Podcasts about tangon

In So Deep, It's Love Already on Reida Soragakin kepeä romanssi, jossa nörttityttö alkaa fanittaa poikaa, joka piilottelee ujosteluaan äksyilyn alle. Kuulumisissa käymme läpi Japanin-matkamme Tokion-osuuden, lukujonossa taas katsastamme reissulta kertyneen mangasaaliin. Ajankohtaisaiheina raportoimme kuulumiset Desucon Frostbite 2026:sta ja Lappeenrannan Manga Hokusai Manga -näyttelystä sekä puhumme siitä, miten uusi suomalainen mangakustantaja Fuyuki on lisensoinut Dinosaur Sanctuaryn. --- Kommentoi | Bluesky | Mastodon | X | Threads | Instagram --- (01:00) – KUULUMISET: KÄYTIIN JAPANISSA 3/3 – TOKIO – Ikebukuron Sunshine City -ostari – Jirai-kei eli maamiinatyyli – Bataatti-monaka-jäätelö (kuva) – Shoya-izakayaketjun Uenon-liike – CoCo Ichibanya – Shabu-shabu – Ueno – Asakusan Kappabashi-doori (keittiövälinealue) – Senso-ji-temppeli – Asakusan kolme ikonista nähtävyyttä: Skytree, Asahin oluttuoppipäämaja ja kultainen kakka (kuva) – Leiji Matsumoton suunnittelema jokilaiva – Shosen Book Tower – Uenon Ameya Yokochou eli Ameyoko-ostoskatu – Nipporin Yanaka Ginza -ostoskatu – Harajukun Takeshita Street on absoluuttinen ryysishelvetti (kuva) – Harajukun Cat Street on kivempi vaihtoehto nykyisin – Idolish7-crepe (kuva) – Harajukun Kinji Used Clothing -kauppa myy hyvälaatuisia käytettyjä vaatteita – Nipporin Edwin-kauppa – Hotel Balian Resort Shinjuku Glamping – Japanilainen näkemys retkeilystä? (kuva) – Kabukicho – Näyttää siltä, että vain yksi host club Kabukichossa tarjoaa poikia aikuisempaankin makuun (kuva) – Tokyo Metropolitan Government Building – Fuji näkyi rakennuksesta (kuva) – …joskaan emme ehtineet näkemään "timantti-Fujia" – Myös Blue Lock näkyi rakennuksesta (kuva) – Hiroshi Kamiya – Kazuki Ura – Shibuyan Modi-nörttiostoskeskus – The Guy She Was Interested in Wasn't a Guy at All -popup-kauppa (kuva) ja sen oheistuotteita (kuva) – Odaiban Small Worlds -pienoismallisisäteemapuisto – Yleiskuvia (Bluesky) – Evangelion-hangaari ja Tokyo (Bluesky) – Tokyo DisneySea – Uusi Fantasy Springs -alue (Bluesky) ja lisätietoja Wikipediassa – Magellan's-ravintola (Bluesky) – Tower of Terror -laite – 20,000 Leagues under the Sea -laite – Sinbad's Storybook Voyage -laite – Showa Kinen -puisto (Google Maps) – Neidonhiuspuiden yövalaistus (kuva) – Lasten leikkimaan sumulaakso (kuva) – Japanilaisen puutarhan ruskanäkymät päivällä ja illalla (Bluesky) – Bonsaimuseo (kuva) (41:36) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: ESITTELY – In So Deep, It's Love Already – Tokyopopin printtijulkaisu kirjoitetaan pilkulla, K Mangan digiversio ilman pilkkua –Sarjan lähtöasetelma (kuva) (44:12) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: PÄÄHENKILÖT JA ROMANSSI – Colleenin X-ketju nykyshoujon isoista trendeistä – Idoli x fani -sarjoja: – Tamon's B-Side – Star⇄Crossed!! (K Manga) – My Idol Sits the Next Desk Over (K Manga) – It Takes More than a Pretty Face to Fall in Love – Gazing at the Star Next Door – Kynsienlakkauskohtaus (kuva) – Leimautunut kuin ankanpoikanen (kuva) – Kametanin mitätön traaginen menneisyys (kuva) – Kirinon mitätön traaginen menneisyys (kuva) – Jakso 42, jossa puhuimme sarjasta Horimiya – Kametani muuttuu täydelliseksi poikaystäväksi (kuva) – Sarjan ensimmäinen kakkospoika Sakurai (kuva) (1:08:32) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: ISOVELI-HIJACK – Ahdistava fritsu äh öh (kuva) – Isoveljen valokuvausharrastus (kuva) – Isoveljen rakkaudentunnustus (kuva) – Isoveli saa Kirinon miettimään tulevaisuuttaan uudella tavalla (kuva) – Jakso 115, jossa puhuimme sarjast You Got Me, Sempai! (1:19:14) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: TYYLI JA VISUAALIT – Kirinolla on paljon hauskoja ilmeitä (kuva) – Isoja tunnehetkiä korostetaan usein tekemällä kuvasta vähän epätarkan näköinen lisäämällä sotkua ääriviivojen ympärille (kuva) – Muutama esimerkki luvunaloituskuvista (kuva) (1:22:46) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: KANNET – Sarjan kannet (1:23:59) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: JULKAISUT – KÄÄNNÖSEROT – Sarja K Mangassa – Jakso 120, jossa puhuimme sarjasta Tower Dungeon – Esimerkkejä käännöseroista: – K Mangan versiossa sanotaan "fangirl" ja "best boy" (kuva) – Tokyopopin versiossa sanotaan "otaku" ja "oshi" (kuva) – Tokyopop myös kääntää "oshittamisen" verbiksi "stannata" (kuva), toisin kuin K Manga (kuva) – Jakso 96, jossa puhuimme sarjasta Fake ja Tokyopopin vanhasta vapaammin sovittavasta käännöstyylistä (1:31:55) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: JULKAISUT – SENSUURI – K Mangan valtavat sensuuripalkit saavat seksuaaliset kohtaukset näyttämään tuhmemmilta kuin ovatkaan (kuva) – Sama kohtaus pokkarijulkaisussa (kuva) – Mielenkiintoista kyllä sensuuripalkkeja ei ole vain raa'asti vedetty kuvien päälle, vaan puhekuplien muodot on huolellisesti säilytetty (1:39:21) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: JULKAISUT – LUVUT VS POKKARIT – Pokkarijulkaisussa on muokattu kohtauksen dialogia ja tunnelmaa verrattuna alun perin julkaistuihin lukuihin: – Kohtaus lukujulkaisussa (johon K Mangan englanninkielinen versio perustuu) (kuva) – Pokkarijulkaisussa Kametanin tilanteenkeskeytys ja Kirinon poisjuokseminen