Podcasts about arkitekth

Frederica Miller er arkitekt med over 30 års erfaring innen økologisk bygging og planlegging. Hun er utdannet ved Arkitekthøgskolen i Oslo (AHO) og er en del av Gaia Oslo, en del av Gaia Arkitekter, som fokuserer på bærekraftig arkitektur. Miller er også forfatter av boken Levende Hus og har bidratt til rapporten 10 Ecovillages in 10 years in Norway. Hun er en ettertraktet foreleser og kursleder innen økologisk bygging og planlegging.   Gaia Arkitekter Inner Traditions Permakultur Følg oss gjerne på Instagram www.lpo.no

En samtale med Jan Digerud om arkitektur, form, jazz og kunst.  Jan Digerud er en norsk arkitekt, mest kjent som den ene parten i Jan & Jon, sammen med Jon Lundberg. De er Norges internasjonalt mest kjente postmodernister. Bakgrunn Han studerte ingeniørvesen og arkitektur ved Washington State University, 1963 og avla en master i arkitektur ved Yale University, New Haven, Connecticut, USA i 1965. Digerud var ansatt ved det anerkjente arkitektkontoret Skidmore, Owings and Merill i New York fra 1963 til 1964, før han returnerte til Norge. I periodene 1966–1969 og 1983–1995 var Jan Digerud ansatt hos arkitekt F.S. Platou AS og gikk senere inn som en av partnerne i firmaet Platou Arkitekter AS. Her hadde han ansvaret for flere større oppdrag, blant dem Norges Markedshøyskole i Oslo (1990) som ble belønnet med Stenprisen i 1992. Fra 1971 til 1988 var han førsteamanuensis ved Arkitekthøgskolen i Oslo og gjesteprofessor ved University of Wisconsin, USA. Han har også virket som leder for Plan- og fasaderådet i Oslo kommune i perioden 1992–1995. (Kilde: SNL).  

Det er mange myter og fortellinger om Sverre Fehn og hans prosjekter. Men hvordan vet vi egentlig det vi vet om Norges mest kjente og inflytelsesrike arkitekt? Erik Langdalen og Mari Lending har skrevet boka Sverre Fehn, Nordic Pavilion, Venice, og i denne episoden snakker vi om Sverre Fehn og hvem han var, basert på de kildene som har dukket opp i prosessen med å skrive boka.  Sverre Fehn (1924–2009) var en av Norges mest innflytelsesrike arkitekter og en nøkkelperson i skandinavisk modernisme. Han er kjent for sitt arbeid som kombinerer modernistiske prinsipper med en dyp forståelse for landskap og historie. Fehn studerte ved Arkitektlinjen på Statens håndverks- og kunstindustriskole i Oslo og var en av de ledende figurene innen norsk arkitektur etter andre verdenskrig. Hans arbeid kjennetegnes av en subtil balanse mellom tradisjon og modernitet, og han brukte ofte naturlige materialer som tre og stein i sine bygg. Fehn vant Pritzker-prisen i 1997, som er en av de mest prestisjefylte utmerkelsene innen arkitektur. Han underviste også i mange år som professor ved Arkitekthøyskolen i Oslo. Gjennom sin karriere skapte Fehn en rekke ikoniske bygninger som fortsatt blir hyllet for sin tidløse kvalitet og innovative bruk av rom og lys. Mari Lending er professor i arkitekturteori- og historie, og blant grunnleggerne av OCCAS (Oslo Centre for Critical Architectural Studies). Hun var seniorforsker i Place and Displacement: Exhibiting Architecture og The Printed and the Built: Architecture and Public Debate in Modern Europe (begge NFR-finansiert). I det EU-finansierte HERA-prosjektet Printing the Past (PriArc) var hun ansvarlig for Images of Egypt, som resulterte i utstillingen ved samme navn på Historisk Museum, Oslo, høsten 2018 og boken Images of Egypt (Pax, 2018), med Tim Anstey og Eirik Bøhn. Hun er forfatter av monografien Plaster Monuments. Architecture and the Power of Reproduction (Princeton University Press, 2017), med Peter Zumthor, A Feeling of History (Zürich: Scheidegger & Spiess, 2018), og Sverre Fehn, Nordic Pavilion, Venice. Voices from the Archives, with Erik Langdalen (Lars Müller/Pax, 2021). Lending er magister i litteraturvitenskap med en avhandling om Marcel Proust (Universitetet i Oslo, 1997) og har sin doktorgrad fra AHO (2005). Fra 2005–09 arbeidet hun med postdokprosjektet Modernism on Display. Hun har vært gjesteforsker ved GSD, Harvard University, Columbia University og Yale School of Architecture. (Kilde: AHO.no). Erik Fenstad Langdalen er Professor og Instituttleder ved Institutt for form, teori og historie. Han er ansvarlig for skolens bygningsarv-program og underviser eksperimentelle masterkurs innen vern og gjenbruk med et fokus på «nyere fortid»: etterkrigsarkitektur, betongbyggeri og masseproduksjon mm. Hans arkitekturpraksis (www.eriklandalen.no) konsentrere seg om restaurering og gjenbruk av historiske trebygninger, og han er selv eier av en fredet gård på Dovre som drives som kultursenter (www.budsjord.no). Siden 1999 har han arbeidet med en rekke utstillinger, museer og boligprosjekter, og han vant nylig en konkurranse for Nasjonale turistveger i Lofoten. Erik Langdalen har sin diplom fra Arkitekthøgskolen i Oslo og en Master in Science in Advanced Architectural Design fra Columbia University GSAPP. (Kilde: AHO.no). Send en mail til podkast@lpo.no og følg oss gjerne på instagram 

