagram      Reklāma un sadarbība – Juris Garjāns  /producents/   juris@darbs.work t. 29600765

In today's podcast we cover four crucial cyber and technology topics, including: 1.Vice Society Ransomware crew claim Palermo attack 2.Researchers find WannaFriendMe ransomware, demanding robux  3.Researchers uncover group active for 10 years targeting Southeast Asia   4.Dark Web postings may indicate black market weapon deals via Ukraine I'd love feedback, feel free to send your comments and feedback to  | cyberandtechwithmike@gmail.com

Podcastul ”România, știi bine” a ajuns la episodul 63. Astăzi, invitatul lui Cristian Leonte a fost Thierry Wolton - jurnalist, scriitor și eseist specializat în spațiul rusesc.    Autor al trilogiei “O istorie mondială a comunismului”, Wolton este o voce limpede și argumentată în mijlocul valului de informații și imagini aduse de războiul Rusiei împotriva Ucrainei.  Este KGB la putere acum în Rusia?  

Efter fem år som informatör åt polisen hamnar "Erik" i en utredning där en nära vän misstänks ha skjutit en annan vän. Fallet kommer att sluta med att "Erik" och hans familj måste gå under jorden. I veckans P3 Krim återvänder vi till en historia om ett mord i Årbyskogen i Eskilstuna i augusti 2018 där polis och åklagare under utredningen röjde identiteten på en informatör som arbetade med polisens underrättelsetjänst.Men det polisen inte visste var att informatören hade spelat in flera av deras möten och det hela briserade med ett stort avslöjande om att polisens utredare försökt påverka hans vittnesmål. "Erik", hans före detta sambo "Lisa" och deras barn blev alla tvungna att gå under jorden och helt byta identitet. "Erik" berättar för P3 Krim om sin bakgrund som kriminell och hur han blev informatör åt polisen.I veckans avsnitt medverkar även åklagaren Anna Asklöf som ledde utredningen om mordet i Årbyskogen tills det var på väg att prövas i hovrätten samt advokaten Byron Törnström som skrivit en akademisk rapport om informatörer och infiltratörer. Törnström har själv kommit i kontakt med informatörer i sitt jobb som advokat.* Erik och Lisa heter egentligen något annat.Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:"Erik", informatör"Lisa", informatörens före detta flickvänAnna Asklöf, åklagareByron Törnström, advokatProducent: Linus LindahlReportrar:  Linnéa Hjortstam och Alexandra SannemalmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Efter fem år som informatör åt polisen hamnar "Erik" i en utredning där en nära vän misstänks ha skjutit en annan vän. Fallet kommer att sluta med att "Erik" och hans familj måste gå under jorden. I veckans P3 Krim återvänder vi till en historia om ett mord i Årbyskogen i Eskilstuna i augusti 2018 där polis och åklagare under utredningen röjde identiteten på en informatör som arbetade med polisens underrättelsetjänst.Men det polisen inte visste var att informatören hade spelat in flera av deras möten och det hela briserade med ett stort avslöjande om att polisens utredare försökt påverka hans vittnesmål. "Erik", hans före detta sambo "Lisa" och deras barn blev alla tvungna att gå under jorden och helt byta identitet. "Erik" berättar för P3 Krim om sin bakgrund som kriminell och hur han blev informatör åt polisen.I veckans avsnitt medverkar även åklagaren Anna Asklöf som ledde utredningen om mordet i Årbyskogen tills det var på väg att prövas i hovrätten samt advokaten Byron Törnström som skrivit en akademisk rapport om informatörer och infiltratörer. Törnström har själv kommit i kontakt med informatörer i sitt jobb som advokat.* Erik och Lisa heter egentligen något annat.Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:"Erik", informatör"Lisa", informatörens före detta flickvänAnna Asklöf, åklagareByron Törnström, advokatProducent: Linus LindahlReportrar:  Linnéa Hjortstam och Alexandra SannemalmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Är det inte konstigt när man tycker livet leker, allt går bra, men samtidigt får frågor om man är ledsen och varför ens ansikte ser svullet ut? Detta verkar nu vara Oskars verklighet, samtidigt som Joacim grubblar över livets stora fråga, för vad ska man egentligen jobba med? Allt detta och sjävfallet mycket mer återfinnes såklart i dagens avsnitt, lyssna och häng med! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mai adásunkban egy trükkös #kibervédelmi eszköz-típusról, a #honeypotokról beszélgetünk a kormányzati #GovPROBE rendszert fejlesztő csapat vezetőjével, Rigó Ernővel. Kiderül mire és miért jó egy honeypot rendszer, és mit tud majd a már fejlesztés alatt álló GovPROBE 2. Informatív, érdekes beszélgetés, ami szépen bemutatja, hogy bár a kibervédelem mindig lépéshátrányban van a támadókkal szemben, okos megoldásokkal lehet tenni a hátrány leküzdéséhez. A SZTAKI weboldala: https://www.sztaki.hu/A SZTAKI az Eötvös Loránd Kutatási Hálózat tagja: https://elkh.orgRigó Ernő, M.Sc. okleveles mérnök-informatikus https://www.sztaki.hu/rigo-ernoHunCERT Probe https://www.cert.hu/probeGovPROBE https://nki.gov.hu/szolgaltatasok/tartalom/honeypot/NBSZ NKI Cyber threatmap https://nki.gov.hu/cyberthreatmap/Nemzetbiztonsági Szakszolgálat Nemzeti Kibervédelmi IntézetWeb: https://nki.gov.huEmail: podcast@nki.gov.huFacebook: https://facebook.com/nki.gov.hu/Instagram: https://instagram.com/nki.gov.hu/Zene © Dudás Tamás

I've Got A Question Jim: Jim has a question of what celebrity would you like to outlive?Ezra Miller Is Unhinged: Why is no one calling this dude out for being straight and unhinged?Fat Joe Vs. Joe Rogan: Fat Joe shows what an ugly, hypocritical slob he is by ranting about Joe Rogan. Also, cops rock.YOU'RE NOT A PIECE OF FUCKING SHIT!, YOU'RE A PIECE OF FUCKING FRIEND!, MACGRUBER!, RANCID!, RUBY SOHO!, IN THE LAB!, GAY OPERA!, SUCKLIACCI!, BALLS!, MUSICALS!, TICK TICK BOOM!, ANDREW GARFIELD!, SWEENEY TODD!, I'VE GOT A QUESTION JIM!, WHAT CELEBRITY WOULD YOU LIKE TO OUTLIVE!?, MURDER OF BOB SAGET!, BLUDGEONED!, AMERICA'S FUNNIEST HOME VIDEOS!, FUNERAL OF CHRIS EVANS!, MARVEL!, GUT FEELING!, WILL SMITH!, PETE DAVIDSON!, SETH ROGEN!, LEVELS!, MALICIOUS!, HENRY CAVILL!, WISTFULLY!, THE UNDERTAKER!, GREAT KHALI!, ANDRE THE GIANT!, BLINK 182!, JAMZ!, JIMMY FALLON!, PANDA SUIT!, FUTURE!, DESIIGNER!, RYAN GOSLING!, WOLFMAN WILL DROP!, HEATH LEDGER JOKER!, CRAZY WOLFMAN DROPS DEAD!, DAD'S GOOGLE HISTORY!, DEMI LARDNER!, BETTY WHITE!, SUPERMODELS 1940S!, ANNE FRANK!, BILL MURRAY!, TWO WAVES OF COOL!, LOST IN TRANSLATION!, BEN AFFLECK!, TOM HANKS!, SNL!, BENEATH THE VATICAN!, QANON!, TRUMP!, AEROSMITH!, WHISTLE!, GUNS N ROSES!, PATIENCE!, DUDE LOOKS LIKE A LADY!, TOM HANKS WIFE!, RAPPING!, RITA WILSON!, HIP HOP HOORAY!, EMMYS!, NICKNAMES!, BOBBY DENIRO!, BABS!, JGL!, EZRA MILLER!, KKK!, ATTACK!, THREATEN!, SUICIDE!, MURDER!, DISTURBED PERSON!, FAT JOE!, JOE ROGAN!, SPOTIFY!, FREEDOM OF SPEECH!, PIECE OF SHIT!, RACISM!, HYPOCRISY!, N-WORD!, PAID!, PUERTO RICAN!, DARKER THAN YOU!, ACAB!, COP!, GETTING SHOT!, BEST DUDES!, DRUNK DRIVER!, GOOD GUYS!, LET GO!, FUN BIT!, THANKS FOR THE INFO!, INFORMAT!,You can find the videos from this episode at our Discord RIGHT HERE!