ovat visuaalisesti humoristisemmat, ja dialogia on muutettu niin että Kametani ei sanokaan "en halua mennä pidemmälle", vaan "haluan puhua kanssasi" (kuva) – Jakso 56, jossa puhuimme mangan lukemiskokemuksesta luku kerrallaan vs pokkari kerrallaan – Lukujen väliset stripit ovat kanonisia ja muuttavat lukukokemusta jonkun verran (kuva) – Jakso 84, jossa puhuimme sarjasta Fullmetal Alchemist (1:48:43) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: JAPANIKSI LUKEMINEN – Furiganat auttavat lukemaan kanjeja eli kiinalaisia kirjoitusmerkkejä selittämällä yksinkertaisemmilla kana-merkistöillä auki, miten kanji on tarkoitus lausua – Vanitaksen kirjassa puhutaan kanonisesti ranskaa (Bluesky) (1:58:56) – IN SO DEEP, IT'S LOVE ALREADY: YHTEENVETO – Sarja sisältää hauskan kivaa seksuaalisuuteen tutustumista (kuva) (2:03:10) – DESUCON FROSTBITE 2026: MAARETIN LUENTO – Desucon Frostbite 2026:n ohjelmakartta – Maaretin ohjelma: Ihanan kamalat ongelmalliset parisuhteet BL-mangassa (YouTube) (2:10:42) – DESUCON FROSTBITE 2026: PETTERIN LUENTO – Petterin ohjelma: Japanin erityinen luontosuhde (YouTube) (2:20:51) – DESUCON FROSTBITE 2026: MUUT OHJELMAT – Tyttöys ja sen mieskeskeisyys shoujomangassa (YouTube) – Dandadanin yokait (YouTube) – One Piece - Wano ja onnistunut sovittaminen (YouTube) – Kunniavieras Ryootaroo Okiayu – Petterin cossi Okiayun ääninäyttelemästä Usamimi Kamen -hahmosta Animeconissa 2007 (kuva) – Onegai My Melody on Sanrio-sarja vuodelta 2005 (YouTube) – Mangan epätyypilliset naishahmot – Papa Told Me – Journal with Witch – I Want to Be a Wall – Shiawase wa tabete nete mate – Is Kichijoji the Only Place to Live? – Apothecary Diariesin historiallisuus ja hierarkiat (YouTube) – Ohjaustekniikat ja leikkaus sarjassa The Summer Hikaru Died (YouTube) – Kiitti supervoimista faija – Vanhemmuus HeroAcassa (YouTube) – Animurot-podcast – Heike Monogatari uudelleenkerrottuna (YouTube) – The Heike Story – Naoko Yamada – Huumori animessa (YouTube) – Sayonara, Zetsubou-sensei – BL- ja GL -mangan sovitus live actioniksi (YouTube) – Happy of the End – BL-gachakirjasto – Delivery Cupid – How to Deal When Your Intimidating Neighbor is Actually an Omega (2:46:44) – MANGA HOKUSAI MANGA -NÄYTTELY – Manga Hokusai Manga -näyttely – Yleiskuva näyttelystä (kuva) – Toinen yleiskuva näyttelystä (kuva) – Katsushika Hokusai – Ylen artikkeli – Hokusai Manga oli Hokusain nimissä julkaistu 15-osainen kuvakokoelmajulkaisu, joka popularisoi vielä nykyäänkin käytettävän sanan "manga" – Vaikka sanan "manga" (漫画) ensimmäinen kanji "man" (漫) on perinteisesti käännetty sen modernin merkityksen mukaan "huolimaton" tai "hullunkurinen", on kyseessä tulkintavirhe – 1800-luvun kontekstissa parempi käännös olisi "kokoelma" tai "valikoima" – Hokusain julkaisuja voi selata netissä – Yhtymäkohta moderniin mangaan löytyi piirtämisen kodifioinnista ja piirto-oppaista (kuva) – Manganpiirto-oppaita vuosikymmenien varrelta (kuva) – Hokusai teki muitakin piirto-oppaita – Näyttelyn isoin visuaalinen elementti olivat Sawa Sakuran tekemät potretit Hokusaista ja hänen lähipiiristään – Hokusain omakuva ja Sakuran tekemä piirros hänestä (kuva) – Sakuran sarja Momo & Manji – O-Ei, Hokusain tytär (kuva) – Elokuvat Miss Hokusai ja Hokusai's Daughter perustuvat molemmat mangaan Sarusuberi – Utagawa Kuniyoshi, toinen saman aikakauden kuuluisa taiteilija (kuva) – Tetsuzoo Okadaya (joka haluaa että hänen nimensä kirjoitetaan "Tetuzoh"), The Man of Tangon tekijä, on itse asiassa valinnut nimimerkkinsäkin Hokusain aiemmin käyttämän taiteilijanimen "Tetsuzoo" mukaan – Hokusai esiintyy hahmona myös mangoissa Blade of the Immortal, Kazuo Kamimuran Kyojin kankei ja Shotaro Ishinomorin Hokusai – Efektiviivojen käyttöä Hokusain puupiirrostaiteessa (kuva) – Puhe- ja ajatuskuplia aikakauden puupiirrostaiteessa (kuva) – Isobe Isobee Monogatari, vuosina 2013-2017 ilmestynyt Shonen Jump -sarja… – …jonka keskeinen vitsi on se, että se on piirretty 1800-luvun tyyliin (kuva) – Futatsu Makura, vuonna 1986 ilmestynyt kaksipokkarinen manga… – …jonka idea on se, että piirrostyyli matkii aina nimenomaisesti jonkun tietyn Edo-kauden puupiirrostaiteilijan yksilöllistä tyyliä (kuva) – Tetsuzoo Okadayan lyhäri (kuva) – Haruko Ichikawan lyhäri (kuva) – Näyttelyesittelykansio oli todella vaikeasti luettavaa tekstiä, ja lisäksi todennäköisesti konekäännetty (kuva) (3:18:52) – DINOSAUR SANCTUARY – Uusi mangakustantaja Fuyuki – Ubunchu – Dinosaur Sanctuary – Kuulemma Lehtipisteen kanssa on käyty jo keskusteluja (Bluesky) (3:22:15) – KUULIJAKOMMENTTI: OMPPUPOMPPU – Kaiju No. 8, josta puhuimme lukujonossa jaksossa 35 –Contradict tekijältä Kamome Oshima (3:28:40) – LUKUJONOSSA: OSTOKSET JAPANISTA – Sutosuto – Stalker ga stalker sareteru hanashi – Manga UP!:issa nimellä Stalker Stalks Stalker – Kuma to usagi wa tomodachi de wa irenai – Himokuzu Hana-kun wa shinatagari – K Mangassa nimellä Hana-kun Can't Live Without Me – Tokoton kuzuna Watarase nanoni – Lulu's Hellhouse – 1999 Shanghai – Shinyuu no "dousei shite" ni "un"te iu made – Oni wa kyou mo ame wo matsu – Ryokudo nasu – Pinky Nightmare – Ore no seito wa kawaikunai – The Betrayer's Love Song – Sasaki and Miyano – Gakuran naka made sawatte hoshii (3:44:13) – LOPETUS

