Podcasts about vindeln

Utanför Vindeln forskas det om smårovdjurens hittills ganska okända liv. I programmet också: contortatall och nya råd för hur ålen ska räddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här lördagen står smårovdjuren i fokus i Naturmorgon: mård, iller, vesslor och hermelin. De är vackra, skarpa jägare och lever ett dolt liv för de flesta av oss. Fältreporter Lena Näslund besöker SLU-forskaren Tim Hofmeester som ägnat både sin fritid och yrkesmässiga forskning åt att lära sig med om de spännande djuren. Kameror uppe i träden ska öka kunskapen om mårdens reproduktion, snöspårning ska visa i vilken typ av skog vesslor och hermelin helst jagar. I lämmelstudier på fjället har kamerorna fångat vesslor som jagar i gångarna under snön. Hur skiljer man förresten de olika arterna åt? Och hur går det för illern när klimatet blir varmare – hur långt norrut kan den sprida sig? Följ med till Västerbotten, strax utanför Vindeln på en smårovdjursmorgon.För 50 år sedan började den nordamerikanska contortatallen planteras i stor skala i Sverige. Då sa man att den inte kunde sprida sig, men det visade sig vara fel. Nu finns contortatall i nästan hela landet, men särskilt i täta plantager i norra Sverige. I ett reportage reder vi ut vad contortatallen är för slags träd, hur den påverkar rennäring, biologisk mångfald och rekreation – och om den kan klassas som invasiv.Hur ska Sverige bidra till att den akut hotade ålen räddas? Den frågan har en internationell utvärdering tittat på. Vi berättar vad utredarna kommit fram till, och ber ålforskaren Josefin Sundin kommentera.Johannes Koch har lagt märke till att några av stenarna på hans skogspromenad är täckta av en ljusgrå lav, och där verkar inte någon mossa vilja växa. Trots att stenarna runt omkring är mosstäckta. Är det så att laven i sig stöter bort mossan? Vi ber lavexperten Åsa Dalslätt reda ut mysteriet.I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall oss med till farmors obekväma rokokosoffa där två böcker startade en naturhypnos som fortfarande håller i sig.Programledare är Karin Gyllenklev.

I dagens avsnitt får vi höra den roliga och kreativa sagan "Äventyret med Squishisarna", önskad av Nelly, 7 år från Vindeln. Följ med bästa vännerna Nelly och Lovisa på ett magiskt äventyr när de förvandlas till mjuka och färgglada Squishisar i ett förtrollat badhus. Fyllda av skratt och upptäckarglädje ger de sig ut för att lösa vetenskapliga mysterier i en värld där allt kan hända. En saga som lär oss vikten av samarbete, kreativ problemlösning och fantasins kraft. Som alltid bjuder vår kära Aida på fascinerande fakta. Idag dyker vi ner i Squishisarnas populära och mjuka universum! Visste du att det finns över 1000 olika Squishisar att samla på? Häng med på en färgsprakande och klämmande faktastund. Stötta podden och få tillgång till bonussagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben Skicka in dina sagotips via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, squishisar, äventyr, vänskap, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

I dagens lucka berättar Marcus om hans bilresa hem från Vindeln när en gammal man skjutsade honom och började prata minnen så Marcus nästan missade tåget hem