När polisen spanar mot en utpekad gängledare utbryter skottlossning. Han häktas men snart sätts bilar i brand. Mannen figurerar även i en utredning om mord där en informatör blir röjd av polisen. Det råder rött läge i Eskilstuna just nu och under de senaste två åren har det förekommit flera skjutningar där människor mördats och skadats. En handfull nätverk opererar på orten och ett femtiotal individer tros tillhöra de övre drivande skikten i den organiserade brottsligheten. En av personerna är "Amir" som beskrivs som en ledarfigur kring gängmiljön i stadsdelen Skiftinge. I dagens P3 Krim berättar vi om två aktuella rättsfall - ett mordförsök i Råbergstorp tidigare i år, samt mordet i Årbyskogen 2018.Båda fallen ska upp i hovrätten och "Amir" förekommer i bägge. Men vad var det för teknikalitet som gjorde att han friades för mordförsöket? Och hur kunde en informatör röjas i mordutredningen från 2018?* Amir och Jamal heter egentligen någonting annatProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Christer Sjöqvist, lokalpolisområdeschef för lopo EskilstunaJohan Karlsson, tillförordnad chef för utredningssektionen i polisområde SödermanlandCarina Lennquist, biträdande regionpolischef i region ÖstMarcus Ekman, chefsåklagareJacob Asp, "Amirs" försvarsadvokatTobias Enochson, informatörens advokatHåkan Andersson, "Jamals" försvarsadvokatProducent: Viktor PapiniReporter: Karin IsakssonLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

När polisen spanar mot en utpekad gängledare utbryter skottlossning. Han häktas men snart sätts bilar i brand. Mannen figurerar även i en utredning om mord där en informatör blir röjd av polisen. Det råder rött läge i Eskilstuna just nu och under de senaste två åren har det förekommit flera skjutningar där människor mördats och skadats. En handfull nätverk opererar på orten och ett femtiotal individer tros tillhöra de övre drivande skikten i den organiserade brottsligheten. En av personerna är "Amir" som beskrivs som en ledarfigur kring gängmiljön i stadsdelen Skiftinge. I dagens P3 Krim berättar vi om två aktuella rättsfall - ett mordförsök i Råbergstorp tidigare i år, samt mordet i Årbyskogen 2018.Båda fallen ska upp i hovrätten och "Amir" förekommer i bägge. Men vad var det för teknikalitet som gjorde att han friades för mordförsöket? Och hur kunde en informatör röjas i mordutredningen från 2018?* Amir och Jamal heter egentligen någonting annatProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Christer Sjöqvist, lokalpolisområdeschef för lopo EskilstunaJohan Karlsson, tillförordnad chef för utredningssektionen i polisområde SödermanlandCarina Lennquist, biträdande regionpolischef i region ÖstMarcus Ekman, chefsåklagareJacob Asp, "Amirs" försvarsadvokatTobias Enochson, informatörens advokatHåkan Andersson, "Jamals" försvarsadvokatProducent: Viktor PapiniReporter: Karin IsakssonLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Lai laikmetīgo mākslu padarītu pieejamāku cilvēkiem ar dažāda veida invaliditāti, Latvijas Laikmetīgās mākslas centrs izstrādājis īpašu informatīvo materiālu - mediācijas gidu laikmetīgās mākslas pieejamībai festivālā "Survival Kit". Kā zināms, festivāls šogad norit memoriālajos muzejos, kas bieži vien atrodas ēku augšējos stāvos, arī namos bez lifta. Informatīvajā materiālā apkopota svarīga informācija par visu norises vietu pieejamību un tajā skatāmajiem mākslas darbiem. Ar mākslas mediatoriem un mediatoru programmas koordinatorēm tiekos Raiņa un Aspazijas mājā Baznīcas ielā, kur tiek filmēta reklāma mediācijas gidam, aicinājums lietot, to ievietos mājas lapā. Vispirms mediatoru programmas koordinatore Māra Žeikare par idejas aizsākumu. Uzzinu, ka pavisam apmācīti ap 20 mediatoru. Es satieku mākslas mediatori Guntu Plūksni, pēc izglītības filozofi, taču viņas pieredze kā mediatorei aizsākusies šovasar izstādē „Mobilais muzejs”. Kāpēc svarīgs mākslas mediators, kāpēc ir situācijas, kad skaidrojums nepieciešams? Visu festivāla "Survival Kit" norises laiku iespēja pieteikties mediatoru vadītām ekskursijām, arī personām ar dažāda veida invaliditāti. Iztaujāju festivāla pieejamības projekta vadītāju Lību Bērziņu, viņa pati pārvietojas ratiņkrēslā un labprāt dalās savā pieredzē. Mediācijas gids pieejams bezmaksas gan Latvijas Laikmetīgās mākslas centra mājaslapā, gan visās festivāla norises vietās.  Lai pieteiktos sarunai ar mākslas mediatoru (gan individuāliem apmeklējumiem, gan grupām), jāsazināties ar mediatoru programmas koordinatori Māru Žeikari m. 29586893, vai rakstot uz mara@lcca.lv Mediācijas programmu Laikmetīgās mākslas centrs aizsācis izstādē „Mobilais muzejs”, tagad festivālā „Survival Kit” un turpināsies izstādē „Piena dienasgrāmatas”, kas notiks Medicīnas vēstures muzejā līdz gada beigām.

Anna berättar om hur Susan Smith, FBI-informatören som mördades av FBI-agenten som var ansvarig för henne, och Karin om Olga Hepnarová som körde en lastbil in i en folkmassa i Prag 1973. Mord Mot Mord släpps på Podplay på onsdagar, och på alla andra plattformar på torsdagar. Lyssna på podplay.se eller i appen! Källor och bilder för dagens avsnitt publiceras i Facebookgruppen Mord Mot Mord Podcast. Önska fall på Instagram, skriv till @karinlondre eller @sandellanna. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

Žurnālists Atis Klimovičs dalās iespaidos par neseno Ukrainas apmeklējumu. Kāpēc Krievijas prezidents Putins atkal tēlo vēsturnieku un tik uzstājigi mēģina iestastīt, ka krievi un ukraiņi ir viena tauta? Luhanskas separātisti izplata viltus ziņas par eksperimentiem ar vakcīnu pret Covid-19, kuros iesaistītie ukraiņu karavīri vēlāk miruši. Baltkrievijas centrālais TV kanāls rāda žēlabainu, melīgu sižetu kā Lietuvas robežsargi robežpārkāpējiem uzrīda suņus, sit un šauj. Tomēr arī šādas falsifikācijas var atrast dzirdīgas ausis Rietumos. Par to visu plašāk - jaunakajā “Atmaskots” epizodē ar žurnālistiem Māri Antoneviču un Ati Klimoviču. Izmantota mūzika: 1. Dark Secrets (DECISION) by Sascha Ende Link: https://filmmusic.io/song/246-dark-secrets-decision- License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 2. Spy Story: The Agent by Sascha Ende Link: https://filmmusic.io/song/84-spy-story-the-agent License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 3. Prosecution, action, trumpets by Sascha Ende Link: https://filmmusic.io/song/19-prosecution-action-trumpets License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 4. Ghost Town by Rafael Krux Link: https://filmmusic.io/song/5416-ghost-town- License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

O discuţie la masa rotundă, găzduită de Vasile Botnaru.