Bioaktuella Sanningen om Maria är en spelfilm om filminspelningen av Bernardo Bertoluccis Sista tangon i Paris från 1972. Vad hände egentligen framför kameran när det begav sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historien kretsar kring 19-åriga Maria Schneider (Anamaria Vartolomei) som får huvudrollen mot Hollywoodstjärnan Marlon Brando (Matt Dillon).Men under inspelningen sker något fruktansvärt som kommer att påverka resten av Marias liv – 45 år innan Metoo förändrade världen.Vår filmkritiker Emma Engström har sett filmen om filmen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Na Argentina, um fenômeno ganha força, sobretudo nesta época do ano: rodas de samba, típicas do Brasil, multiplicam-se pelo país. Já são 38 rodas, todas conduzidas por argentinos que cantam em português como se estivessem no Brasil. As apresentações acontecem também em bairros de Buenos Aires considerados berços do tango. Márcio Resende, correspondente da RFI em Buenos AiresArgentina. Buenos Aires. Samba. Quem acha que há algum erro nessa sequência, é porque não conhece um movimento que tem ganho, ano a ano, mais e mais adeptos: em toda a todo o país, já são 38 rodas de samba, metade delas em Buenos Aires.“Hoje podemos dizer que o movimento do samba em Buenos Aires é muito importante, e uma coisa notável é que a maioria das rodas de samba é conduzida por argentinos que gostaram de samba, que tiveram a oportunidade de entrar em contato com o ritmo”, explica à RFI Guillermo Schneider, integrante de duas rodas de samba, a “Bom Malandro” e a “Malandragem”, a primeira de argentinos, formada há 25 anos.Guillermo, já rebatizado Guilherme pelos amigos brasileiros, comete um pequeno erro: absolutamente todas as rodas de samba – em bom português – são lideradas por argentinos, assim como a grande maioria dos músicos. No público, os  frequentadores conhecem as letras e têm samba no pé.“Eu estava de viagem pelo Brasil quando escutei, pela primeira vez, um grupo de três pessoas tocando samba ao vivo. Eu nem sabia o que era. Eu fiquei apaixonado. Me aproximei e lhes perguntei o que estavam fazendo. Quando me responderam que faziam samba, pensei que queria aprender", recorda Guilherme, sobre a sua viagem a Porto Seguro, em 1998. "Voltei a Buenos Aires e comecei a estudar. Com o passar do tempo, muitas pessoas que assistiam o nosso samba começaram a formar os seus próprios grupos, e colegas meus, professores de música, passaram o conhecimento adiante para muita gente”, descreve.Mestre RenatoPor trás de tantos músicos argentinos dedicados ao samba, há um brasileiro. O carioca Renato dos Santos chegou a Buenos Aires em 1992 e foi o primeiro brasileiro a revelar aos argentinos como fazer. Na época, não havia rodas conduzidas por argentinos. Hoje, não há mais brasileiros liderando rodas.Renato também foi mestre de Guilherme e continua a ensinar os truques. “Fui o primeiro brasileiro que inventou de dar oportunidade aos músicos argentinos para tocarem. Mas eu não gosto de falar isso, porque eu ensino, mas não sou professor teórico. Não me considero professor deles, mas fui considerado assim por eles", indica Renato à RFI. "Eu explicava: ‘não, esse instrumento se toca assim'. Outra coisa que eu fazia era o ritmo. Um, dois. Marcava o tempo para eles. Em vez de tocar assim, mostrava o ritmo e o tempo, coordenados”, recorda.Hoje, Renato dos Santos é o convidado ilustre de qualquer roda de samba em Buenos Aires. Considerado uma eminência do gênero, é chamado ao palco. Quando aparece entre o público, uma roda de sambistas o cerca.“Eles me fazem chorar. Muitas vezes, estão tocando em lugares importantes. Apareço como cliente, mas não me deixam pagar. Mas eu lhes digo que o que aprenderam comigo já passou. O pessoal não aceita”, emociona-se Renato.O samba e o TangoNão é a canção homônima de Caetano Veloso, mas poderia inspirar outra. Nesse movimento de argentinos que entram num mundo tipicamente brasileiro, como o do samba, existe outra curiosidade: várias apresentações dessas rodas de samba acontecem em bairros historicamente ligados ao tango. É quando a queixa do bandoneon vira o choro da cuíca.Nessa fusão cultural dos dois ambientes, algumas rodas de samba acontecem, por exemplo, a poucos metros da casa onde morou o mítico Carlos Gardel, ao lado de espaços de referência do tango e perto de salões da típica dança argentina. No Centro Cultural Macedônia, num dia se dança tango, no dia seguinte, samba. Esse é um dos palcos do Samba na Calçada, a mais raiz de todas as rodas na Argentina.O líder do Samba na Calçada é o argentino Cristian Mansilla, que bem podia ter estudado o bandoneon do tango, mas preferiu a percussão e cavaquinho do samba.“Tem um paralelismo entre o samba e o tango com base na sofrência. A sofrência na poesia é muito parecida tanto no samba, quanto no tango. A diferença está na música, na forma de lidar com essa sofrência. O tango é uma sofrência de morrer e a música acompanha esse sentimento”, aponta Cristian à RFI.“Já no samba as letras também têm essa sofrência, mas a música é para frente, do tipo ‘levanta, sacode a poeira e dá volta por cima'”, compara.Leia tambémFenasamba e Federação de Carnaval de Paris assinam parceria para promover samba e carnaval na FrançaEnergia vitalMas o que leva um argentino a escolher um ritmo brasileiro, tão distante da própria cultura? “O samba me escolheu”, corrige Cristian. “Foi o samba que me escolheu porque eu sempre ouvi muita música, mas o samba me pegou para eu ficar colado nesse movimento, os instrumentos, a música, a harmonia, a poesia. Isso só me acontece com o samba. Escuto muitos outros gêneros de música, mas, quando escuto o samba, sinto uma coisa batendo aqui no peito que não acontece com nenhuma outra música. Chega a arrepiar”, desabafa Cristian.Laura Peirano tornou-se cantora de samba há três anos, quando formou o grupo Quintal do Galo. Ao falar sobre samba, a argentina abre um imenso sorriso para explicar as razões para a sua decisão.“Principalmente, essa energia que acontece nas rodas de samba, de cantar no formato de roda. Não temos isso aqui na Argentina. No folclore argentino ou no tango, essa energia de cantar em roda é como se fosse um coração, batendo o tempo todo com todas as pessoas ao mesmo ritmo, como um coração gigante”, descreve Laura à RFI.“Na roda de samba, você só precisa caminhar, bater a palma da mão e já está dançando. Todos os sambas têm o ‘laialaiá'. Você pode cantar sem saber a letra toda. Então, é muito mais democrático”, considera. “Essa felicidade do samba é um antídoto para este mundo que tem pego fogo e no qual tentamos sobreviver diante de muitas coisas tristes”, observa Laura.Nível altoE, afinal, as rodas de samba conduzidas por argentinos deixam a desejar ou o nível é alto como no Brasil? Para tirar essa dúvida, o mestre que ensinou a todos, Renato dos Santos, tem a resposta:“São de alta qualidade. As rodas de samba são excepcionais. Você até acha que está no Brasil", constata. "Inclusive tem grupos aqui em Buenos Aires que gravam os seus discos no Rio de Janeiro”, conta Renato.O aluno pioneiro, Guillermo Schneider, naturaliza a universalidade do samba: “Em todo o lugar do mundo, tem alguém que gosta de samba. Em todo lugar da Argentina, tem alguém que gosta de samba. Por quê? Porque o samba não tem fronteira. É um estilo que fala do povo, fala das pessoas, do coração das pessoas", salienta. "Você não tem que falar com o psicólogo do compositor porque ele escreve simples. Ele escreve direto. Ele conta a história da sua vida, conta o seu dia-a-dia. Ele conta o que é a vida no Brasil no morro e, hoje em dia, no asfalto”, conclui Guilherme.

