Podcasts about begler

PKK'lı itirafçılardan Yıldırım Begler ve Abdülkadir Aygan güvenlik güçlerince yapılan operasyonlarda yakalandıktan sonra alınan ifadelerinde ‘'Diyarbakır Emniyet Müdürü Ali Gaffar Okkan Suikastının Diyarbakır 8. Ana Jet Üs ve 2. Taktik Hava Komutanlığı'nda görevli bazı FETÖ'cü subaylarca gerçekleştirildiğini itiraf etmişlerdi. Bu Jet üssünün 15 Temmuz darbe girişiminde TBMM'yi bombalayan uçaklara ev sahipliği yapması ve FETÖ'cü subayların Üs'deki varlığı suikast'ın arkasındaki FETÖ yapılanmasına işaret ettiği iddia edilmişti. Diyarbakır'da yaklaşık olarak 25 yıl önce, 21 Ocak 2001'de 5 korumasıyla birlikte şehit edilen Emniyet Müdürü Ali Gaffar Okkan suikastına katıldıkları gerekçesiyle yargılanan 5 Hizbullah terör örgütü mensubu sanıkla ilgili gerekçeli karar tamamlanmıştı. Mahkeme kararında, sanıkların Okkan suikastından sorumlu tutulmalarına rağmen deliller ve ekspertiz raporlarına göre olay yerinden alınan kan, tükürük ve parmak izi örnekleriyle ilgili yapılan araştırmada sanıklara ait herhangi bir bulguya rastlanmadığı belirtilerek ‘bu cinayeti bunlar (Hizbullah) işlemiş olamaz' tespiti yapılmıştı. Kararın gerekçesi ise şöyle açıklanmıştı; “Bu suikast incelendiğinde Hizbullah'ın daha önce bu şekilde herhangi bir eylem yapmadığı, suikastın son derece profesyonelce planlandığı, istihbarat sonucu emniyet müdürünün geçeceği yolun ve saatin tespit edildiği, o saatte o bölgedeki elektriklerin kesildiği ve daha sonra 10 koruma polisiyle makam aracıyla giderken eylemin gerçekleştirildiği görülmektedir'' 25 yıl sonra gelinen son nokta bu maalesef. Bu aynı zamanda devletin en iyi korunan İl Emniyet Müdürünü öldürenlerin hala dışarıda olduğunu, fırsat buldukları taktirde yeni suikastlarla Türkiye'de yeniden siyasi istikrarsızlık ve kaos yaratabilecek konumunda oldukları anlamına gelir. Türkiye'nin en iyi korunan Emniyet Müdürü'ne yapılan suikast sıfır hata ile yapılmış, eylemi gerçekleştiren hainler Okkan ve 5 polisi şehit ederek olay yerinden yakalanmadan kaçmayı başarmışlardı. Aslında ortada bir silahlı çatışma yok. Şoke edici bir saldırı var. Silahlar olağanüstü iyi kullanılmış. Kentin en kalabalık caddelerinden birinde, ‘nokta vuruşu' yapılmış. Yoldan geçerken yaralanan hiç kimsenin olmayışı da bunu gösteriyor. Saldırının, Hizbul-Kontra'yı çok aşan, profesyonelliği öne çıkaran, özel savaş eğitimi almış soğukkanlı ve eylem konusunda uzman kişiler tarafından yapılabilecek tarzda bir eylem görüntüsü vermesi saldırganların kimliklerinin deşifresi açısından önemli görünüyor. Bu süreçte davanın seyriyle ilgili önemli bir gelişme yaşandı. PKK itirafçıları Yıldırım Beğler ve Abdülkadir Aygan, Okkan suikastının Diyarbakır 8. Ana Jet Üs ve 2. Taktik Hava Komutanlığı'nda görevli bazı FETÖ'cü subaylarca gerçekleştirildiğini itiraf ettikleri iddia edilmişti .Gaffar Okkan suikast'ında ikinci senaryo ise Gaffar Okkan suikastını MAK timi komutanı Alay Levent Göktaş'ın yönettiği 7 kişilik MAK timi gerçekleştirdi iddiası olmuştu. GAFFAR OKKANI ALBAY LEVENT GÖKTAŞ YÖNETİMİNDEKİ 7 KİŞİLİK MAK TİMİ ÖLDÜRDÜ İDDİASI? Emekli Jandarma kıdemli Yüzbaşı Özcan Tozlu Gaffar Okkan suikastıyla ilgili çarpıcı açıklamalar yaptı. Tozlu, Diyarbakır Emniyet Müdürü Gaffar Okkan'ı, Albay Levent Göktaş yönetimindeki 7 kişilik Muharebe Arama Kurtarma timinin öldürdüğünü iddia etti. Özcan Tozlu, olaydan bir yıl sonra Ankara'ya Levent Göktaş'ı ziyarete gittiğini, Göktaş'ın kendisine suikastı anlattığını ileri sürdü. Levent Göktaş'a bağlı timin olaydan 10 gün önce Ankara'dan gelerek bölgede keşif yaptığını, suikast üssü olarak Sümer Camii'ni kullandığını belirten Tozlu, "Tim, olay yerine 7. Kolordu'ya ait iki sivil araçla getirildi, götürüldü. Sümer Camii'nin arka kapısını kullandı, burada kuşandı. Amaç işi Hizbullah'ın üstüne bırakmaktı." dedi.

The co-creator of The Knick joins us to talk about stepping onto Perry Mason as a showrunner for Season 2. Hear how he achieved the team's ambitious goals to expand the scope of the story, deepen the already fantastic characters, and craft a beguiling mystery.