O emisiune în reluare cu un buletin de ştiri actualizat, emisiunea se poate asculta şi pe unde scurte

Aquesta és la última hora que comentem amb el biòleg i periodista científic, Daniel Arbós.

O coaliție tot mai dezbinată (Revista 22) - Guvernul Cîțu a șters de pe site-ul oficial secțiunea dedicată echipei premierului, după ce PressOne a solicitat CV-urile consilierilor (PressOne) - Ghid pentru munca în străinătate (Adevărul... citiţi mai departe

Social Puzzles -Ongoing controversy regarding the use of personal information on delivery apps -Baby swap leads to more questions in 3-year-old abandonment case in Gumi -Growing probes into the current LH speculative investment scandal -배달 앱에 저장되어 있는 개인정보로 고객 협박한 카페 사장님 논란 -구미 3살 여야 사건 -LH 투기 의혹 사건을 둘러싼 사회적 비판 Guest: Steven Borowiec, writer, journalist and broadcaster based in Seoul

Noslēgusies Patērētāju tiesību aizsardzības centra (PTAC) informatīva kampaņa „Esi reāls!”, kuras mērķis bija paaugstināt sabiedrības izpratni par influenceru mārketingu un veicināt kritisko domāšanu patērētāju vidū. Ko devusi kampaņā, interesējamies raidījumā Kā labāk dzīvot. PTAC Patērētāju tiesību uzraudzības departamenta direktore Ieva Baldiņa norāda, ka sociālie tīkli un digitālais mārketings ir kļuvis par milzīgu industriju un cilvēki var tikt maldināti. Kampaņas laikā veiktais eksperiments liecina, ka cilvēki nekritiski izturas pret dažādiem piedāvājumiem un ir iespēja "iekrist uz dažādiem maldinājumiem un nepatiesiem ierakstiem". Tāpēc ir jāinformē par apmaksāto sadarbību, kas patiesībā ir reklāma. "Ne jau tik daudz, ka kāds draugu veikaliņš tiek reklamēts vai vecāku bizness, daudzos gadījumos tik tiešām ir redzams, ka ietekmētājam ir apmaksāta viesnīca vai atsūtītas dažādas dāvanas, vai vēl kādi labumi saņemti. Tādos gadījumos arī nenorāda, ka tā ir reklāma," vērtē Ieva Baldiņa.  Baldiņa skaidro, ka arī likumdošana nosaka, ka ir jānošķir reklāmas saturs no cita satura. Ja influencerim ir apmaksātas trīs naktis par brīvu viesnīcā ar domu, lai pastāsta savos sociālo tīklu kontos par šo viesnīcu, pareklamē, tā viennozīmīgi ir reklāma, un tas jānošķir. Raidījuma “Māmiņu klubs” vadītāja influencere jeb satura radītāja Rūta Dvinska atzīst, ka ir par sakārtotu vidi šajā jautājumā, jo tā ir vienkāršāk strādāt.  "Ja visiem ir skaidri vienādi noteikumi, rodas mazāk jautājumu. Tā ir šīs akcijas pievienotā vērtība, ka visi esam vienā laivā un darām lietas pēc vieniem noteikumiem. Turpretī es redzu piemērus, ka tā nenotiek, tas mani kā godīgu influenceri dara kreņķīgu," bilst Rīta Dvinska Bet viņa arī norāda, ka satura veidotāji reizēm no norādes jeb mirkļbirkas par reklāmu izvairās, jo sociālo tīklu lietotāji arī ir noguruši no nemitīgām reklāmām. Ieva Baldiņa vērtē, ka influenceru darbība sociālajos tīklos sāk uzlaboties, tāpat arī lietotāji kļūst gudrāki. Latvijas Reklāmas asociācijas vadītāja Baiba Liepiņa atklāj, kā notiek sadarbība ar influenceriem, un skaidro cik lielu daļu reklāmas tirgus veido influenceri.

"Padomju represijas Latvijā", "Padomju spēki sagrābuši Latvijas iekšlietu ministriju", "Vardarbībai un bailēm Latvijā ir seja" – šādi virsraksti tieši pirms 30 gadiem bija lasāmi "The Guardian", "The New York Times", "The Washington Poste" un citos ietekmīgos ārzemju laikrakstos.  Par notiekošo Baltijas valstīs un Latvijā ziņoja arī CNN, BBC un citi pasaules televīzijas un radio kanāli. Baltijas valstu centienos pēc neatkarības tas bija ļoti svarīgs informatīvs atbalsts, tāpat kā demonstrācijas baltiešu atbalstam, kas notika Amerikā, Austrālijā, Kanādā, Lielbritānijā un vēl citviet pasaulē. Lai ārzemju mediji saņemtu pēc iespējas aktuālāku, precīzāku un izsmeļošāku informāciju, lieli nopelni bija Latvijas Republikas Augstākās Padomes Preses centra darbam, tāpat trimdas tautiešu aktivitātēm ārzemēs.

Cribatges lleugers PCR a Rubí a partir del dimarts 24 a la biblioteca Mestre Martí i Tauler, amb Rosa Jurado, directora CAP Antoni de Borja i Farmàcies com a punts d'informació i derivació per la Covid19 podcast recorded with enacast.com

Lai informētu sabiedrību par valsts apmaksātu paliatīvās aprūpes pakalpojumu saņemšanas iespējām, Veselības ministrija sadarbībā ar Nacionālo veselības dienestu (NVD) un Labklājības ministriju ir izstrādājusi informatīvus bukletus jeb ceļvežus par paliatīvo aprūpi gan pieaugušajiem, gan bērniem. Par informatīvo materiālu plašāk stāsta Nacionālā veselības dienesta Ārstniecības pakalpojumu departamenta direktore Alda Reinika. Viedokli izsaka Dod pieci vēstnese, raidījuma “Krustpunktā” producente Evija Unāma un Ziedot.lv vadītāja Rūta Dimanta.

Die Distributoren gehören zu den ganz großen Playern im ITK-Markt. Von Kistenschiebern haben sie sich zu Value-Add-Dienstleistern entwickelt, die rund um den Produktvertrieb mit Zusatz- und Mehrwerten punkten. Doch in Zeiten der vielbeschworenen Digitalen Transformation reicht auch das nicht mehr aus, um langfristig erfolgreich zu sein. Deshalb befinden sich viele Distributoren gerade in einem Transformationsprozess und damit in einem Spannungsfeld zwischen Innovationsdruck und Zwang zur Erneuerung auf der einen versus Beharrlichkeit und Festhalten am Bewährten auf der anderen Seite. Wie sich das auf die Strategien, die Geschäftsmodelle und die Firmen-Philosophien der Channel-Akteure auswirkt, das hören Sie in diesem IT-BUSINESS Podcast. Bild: © freshidea - stock.adobe.com_139037535 [M] Udo Scherlin

July 19th, 2019(S14-E705)Featured GuestsBill Murphy & Bob HoyePlease Listen HereInterview RecapBill Murphy of GATA.org returns to the show with fresh insights on the recent PMs shares... GREATEST INVESTMENT INFO ON THE WEB!!!