Na Argentina, um fenômeno ganha força, sobretudo nesta época do ano: rodas de samba, típicas do Brasil, multiplicam-se pelo país. Já são 38 rodas, todas conduzidas por argentinos que cantam em português como se estivessem no Brasil. As apresentações acontecem também em bairros de Buenos Aires considerados berços do tango. Márcio Resende, correspondente da RFI em Buenos AiresArgentina. Buenos Aires. Samba. Quem acha que há algum erro nessa sequência, é porque não conhece um movimento que tem ganho, ano a ano, mais e mais adeptos: em toda a todo o país, já são 38 rodas de samba, metade delas em Buenos Aires.“Hoje podemos dizer que o movimento do samba em Buenos Aires é muito importante, e uma coisa notável é que a maioria das rodas de samba é conduzida por argentinos que gostaram de samba, que tiveram a oportunidade de entrar em contato com o ritmo”, explica à RFI Guillermo Schneider, integrante de duas rodas de samba, a “Bom Malandro” e a “Malandragem”, a primeira de argentinos, formada há 25 anos.Guillermo, já rebatizado Guilherme pelos amigos brasileiros, comete um pequeno erro: absolutamente todas as rodas de samba – em bom português – são lideradas por argentinos, assim como a grande maioria dos músicos. No público, os  frequentadores conhecem as letras e têm samba no pé.“Eu estava de viagem pelo Brasil quando escutei, pela primeira vez, um grupo de três pessoas tocando samba ao vivo. Eu nem sabia o que era. Eu fiquei apaixonado. Me aproximei e lhes perguntei o que estavam fazendo. Quando me responderam que faziam samba, pensei que queria aprender", recorda Guilherme, sobre a sua viagem a Porto Seguro, em 1998. "Voltei a Buenos Aires e comecei a estudar. Com o passar do tempo, muitas pessoas que assistiam o nosso samba começaram a formar os seus próprios grupos, e colegas meus, professores de música, passaram o conhecimento adiante para muita gente”, descreve.Mestre RenatoPor trás de tantos músicos argentinos dedicados ao samba, há um brasileiro. O carioca Renato dos Santos chegou a Buenos Aires em 1992 e foi o primeiro brasileiro a revelar aos argentinos como fazer. Na época, não havia rodas conduzidas por argentinos. Hoje, não há mais brasileiros liderando rodas.Renato também foi mestre de Guilherme e continua a ensinar os truques. “Fui o primeiro brasileiro que inventou de dar oportunidade aos músicos argentinos para tocarem. Mas eu não gosto de falar isso, porque eu ensino, mas não sou professor teórico. Não me considero professor deles, mas fui considerado assim por eles", indica Renato à RFI. "Eu explicava: ‘não, esse instrumento se toca assim'. Outra coisa que eu fazia era o ritmo. Um, dois. Marcava o tempo para eles. Em vez de tocar assim, mostrava o ritmo e o tempo, coordenados”, recorda.Hoje, Renato dos Santos é o convidado ilustre de qualquer roda de samba em Buenos Aires. Considerado uma eminência do gênero, é chamado ao palco. Quando aparece entre o público, uma roda de sambistas o cerca.“Eles me fazem chorar. Muitas vezes, estão tocando em lugares importantes. Apareço como cliente, mas não me deixam pagar. Mas eu lhes digo que o que aprenderam comigo já passou. O pessoal não aceita”, emociona-se Renato.O samba e o TangoNão é a canção homônima de Caetano Veloso, mas poderia inspirar outra. Nesse movimento de argentinos que entram num mundo tipicamente brasileiro, como o do samba, existe outra curiosidade: várias apresentações dessas rodas de samba acontecem em bairros historicamente ligados ao tango. É quando a queixa do bandoneon vira o choro da cuíca.Nessa fusão cultural dos dois ambientes, algumas rodas de samba acontecem, por exemplo, a poucos metros da casa onde morou o mítico Carlos Gardel, ao lado de espaços de referência do tango e perto de salões da típica dança argentina. No Centro Cultural Macedônia, num dia se dança tango, no dia seguinte, samba. Esse é um dos palcos do Samba na Calçada, a mais raiz de todas as rodas na Argentina.O líder do Samba na Calçada é o argentino Cristian Mansilla, que bem podia ter estudado o bandoneon do tango, mas preferiu a percussão e cavaquinho do samba.“Tem um paralelismo entre o samba e o tango com base na sofrência. A sofrência na poesia é muito parecida tanto no samba, quanto no tango. A diferença está na música, na forma de lidar com essa sofrência. O tango é uma sofrência de morrer e a música acompanha esse sentimento”, aponta Cristian à RFI.“Já no samba as letras também têm essa sofrência, mas a música é para frente, do tipo ‘levanta, sacode a poeira e dá volta por cima'”, compara.Leia tambémFenasamba e Federação de Carnaval de Paris assinam parceria para promover samba e carnaval na FrançaEnergia vitalMas o que leva um argentino a escolher um ritmo brasileiro, tão distante da própria cultura? “O samba me escolheu”, corrige Cristian. “Foi o samba que me escolheu porque eu sempre ouvi muita música, mas o samba me pegou para eu ficar colado nesse movimento, os instrumentos, a música, a harmonia, a poesia. Isso só me acontece com o samba. Escuto muitos outros gêneros de música, mas, quando escuto o samba, sinto uma coisa batendo aqui no peito que não acontece com nenhuma outra música. Chega a arrepiar”, desabafa Cristian.Laura Peirano tornou-se cantora de samba há três anos, quando formou o grupo Quintal do Galo. Ao falar sobre samba, a argentina abre um imenso sorriso para explicar as razões para a sua decisão.“Principalmente, essa energia que acontece nas rodas de samba, de cantar no formato de roda. Não temos isso aqui na Argentina. No folclore argentino ou no tango, essa energia de cantar em roda é como se fosse um coração, batendo o tempo todo com todas as pessoas ao mesmo ritmo, como um coração gigante”, descreve Laura à RFI.“Na roda de samba, você só precisa caminhar, bater a palma da mão e já está dançando. Todos os sambas têm o ‘laialaiá'. Você pode cantar sem saber a letra toda. Então, é muito mais democrático”, considera. “Essa felicidade do samba é um antídoto para este mundo que tem pego fogo e no qual tentamos sobreviver diante de muitas coisas tristes”, observa Laura.Nível altoE, afinal, as rodas de samba conduzidas por argentinos deixam a desejar ou o nível é alto como no Brasil? Para tirar essa dúvida, o mestre que ensinou a todos, Renato dos Santos, tem a resposta:“São de alta qualidade. As rodas de samba são excepcionais. Você até acha que está no Brasil", constata. "Inclusive tem grupos aqui em Buenos Aires que gravam os seus discos no Rio de Janeiro”, conta Renato.O aluno pioneiro, Guillermo Schneider, naturaliza a universalidade do samba: “Em todo o lugar do mundo, tem alguém que gosta de samba. Em todo lugar da Argentina, tem alguém que gosta de samba. Por quê? Porque o samba não tem fronteira. É um estilo que fala do povo, fala das pessoas, do coração das pessoas", salienta. "Você não tem que falar com o psicólogo do compositor porque ele escreve simples. Ele escreve direto. Ele conta a história da sua vida, conta o seu dia-a-dia. Ele conta o que é a vida no Brasil no morro e, hoje em dia, no asfalto”, conclui Guilherme.