Bröderna Peder och Anders Stenberg växte upp i byn Vindeln norr om Umeå. De sveptes med av nittiotalets hardcorevåg och fortsatte sedan med att spela emo, funk och indie innan de för 20 år sedan bildade Deportees. Deras smäktande rock blev en omedelbar framgång och i våras kom sjunde albumet "People are a foreign country" där Peder sjunger duett med Sarah Klang. Hemma hos Strage pratar bröderna om hur de blev straight edge ("Jag var tolv, det var inte så stor grej att inte dricka", minns Anders), om demonstrationer på McDonalds i Umeå, om konflikter med raggare, om konflikter med hardcoresnobbar, om Peders doktorsavhandling i etnologi på temat "World of warcraft", om när han stampade på en ros som han fick av Olof Dreijer från The Knife, om Anders turnéer som gitarrist åt Lykke Li och om huruvida Deportees är det nya Blink-182 eftersom trummisen Thomas Hedlund är mer känd än resten av bandet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Sommar i Spännande möten har kommit till det tredje avsnittet. Som vanligt får du fyra godbitar i kortformat från tidigare intervjuer du kanske missat. Denna gång på temat ”Mot alla odds”.Christina Rickardsson har skrivit boken ”Sluta aldrig gå” som handlar om hennes väg från grottan i Brasilien till att en midsommarafton landa i norrländska Vindeln. Här får du höra om den extrema händelse i Sao Paolos favela som förföljt henne hela livet.Kristin Jansson är bilhandlardottern som hamnade i organiserad brottslighet och blev ”Storbedragerskan” på kvällstidningarna löpsedlar. Med en fängelsedom hängande över sig flydde hon från Sverige. Då började helvetet på riktigt.Alla som var tillräckligt gamla i mitten av 90-talet kommer ihåg fartygskatastrofen Estonia som tog nästan 900 människors liv och som fortfarande då och då diskuteras i nyhetsflödet. Här får du Sara Hedrenius berättelse från de fruktansvärda timmarna på en upp-och-nedvänd flotte.Hur överlever man flera år i fångenskap mitt i öknen som gisslan hos jihadister? Johan Gustafsson berättar om vilka de här personerna egentligen var och hur man gör för att behålla sin värdighet i dessa extrema omständigheter.Vill du ha avsnitten före alla andra? Gå då bara in på patreon.com leta upp ”Spännande möten” och prenumerera på podden!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Many of us adoptees struggle with identity. Christiana became Christina at 8. All of a sudden she was in a new country, in a new continent, with a new culture and her new name. Listen in as we unpack what she's learned about absorbing the most extreme identity shock we've ever discussed on this podcast.Christina Rickardsson was born in 1983 as Christiana Mara Coelho in Brazil in a town called Diamantina (Minas Gerais), where she lived with her mother in a cave. When Christina was around five years old they were kicked out of their home (their cave) and ended up having to move to the streets of a São Paulo, where Christina begged for food and money, and where she was subjected to several physical and psychological abuses. At the age of seven she was taken to an orphanage together with her youngest brother, and when Christina was eight years old they were adopted (against Christina's and Christina's mother's will) and moved to Vindeln, a village located in the north of Sweden in a region called Västerbotten.Christina's life changed when she moved to Sweden, but even though she was finally in a safe place, adapting to new country was not easy. There were several culture-clashes and in the beginning it was hard for her to feel at home because everything around her was new: the food, the nature, the people, and also the language spoken around her. Little by little Christiana became Christina, and this change helped her to adapt to the Swedish lifestyle.Christina wants her book to help increase people's understanding about differences, prejudice and cultural conflicts, helping to promote dialogue, tolerance towards more open societies. She wants her own experience to become an example of how important it is to secure children's rights, with Sweden and Brazil and a starting point.Christina wants her story to inspire governments, companies, organizations and people to work together effectively in multicultural settings.There are currently about seven million street children in Brazil, and Christina believes it is important to draw attention not only to the situation they are in, but also to the fact that these children have no voice of their own. The writer wants to help change this reality so that all children can live in a society where they can have a safe and happy childhood, and where they contribute to their own society when they become adults.https://christinarickardsson.se/en/https://www.facebook.com/rickardssonchristinahttps://www.instagram.com/christina_rickardsson/https://www.linkedin.com/in/christina-rickardsson-02738884/

Med hjälp av radioagent Clara, 5 år i Vindeln, löser Ylva veckans gåta. Då öppnar sig nästa dödskallemapp och där finns en massa mystiska siffror och symboler; 20°0223N 72°4724W Ny gåta; Två bussar lång och med hjärta stort som en bil, är detta havets allra största djur. I namnets början finns en färg.Kan du svaret på gåtan? Vet du vad siffrorna och symbolerna betyder? Hör av dig till Ylva!Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Mejla in till barnmorgon@sverigesradio.se