Gjest i Eiendomspodden er Erling Dokk Holm. Erling er Førsteamanuensis på NMBU, statsviter fra UiO og har en doktorgrad i urbanisme fra Arkitekthøyskolen i Oslo. Sitt faglige fokus er rettet mot byutvikling, design, arkitektur og moderne forbruksmønster. Hør Erling sine betraktninger rundt hvordan byer brukes, oppleves og ikke minst hva som er god byutvikling i et større perspektiv. Hva bør gjøres og ikke minst av hvem - dette og mye mer får du svar på i siste episode av Eiendomspodden.

Episodebeskrivelse:Når en person får hjerneslag handler det om minutter. I dag er det vanlig at diagnostisering og behandling gjøres inne på sykehus. Finnes det nye løsninger, som om å flytte CT-maskinen ut i den prehospitale tjenesten, i ambulansen og luftambulansen, for å stille diagnose og gi behandling der hvor pasienten er? Og hvor nærme er vi å få det til?  Dette arbeidet startet på veiene i Østfold. Her rullet slagambulansen fra 2014, utstyrt med CT-skanner og bemannet med to ambulansearbeidere og en anestesilege. I slagambulanseprosjektet viste Karianne Larsen og medforskerne at vi kan flytte avansert diagnostikk med en CT ut og gi trombolysebehandling i en ambulanse: Det er effektivt og trygt, det sparer tid for pasientene, og vi får behandlet flere. Nå jobber fagfolkene for at det skal bli mulig å flytte CT-skanneren opp i lufta og inn i legehelikopteret. I denne episoden er vi på  innovasjonslab til Norsk Luftambulanses i Lommedalen utenfor Oslo.Gjester:Karianne Larsen er nevrolog og seniorforsker i Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Larsen tok doktorgrad på slagambulansen, som var et forskningsprosjekt med stiftelsen og Sykehuset Østfold. Hun er styremedlem i Pre-Hospital Stroke Treatment Organization (PRESTO), et internasjonalt forskernettverk med mål om å bedre slagbehandlingen utenfor sykehus. Hun har også vært med i ekspertpanelet som har utarbeidet europeiske retningslinjer for slagambulanser. Even Wøllo er prisvinnende industridesigner, utvikler og prosjektleder i Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Han har en Master fra Arkitekthøgskolen i Oslo, og bred erfaring med innovasjonsprosesser, produktutvikling og samarbeid med internasjonale og nasjonale partnere. Wøllo har vært utviklingssjef for Rottefella i mange år. Han har også lang erfaring med å utvikle sluttbrukerprodukter. Hans Morten Lossius er professor i prehospital akuttmedisin ved Universitetet i Stavanger og adjungert professor ved Universitetet i Aalborg. Han er generalsekretær i Stiftelsen Norsk Luftambulanse. Lossius har hovedsakelig forsket på organisering, dokumentasjon og effekt av tidlig avansert akuttmedisinsk behandling generelt, og spesielt innenfor områdene alvorlig skadde, luftveishåndtering, hjerneslag og legebemannet utrykningstjeneste/luftambulanse. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.Kapittelindeling:(01:04) - Kort om hjerneslag (05:18) - Hva er slagambulansen (07:58) - Slagambulansestudien og interessante funn (12:08) - Det helseøkonomiske regnestykket (14:02) - Europeiske retningslinjer for slagambulanser (15:23) - Hva har vært den store utfordringen? (17:20) - CT i helikopter (21:09) - Vi må ta utgangspunkt i pasienten (25:05) - Er det praktisk mulig med CT i helikopter (30:00) - Hva gjør vi i mellomtiden