Szakmai, Rendhagyó, Informatív- a Calcio szerelmeseinek új otthona a negyedévente jelentkező futball podcast. Az adás amelyből kiderül a Genoa miért nem Genova. ● Weboldal CALCIOANALYST.COM ● Facebook https://www.facebook.com/calcioanalyst/ További elérhetőségei a podcastnek: ● INSTAGRAM https://www.instagram.com/zebraeteto ● Soundcloud https://soundcloud.com/zebraeteto ● ITunes https://podcasts.apple.com/us/podcast/zebraetet%C5%91/id1088402729 ● Spotify https://open.spotify.com/show/3OYZNb5jtxdpItmIxrS3V2?si=ax1dzL8ORzi2oKCDxYHwtg ● Intro Zene: NORDA https://m.facebook.com/NordaOfficial/

CNBC Cyber Security Reporter and author of the new book, Kingdom of Lies, Kate Fazzini joins TF7 Radio once again to talk with Host George Rettas about the biggest problems facing corporate Cyber Security teams today. Fazzini also provided her opinion on why government agencies are struggling with Cyber Security, how we need to better train our workforce to defend against Cyber Security attacks, and what are some of the biggest mistakes Cyber Security companies make with their marketing efforts. Fazzini lets the audience know what inspired her to write her new book, whether or not Cyber Security conferences are still a valuable training tool, and what we should do to attract more women into the Cyber Security workforce. All this and much, much more on Episode #87 of Task Force 7 Radio.

Informatívo Semanal da Associação dos Magistrados do Maranhão

“Erots 2019” beidzies, arī šim raidījumam sava seksīgā puse. Studijā Naglu izgudrotājs Ģenerālis un netīro darbu darītājs Brunis, lai iztirzātu vairākas karstas tēmas. Ko sasniedzis simpātiskākais Latvijas klubs TTT? Kuruca pārsteidzošais ceļš uz NBA Uzlecošo Zvaigžņu spēli. Bļugers un Balcers turpina priecēt NHL. “Winter Ice Break” ar pluss zīmi! Vai tenisa dāmām atslābums? Princis vēlas iegādāties “Man United”! Informatīvais atbalstītājs Radio SWH Turpmāk klausies labākos momentus arī radio ēterā!

La periodista Mayka Navarro analitza quin tractament informatiu s'ha fet de la mort del nen que va caure al pou de Total

Ir tik jauki karstā vasaras dienā ielēkt uz galvas ūdenī, bet ir viena problēma – pārāk bieži šādi lēcieni beidzas uz operāciju galda un ne vienmēr pēc operācijas neveiksmīgo lēcēju izdodas nolikt uz paša kājām. Raidījumā Kā labāk dzīvot runājam par akciju „Pārgalvis=Bezgalvis” un mugurkaula traumām, ko cilvēki gūst, pārgalvīgi uzvedoties pie ūdeņiem. Raidījuma viesi Vaivaru rehabilitācijas centra ārste Anda Nulle, mugurkaula ķirurgs Artis Gulbis, Slimību profilakses kontroles centra Veselības veicināšanas departamenta direktore Ilze Straume. Savu pieredzes stāstu stāsta Juris Kalniņš, cilvēks, kas guvis traumu, lecot ūdenī. Lai pievērstu uzmanību smagajām sekām, kas jauniem cilvēkiem rodas, pārgalvīgi lecot ūdenī, kā arī neapdomīgi sportojot bez aizsargekipējuma, Slimību profilakses un kontroles centrs (SPKC) vasarā īstenoja informatīvu kampaņu “Pārgalvis=Bezgalvis”. Traumas, kas tiek gūtas, lecot ūdenī, pieaug siltā vasarā. Tie ir ap 20 gadījumi. „Cipari nav lieli, bet sekas ir smagas, cilvēki vai nu iet iet bojā vai nonāk ratiņkrēslā,” atzīt Ilze Straume. No šādām situācijām un traumām noteikti var izvairīties. Rehabilitācijas process pēc šādiem pārgalvīgiem lēcieniem mēdz būt smags un garš. Šī gada kampaņa ir sākums. SPKC iecerējis par to turpināt runāt un vērsties arī pie skolēniem. Kampaņas laikā mudina aizdomāties ne tikai par to, ka viens lēciens ūdenī var sabojāt visu turpmāko dzīvi, bet runa ir par riskantu uzvedību kopumā. Artis Gulbis norāda, ka nedrīkst lietot alkoholu, izvēloties ekstrēmos sportus. Viena glāze vīna var mainīt apziņu un cilvēks pārvērtē savas spējas. Anda Nulle atzīst, ka ir cilvēki, kam ir nepieciešams adrenalīns, bet lecot ūdenī, ekstrēmi skrituļojot vai braucot ar motociklu, taču vajag izvēlēties atbilstošas un drošas aizsargierīces. Bet svarīgi ir arī būt atbilstoši fiziski sagatavotam.  

Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar. I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats. Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

Välkomna mina vänner till det elfte avsnittet av Sporremark Poddar En Film. Idag träffar jag den helsköna informatören Anders Wilhelmsson på Kreativa Europa Desk MEDIA. Kort sagt förmedlar dom information om de möjligheter som Kreativa Europas delprogram MEDIA erbjuder, så om ni vill att era filmer ska nå utanför Sveriges gränser gäller det att vässa öronen. Anders uppgift till mig Fastna inte i stödprocessen, se dig runt utanför det traditionella stödsystemet Anders tips 1: Delta i nån kurs runt om i EU, du lär dig grejer och få nätverk. Berlinale talent camp är bra för den som är i starten av karriären - deadline i sept 2: Var inte rädd för MEDIA - våga alltid ställa dumma frågor 3: Glöm inte att ha kul i processen - glöm inte bort att prata om konsten och innehållet att jobba med film är underbart 4: Se mycket film! Om Anders Anders plugga film och jobba fyra år på en reklambyrå för att sedan gå vidare till Stockholms filmfestival och till slut landa på Kreativa Europa Desk MEDIA. Där hjälper han filmskapare med deras ansökningar, han berättar om hur processen går till, några fördelar, några nackdelar och hur man kan tänka och se huruvida ens projekt passar in. Man får mycket stöd till distribution, dom vill att projektet ska resa ut genom gränserna och att samproduktioner mellan länderna ska hända. Tips om ansökningar & annat: Ansöka i god tid, produktion får inte hända får nära på ansökan Alla som ska söka till MEDIA bör kontakta dem, dom hjälper gärna och kollar genom ansökningar så det inte är något formalia fel, men oxå för att dom vet vad som är aktuellt just nu. Han har stor respekt och tycket filmskapare kan finna inspiration hos dataspelsbranchen, det finns mycket lärdomar att hämta från varandra Det som vi tycker är super svenskt och tråkigt är exotiskt och kul för andra länder Va lokal och specifik, så slår det universellt