Perry Mason co-showrunner Michael Begler (co-creator of The Knick) discusses switching gears in his career, working with Team Downey, the fun of noir, working with a room, and what makes Perry Mason Perry Mason.THE WRITERS PANEL IS NOW A COMPLETELY INDEPENDENT PRODUCTION.Follow and support the show by subscribing to Ben Blacker's newsletter, where you'll also get weekly advice from the thousands of writers he's interviewed over the years, as well as access to exclusive live Q&As, meet-ups, and more: benblacker.substack.com SOCIALS:https://twitter.com/BENBLACKER https://www.facebook.com/TVWritersPanel Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Creators Ron Fitzgerald and Rolin Jones and Team Downey, this was a sort of a thing that they came up with, but I think what we wanted to explore in season two was really to dig more into this idea of what is it to be a woman with ambition in this era, 3% of attorneys were women in the entire nation in 1933. So that alone is an uphill battle. And then when you add the complication of being queer in this time, and that there are laws against it that you have to make sure every step you take is so calculated and so careful that you don't slip up. It's all based on fear and threat and what happens if something you've established all of a sudden, a woman can come in and do it.When we look at the current political climate, and we look at the way they're trying to erase history, to whitewash history, I think is such a dangerous precedent because we can only learn from our past. We can learn from our mistakes. We can learn from what happened. If we don't tell the truth, where does that leave us? If we can cherry-pick what's important to know and not know, and by an elite view, well, how different are those elite views from the elite view of a hundred years ago? We have to learn from our past. It's the only way to have a future. And I think that to me is essential.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series.Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.“In the 1930s, there was this movement to rid the city and the country of the Mexican community. And what we see is really this forced deportation. I think they called it repatriation. It was taking not only people who were born in Mexico and came across the border and settled, but people who were born in the United States and, even if they didn't speak a word of Spanish, they sent them away because it was someone to blame. It was 'taking away jobs.' And this was what they felt was the answer, which we see a lot in, again, the politics of today.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“In the 1930s, there was this movement to rid the city and the country of the Mexican community. And what we see is really this forced deportation. I think they called it repatriation. It was taking not only people who were born in Mexico and came across the border and settled, but people who were born in the United States and, even if they didn't speak a word of Spanish, they sent them away because it was someone to blame. It was 'taking away jobs.' And this was what they felt was the answer, which we see a lot in, again, the politics of today.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.“The best example for me were my parents for sure. There are certain things that they instilled in me from a young age that I carry with me as a writer and as a grown man. I think a sense of humility, a sense of patience, and a sense of humor are so important. I think that looking at everyone and having the patience to listen to who they are and what their circumstances are and then not take yourself too seriously. That you have to give yourself a chance to breathe and all that sort of helped inform the person that I feel I am today.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“The best example for me were my parents for sure. There are certain things that they instilled in me from a young age that I carry with me as a writer and as a grown man. I think a sense of humility, a sense of patience, and a sense of humor are so important. I think that looking at everyone and having the patience to listen to who they are and what their circumstances are and then not take yourself too seriously. That you have to give yourself a chance to breathe and all that sort of helped inform the person that I feel I am today.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski. “Creators Ron Fitzgerald and Rolin Jones and Team Downey, this was a sort of a thing that they came up with, but I think what we wanted to explore in season two was really to dig more into this idea of what is it to be a woman with ambition in this era, 3% of attorneys were women in the entire nation in 1933. So that alone is an uphill battle. And then when you add the complication of being queer in this time, and that there are laws against it that you have to make sure every step you take is so calculated and so careful that you don't slip up. It's all based on fear and threat and what happens if something you've established all of a sudden, a woman can come in and do it.When we look at the current political climate, and we look at the way they're trying to erase history, to whitewash history, I think is such a dangerous precedent because we can only learn from our past. We can learn from our mistakes. We can learn from what happened. If we don't tell the truth, where does that leave us? If we can cherry-pick what's important to know and not know, and by an elite view, well, how different are those elite views from the elite view of a hundred years ago? We have to learn from our past. It's the only way to have a future. And I think that to me is essential.