När Darya Pakarinen är 17 år förlorar hon sin finska morfar och ärver hans gamla tangoskivor. De vemodiga tonerna hjälper henne genom sorgen och gör henne senare till drottningen av sverigefinsk tango. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en kylig vinterkväll 2004. Darya Pakarinen befinner sig i en villa i Stureby utanför Stockholm, där väggarna pryds av gamla affischer och folk är klädda i retrostil. Darya känner att det är här hon hör hemma.Det hon ännu inte vet är att vännen som bjudit dit henne har en plan – en plan som för Darya blir början på en 20-årig resa i tangons tecken.Darya och Månskensorkestern kommer genom åren att föra tangon, som varit den finska arbetarklassens musik i Sverige, från källarspelningar till finkulturens konsertlokaler.Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila KälvemarkSlutmix: Magnus KjellssonBerättarröst: Ramin FarzinIntervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck/Månskensorkestern, David Giese/musiker, DJ, skivbolagsägare, Mikko Niskanen/tangomusikerArkivklipp: Sveriges RadioProgrammet gjordes under 2024.Fler dokumentärer från Sveriges Radio FinskaDarya & MånskensorkesternDarya och Månskensorkestern är ett sverigefinskt tangoband som 2024 firar sitt 20-årsjubileum. Det som började på övervåningen av en villa utanför Stockholm, har hittills resulterat i tre album och hundratals spelningar i både Norden och Tyskland. Låtarna, som har över en miljon lyssningar på Spotify, andas sverigefinsk melankoli. Månskensorkestern har under åren även samarbetat med artister som Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa och Magnus Carlsson.

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liity Castin ystäväksi nauttiaksesi runsaasta bonusjaksokirjastostamme.

Suomen ruokottomin show, studiossa epäpyhä duo Patrik & Johanna. Parhaat läpät jauhetaan tauolla. Kaffepaussi arkipäivinä maanantaista perjantaihin. #kaffepaussi #23media

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En P2 dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret "Satumaa, Sagolandet". Den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Den klassiska versionen av "Satumaa" är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I Helene Alms Klassiker från 2018 hör du även smakprov på "Satumaa" av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

Our Psychology Month series continues with Canada Confesses, an online project amplifying the voices of individuals affected by social inequalities and racism in Canada. We spoke with the project's founders, Nancy Tangon and Priscilla Ojomu, about how it came to be and how others can get involved. https://www.canadaconfesses.ca/

En favorit i repris från Kulturlivet med Gunnar Bolin. Här med författaren Sigrid Combüchen som håller tangodansaren Osvaldo Zotto som en av de främsta. Hon har älskat tango sedan barnsben: "Tangon förkroppsligar i sin oerhörda mångsidighet väldigt mycket av vad jag känner och tänker och känt och tänkt, alltid" OSVALDO ZOTTO EN LEGENDARISK TANGODANSAREOsvaldo Zotto (1963-2010) föddes i Argentina och växte upp i ett område i Buenos Aires som präglades av tangodans. Zotto utvecklade sin egen stil och blev ett av dom största namnen inom tango känd för sin minimalistiska, eleganta och känslosamma stil. Han och mångåriga danspartnern Lorena Ermocida var också omtyckta tangolärare. Under många år var dom även ett par privat. Osvaldo Zotto dog av en hjärtattack i sitt hem i Buenos Aires 2010.FÖRFATTAREN SIGRID COMBÜCHEN BEUNDRAR ZOTTOS PERFEKTION Sigrid Combüchen är författare och kulturjournalist. Hon var 18 år när hon debuterade som författare 1960 med romanen "Ett rumsrent sällskap" och har sedan dess gett ut ett stor antal böcker, exempelvis "Korta och långa kapitel", "Byron, en roman", "En simtur i sundet", "Den umbärliga en bok om Ida Bäckmann" och "Sidonie och Nathalie". Sigrid Combüchen har fått många litterära utmärkelser och 2010 belönades hennes "Spill. En damroman" med Augustpriset.I avsnittet medverkar också litteraturvetaren, kulturskribenten och tangoexperten Fredrik Agell.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: Hovjuvelerarens barn och Bibliotekarien i Magdeburg.Producent: Maria Götselius