Raidījumā Septiņas dienas Eiropā spriedīsim par korupcijas apkarošanu Austrumeiropā. Skaidrosim, vai, piemēram, Ukrainas ierēdniecība ir gatava veikt nepieciešamās reformas un apkarot sistēmisko korupciju, lai izpelnītos iespēju iekļauties rietumizpratnes un vērtību kopienā. Viesis studijā: Latvijas Universitātes Politikas zinātnes nodaļas vadītāja, asociētā profesore Iveta Reinholde. Rubrikā "Viedokļi": Pirmo reizi Eiropas Savienības vēsturē iedarbināts Lisabonas līguma 42. pants jeb solidaritātes pants, kas paredz pārējo dalībvalstu palīdzību jebkuriem līdzekļiem, ja dalībvalsts kļūst par upuri bruņotai agresijai tās teritorijā. Taču, kā tas izskatīties un ko Francija lūgs - vēl nav zināms. Terors turpinās. Piektdien, 20. novembrī, Francijas bijušajā Āfrikas kolonijā Mali divdesmit septiņi cilvēki tika nogalināti, kad islāmistu teroristi, bruņojušies ar ieročiem un pašnāvnieku vestēm, iebruka un saņēma gūstekņus kādā starp rietumniekiem populārā viesnīcā. Sestdien, 21. novembrī, Beļģijas galvaspilsētā Briselē terora draudu līmenis tika paaugstināts līdz augstākajam līmenim un pilsēta tika slēgta. Sporta spēles un koncertus atcēla, veikalus slēdza, sabiedriskais transports nekursēja un cilvēkus mudināja palikt mājās, kamēr armijas vienības patrulēja ielās, jo uzskatīja, ka pastāv "nopietni un nenovēršami draudi", ka varētu tikt veikts Parīzes tipa terora uzbrukums. Tālab nav pārsteigums, ka pēc Parīzes „Melnās piektdienas” uzbrukumu virknes, Francija kļuvusi par pirmo Eiropas Savienības dalībvalsti bloka vēsturē, kas ir iedarbinājusi Lisabonas līguma solidaritātes pantu. Tas paredz- ja dalībvalsts kļūst par upuri bruņotai agresijai tās teritorijā, pārējām dalībvalstīm ir pienākums palīdzēt ar visiem līdzekļiem, kas ir to rīcībā. Šī panta iedarbināšana nāca kā pārsteigums. Iepriekšējās diskusijas galvenokārt koncentrējās uz NATO piektā panta iedarbināšanu, kas ir alternatīva šai Eiropas klauzulai. Tiesa, tas ir daudzkārt spēcīgāks un paredz smago resursu iedarbināšanu, taču Francijas aizsardzības ministrs Žans Īvs Ledriāns vairāk kārt uzsvēra, ka vēlas spert tikai politisku soli: “Pirmkārt, tas ir politisks lēmums. Mēs to pieņemam pirmo reizi. Es gribu, lai tas visiem būtu skaidrs. Kā tas strādās? Tas var būt gan atbalsts Francijai gaisa triecienos Sīrijā un Irākā, gan arī atbalsts Francijai citās operācijās. Gribu uzsvērt saviem kolēģiem, ka Francija nevar visu paveikt viena." Cīņa ar valsts nozagšanu Ukrainā Par korupciju jau senajos laikos paredzēja bargus sodus. Tā pastāv laikam visās sabiedrībās, tāpēc pilnīgi brīva no korupcijas nav neviena valsts. Arī visās bijušajās PSRS republikās, kas tagad ir neatkarīgas valstis, pēc neatkarības atjaunošanas ir bijis izaicinošs mērķis apkarot korupciju. Īpašus centienus pirms vairāk nekā desmit gadiem demonstrēja Baltijas valstis, tagad ļoti aktīvi ar korupcijas lietām strādā Moldovā un ar valsts nozagšanu aktīvi cīnās arī Ukrainā. Lai arī bieži vien korupcijas apkarotāju politiskie aizstāvji paši ir ar to saistīti. Informatīvā saspringuma laikā krievu valodā vēstošie mediji aktīvi atgādina par to, ka Ukrainā pati valdība ir viens no lielākajiem korupcijas perēkļiem. Skaidrs, ka pilnīgi tīrs nav neviens, šādus secinājumus pauž arī vairāki Latvijas pētnieki, kas bijuši Ukrainā, lai sniegtu savu redzējumu par korupcijas apmēriem. Bijusī „Sabiedrības par atklātību Delna” vadītāja Inese Voika salīdzina Ukrainas korupciju ar mums labāk izprotamo Latvijas līmeni. "Viens veids, kā saprast korupcijas apjomu Ukrainā, ir pēc korupcijas uztveres indeksa. Latvijai no 100 ballēm ir 55, tātad mēs esam tikuši pāri pusei, dažas problēmas atrisinājuši, savukārt Ukrainai šis vērtējums ir 26 balles, kas ir divas reizes mazāks vērtējums. Ukrainā korupcija ir attīstījusies dažādos līmeņos dažādā veidā, bet valsts attīstībai traucējošais noteikti ir tas, ko mēs saucam par valsts nozagšanu. Korupcija varas augstākajā līmenī, varas struktūru savstarpējā sadarbība, atbalsts konkrētam biznesa interesēm. Tās ir ieilgušas tradīcijas, kā ukraiņi pārvalda savu valsti," skaidro Voika. Ukrainā šobrīd tāpat risinās karš ar separātistiem, tomēr liela daļa iedzīvotāju ir vīlušies. Ne jau tāpēc, ka valsts atrodas kara stāvoklī, bet gan tāpēc, ka lielākā prasība – samazināt oligarhu ietekmi uz valsts pārvaldi, nav notikusi. Žurnālisti Ukrainā ir šokējuši ar materiāliem, kas atklāja, ka noteiktu preču grupām ir jau iepriekš noteikti izvešanas muitas tarifi. Šajā gadījumā tie būtu liekami pēdiņās, jo „tarifi” nav oficiālie valsts muitas tarifi.  Nelikumīgās nodevas piemēro negodīgu ierēdņu grupējumi. Ukraina, piemēram, ir liels valriekstu eksportētājs, bet, lai izvestu uz ārzemēm kravu šādu riekstu, vietējai pārvaldes amatpersonai jāsamaksā no 8-12 tūkstošiem eiro. Ko tad vēl runāt par darījumiem, kur iesaistīt nafta, gāze vai derīgie izrakteņi. Šobrīd ukraiņi ir gatavi braukt uz ārzemēm, mācīties, kā labāk apkarot korupciju, jautājums tikai, vai Ukrainā cilvēki ir gatavi mainīt paši savus paradumus.

Thu, 8 Oct 2015 12:00:00 +0100 https://edoc.ub.uni-muenchen.de/18757/ https://edoc.ub.uni-muenchen.de/18757/1/Rose_Doro.pdf Rose, Doro ddc:310, ddc:300, Fakultät für Mathematik, Informat

Informatör Karin Lindroos intervjuar Gilla Granberg, ny verksamhetsledare på Marthaförbundet, om aktuell verksamhet, utmaningar och höstens program.

År 1899 ville ett gäng kvinnor skapa föreningen "Bildning i hemmet", men namnet ansågs för farligt. Samma stadgar, men under namnet "martha", godkändes. Tf verksamhetsledare Frida Nylund berättar om Marthas historia. Informatör Karin Lindroos intervjuar. På bilden Lucina Hagman, som var en initiativtagare när föreningen Martha grundades.

Friss, még ropogós híreket oszt meg Zsolt a hallgatókkal, és szordínóban vokalizál.