Ibland går det inte riktigt som man tänkt sig.För någon vecka sen intervjuade jag pingisesset Jörgen Persson som också skall sommarprata i P1 den 14:e augusti. Det visade sig att Sveriges Radio ville ha förstatjing på Jörgens story och att det därmed inte var möjligt att prata fritt i vår intervju. Så beslutet blev snabbt att skjuta på lanseringen av samtalet till efter Jörgens radioframträdande.Vad göra då? Jo, varför inte bjuda på en sommarspecial som ju faktist bygger på samma tema, nämligen när det oväntade inträffar. När Spännande möten helt enkelt blir Oväntade möten.Så här kommer fyra urklipp från intervjuer där gästen tagit en helt överraskande väg i intervjun eller där själva mötet blivit något helt annat än vad jag trott från början.Har du lyssnat på alla avsnitt så kommer du att känna igen dig. Men jag vet att många bara lyssnar ibland och kanske inte tar sig tid att kolla in de lite mer okända. Om du är en av dessa så får du förhoppningsvis lust att spana in några avsnitt du missat.Så låt oss börja med mitt möte med magikern Caroline Ravn. Ett småputtrigt samtal som så småningom leder in på Carolines uppväxt. Här händer något som gör att vi seglar ut över ett djup som överraskar mig totalt och där jag till slut får problem att hitta till den röda tråden som jag planerat från början.I nästa del så tar vi oss rakt in i Afganistankriget. När jag kliver innanför dörren hos livvakten Roland Strandberg möter mig en normalbyggd man i 50-årsåldern, inte direkt bilden jag har av en tvåmeters kommandosoldat. Han bjuder på pepparkakor och lussebullar och vi pratar en stund om lite allt möjligt. Stämningen är ganska mysig.Sen tar har fram sin dator och undrar om jag vill kolla på lite filmer och bilder från bl a Afghanistan. Vad jag får se är allt från halvsprängda människor till filmer från eldstrider och raketanfall av talibanerna. Roland förklarar lugnt vad som händer, vem som skjuter och vem som dör och varför på filmerna. Själv kan jag knappt tro vad jag ser och jag känner att jag blir extremt påverkad. Intervjun blir därefter och när jag lämnar Roland behöver jag omedelbart ett debriefingsamtal med min hustru.När jag gör research så kan jag ibland hitta ingångar till gästerna som är helt oväntade. Som när jag skulle intervjua Christina Rickardsson, tjejen som föddes i en grotta i Brasilien sch som landade som adopterad åttaåring en midsommarafton i norrländska Vindeln.I en intervju med Malou von Sievers undslipper hon sig i en bisats att ”hon sträckte ut handen efter mer kärlek från sin familj”. Malou reagerade inte alls utan fortsatte intervjun i en helt annan riktning, men jag kände att det fanns något mycket djupare här. Det gjorde Christina också.Till sist vill jag lyfta fram en av senaste avsnitten i podden. När jag träffade rektorn på NTI-gymnasiet i Kristianstad, Dalila Adilagic så ville jag veta mer om hur hon som rektor lyckades begränsa en skolattack som plötsligt drabbade gymnasiet vid terminsstarten. Hon agerade extremt klokt och väldigt osvenskt om uttrycket tillåts. Jag fick en känsla av att hennes bakgrund från krigets Bosnien spelade in. Och jag fick rätt på ett sätt som jag inte riktigt kunde förespå.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Coronapassport.se, Nordic Light Hotel, Atrament BooksHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt möter vi Bodil Jacobsson, en fantastisk förebild som alltid haft entreprenörskap och samverkan med arbetslivet som viktiga grundstenar i sitt arbete. Hon arbetar både som lärare och biträdande rektor på Renforsskolan i Vindeln och hennes energifyllda engagemang smittar verkligen av sig. Sedan en tid tillbaka har hon fått ett viktigt uppdrag - att skapa förutsättningar för att all skolpersonal i Vindelns kommun tillsammans ska arbeta med entreprenörskap som en röd tråd genom hela grundskolan och även koppla på givande samverkan med arbetslivet. Programledare: Tilda Tullnér