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“Creators Ron Fitzgerald and Rolin Jones and Team Downey, this was a sort of a thing that they came up with, but I think what we wanted to explore in season two was really to dig more into this idea of what is it to be a woman with ambition in this era, 3% of attorneys were women in the entire nation in 1933. So that alone is an uphill battle. And then when you add the complication of being queer in this time, and that there are laws against it that you have to make sure every step you take is so calculated and so careful that you don't slip up. It's all based on fear and threat and what happens if something you've established all of a sudden, a woman can come in and do it.When we look at the current political climate, and we look at the way they're trying to erase history, to whitewash history, I think is such a dangerous precedent because we can only learn from our past. We can learn from our mistakes. We can learn from what happened. If we don't tell the truth, where does that leave us? If we can cherry-pick what's important to know and not know, and by an elite view, well, how different are those elite views from the elite view of a hundred years ago? We have to learn from our past. It's the only way to have a future. And I think that to me is essential.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series.Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“I call it the percolating trauma inside him, and I think that it's a combination of things with Matthew Rhys who plays Perry Mason. Again, it's holding onto this trauma that happened a dozen years ago in the war, that this is not something that he has really dealt with. And I think that you can't take that lightly. It doesn't go away with time. It doesn't heal. It's still inside you, and it's still informing who you are. And I think that was important in coming into season two because here is a man who's now thrust into this whole other battle. He's now an attorney. And how does he put lives in his hands?So he is gone through this in season one, and now we're coming into season two knowing that he's haunted by the fact that he thought he saved somebody. He put Emily Dodson's life in his hands only to have her commit suicide. So now he's wrestling deeply with the flaws in himself and his character that these soldiers put their lives in his hands in the war.Emily Dodson put her life in his hands in the trial. And now he's going to take on these two boys who could swing on a noose. Does he want that? Does he have enough inside him? And that's why we play with the imposter syndrome because he doesn't know if this is who he really is. And does he still have that fight inside him?And so I think that's the sort of push-pull I think that you're alluding to inside and that he's trying to hold it in and trying to hold it all together. And we do see those moments when he can't hold it back. When he punches the guy in the face in episode four when he steals the horse. These are things that he needs to release that valve because it's so much he's trying to hold onto to get to the result that he wants to win the fight because he hasn't fully won a fight yet. And that's hard.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.“Storytelling is our oldest art form. We can't silence the arts and those voices because if we do, we lose something that is so crucial to who we are just as human beings. We want to tell stories. We want to express things. For example, I cannot draw. And one day the teacher wanted us to do negative space drawings. And I said, ‘What is that?; And they explained that it's looking at what's around the object and not the object. And it clicked, and it made me look at things from a whole different perspective. And you know, what? That became where I was most successful. And so for me, there's are an infinite number of ways to tell a story that you never run out of ideas, that you can always find another road, another way to look at something. That's probably one of the key elements to my career.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“Storytelling is our oldest art form. We can't silence the arts and those voices because if we do, we lose something that is so crucial to who we are just as human beings. We want to tell stories. We want to express things. For example, I cannot draw. And one day the teacher wanted us to do negative space drawings. And I said, ‘What is that?; And they explained that it's looking at what's around the object and not the object. And it clicked, and it made me look at things from a whole different perspective. And you know, what? That became where I was most successful. And so for me, there's are an infinite number of ways to tell a story that you never run out of ideas, that you can always find another road, another way to look at something. That's probably one of the key elements to my career.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski. “Creators Ron Fitzgerald and Rolin Jones and Team Downey, this was a sort of a thing that they came up with, but I think what we wanted to explore in season two was really to dig more into this idea of what is it to be a woman with ambition in this era, 3% of attorneys were women in the entire nation in 1933. So that alone is an uphill battle. And then when you add the complication of being queer in this time, and that there are laws against it that you have to make sure every step you take is so calculated and so careful that you don't slip up. It's all based on fear and threat and what happens if something you've established all of a sudden, a woman can come in and do it.When we look at the current political climate, and we look at the way they're trying to erase history, to whitewash history, I think is such a dangerous precedent because we can only learn from our past. We can learn from our mistakes. We can learn from what happened. If we don't tell the truth, where does that leave us? If we can cherry-pick what's important to know and not know, and by an elite view, well, how different are those elite views from the elite view of a hundred years ago? We have to learn from our past. It's the only way to have a future. And I think that to me is essential.