Muusikko & tangoprinsessa Mervi Koverolle Seinäjoen Tangomarkkinat ovat tuttu paikka, sillä laulaja kisasi tangokruunusta muutamaan otteeseen. Vaikka kirkkainta kruunua ei tullut, avasi tangokisa laulajalle haluttuja ovia muusikon työhön, joka jatkuu edelleen. Tangomarkkinoiden uudistamisesta Koverolla on vain hyvää sanottavaa. Samalla hän muistuttaa, että laulukisa toimii hienona paikkana monen uran alulle, joka voi yltää minne tahansa. Mitä laulajalle kuuluu, entä mitä vinkkejä Mervi Kovero antaa tangoyleisölle? Kuuntele haastattelu. Mervo Kovero - Elämäntaika

Valssin aika on Natsumi Andon romanssimanga, jossa huomaamaton seinäruusutyttö muuttaa elämänsä aloittamalla kilpatanssiharrastuksen. Ajankohtaisina aiheina nostamme esiin mielenkiintoisia poimintoja tämän syksyn englanninkielisistä mangalisensseistä, puhumme sarjojen vaihtoehtoisista lopetuksista ja puntaroimme Disney Plus -striimipalvelun päänavausta animen lisensoimisen suhteen. Lukujonossa palaamme kolmatta kertaa historiallisen hovijuonittelusarja Harem Daysin pariin ja tutustumme fantasiaromanssidekkariranobesarjaan The Tales of Marielle Clarac. --- Kommentoi | Twitter | Instagram --- - Yakuzan kosto, Heikki Valkaman uusin dekkari - Okazu – Japanilaista kasvisruokaa 05:13 – VALSSIN AIKA: ESITTELY - Valssin aika - Natsumi Ando - Nakayoshi-lehti - Kitchen Princess - Horoskooppimysteerit - Be Love -lehti 10:07 – VALSSIN AIKA: HAHMOT JA TARINA - Himen ja Tangon ensikohtaaminen (kuva) - VampireNaomin arvostelu - Kiss Him, Not Me! - Tanssista innostunut Hime (kuva) - Himen synkeä luonne pyrkii aina välillä puskemaan pintaan (kuva) - …Mutta myös kokeneemmalla Sumirella on omat itsetunto-ongelmansa (kuva) - Yakitatate! Japan - Arisa, Natsumi Andon aiempi sarja 33:15 – VALSSIN AIKA: KERRONTA JA TAIDE - Epäselvä katseenkuljetus (kuva) - Petterin twiitti Gegege no Kitarosta - Joskus ruudut tarvitsisivat enemmän tyhjää tilaa (kuva) - …Ja joskus taas sitä on juuri hyvin (kuva) - Rumia sivuprofiileja (kuva) - Rumia tanssiaismekkoja (kuva) - Arina Tanemura - Welcome to the Ballroom - Tango-kohtaus ja quickstep-kohtaus (kuva) - Shoujomangaa vähän isommille tytöille tekevät esim. Taamo, Suu Morishita ja Robico - Sugar Sugar Rune 44:39 – VALSSIN AIKA: KANNET - Valssin aika -kannet - Kuroshitsujin kannet, joissa myös on dramaattinen koristehörsellys kulmissa 47:16 – VALSSIN AIKA: JULKAISU(T) - Jakso 50, jossa puhuimme Kuroshitsujista - Antti Valkaman kommenttitwiittiketju suomijulkaisujen painolaadusta (josta puhuimme jaksossa 51) - Kodanshan jännittävät aksenttiviivat hahmojen nimissä (kuva) 51:46 – VALSSIN AIKA: SPOILERIOSIO - Free, jossa on tosi paljon väliä sillä miten joku sanoi ikävästi kun oltiin ala-asteella 01:13:21 – VALSSIN AIKA: YHTEENVETO 01:16:02 – SYKSYN JENKKILISENSSIPOIMINNAT - Iko: Our Bodies Entwining, Entwined (Kodansha) - Teren Mikami & Yuuki Nanaji: If You Could See Love (Yen Press) - Yozora no Udon: Sugar Apple Fairy Tale (Yen Press) - Aiempi mangasovitus Hopeasokerimestari ja musta keiju on julkaistu myös suomeksi - Honami Shirono: I Want to Be a Wall (Yen Press) - Yama Wayama: Let's Go Karaoke! (Yen Press) - Jakso 56, jossa puhuimme Japanin mangapalkinnoista - Oto Toda: To Strip the Flesh (Viz) - Satoshi Mizukami: World End Solte (Seven Seas) - Stalker - Planet With - Lucifer and the Biscuit Hammer - Asuza Banjo: I Think I Turned My Childhood Friend into a Girl (Seven Seas) - Sora Akino: Sakurai-san Wants to Be Noticed (Seven Seas) - Muita kiusoittelusarjoja: Miss Nagatoro, Uzaki-chan, Teasing Master Takagi-san, When Will Ayumu Make His Move? - Gengoroh Tagame: Our Colors (Pantheon Books) - Jakso 4, jossa puhuimme My Brother's Husbandista 01:40:18 – LOVE AND LIES -MANGAN TUPLALOPETUS - ANN: Love and Lies Manga Gets 2 Endings - YA-kirja samalla teemalla: Matched - We Never Learn - Yosuga no sora - Amagami SS - Kashimashi - Nälkäpeli - Shadow and Bone - Tyttöjen sarjojen puolella on myös vaihtoehtoisia reittejä esimerkiksi Alice in the Country of… -sarjoissa (jotka tosin perustuvat visual noveliin) Sarjoja, jotka ovat jääneet ikuiselle tauolle: - X/1999 - Jaksot 47 ja 54, joissa puhuimme Tokyo Babylon -animen surkeasta kohtalosta - Nana - Berserk - Liselotte and Witch's Forest - Kigurumi Guardians - Nier: Automata oli sen verran valtavirtaan murtautunut peli, että se esitteli haarautuvien juonireittien konseptin monelle sellaiselle, jolle japanilainen tarinankerrontatapa ei ollut tuttu - Idän lumo: Kun lopetus ei tarkoitakaan loppua 01:54:14 – DISNEY PLUS LISENSOI ANIMEA - ANN: Disney to Stream Tatami Time Machine Blues, Black Rock Shooter Dawn Fall, Summer Time Rendering Anime Globally - Star Wars: Visions -antologiasarja - Black Rock Shooter -tuoteperhe - The Tatami Time Machine Blues, jatko-osa The Tatami Galaxylle - Summer Time Rendering - Disney: Twisted Wonderland, josta puhuimme jaksoissa 36 ja 46 - DesucOnline Frostbite 2021: Kuinka katsoa animea vuonna 2021 (YouTube) - Squid Gamen myötä kukaan ei voi enää kieltää, etteikö Netflixin Aasia-panostus kantaisi hedelmää - Anime-lehden 6/2018 pääkirjoitus (kuva) - noitaminA- ja Animeism-ohjelmapaikat 02:04:31 – HAMPAANKOLOSSA: TOKYOPOP KÄÄNTÄÄ ENGLANNISTA - Jakso 57, jossa puhuimme Saksan Tokyopopin ranobekäännöksistä - ANN: German Fans Are Disappointed That Tokyopop's New Light Novels Are Translated From English, Not Japanese 02:06:59 – HAMPAANKOLOSSA: YEN PRESSIN ÄÄNIKIRJAT - Jakso 51, jossa puhuimme Yen Pressin ranobejen äänikirjajulkaisuista 02:10:20 – KUULIJAKOMMENTTI - Summer Time Rendering Manga Plussassa - Dandadan Manga Plussassa - Higurashi: When They Cry - Scumbag Loser - Jakso 10, jossa puhuimme lukujonossa Shibuya Goldfishistä - Maailman epäseksikkäimmät alusvaatteet (kuva) - Näyttelijä Ken Takakura 02:22:47 – LUKUJONOSSA: HAREM DAYS, OSAT 6-9 - Harem Days: The Seven-Starred Country - Harem Days BookWalkerissa - Jaksot 49 ja 52, joissa puhuimme sarjan aiemmista osista - Hahmot ja maailma (kuva) 02:26:28 – HAREM DAYS: SPOILERIOSIO - Tämä paljastus avaa uusia romanttisia mahdollisuuksia (kuva) - …Mutta tämä paljastus taas sulkee ne (kuva) 02:47:48 – LUKUJONOSSA: THE TALES OF MARIELLE CLARAC - The Tales of Marielle Clarac - TV Tropes: Not Like Other Girls - Jakso 24, jossa puhuimme Artesta - My Next Life as a Villainess 02:59:56 – LOPETUS