Tallen har spelat stor roll för både människor och andra arter. Vi berättar historien om vårt näst vanligaste träd. Programledare är Joacim Lindwall. Skymningsljuset som får barken att glöda i rödorange. Doften av solvarma tallbarr. De krumbuktiga grenarna. Ja, tallen finns i många människors hjärtan! Dessutom har den använts till så mycket. Till hus och båtar, såpa och tjära - till och med som mat. Men tallen är inte bara viktig för oss människor.  Nästan tusen andra arter är också beroende av tallen, på det ena eller andra sättet. Vi ägnar hela programmet åt tallen och sänder direkt från en tallskog utanför Vindeln i Västerbotten. Tillsammans med skogsbiolog Sebastian Kirppu och skogshistoriker Lars Östlund ger vi oss i kast med tallens många sidor. Själva arten tall och de många organismer som omger den, men också hur tallskogen, ja hela ekosystemet, påverkats av oss människor. Dessutom ska vi få lära oss hur man bränner tjära. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Det är nu exakt två år sedan ”Spännande möten” startade, med ultralöparen och hälsoinspiratören Frida Södermark som absolut första gäst. Första dagen hade hela 48 personer lyssnat och jag var supernöjd.Nu, 100 000 nedladdningar senare, skall du få lyssna till åtta riktiga godbitar från det senaste året. Dessutom kommer ett aldrig publicerat ihopklippt uppsnack med Jonas Trolle, ni vet han som satte fast Kapten Klänning och inte minst ett smakprov ur en intervju med piloten Petter Hörnfeldt som kommer att publiceras på självaste julafton.Här kommer i tur och ordning:Mats Gren, f d fotbollsproffsChristina Rickardsson, från grotta i Brasilien till Vindeln och tillbakaAnnelie Pompe, äventyrareChristina Rundcrantz, konsult i interkulturell kommunikationAnton Lif, expert på assymetriska hot och påverkansoperationerJonas Trolle, polis som avslöjade Kapten Klänning, chef för Centret mot våldsbejakande extremismCamilla Croneld, f d SÄPO-agentMagnus Lindwall, psykologPetter Hörnfeldt, pilot och influencerRoland Strandberg, livvakt och legionär See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christina Rickardsson föddes som Christiana Mara Coelho i Brasilien där hon bodde tillsammans med sin mamma i en grotta. Senare flyttade de till en kåkstad i Sao Paulo och bodde även på gatan där de tiggde, svalt och utsattes för fysisk och psykisk misshandel. Som sjuåring hamnade Christina och hennes lillebror på barnhem. När hon var åtta år gammal adopterades hon och hennes lillebror, mot sin och sin mammas vilja, till ett välmående villaområde i Vindeln, i Västerbotten. Christina vill öka förståelse för olikheter, fördomar och kulturkrockar och därmed bygga broar som skapar dialog, tolerans och öppenhet i Sverige. Med sin bakgrund och erfarenhet vill hon också aktivt arbeta för utsatta barn och främja barns rättigheter, med avstamp i Sverige och Brasilien.   Christina berättade mer om sin  Barndom; psykiskt ohälsa och trauma  Uppväxt; att leva mellan två kulturer  Karriär; värderingar är din livskompass   