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“I call it the percolating trauma inside him, and I think that it's a combination of things with Matthew Rhys who plays Perry Mason. Again, it's holding onto this trauma that happened a dozen years ago in the war, that this is not something that he has really dealt with. And I think that you can't take that lightly. It doesn't go away with time. It doesn't heal. It's still inside you, and it's still informing who you are. And I think that was important in coming into season two because here is a man who's now thrust into this whole other battle. He's now an attorney. And how does he put lives in his hands?So he is gone through this in season one, and now we're coming into season two knowing that he's haunted by the fact that he thought he saved somebody. He put Emily Dodson's life in his hands only to have her commit suicide. So now he's wrestling deeply with the flaws in himself and his character that these soldiers put their lives in his hands in the war.Emily Dodson put her life in his hands in the trial. And now he's going to take on these two boys who could swing on a noose. Does he want that? Does he have enough inside him? And that's why we play with the imposter syndrome because he doesn't know if this is who he really is. And does he still have that fight inside him?And so I think that's the sort of push-pull I think that you're alluding to inside and that he's trying to hold it in and trying to hold it all together. And we do see those moments when he can't hold it back. When he punches the guy in the face in episode four when he steals the horse. These are things that he needs to release that valve because it's so much he's trying to hold onto to get to the result that he wants to win the fight because he hasn't fully won a fight yet. And that's hard.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.“I call it the percolating trauma inside him, and I think that it's a combination of things with Matthew Rhys who plays Perry Mason. Again, it's holding onto this trauma that happened a dozen years ago in the war, that this is not something that he has really dealt with. And I think that you can't take that lightly. It doesn't go away with time. It doesn't heal. It's still inside you, and it's still informing who you are. And I think that was important in coming into season two because here is a man who's now thrust into this whole other battle. He's now an attorney. And how does he put lives in his hands?So he is gone through this in season one, and now we're coming into season two knowing that he's haunted by the fact that he thought he saved somebody. He put Emily Dodson's life in his hands only to have her commit suicide. So now he's wrestling deeply with the flaws in himself and his character that these soldiers put their lives in his hands in the war.Emily Dodson put her life in his hands in the trial. And now he's going to take on these two boys who could swing on a noose. Does he want that? Does he have enough inside him? And that's why we play with the imposter syndrome because he doesn't know if this is who he really is. And does he still have that fight inside him?And so I think that's the sort of push-pull I think that you're alluding to inside and that he's trying to hold it in and trying to hold it all together. And we do see those moments when he can't hold it back. When he punches the guy in the face in episode four when he steals the horse. These are things that he needs to release that valve because it's so much he's trying to hold onto to get to the result that he wants to win the fight because he hasn't fully won a fight yet. And that's hard.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.“Storytelling is our oldest art form. We can't silence the arts and those voices because if we do, we lose something that is so crucial to who we are just as human beings. We want to tell stories. We want to express things. For example, I cannot draw. And one day the teacher wanted us to do negative space drawings. And I said, ‘What is that?; And they explained that it's looking at what's around the object and not the object. And it clicked, and it made me look at things from a whole different perspective. And you know, what? That became where I was most successful. And so for me, there's are an infinite number of ways to tell a story that you never run out of ideas, that you can always find another road, another way to look at something. That's probably one of the key elements to my career.”www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

“Storytelling is our oldest art form. We can't silence the arts and those voices because if we do, we lose something that is so crucial to who we are just as human beings. We want to tell stories. We want to express things. For example, I cannot draw. And one day the teacher wanted us to do negative space drawings. And I said, ‘What is that?; And they explained that it's looking at what's around the object and not the object. And it clicked, and it made me look at things from a whole different perspective. And you know, what? That became where I was most successful. And so for me, there's are an infinite number of ways to tell a story that you never run out of ideas, that you can always find another road, another way to look at something. That's probably one of the key elements to my career.”Michael Begler is showrunner, writer, and executive producer of Perry Mason, which debuted as HBO's most-watched series in nearly two years upon its premiere in June 2020. The critically-acclaimed show stars Emmy-winner Matthew Rhys, Juliet Rylance, Katherine Waterston, Hope Davis. In the second season of the Emmy-nominated series, the scion of a powerful oil family is brutally murdered. Power, social justice, immigration, LGBTQ rights, and what it truly means to be guilty, are among the issues raised by the series. Begler's previous series include the Peabody Award-winning The Knick, starring Clive Owen, directed by Steven Soderbergh, writing/producing credits also include comedy series The Tony Danza Show, The Jeff Foxworthy Show and the film Big Miracle starring Drew Barrymore and John Krasinski.www.imdb.com/title/tt2077823www.instagram.com/perrymasonhbowww.imdb.com/name/nm0066764www.creativeprocess.infowww.oneplanetpodcast.orgIG www.instagram.com/creativeprocesspodcast