Vestfoldingen er en av landets fremste landskapsarkitekter, professor ved Arkitekthøgskolen i Oslo og partner i firmaet Dronninga landskap. Stange har vunnet en rekke priser og står bak blant annet Kirkeparken i Tromsø og Dronning Eufemias gate og Bjerkedalen Park i Oslo. Et prosjekt han derimot aldri blir ferdig med er hans egen park rundt familiegården i Vestfold. Hør episoden i appen NRK Radio

Miljonprogrammet skapades med de bästa av intentioner och förverkligade dessutom många av dem. Men på 1970-talet fick de stora betonghusen som skapats med kärnfamiljen i centrum plötsligt dåligt rykte och det färgar fortfarande vår bild av hur dessa områden är beskaffade. Höghusen utgör dock bara en tredjedel av den miljon bostäder som byggdes under en tioårsperiod, och kvaliteten på dem är oftast hög - särskilt i jämförelse med många nyproducerade områden.Erik Stenberg är forskare och lektor vid Arkitekthögskolan på KTH i Stockholm och själv utbildad arkitekt. Han har intresserat sig för miljonprogrammet, både hur det byggdes och varför det byggdes, och han är rätt man att ge perspektiv på ideologin bakom miljonprogrammet, om ambitionerna som fanns och lärdomarna som drogs.Bokrekommendationer:Towards a Typology of Soviet Mass Housing: Prefabrication in the USSR 1955 – 1991 - Philipp MeuserFlygande betong - utgiven i samband med ArkDes utställning - Pedro Ignacio Alonso och Hugo Palmarola (redaktörer)Mass Housing - Miles Glendinning. The Construction of Equality - Jennifer MackProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det er full krangel i arkitekturmiljøet. Facebook-gruppen «Arkitekturopprøret» mener det finnes en konspirasjon blant arkitekter som insisterer på å bygge stygge og modernistiske bygg, mens en stipendiat ved Arkitekthøgskolen kaller gruppa konspiratorisk.

I denne episoden snakker Alexander med Håvard Breivik om krisehåndtering, nødplanlegging og arkitektens rolle i krisesituasjoner.  Håvard Breivik er arkitekt og står på Flyktingehjelpens emergency standby roster, NORCAP. Håvard er ansvarlig for kurset In Transit Studio på Arkitekthøgskolen i Oslo. Håvard har over ti års erfaring fra krisehåndtering og humanitært arbeid, og har vært utstasjonert via FN til blant annet Haiti, Nepal, Nord-Makedonia, Ungarn og New York, nylig som koordinator for the Global Alliance for Urban Crises Secretariat.

Innerst i Høyangsfjorden ligger Høyanger. Den lille bygda med fem gårdsbruk og et hundretalls innbyggere, som på kort tid ble en nøye planlagt industriby med over to tusen innbyggere. «Det hele startet med et kraftverk i 1917. Gründeren Sigurd Kloumann sto bak. Så kom smelteverket. Kloumann ville at industribyen han utviklet skulle være pen og effektiv, forteller amanuensis ved Arkitekthøyskolen i Oslo, Kolbjørn Flesje Nybø. Han har skrevet boka «Husa våre – arkitekturarven i Sogn og Fjordane. Der blir Høyanger viet stor plass. «Samtidig ble det et tydelig klassesamfunn. Direktørene bodde ved strandkanten i flotte villaer. Funksjonærene fikk store hus med hager. Lenger inn på land fikk arbeiderne sine boliger. Små hus som de kunne bo i så lenge de arbeidet på verket, forteller historiker og medforfatter av Høyangers historie: «Vatnet, verket og byen» «Folk i Høyanger passer på at byen ikke blir ødelagt. Den skal helst være som den er, sier pensjonert rektor og ordfører gjennom 16 år, Kjartan Longva. Det var gründeren Sigurd Kloumann som startet det hele. Fallrettene ble sikret og han etablerte Norsk Aluminiums CO. «Han ønsket ikke å bygge en industrigetto. To av landets mest kjente arkitekter på den tiden, Christian Morgenstierne og Arne Eide laget den første byplanen. Mye av den planen kan vi fortsatt se sporene av i Høyanger, sier Flesje Nybø. I 1966 var det amerikanske reisetidskriftet Fodors på besøk i Høyanger. Deres utsendte skrev følgende: Høyanger er en av de best planlagte og vakreste industribyene i verden»