När jag läst sista raden i Christina Rickardssons bok ”Sluta aldrig gå” så bestämde jag mig för en sak: Den här tjejen måste jag få prata med!De närmast två timmarna kommer ni att få lyssna till en otrolig historia som berört mig in i själen.Christina börjar sitt liv som bebis i en grotta i Brasilien, hon passerar Sao Paolos favelas med ofattbar fattigdom och våld som går över vårt förstånd, för att som åttaåring landa en midsommarafton i Vindeln. Där börjar en ny resa som återigen för henne nära livets avgrund innan hon landar i den person hon är idag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christina Rickardsson del 2, hyllad föreläsare och författare som skrivit självbiografin ”Sluta aldrig gå: Från Sao Paolo till Vindeln i Norrland”. Vi pratar om hur livet blev efter att boken släppts, hur boken legat på topplistan i hittills alla länder hon släppt den i och hur hon jobbar för att hjälpa andra barn i favelorna i Brasilien. Detta avsnitt spelades in innan den tragiska flygolyckan i Umeå som tog nio personers liv. Christina och Umeå fallskärmsklubb är i stor sorg och saknar sina vänner som gick bort. Christina har godkänt att släppa hennes avsnitt med Umepodden som tidigare planerat. Välkomna till Umepodden!

Christina Rickardsson del 1, hyllad föreläsare och författare som skrivit självbiografin ”Sluta aldrig gå: Från Sao Paolo till Vindeln i Norrland”. Vi pratar om uppväxten i en grotta, våldtäkt och mord. Detta avsnitt spelades in innan den tragiska flygolyckan i Umeå som tog nio personers liv. Christina och Umeå fallskärmsklubb är i stor sorg och saknar sina vänner som gick bort. Christina har godkänt att släppa hennes avsnitt med Umepodden som tidigare planerat. Välkommen till Umepodden!

På Almagården i Vindeln har personalen, skyddsombuden och enhetschefen tillsammans fått höga sjuktal att gå ner. Lyssna på hur de vände en kris och kom ur den med en arbetsplats att trivas på.  

I veckans avsnitt träffar Moa föreläsaren, författaren och fallskärmshopparen Christina Rickardsson. Hon bodde under sin uppväxt i en grotta i Brasilien för att sedan bli adopterad till Vindeln i Norrland. Christina berättar om sin otroliga och inspirerande livsresa och hur missbruk och alkohol har funnits i hennes närvaro, oavsett var på jorden hon har befunnit sig.

I vilket Erik och Jesper kör 55 kilometer längs väg 363 tillbaka till Eriks barndomshem i Vindeln.

Renköttsoppa, älgburgare och blåbärsglass. Hemma hos familjen Sarri öppnar vi naturens skafferi. Susanne och Gerhard hälsar på i Vindeln hos familjen Sarri. Thomas och Melly hjälper till med maten. I Meny i sommar åker kocken Susanne Jonsson ut på en Norrlandsresa i sin gamla folkvagnsbuss Hjördis. Skafferiet i bussen är välfyllt och resan tar oss från fjäll till hav. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen och visa att det går att laga sin middag ute i naturen. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella norrländska råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter och mycket lagas över öppen eld. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare.  Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter.   Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.

Vi besöker kallkällor i Sverige och Nya Zeeland i ett program helt ägnat åt just de platser där grundvattnet flödar fram ur marken. Vi sänder från Vindeln. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Källor, eller kallkällor som de oftast kallas i Norrland, är platser där grundvattnet flödar fram ur marken. Naturmorgon söker sig på lördag till kallkällor vid Vindeln, vid kanten av Vindelälven i Västerbottnen. Kallkällornas vatten håller samma temperatur, + 4 grader, året runt. De hyser en sällsam flora och fauna, men skadas lätt av människans ingrepp när skogar huggs och maskiner går fram i terrängen. Programledaren Jenny Berntson Djurvall och fältreportern Thomas Öberg träffar biologen Per-Ola Hoffsten som undersöker de sländlarver som lever just i kallkällor. Och hydrologen Hjalmar Laudon forskar om vattnets väg genom marken och ut i källorna. Hur ska människan kunna skona källorna på bästa sätt? I programmet besöker vi också andra källor, från Jokkmokk till Nya Zeeland.

Tillsammans med fjällfotografen och fjällekologen Lisa Öberg får vi fyra olika vinterbilder från Jämtlandsfjällen serverade i radion. Och så följer vi med ett gäng studenter ut i snön utanför Vindeln. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.