This week on an “extra-special" installment of Princess Jafar's Christmas is Cancelled we are joined by an “extra-special" special guest frontman of Sunny Daze and the Weathermen, Max Begler! Begler is joining us live in studio to discuss the “extra-special" Season 3 Episodes 24+25 of Saved By The Bell, "Home For Christmas" which aired 12/7/1991 + 12/14/1991! Runtime: 1 hr. 16 minutes Listen to Sunny Daze and the Weathermen here: https://soundcloud.com/sunnydazepgh Listen to Princess Jafar on princessjafar.bandcamp.com and wear her at princessjafar.threadless.com and follow her on twitter youtube and instagram @princessjafar ! Please Tip! @princessjafar - venmo $princessjafar - cashapp theprincessjafar@gmail.com for paypal Theme song produced by AP. Find AP at https://www.instagram.com/1prod_ap/ Join us each week for the next "extra-special" episode of Princess Jafar's Christmas is Cancelled! Another Princess Jafar Online Production. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/princess-jafar/message Support this podcast: https://anchor.fm/princess-jafar/support

TRACKLIST : Roi Okev - On the border R.Y & A.C - B3 move dub (Traumer remix) Historus - Seed sprout Elliot Moriarty - Flawless whispers Lofab - Mekong (Alberto Hernandez remix) Argia - Ciudad metal Wayne Madiedo - Motivos Tom Demac - Serenade B.A.X - Serenade of earth Moish - Roho From96 - Mbira Soma Soul & Ed Begler - Missing (Marcus Worgull remix) Find more on : www.di.fm/shows/suika www.nessradio.com www.deepershades.net

I dagens Aftonbladet Daily reder vi ut den så kallade Begler-affären som kan komma att tvinga bort Annika Strandhäll som socialförsäkringsminister. Reporter: Marcus Ulvsand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sjuktalen har gått ner precis som regeringen ville - ändå fick Anne-Marie Begler sparken från Försäkringskassan. Vad vill regeringen se för förändring egentligen? Sedan om sjukvården  vad har socialdemokraterna för ambitioner för välfärden när de går in i valrörelsen? Socialminister Annika Strandhäll (S), intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Med anledning av just Annika Strandhälls beslut att sparka Begler som generaldirektör för Försäkringskassan tittar vi närmare på regeringens relation till myndigheterna och deras chefer. Adriana Lender, fd chef på just Försäkringskassan tar oss med till "elefantkyrkogården" och hur det känns att hamna där. Samt med Göran Sundström, professor i statsvetenskap och expert på offentlig förvaltning, om vilka verktyg regeringen har att styra sina myndigheter och när det går fel. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder

GENERALDIREKTÖR FÖRSÄKRINGSKASSAN. Jag kommer berätta om myndighetssverige och särskilt om Försäkringskassan och Skolinspektionen. Men framförallt berättar jag om min egen personliga resa med livets alla kringelkrokar. I sitt Sommar i P1 berättar Ann-Marie Begler, generaldirektör för försäkringskassan om en lång och krokig väg som kom att bli en rak chefskarriär. Dock inte utan förhinder. Bakom kulisserna har det varit ett hårt jobb, svåra beslut och även privata påfrestningar.  Hon har aldrig tidigare beskrivit den privata sidan av sitt liv i offentligheten. Men det gör hon nu.  Försäkringskassan betalar ut bidrag på mer än 200 miljarder kronor per år. Men det är svåra beslut som kan vara livsavgörande. Det har kassan även varit för Ann Marie Begler. Nu är hon ytterst ansvarig för besluten: Både jag och handläggarna på kassan vet att de beslut vi fattar påverkar människors liv. I det läget kan det kännas svårt att säga att vårt uppdrag är att följa de lagar och regler som gäller. Men hon berättar även om tiden i skolinspektionen och hur hon var med att stänga den prestigefyllda skolan Lundsberg efter rapporter om svår mobbing där. Och om hur myndighetssveriges Elefantkyrkogård fungerar. Om Ann-Marie Begler En av myndighetssveriges tyngsta. I dag generaldirektör över Försäkringskassan som betalar ut bidrag på mer än 200 miljarder kronor per år. Tog som generaldirektör på Skolinspektionen beslutet att tillfälligt stänga internatskolan Lundsberg. Tidigare överdirektör på Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen samt generaldirektör på Brottsförebyggande rådet. Lett flera utredningar, bland annat Grundskoleutredningen 2014 2015. Var en skoltrött skolkare som gick om ett år i gymnasiet för att höja sina betyg. Producent: Amanda Glans

The Fearless Travelers' Guide to Wicked Places (Capstone Young Readers) Twelve-year-old Nell Perkins knows there is magic at work that she can't yet understand. Her mother has been taken by witches and turned into a bird. Nell must journey to get her mother back, even if it takes her deep into the Wicked Places the frightening and dangerous realm where Nightmares resides. There Nell somehow must break the spell and stop the witches from turning our world into a living nightmare. Praise for The Fearless Travelers’ Guide To Wicked Places "This magical book is as dark as a Tim Burton film -a land of walking skeletons, rains of knife blades, encounters with slave-driving clowns, and more-but there is great power (and some successful humor) in creating a world so entirely original. Bursts of modernity startle and shake the otherwise fantastical tone of the piece, and the eponymous handbook plays less of a role than perhaps it should-yet, still, this is a gripping, surreal, and utterly delightful adventure that pairs the unsettling, off-kilter wonkiness of Neil Gaiman and Roald Dahl with the zinging imagination of L. Frank Baum." - Booklist Starred Review "An insecure young girl's quest for her missing mother leads her to Dreamlands, a parallel world of incredible dreams, dark nightmares, and dangerous deceptions . . .Throughout the relentlessly paced, endlessly twisting plot, remarkable Nell emerges a fearless traveler; in her own right . . . A wildly imaginative, richly textured, and complex fantasy." - Kirkus Reviews "A triumph of world building that combines familiar fantasy elements in surprising ways. . . .[Begler] successfully balances the cozy anthropomorphism of a Narnia-type land with the borderline horror of Neil Gaiman or Stephen King. The vividness of this imaginary world would undoubtedly lend itself well to a big-screen adaptation.--Foreword Reviews Pete Begler lives in Silverlake with his wife and two daughters and writes for television including the Hulu drama Chance

Sjukförsäkringen har varit hett omdebatterad dom senaste tio åren. Både sjuktalen och kostnaderna ökar. 2008 införde Alliansregeringen en bortre tidsgräns för hur länge man kunde få sjukpenning. Den gränsen togs bort i februari i år. Samtidigt har Försäkringskassan fått regeringens uppdrag att få ner dom skenande sjuktalen. Hur ska det gå till?Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuas i Ekots Lördagsintervju 14 maj kl. 13.00.