Fler eller färre platser i framtidens sjukvård? Kaliber handlar idag om balansen mellan en kostnadseffektiv vård och ett spel med människoliv. De två senaste veckorna har Kaliber berättat om krisen med plats- och personalbrist i vården. När vi gick igenom förra årets Lex Maria-beslut, där sjukhusen själva anmält allvarliga vårdskador, upptäckte vi att plats- eller personalbrist på sjukhusen var bidragande orsak i var tionde fall. Vi hittade 35 dödsfall och 24 skadade patienter. Vi berättade om elvaåriga Fredrik Sundqvist, som dog delvis därför att det var platsbrist på infektionskliniken när han kom in till Gävle sjukhus. Hans mamma Maja Sundqvist berättade: – Och det är också en sådan grej de säger “För vi har inga grejer här”, säger de, för vi har ingen antibiotika här. Det hade funnits om vi hade varit på barnkliniken. Det är ju också en sån där grej, det finns inte rum, det ska ju finnas saker i alla rum, eller åtminstone nära. Fredrik hade vattkoppor som lett till blodförgiftning. Vården av honom tog för lång tid. – Man förstod inte hur sjuk han var. Ja, det är så svårt. Vi undersökte också orsakerna till platsbristen på sjukhusen. Det visade sig att tre av fyra landsting har tvingats stänga ner vårdplatser på grund av personalbrist. Sjuksköterskor lämnar sjukhusen därför att stressnivån blivit för hög. My Morin som är sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm berättar om situationen där: – För mig som jobbar på akutmottagningen så har vi sedan några år tillbaka en ganska ohållbar situation, där vi jobbar i lokaler som är byggda för ungefär 160 patienter per dygn medan vi förra året hade ungefär 300 patienter per dygn som passerade våra lokaler. Kalibers granskning visade också att platsbristen beror på att färdigvårdade patienter ligger kvar på sjukhusen och att samarbetet mellan kommuner och landsting brister. Ofta är det äldre sköra patienter som tar upp sängar på sjukhusens avdelningar. Men hur blev det så här, och hur ser framtidens sjukvård ut? Det ska vi försöka bena ut i dagens Kaliber. Sverige är det land i EU med minst antal vårdplatser per invånare. Så har det inte alltid varit. I slutet av 60-talet fanns det mer an 120 000 vardplatser på svenska sjukhus. Men i och med Aldreformen på 90-talet tog kommunerna over ett stort ansvar for aldrevarden fran landstingen. Antalet sjukhusplatser där man kan lägga in patienter sjönk då. Därefter har nedgangen fortsatt. De sista åren har drygt tre tusen vårdplatser försvunnit på de somatiska vårdavdelningarna på svenska sjukhus, enligt Sveriges kommuner och landsting, och i dag har vi drygt 20 000 platser. Det här är helt rätt utveckling, det menar en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, Mats Eriksson. Han är moderat ordförande i Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation. Under en paneldiskussion om platsbristen i vården i Almedalen för två år sedan sa han: – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Mats Eriksson vill alltså inte utöka antalet vårdplatser på sjukhusen förrän han sett att vården har uppnått full effektivitet. Vi ska återkomma till honom senare i programmet. Men nu till ett av framtidens sjukhusbyggen. Vi klättrar upp för en smal metalltrappa till en plattform med högt staket runtom. – Man ska inte ha anlag för svindel här. Vi tittar ner på det som ska bli ett av Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna som beräknas stå klart 2017. Informatör Katarina Monhagen visar. – Det till vänster här är de fem sjukhusbyggnaderna som kommer upp ur det nya sjukhuset, och sen har vi de äldre delarna här. Rakt fram här så håller man på med förberedelserna för Akademiska stråket. Och även behandlingsbyggnaden som kommer upp här. Men det nya sjukhuset har fått hård kritik, bland annat från Landstingets egna revisorer, som befarar att bygget kommer att förvärra platsbristen i länet. Hur många sjukhussängar kommer vi ha i Sverige de närmsta åren? Kaliber frågade samtliga 21 landsting om de planerar att öka eller minska antalet sjukhusplatser framöver. Sex landsting svarade att ska öppna nya platser. Två ska dra ner. De flesta planerar ingen förändring. Det pågår en livlig debatt om antalet vårdplatser i Sverige. Vissa menar att vi har för få sjukhussängar. Andra säger att det är en naturlig konsekvens av att vården har moderniserats. En av dem som givit sig in i diskussionen är Pelle Gustafson, docent i ortopedi. Antalet vårdplatser är inte avgörande, skrev han i en debattartikel för några månader sen, han delar den åsikten med många beslutsfattare inom vården. Pelle Gustafson menar att svensk sjukvård orättvist svartmålas i media. Pelle Gustafson tar emot i en kontorsbyggnad i centrala Stockholm: – När vi är som sämst i svensk sjukvård är vi oftast väldigt bra i ett internationellt perspektiv. De länder som går att jämföra med. Och det är det som är den stora styrkan i svensk sjukvård skulle jag vilja säga. Om man tittar på var vi ligger i behandlingsresultat så kan vi mäta oss med vilket land som helst inom vilket område som helst. Den svenska hjärtinfarktvården är 30% bättre än den brittiska, vi har världens näst lägsta spädbarnsdödlighet, vi har världens bästa överlevnad och funktionsförmåga efter stroke, vi har världens bästa överlevnad i AIDS, man kan räkna upp hur många siffror som helst. Det finns mycket att vara stolt över i svensk sjukvård, men det finns också mycket som kan bli bättre. Pelle Gustafson säger att det är för enkelt att bara ropa på mer resurser när det gäller bristen på vårdplatser. – Vi måste lära oss mer om hur vi använder de vårdplatser vi har för det går inte att ärligt säga att vi alltid har vårdplatsbrist för det har vi inte. Vi har periodvis brist på vårdplatser och det ställer till stora bekymmer, så problemet ska inte viftas bort, men lösningen är sannolikt inte att alltid ha fler sängar. Lösningen är att vi lär oss mer om hur vi använder de sängar vi har. Det perfekta antalet patienter per sjukhussängar är omdiskuterat, men en vanlig uppfattning att 90 procent beläggning på ett sjukhus är lagom, då har man några sängar lediga om det skulle krisa sig. Att ha alltför få patienter per plats på ett sjukhus blir dyrt eftersom man då måste stå med massa tomma sängar. Och sambandet mellan antal vårdplatser per invånare och överbeläggningar är inte helt enkelt. Fenomenet med patienter i korridorer och på fel avdelning finns också i landsting med relativt sett många vårdplatser per invånare. Vårdplatsdebattören Pelle Gustafson säger att det inte är rimligt att lägga ännu mer pengar på sjukvården. – Det är också viktigt att andelen av bnp som går till sjukvård inte stiger, för det indikerar en situation som USA nu hamnat i. De ligger på nästan 18% av sin bnp och det stiger. Om sjukvården drar iväg och ökar så kommer rättsväsendet dra iväg och så kommer skolan göra det och så kommer alla andra samhällssektorer öka på det här sättet. Det förstår vem som helst att det har vi inte råd med tillslut. Genom att effektivisera patientens väg genom sjukhuset kan man lösa platsbristen, säger Pelle Gustafson. Men många av dem som arbetar ute på sjukhusen har svårt att se att det går att effektivisera vården mer. My Morin på Södersjukhusets akutmottagning igen: – Det går inte att till minsta lilla detalj effektivisera att hjälpa en 87-årig dam på toaletten. Det är omvårdnad, det är mänsklig kontakt. Det är samtal och det är beröring och det är så många olika saker i det och det är så otroligt individuellt. Många av de My Morin tar emot på akuten är gamla sköra patienter med flera olika sjukdomar som ingen tagit ett övergripande ansvar för i den högspecialiserade vården, de kommer därför in igen gång på gång. – Människor springer runt omkring dig hela tiden, det är hög ljudnivå, skarpa lampor och ljus….  Jag och mina kollegor kommer förbi och försöker titta till dig så gott vi hinner medan vi samtidigt försöker hålla liv i de allvarligt sjuka. Det är den gruppen av patienter som till absoluta majoritet hamnar mellan stolarna. På Helsingborgs lasarett möter vi KG Prütz. Han är njur- och internmedicinare och har arbetat som läkare sedan början av 80-talet. Visst, vården har moderniserats säger han, men omsorgen om människor kan inte gå fortare. – Det tar lika lång tid idag att studera in en stråkkvartett av Beethowen eller Mozart och att framföra den på ett njutbart sätt som det gjorde för 200 år sedan och det tar lika lång tid att trösta en ledsen människa idag som håller på att dö som det gjorde för 10, 15 eller 100 år sedan. Man får inte glömma bort att sjukvården i grunden är en humanitär verksamhet, den måste klara av båda de här sakerna, vi måste bli bättre och utnyttja de medicinska framstegen och teknologiförbättringarna och produktivitetsökningsmöjligheterna, men vi får inte tappa den humanitära, den mänskliga sidan, omvårdnadssidan. Är den hotad idag? – Jag tror den är hotad. När Helsingborgs lasarett byggs om blir det 30 vårdplatser färre. Landstingsledningen säger att de ska kompenseras med 12 på Landskronas lasarett och en satsning på avancerad sjukvård i hemmet, men KG  Prütz tror inte att man kan dra ner mer på antalet sjukhussängar.   – Det blir lätt så att man tror att allting kan skötas hemma, ‘folk behöver inte ligga på sjukhuset, den bästa sängen är den egna sängen i hemmet' säger man men det är inte tryggt, säkert eller bra att vårdas för en akut hjärtinfarkt eller en svår blodförgiftning hemma i den egna sängen. Då riskerar ett antal människor att dö i förtid om man ska bedriva vården där vid den typen av sjukdomar. Också lungläkaren Charlotta Berling på Helsingborgs lasarett är orolig för hur det ska gå:   – Som det är nu så upplever jag att vi har för få vårdplatser, helt klart, och skulle man utöver detta ta bort ytterligare 30 vårdplatser... jag kan inte se framför mig hur det skulle kunna bli en rimlig situation varken för patienter eller personal. Det är helt otänkbart. Vi återvänder till byggplatsen för Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna. Liksom Helsingborgs lasarett förlorar Karolinska sjukhuset vårdplatser men den nya byggnaden, närmare bestämt 110 stycken. Men varje säng står å andra sidan i enkelrum, och ett högteknologiskt sådant. I ett showroom visar Annika Tibell, som är medicinsk chef på programkontoret, hur ett vårdrum på det nya sjukhuset kommer att se ut. – Vi har ett stort hygienutrymme. Alla patienter har ett eget hygienutrymme och det är extremt viktigt. Ska vi gå in och titta? – Man minskar spridningsrisken för infektioner väldigt mycket därför att de här multiresistenta bakterierna vi har och som är mycket mer frekventa i vår omvärld än i Sverige än så länge tack och lov, de bär vi ofta med oss i avföringen om vi har dem. Det innebär att just hygienutrymmet toaletten är en stor risk för att patienter … det här sprids mellan patienter eller genom personalen till patienterna. Badrummet är rymligt med en långsmal spegel framför handfatet så att man kan se också om man sitter i rullstol. I enda hörnet är en dusch och i det andra hörnet. Vad är det för skåp där i hörnet? – Det är vad vi kallar för desinfektor. Där desinficerar man pottor eller en rondskål för att man har kräkts eller så. Och på gammaldags avdelningar så var det ofta en desinfektor på avdelningen. Det här tog man med sig genom korridoren och sprang genom