4. Moos. 21:8-9, Joh. 3:16. - Kuka Jeesus on - sarja. Osa 13 - Eero Junkkaala. Sarja löytyy myös videoina Janoinenlammas.fi:stä.

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får garanterat svaret Satumaa, Sagolandet. Den nostalgiska tangon om längtan bort till en lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Den klassiska versionen av Satumaa är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I programmet hör du även smakprov på Satumaa av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Edellisessä Romano miritsissä kuultiin Ahlgrenin tangoperheestä Sebastian Ahlgrenia, joka juhlii 25-vuotista taivaltaan tangokuninkaana. Tänään ääneen pääsee perheen seuraava polvi, kun Tino Ahlgren muistelee viime kesän tangofinaalin tunnelmia. Tino Ahlgrenin haaveena on, että hän voisi ansaita elantonsa kokonaan tango- ja iskelmämusiikkia esittämällä. Tangomarkkinoiden yleisön suosikki 2018 uskoo vakaasti, että musiikin avulla itsensä ja perheensä elättäminen onnistuu tulevinakin vuosina, vaikkei tanssikulttuuri olekaan enää yhtä vahvaa kuin menneinä vuosikymmeninä. Toimittajana Jaakko Laakso

Sebastian Ahlgren kruunattiin tangokuninkaaksi vuonna 1993 Seinäjoen Tangomarkkinoilla. Ahlgren kertoo Romano miritsin haastattelussa vuosista julkisuudessa ja 25-vuotisjuhlavuoden suunnitelmista. Kesäisessä haastattelussa kuningas jännittää myös poikansa Tinon suoritusta seuraavan päivän tangofinaalissa. Ahlgrenin tangoperheestä kertovassa kaksoisjakson ensimmäisessä osassa kuullaan Tangokuningas Sebastian Ahlgrenin mietteitä ja muistoja tähänastisesta viihdetaiteilijan urasta. Toisessa jaksossa haastateltavana on seuraavan polven laulajataituri, tangokilpailun finalisti ja yleisön suosikki vuoden 2018 Tangomarkkinoilla, Tino Ahlgren. Toimittajana Jaakko Laakso.

Tämänhetkinen tangokuningas Marco Lundberg osallistui ensimmäisen kerran Seinäjoen Tangomarkkinoiden kilpailuun jo 2000-luvun alkupuolella. Neljätoista vuotta myöhemmin, kesällä 2016, tämä monen tangokilpailun konkari ja rutinoitunut keikkalaulaja kruunattiin tangokuninkaaksi. Suvussa hänellä on paljonkin tangolaulajia - mm legendaarinen Taisto Tammi on hänen setänsä. Romano mirits tapasi Marco Lundbergin keikan alla ensimmäisenä pääsiäispäivänä Isossakyrössä Kalliojärven tanssilavalla. Lundberg kertoo haastattelussa kuninkuusvuoden kuulumisia ja pohtii muun muassa sitä, miksi niin monet romanit pitävät tango- ja iskelmämusiikin laulamisesta. Toimittajana Jaakko Laakso

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får garanterat svaret Satumaa, Sagolandet. Den nostalgiska tangon om längtan bort till en lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Den klassiska versionen av Satumaa är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I programmet hör du även smakprov på Satumaa av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret Satumaa, Sagolandet. Den nostalgiska tangon om längtan bort till en lyckans strand ses som Finlands inofficiella nationalsång. Den klassiska versionen av Satumaa är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I programmet hör du även smakprov på Satumaa av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Fråga en finländare vilken tango som är den mest älskade och du får svaret Satumaa, Sagolandet. Helen Alm om den nostalgiska tangon om längtan bort till lyckans strand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den klassiska versionen av Satumaa är den som Reijo Taipale sjöng in 1962. Den inledde en riktig tangoboom i Finland som varade i tre år. I programmet hör du även smakprov på Satumaa av artister som Arja Saijonmaa, Henry Theel, Tuomari Nurmi och Frank Zappa.