The Knick's Michael Begler and Jack Amiel discuss creating the series, collaborating with director Steven Soderbergh on all 20 episodes, writing about social issues, New York, and more.The second season of The Knick premieres tomorrow, October 16, on Cinemax.

Går det att kontrollera fram kvalitet i skolan eller kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Det tredje och sista programmet i Kalibers och UR Skolministeriets serie om Skolinspektionen handlar om vad de som granskar skolinspektion anser. Och vad vill politikerna med Skolinspektionen i framtiden? – En av de allra mest misslyckade reformerna i svensk skolpolitik, och då är ändå konkurrensen hård, det är Göran Perssons kommunalisering av skolan. Göran Persson menade att om man kommunaliserar skolan så kommer resultaten att höjas och läraryrket att stärkas. I själva verket så vet alla idag att det har blivit precis tvärtom, säger skolminister Jan Björklund. – Vilda västern var ju en spännande tid. De svaga hade svårt. De starka segrade . Därför kan man konstatera att Vilda västern kan vara ett utmärkt stoff till ungdomsromaner. Men det är en usel modell för svensk skola, säger Stefan Löfven. Om exakt en vecka är det riksdagsval och redan tidigt i valrörelsen stod det klart att skolan skulle bli en av valets viktigaste frågor. Så det var väntat att både Jan Björklund och Stefan Löfven valde att lyfta fram skolfrågan i sina sommartal i år.  Löfven pratar om vinstjakt i skolan medan Björklund pekar på kommuner som inte tar sitt ansvar som skolhuvudmän,  det vill säga kommuner och privata aktörer. Det kan verka som att Jan Björklund och Stefan Löfven pratar om olika saker, men båda pekar på problem som är följder av att Sverige, under de senaste decennierna, fått ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. Samtidigt har den statliga styrningen av skolan ökat med hjälp av mer inspektion och kontroll. Och 2008 bildades en ny myndighet – Statens skolinspektion. I tredje och sista delen av Kaliber och skolministeriets granskande serie om Skolinspektionen ställer vi frågan om det går att kontrollera fram kvalitet i skolan. Kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Vad säger de som jobbar inom skolan och blir granskande?  Och vad har politikerna har att säga om skolinspektionens roll i framtiden. Men först en tillbakablick: – Och allt det där har de lärt sig och vi kommer inte att ha lärt oss någonting om musik.  Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger eleven Nora.   I två program har vi granskat hur bra Skolinspektionens kontroller fungerar. I det första programmet träffade vi Nora som gick i nian på en nystartad friskola. Skolan hade många brister trots att den hade blivit kontrollerad och godkänd av skolinspektionen. Det saknades lärare, lokaler och utrustning. Och undervisningen i ämnen som franska och musik var svajig och problemkantad. Så Noras sista år på högstadiet präglades av stor oro inför framtiden. – Om jag ska vara ärlig så ångrar jag lite grann att jag började här. Den är inte riktigt klar, säger Nora. Vi har berättat att inspektörer på Skolinspektionen själva tycker att kraven som ställs för att få starta en ny skola idag är otillräckliga. Och Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler säger att dagens system är utformat så att man måste tillåta en uppstartsfas för nya friskolor. I det andra programmet handlade det om vad för slags brister i en skola man egentligen kan upptäcka under en inspektion. Lärare från en skola som blivit granskad berättade om hur de tvingas lägga viktigt elevarbete åt sidan för att få dokument och nya handlingsplaner i ordning. Skolan får efter en tid tummen upp av Skolinspektionen – medan lärarna som vi pratat med menade att grundproblemen på skolan fanns ju kvar och att det som var formulerat på papper inte var något annat än luftslott. – Det är en väldigt speciell situation att sitta på en intervju med Skolinspektionen eftersom hela skolans framtid ligger i händerna på Skolinspektionen, sa läraren Annika. Flera av dom som jobbar med att utföra inspektioner på skolor tycker inte själva att dom kommer åt alla brister. – Jag kanske vet att kvaliteten på en skola är dålig. Men så skickar de in någon pappersprodukt som ser bra ut. Ja, då kan inte jag göra så mycket mer för vi har inte varit där tillräckligt och samlat in tillräckligt många uppgifter, så det skulle inte hålla juridiskt, säger en inspektör till Kaliber. Att bara granska papper ger en missvisande bild Skolinspektion som fenomen är egentligen inget nytt, men hur skolan har granskats och vilken betydelse kontrollen har haft har varierat mycket över tid ända sen mitten på 1800-talet då den första skolinspektionen sjösattes. Den Skolinspektion vi har idag, bildades för sex år sen och har som uppgift att kontrollera och granska skolorna så att de håller måttet. Men också verka för att förbättra kunskapsresultaten. Det har gjorts satsningar, reformer, undersökningar och kontroller. Och just det här med att kontrollera skolan har blivit allt viktigare. --Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav oavsett vem som driver den eller vilken inriktning den har. Regeringen har därför föreslagit skarpare och tätare kvalitetsgranskningar av varje skola och föreslagit att 150 miljoner kronor per år i utökade resurser till Statens skolinspektion ska anslås för detta, sa Jan Björklund i Riksdagen 2008, strax efter att skolinspektionen hade bildats.  