Debatt/samtale mellom Bergen Arkitekthøgskoles studenter og inviterte gjester, med fokus på konsekven­sene et nytt scenekunsthus i Sentralbadet vil ha for Bergen som kulturby. [PS! Noen minutter av debatten (ved 24:30) er borte grunnet tekniske problemer] Gjester: Maria Molden, Sivilarkitekt MNAL og påtroppende byarkitekt i Bergen, Per Morten Ekerhovd, Konstituert fylkesdirektør kultur og idrett, Hordaland Fylkeskommune, Tormod Carlsen, leder for Bergenbyliv – paraplyorganisasjon for velforeningene i Bergen sentrum --- Våren 2017 har Bergen Arkitekthøgskole (BAS) gjennomført et masterprogram i samarbeid med BIT Teatergarasjen som tar for seg Sentralbadet og hvordan det kan gjøres om til et scenekunsthus. Programmet ble avsluttet med mas­terutstilling i Sentralbadet 1.-7. juni. Skolen presenterte åtte ulike forslag i form av store modeller av hvordan bygget kan fungere som et scenekunsthus.

Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se

Jonny Aspen, som er forfatter av boken Den vitale byen – i samarbeid med Jon Pløger – og førsteamanuensis ved Arkitekthøgskolen i Oslo forsøker å skalere ned debatten om mennesket i byen. Aspen er opptatt av at byutvikling skal skje med lokal forankring. Han har lansert begrepet zombie-urbanisme om de nye områdene som bygges ut i eksempelvis Barcode og Sørenga i Oslo. Men hva mener han med dette, og hvordan er det å bo et slikt sted? Det forsøker arkitekt Cecilie Simonsen å si noe om. Hun har bodd på Sørenga siden 2013, og startet den interne Facebookgruppa «Barna på Søregna» som i dag teller ca. 70 medlemmer.

MUSIKER, SÅNGARE, LÅTSKRIVARE. Musikern Anna Ternheim talar om kärleken i sitt Sommarprogram; kärleken som tar slut, kärleken som består, och den som förvandlas till vänskap. Artisten och musikern Anna Ternheim berättar i sitt Sommar om kärleken, hur den sökte upp henne och om hur stolthet och rädslor kommer emellan, hur hon och kärleken återförenas och skiljs åt och sedan ses igen. I sitt Sommar reflekterar Anna Ternheim kring känslor, längtan och sexualitet. Vi får också höra om arbetet med musiken, om det stora genomslaget och hur det påverkade henne, och hon berättar om tiden efteråt, om tvivel och självkritik och kampen för att hitta sin egen röst. Hon berättar om sin flytt till New York och om att varje morgon läsa ett stycke ur Lars Noréns dagbok.Om Anna TernheimHar under våren turnerat på över 30 ställen i Sverige och övriga Europa. Gav i november förra året ut sitt femte album, For the young, som spelades in i New York.Efter att ha hoppat av Arkitekthögskolan slog hon igenom med debutalbumet Somebody outside. Fick 2005 en Grammis och P3 Gulds pris som Bästa nykomling. Har sedan dess fått ytterligare fyra Grammis.Uppträdde på den senaste Nobelfesten med en cover på Backstreet Boys låt Show me the meaning of being lonely.Gillar att vandra i Alperna.Producent: Henrik Johnsson

I fire år har rektor ved Arkitekthøyskolen i Oslo av egen fri vilje holdt kjeft om en sak han veldig, veldig, veldig gjerne skulle ha uttalt seg om, og kanskje burde uttalt seg om - det nye Munchmuseet i Bjørvika - Lambda. Nå tar han bladet fra munnen. Velkommen til Kulturnytt, Karl Otto Ellefsen.

Det er liten grunn til å tro at Thomas Thiis Evensen kommer til å slutte å snakke i sin pensjonisttilværelse - men igår holdt han - formelt - sin siste forelesning som professor i arkitekturhistorie ved Arkitekthøyskolen i Oslo. Norges mest kjente formidler av arkitektur og arkitekturhistorie blilr pensjonist i august. Velkommen til Kulturnytt, Thomas Thiis Evensen.