korridoren för att göra rent de här kärlen. Här gör vi det inne hos patienten vilket också minskar risken för spridning av bakterier. Att bygga så att spridningen av bakterier minskas är en viktig prioritering. Men så fort sängplatserna är för få och patienter hamnar i korridoren eller på fel avdelning ökar risken för spridning. Jan Halldin är pensionerad läkare som själv nyligen hamnade på sjukhus, vilket fick honom att fundera över platsbristen. Han opererades på Karolinska universitetssjukhusets öron-näsa-hals-klinik och blev då kringflyttad. – På kvällen vid halv tio-tiotiden kom en äldre sjuksköterska och sa att “tyvärr du måste byta rum för att vi får in en annan patient som inte tillhör öron”. Men det var den här utlokaliseringen då att de måste ta in en patient. Den måste ha det här rummet och då måste jag flytta till ett annat rum, ett fyrbäddsrum där det låg tre patienter. Jan blödde ur näsan och var allmänt omtumlad efter narkosen och operationen. Även om allt gick bra funderade han ändå i efterhand på hur säkert det där var. – Det finns ju väldigt mycket infektioner, man är ju väldigt känslig för det. Så känner man ju en viss oro och så. Så det är ju inte bra, det bad de om ursäkt för. Och jag förstod att personalen hade en väldig arbetsstress och ville gärna berätta för mig hur det var. Sjuksköterskorna berättade för honom om en pressad arbetssituation, hög personalomsättning och låga löner. På Karolinska universitetssjukhuset där han låg är just nu 160 platser stängda därför att man har för få sjuksköterskor. – Den här arbetsstressen och så vidare som det innebär att jobba i vården gör att folk flyr vården. Och det här ständiga ekonomitänket. Istället måste ju sådant som etik ligga i framkanten. Sjukvården är inte som att producera olika materiella saker, som bilar, utan det är något helt annat. Jan Halldin tycker att antalet vårdplatser per invånare är ett bra mått på vårdens kvalitet. – Vårdplatser är något som är väldigt konkret, det går att mäta och det är en förutsättning för att det blir en kvalitet i vården. Sen är de svårt att mäta kvalitet i vården. Vi har minskat alldeles för mycket. Det här med dagkirurgi, den utvecklingen inom vården har vi ju sett i andra länder också. Men varför ska Sverige ligga i botten? Det sker ju konsekvenser. Folk ligger och dör för att vi inte har antalet vårdplatser. Kan vi acceptera det i ett så kallat välfärdsland som Sverige ändå ska vara. Det tycker inte jag. I Kaliber i dag undersöker vi om vi har för få vårdplatser på sjukhusen i Sverige och hur det kommer att se ut i framtiden. De senaste veckorna har vi beskrivit hur patienter har dött och skadats när vårdplatser och personal saknas på sjukhusen. I 15 av 21 landsting har man stängda sjukhusplatser därför att man inte har lyckats behålla sin personal. Vi har hört läkare och sköterskor berätta hur de varje dag använder mycket tid till att hitta plats till patienterna och att arbetssituationen blir allt mer ohållbar. Vår enkät till landstingen visar att majoriteten av dem inte kommer att skapa fler vårdplatser de närmsta åren. Vad är då lösningen på sjukvårdens utmaningar? Ett nytt, högspecialiserat sjukhus byggs alltså i Stockholm. Men det kommer inte kunna ta emot fler patienter, snarare färre. Landstingsledningen säger att de 110 vårdplatser som försvinner där kommer att ersättas med 870 platser på andra sjukhus. Samtidigt har landstinget stora problem med att bemanna de sjukhusplatser man redan har därför att man saknar personal. Hur ska man klara att öppna hundratals nya vårdplatser när man redan idag tvingats stänga över 200 i brist på framför allt sjuksköterskor? – Platser är lätt att ordna men det hjälper ju inte om man inte har personal att bemanna de här avdelningarna med, säger Jan Nygren, ordförande i styrelsen för Danderyds sjukhus, ett av de andra akutsjukhusen i Stockholm. Nygren undrar hur det ska gå när Nya Karolinska Solna öppnar: – Jag är orolig för att hela det investeringsprogram som kom igång en aning för sent för bland annat Danderyd och Södersjukhuset inte kommer vara klart och då har vi ett dubbelt problem, nämligen att vi kanske generellt sett inte har tillräckligt med platser och vi har dessutom två akutmottagningar som inte är färdigbyggda då kan 2017-2018 bli ett problem för de akut sjuka i Stockholms län, utöver de problem vi redan har ska jag väl säga. Hur skulle du beskriva de problem ni redan har? – Det handlar väldigt mycket om sjuksköterskebrist, där akutsjukhusen tyvärr råkar sämst ut. Jag får signaler från våra personalansvariga på Danderyds sjukhus som säger att inte på 25 år har man upplevt något liknande, så det har gradvis blivit värre och värre. Stockholms läns landstings ledning svarar att man i år har varit framgångsrikt med sin rekrytering av personal och att man kommer klara att bemanna sjukhusplatserna. Förlängd introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor hoppas man ska hjälpa upp situationen. Landstingspolitikerna har också budgeterat 59 miljoner i år för att kunna attrahera de allra bästa specialistsjuksköterskorna till viktiga positioner. Men Jan Nygren menar att akutsjukhusen behöver mer resurser än så för att kunna behålla sin personal. – Vi kan knappast skära ner verksamheten ännu mer, stänga vårdplatser leder bara till ökade problem på akuten och det kostar både i kvalitet, vilket är det viktigaste i vården men också i pengar. Så resurser, ekonomiska resurser till akutsjukhusen så att vi kan åtminstone tillfälligt kan erbjuda något bättre villkor för de sjuksköterskor som vi behöver på nätter, obekväm arbetstid, etcetera med mera. Ulf Ljungblad är före detta sjukhusdirektör i både Sverige och i Norge. Han är en av de debattörer som skrivit artiklar om vårdens utmaningar. Han tycker att sjukvården borde organiseras om helt i Sverige för att råda bot på platsbristen. Bland annat borde man separera akutvård från planerad vård. – Problemet med akutsjukhusen är att där kolliderar den planerade vården och den akuta vården. Det är detta som skapar kaos. Det är som att bilindustrin skulle bedriva garantiservice och reparationer samtidigt som de producerar bilarna. Det blir inge bra säkert. Ja, sjukhusen är speciella organisationer på det sättet att de både ger akut vård och planerad vård. Det går inte att slimma ett sjukhus på samma sätt som en bilfabrik, man måste alltid ha beredskap för det akuta. Häromveckan rapporterade Ekot att mer än var tredje läkare på landets akutmottagningar är olegitimerade. Ulf Ljungblad menar att bristen på kompetent personal på akuten gör sjukhusen mindre effektiva, oerfarna läkare tenderar att lägga in patienter i onödan. – Det är alldeles för okvalificerade doktorer på akutintaget. De doktorerna har alldeles för liten tillgång till kompetenta doktorer. Det finns sällan någon doktor som är komplett ansvarig för att akutintaget fungerar. Dessutom är sällan akutintaget prioriterat av sjukhusen och sjukhusledningarna. Det är den plats som det är mest ointressant för doktorerna att arbeta på. Det är ett hundgöra att gå på akutintaget. Det ska vara de mest kompetenta doktorerna som är på akutintaget för det är där de svåraste avgörandena tas. Men i Sverige och många andra länder är det ju faktiskt tvärtom. Vårdens framtida utmaningar handlar mycket om prioriteringar. Hur mycket vård ska ges, och till vem? En allt äldre befolkning med allt fler sjukdomar kommer ställa stora krav. Tack vare den medicinska utvecklingen kan vi göra oändligt mycket mer än tidigare, men begränsningarna i pengar, personal och sjukhussängar finns kvar. Det betyder att vårdpersonal allt oftare ställs inför etiska dilemman där de måste välja att aktivt avstå från möjliga behandlingar. Intensivvårdssjuksköterskan Emanuel Sjöström på intensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge efterfrågar tydliga prioriteringar från chefer och politiker: – Kravet som jag vill ställa på både organisationen och på lagen och på de som bestämmer, ‘hur vill du att vården ska va? Vilka vill du ge vården till?' för vi kan vårda alla och det kan vi göra länge. Men alla får inte plats, utan ni måste bestämma er. Hur ska vården se ut? Ska vi vända varannan timme för att minska trycksår eller för att lungorna ska må bra? Eller var fjärde timma? För att ska vi borsta tänderna för att undvika lunginflammation eller ska vi göra det bara två gånger per dag? Mats Eriksson är moderat politiker och ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och landsting. Vi ställer sjuksköterskan Emanuel Sjöströms fråga om prioriteringar till honom. – Vi har ju fastslaget i Sveriges Riksdag en prioriteringsutredning, men om jag får vara lite mer personlig, för mig är inte det viktigaste att förlänga livet till varje pris med enstaka dagar, veckor eller månader. Sen kan jag förstå problematiken som medarbetare i vården står inför, vem ska fatta det beslutet? För mig är det en dialog som måste till. Det går inte att fatta ett politiskt beslut som säger “så här är det” för det kan kanske vara olika beroende på vilken individ det är och vilken situation man är i. De senaste veckorna har Kaliber berättat om patienter som dör på grund av platsbrist och att sjukhuspersonal säger upp sig när bristen på sjukhusplatser gör arbetet för tungt. Vi påminner Mats Eriksson, en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, om vad han sa på seminariet för två år sen. – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Ser du att botten är nådd vad gäller antal sjukvårdsplatser i Sverige? – Jag hoppas att vi inom en väldig snar framtid har hittat de här väldigt optimala och bra flödena så att man får sin vård på rätt ställe. Man blir inte inskickad i ambulans från ett äldreboende utan man får sitt behov tillgodosett där, vi har en hemsjukvård som kan lösa mycket mer i hemmet. Vi har ungefär tio procent vårdskador i Sverige. Det är så i hela världen. Det är inte ok, vi måste jobba med att få ner den betydligt. Det blir väldigt många personer som ligger i en säng som vården själv har åsamkat en vårdskada. Ofta är det infektioner. Det finns ganska mycket att göra. När vi har detta så nära optimalt som går, har vi fortfarande platsbrist på sjukhusen, då ska jag vara den förste som fattar sådana beslut. Vi har träffat mycket vårdpersonal som säger att det går säkert att göra saker effektivare, men som det ser ut här och nu så behövs det fler platser. – Ja och det kan det finnas, men jag är säker på att vi är inne i en period där man jobbar mkt med kommunerna, hittar rätt flöden, minska onödiga inläggningar och vårdskador och jag tycker man ska göra det först, ibland måste man ha lite is i magen i detta. Men vi ser ju redan nu att patienter har dött och kommit till skada på grund av platsbrist. Har man inte nått botten då? – Nej för jag tycker inte att vi jobbar optimalt än med kommuner och hemsjukvården och så. Det är oerhört tragiskt, men vi måste också räkna med att sjukvården är en delvis lite riskfylld bransch. Den ska ju helst inte vara riskfylld för att det möjligen är fel kompetens eller fattas platser, men det är möten mellan människor och man kan ha komplicerade tillstånd där inte alltid symptomen är så jättelättlästa. Det kommer alltid tror jag att ske misstag eller brister i vården men de ska ju vara så få som möjligt. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se