Men är kontroll och inspektion ett bra sätt att höja kvaliteten på skolan? Det finns de som har undersökt saken. – Nu är kaffeapparaten borta! Vi håller på och bygger om, nämligen. – Ja. – Så det är därför det liksom är… I en korridor på Riksrevisionen är Sophie Casson Lindbäck på jakt efter en kaffekokare. – Var är kaffet? Där! Efter en stunds letande går vi in på hennes rum med varsin blå kopp rykande kaffe. Sophie Casson Lindbäck är revisionsdirektör på Riksrevisionen, den myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter. Förra året var hon ansvarig för en rapport om just Skolinspektionen. Och i rapporten riktar riksrevisionen kritik mot Skolinspektionens tillsyn. – Det viktigaste för oss var att visa, empiriskt som vi kallar det, genom intervjuer och statistik och enkäter, att Skolinspektionen i tillsynen oftast inte bedömer undervisningen, det som är viktigast i skolan, säger Sophie Cassun Lindbäck. – Varför har det blivit så? – Det är väldigt svårt att bedöma undervisningen, det visar vi också. Men vi tycker att det är viktigt att berätta. För det finns ofta föreställningar om att, har Skolinspektionen varit och tillsynat en skola då är den ju avcheckad och godkänd. Och har man fått brist i det som skolinspektionen kallar undervisning och lärande, då tror man ju att de har bedömt undervisningen. Men det har man alltså oftast inte och det är jätteviktigt att riksdagsledamöterna vet om det här. Sen kan det ju vara så att dokumenten hänger ihop med det som Skolinspektionen kallar processer. Om dokumenten inte är i ordning det kan ju vara symptom på att man inte har koll på sin verksamhet. Absolut kan det vara så, men det ger ju inte hela bilden, säger Lindbäck Man granskar papper men skapar förväntningar om att själva undervisningen är godkänd, fast man inte har tittat på den. Det menar Sophie Casson Lindbäck. Att bedriva granskning är också kostsamt, säger hon, och det måste vara rättssäkert. Och då är det enklare att bedöma om ett dokument är i sin ordning än att dra slutsatser av vad en enskild inspektör uppfattar om en skola under ett besök. Riksrevisionen kom i sin rapport om Skolinspektionen fram till att det sätt som man granskar skolan på idag är tveksamt med tanke på att en så komplex verksamhet som skolan där själva kärnan, det vill säga undervisningen, inte låter sig pressas ner i en färdig form så lätt. Och det är det som är granskningssamhällets baksida, eller om man så vill, Skolinspektionens omöjliga uppdrag, menar Sophie Casson Lindbäck. – Man har mycket högre förväntningar på skolinspektionen än vad skolinspektion i praktiken kan leverera. Och när jag säger man så handlar det om alla från riksdagsledamöter till den enskilde föräldern eller eleven som ska välja skola. Där är forskningen tydlig att det här granskningssamhället, där riksrevisionen är en del, vi får ju också vara självkritiska, vi bidrar ju alla till att det blir väldigt mycket granskning, kritik, kontroll, och då gäller det väl att kunna vara kritisk - apropå glappet mellan förväntan och verklighet. Kan kritik och kontroll säkerställa att det blir bra kvalitet i den faktiska verksamheten? Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen inte kan säkerställa kvaliteten i skolan eftersom de inte tittar tillräckligt mycket på undervisningen, som trots allt är skolans kärna. Inspektörerna vill ha mer fokus på att granska undervisningen Kaliber och Skolministeriet har ställt ett antal frågor till alla som jobbar på Skolinspektionen och som gör själva inspektionerna ute på skolorna. Och på frågan hur de tycker att Skolinspektionen skulle kunna utveckla sitt arbete för att bidra till kvalitet och likvärdighet i skolan, så är just mer fokus på undervisningens kvalitet en återkommande tanke. Så här säger några av inspektörerna. ”Det behövs mer fokus på undervisningens kvalitet. Tydligare stöttning till skolorna efter tillsynen, kanske någon enhet eller avdelning från Skolverket som går in och stöttar rektorerna efter att en tillsyn genomförts” ”Det är viktigt att de formella delarna fungerar för det är en rättssäkerhet för enskilda elever. Men det vi inte gör är att titta på elever som en grupp, om en viss skola ger bra undervisning till sina elever. Vi har ju i uppdrag att hjälpa skolorna att utvecklas och det kanske viktigaste att utveckla är ju undervisningen för det är ju där saker och ting händer, det är ju där elever lär sig. Men den delen har vi lämnat åt sidan för den juridiska delen. Så där skjuter vi bredvid målet.” I våras tittade några forskare med inriktning på pedagogik och statsvetenskap på hur det fungerar att styra skolan med hjälp av inspektion. Sara Carlbaum är statsvetare och jobbar på Umeå universitet. Och också hon ser risker med en skenande kontrollapparat. – Vi skapar en ökad misstro på att skolsystemet inte fungerar, att vi inte har någon tilltro till lärare, vi har ingen tilltro till rektorer, vi har ingen tilltro till huvudmännen, utan vi behöver den här ökade kontrollen. Och det finns då en förväntan på att när det finns en kontroll då ska det inte finnas några ickefungerande skolor eller skolor med bristande kvalitet eller eventuella oseriösa aktörer, utan då ska de här systemen jämt upptäcka det. Och det ser jag som att det här skapar ju en väldigt extrem kontroll, ett kontrollbehov som till slut kanske inte egentligen fyller någon större funktion, säger Sara Carlbaum. – Vad kan det få för konsekvenser för eleverna med ett sådant system? – Alltså det har ju funnits en väldigt stor tilltro, och det finns det fortfarande, till Skolinspektionen till exempel, som ett system för att se till barnens rättigheter eller till elevernas rättigheter. Och en risk med ett utökat kontrollsystem det är att man egentligen bara, från huvudmännens sida, blir mer fokuserad på: vad är det Skolinspektionen kräver? Än vad barnen, allas barns bästa egentligen kanske är, säger Carlbaum. Sara Carlbaum menar att man måste fråga sig om ökad kontroll är lösningen på skolans alla problem och vill höja ett varningens finger för att låta Skolinspektionen växa sig större genom att få mer resurser, större muskler och fler sanktionsmöjligheter innan man ens tar reda på om det verkligen leder till en bättre skola. – Jag menar att vi kan inte kontrollera i all evighet, eller i en väldigt stor utsträckning, utan frågan är ju vart den här balansen ligger, alltså hur mycket kan vi kontrollera innan det blir på något sätt kontraproduktivt. Alltså det man borde diskutera det är väl vad utbildning bör vara till för. Är det till för enbart den enskilda individen att nå vissa mål? Är det till för samhället i stort? Alltså vad utbildning är till för i stort är väl sådant som man bör diskutera. Och att man också kan diskutera: vad gör den här kontrollen? Vad ska vi ha den till? Vad bidrar den med? Och vad är eventuella negativa konsekvenser av kontrollen? Säger Sara Carlbaum Både Riksrevisionen och forskare som vi har pratat med, alltså de som granskat granskaren, pekar på att man faktiskt inte vet om granskningen verkligen har den effekt som det var tänkt, att den leder till bättre kvalitet, likvärdighet och ökade kunskapsresultat. Men vad säger då de som är ute i verkligheten, de som jobbar i skolan? Jo, en del varnar för att felfinnandet riskerar att leda fel.    