Välkomna till tredje, sista anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Slutet av 60-talet fram till 80-talet var en svår period för den argentinska tangon. Många tolkade denna kris som att tangon höll på att dö ut, men tangon kom tillbaka med förnyade krafter och återtog sin plats som den mest populära musik- och dansformen i de båda tangohuvudstäderna Buenos Aires och Montevideo. Hur kom det sig att tangon återerövrade sin popularitet i hemländerna - och att den idag förekommer i alla delar av världen och är mer populär än någonsin? Vi lyssnar på klassiska tangos och på en rad exempel på hur den livskraftiga tangon av idag låter i Argentina, i Sverige och i den övriga världen. (Repris från feb-14) "Mannen bör veta att det är för henne han dansar, och när han gör det, får han henne att se sig själv som drottning, bara så blir han kungen" (Carlos Gavito, milonguero) En P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono Producent och programledare: José Delbono I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker: Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3 måndagar kl 22, lördagar kl 11  Besök gärna Todo Tango

Välkomna till andra anhalten på vår resa genom den argentinska, rioplatensiska tangohistorien! Vi stannar till och tittar närmare på vad tangotexterna handlar om. Vilka är de eviga teman som ständigt återkommer i tangon? När, hur och varför blev tangotexterna föremål för censur i Argentina och vilken roll spelade självcensuren? Hur förhåller sig tangon till politiken? Vi tar tillfället i akt och lyssnar på tidstypiska tangos från den första perioden av censur runt 1920, och även från den andra längre perioden 1930-1946. Under resans gång får vi svar på många frågor: Vad handlar sångtexterna om? Vilken social status hade den tidiga tangon? I vilket förhållande står tangon till politiken? Varför kom tangon att censureras? Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare - missa inte tåget! (Repris från feb-14) ”Jag tycker att de som säger att man inte kan dansa tango om man inte är argentinare har fel. Tango var immigranternas musik… alltså har den ingen nationalitet. Det enda pass den har är känsla…” (Carlos Gavito) En  P2-dokumentärserie i tre delar av José Delbono. Producent och programledare: José Delbono  I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker: Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com José Delbonos närradiosuccé Låt oss prata tango sänds i Stockholms Närradio på FM 95,3MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11  Besök gärna även Todo Tango   

Följ med på en tidsresa i den argentinska, rioplatensiska tangons spår, illustrerad med unika musikdokument från tangons barndomstid och guldåldrar! Vi hör om tangons tidstypiska godbitar från 20-talets "gamla garde" och "guldåldrarna" på 30- och 40-talen och lyssnar på några av de stora orkestrarna på 50- och 60-talet. Vi stannar sedan till vid tangons djupa kris på 70- och 80-talet för att avsluta färden men den livskraftiga tangons återkomst i våra dagar.  Under resans gång får vi svar på många frågor: Vilka var de som dansade tango från början, och var och hur? Vilka instrument användes och vad är egentligen en bandoneón? Vad handlar sångtexterna om?  Vilken social status hade den tidiga tangon? När och hur erövrade tangon Europa? I vilket förhållande står tangon till politiken?  Varför kom tangon att censureras? Hur gick det till när tangon åter blev populär och livskraftig? Bli bekant med berömda orkesterledare, musiker, kompositörer, tangopoeter och sångare.   - Missa inte tåget! (Repris från feb-14) "Tangon är det som finns mellan två steg, där tystnaderna hörs och muserna sjunger.” (Carlos Gavito) En P2-dokumentärserie av José Delbono Producent och programledare: José Delbono från närradiosuccén Prata Tango. I Prata Tango-redaktionen: José Delbono & Karin Tidström Ljudtekniker Gabriel Palenque Mail: pratatango@hotmail.com José Delbonos närradioprogram Låt oss prata tango sänds på Stockholms Närradio 95,3 MHz måndagar kl 22, lördagar kl 11.  Besök gärna också Todo Tango

Johanna Koljonen har plockat ut en välförtjänt semestervecka för att åka till Tallinn och se Metallica. Men P3 Kultur stannar inte av för det. Vi har kallat in en vikarie av högsta klass. I veckans program kommer Sonja Schwarzenberger att leda er igenom två radiotimmar om dansen, revolutionen och skammen. Någon gång för länge sedan kläckte den gamla anarkisten Emma Goldman ur sig ”if I can’t dance to it, it’s not my revolution”. En devis som är lätt att skriva under på. Men hur tänkte hon egentligen? Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, hälsar på hos Sonja i studion för att prata om den nyligen avlidna författaren och dansgolvsrevolutionären Kerstin Thorvall. Kerstin stred för alla kvinnors rätt att dansa hur de vill, när de vill, över alla tänkbara gränser. Och hennes gärning anses provocerande och skamlig än idag – men varför är det så? Dessutom berättar Tiina om vad som får henne själv att börja röra på höfterna. ”Spela nåt som man kan dansa till”, lyder ett ofta förekommande klagomål vid dj-båset. Men exakt vilka ljud är det som får folk att börja röra på sig och sedan tappa förståendet på golvet? Musikteoretikern och dj:n Nathan Hamelberg förklarar dansgroovets byggstenar i en rytmiskt gungande ljudessä. Svenska koreografen Gunilla Heilborn har förvandlat dokusåpan Farmen till dansföreställning, gjort prisbelönta kortfilmer och vill gärna ha en dos av Killer Bob från Twin Peaks i sina verk. Belgiske Alain Platel från det hyllade kompaniet Les Ballets C de la B hämtar sin inspiration från tics, spasmer och skador i nervsystemet och vill inte riktigt kalla sig koreograf. För P3 Kulturs Sara Lundin berättar de hur de gör för att skapa störd, skamfylld och samtidigt lite blyg anti-dans, långt bort från den väldrillade och perfektionistiska normen i dansvärlden. Tangon beskrivs ofta som en av världens mest sexualiserade och könsrollsstyrda danser, ett slags vandrande förspel med machovinkel. Så hur fräscht är det att som upplyst samtidsmänniska leva för tango? Maria Törnqvist, författaren till boken Tangoexperimentet, kommer till studion för att förklara. Givetvis kommer även P3 Kulturs bokklubbsföreståndare Roger Wilson förbi för ännu ett nedslag i b-kändis-biografiernas värld. Och det verkar som att han verkligen har fastnat i de litterära biprodukterna runt dokusåpan The Hills. Så förvänta er mer prat om Lauren Conrad, Heidi Montag, Spencer Pratt och snurriga meta-verklighets-nivåer i La-la-land.