Tue, 29 Apr 2014 12:00:00 +0100 https://edoc.ub.uni-muenchen.de/18656/ https://edoc.ub.uni-muenchen.de/18656/1/Sinibaldi_Jennifer.pdf Sinibaldi, Jennifer ddc:510, ddc:500, Fakultät für Mathematik, Informat

Besvikelse på Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina efter beskedet om nedläggning Same Ätnam ska återigen delta i Sametingsvalet som enskilt parti. Samisk butik på gång i Gällivare Informatören på Samiskt informationscentrum avskedad från Sametinget. Teaterutredningen försenad Sameförening skeptisk till kulturrådets förslag på ny bidragsmodell Programledare: Maria Unga

Informatörer och pressekreterare har fått en växande arbetsmarknad på senare år. Samtidigt betraktas de med viss misstänksamhet av journalister som misslyckade kollegor som gått över till fiendesidan. I Sjuhärad direkt lät vi dem dock få fritt spelrum under en tre timmar lång temasändning. Ni hör bland andra Paul Ronge, rådgivare och PR-konsult, Staffan Dopping, som gick från SRs samhällsredaktion till informationsdirektör på Försvarsmakten, Siewert Öholm, journalist och medietränare. Dessutom Sofie Kerstell, mediestrateg i Svenljunga kommun och Göran Lohne, medieansvarig i IF Elfsborg och så följde vi Björn Gustafsson, informationschef på Södra Älvsborgs sjukhus. Reportrar Mikael Olmås, Nicklas Malmberg och Mina Benaissa.