Lärarfack, skolledare och friskolor inte nöjda med Skolinspektionen  I ett mötesrum högst upp i ett stort kontorskomplex, med utsikt över den kaotiska Stockholmstrafiken sitter representanter för de viktigaste aktörerna i den svenska skolan. Det är bland annat Sveriges kommuner och landsting, de två lärarfacken, friskoleorganisationer och Sveriges elevråd. Och framme vid podiet står Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Anledningen till att alla kommit hit är att Ann-Marie Begler ska presentera de kommande förändringarna i inspektionens arbete. Det gäller framförallt den regelbundna tillsynen på skolor. De viktigaste förändringarna är att man kommer att fokusera på de svaga skolorna. Och tanken är också att inspektörerna inte längre ska besöka alla kommunala skolor, men däremot alla fristående. – Vi vill att ni överväger, eller i alla fall funderar på vilket sätt man kan återinföra skolinspektörer, säger en av deltagarna. En av de som sitter och lyssnar och antecknar är Matz Nilsson, han är förbundsordförande för Skolledarna. Och han är kritisk. Inte till myndigheten utan till det uppdrag de har fått. – Felfinneriet tror vi inte är lösningen, utan det gäller också att lyfta dem och stödja dem i sitt utvecklingsarbete, säger Nilsson Matz Nilsson tycker att man istället, med stöd i vetenskap och forskning, borde fokusera på att stötta skolor och huvudmän. Och han tror inte att den nya tillsynsmodellen som just har presenterats kommer att förändra saker i grunden. Vi har inte råd att fortsätta på samma sätt, menar han: – Vi har nu… vi går in på det sjunde året på denna inspektionen. Vi ser att svenskt skolresultat fortfarande faller. Vi kan inte vänta sex år till och upptäcka samma sak därför vi tror från Sveriges skolledarförbund, ska vi få en snabbare resultatutveckling då måste skolornas personal involveras i  att inte bara bli granskade utifrån sina brister. Nilsson är inte den enda på seminariet som är kritisk. Så här säger Pontus Bäckström, från Lärarnas riksförbund: – Det är lite det som också syns i det här seminariet: alltså, om man tittar mycket på dokumentationen och tittar –har det upprättats ett åtgärdsprogram som skollagen säger att det ska göras? Ja det har det gjort. Ja, men sedan kommer följdfrågan: har det sedan inneburit att man har fått det stöd man ska få? Då ser vi att nej det är inte alltid man får det. Och där är ju en brist i dagsläget som tillsynen i någon mån kan ge. Och det skulle kunna behöva förbättras. – Vi delar bedömningen att det blir för mycket fokus på dokumentationen. När man inte möts mellan erfaren lärare och en annan lärare så kommer man ju inte kunna mötas i det pedagogiska samtalet, och det är just det det får till fokus, då fokuserar man mer på dokumenten och mindre egentligen på undervisningen, på mötet mellan lärare och elever, och det är där allting händer, säger Andreas Mörck, lärarnas riksförbund. Ytterligare en deltagare på seminariet är Birgitta Ljung och hon är där som de idéburna friskolornas röst. Hon delar inte Beglers entusiasm inför vare sig de kommande förändringarna eller för skolinspektionens uppdrag, som det ser ut idag. – Det är fortfarande bara inriktning på att söka fel och ingenting för att lyfta det positiva, och det tror väl vi i min organisation att ska man lyfta skolan så är det frågan om att försöka hitta det som är bra. Det är ju ingenting som märks och syns i debatten särskilt mycket, det är ju de här inspektionerna som får genomslag, där det är snarare så tror jag att man sänker skolor. Skolverksamheten i Sverige den liksom blir nedpressad i sko… jäms med fotknölarna. Det är så lärare och skolor upplever det, säger Birgitta Ljung. De som blir granskade av skolinspektionen är alltså är kritiska till fixeringen vid dokumentation och bristen på helhetssyn kring det skolorna gör. De är inte emot skolinspektion i sig, tvärtom. De tycker att tillsyn behövs. Men många efterlyser att man jobbar tillsammans för att hjälpa skolorna att bli bättre istället för att racka ner på dem. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler tycker inte att kritiken mot att man sysslar med papperskontroll är riktigt rättvis. Hon menar att man kan inte kan skilja på dokumentation och verklighet på det sättet. – Om man tittar på de beslut vi har: det handlar ju ytterst om undervisningen. Om elever inte får särskilt stöd, det handlar ju faktiskt om elevernas undervisning. Om rektor inte klarar fullt ut av sitt uppdrag med att till exempel utvärdera sin verksamhet, förändra sin verksamhet och utveckla den utifrån de utvärderingar man gör, och utifrån den information man har, då handlar ju det om kvaliteten i verksamheten. Tittar man på våran tillsynsmodell så är det mycket mindre dokument vi granskar idag än vad man har gjort tidigare och det tycker jag är väldigt positivt. Vi kommer också nu, när vi kommer att välja ut 20 % av skolorna, kunna få möjlighet att gå in mer i klassrummet och använda våra resurser till att granska lektioner mer för att få ett underlag för våra beslut. Samtidigt måste man ju också säga att själva utvecklingen av kvaliteten, hur undervisningen ska bedrivas, hur man ska undervisa, den är i stor utsträckning det professionellas ansvar, säger Ann-Marie Begler generaldirektör på Skolinspektionen. – Men kan man kontrollera fram kvalitet i skolan, i en så komplex verksamhet som skolan är? – Man kan genom inspektion bidra till att huvudmännen arbetar med kvalitetsutveckling. Och jag har väldigt väldigt många exempel på att det också sker. Och det är ju det som är syftet med verksamheten, det är det grundläggande syftet: att förbättra skolan just för elevernas skull, säger Begler En skola för elevernas skull. Och ansvaret för eleverna det har ju huvudmännen, poängterar Begler gång på gång. Det är viktigt att allmänhet och politikerna inte förväntar sig mer av Skolinspektionen än det de kan göra -  att peka på brister och utvecklingsmöjligheter. Och själva arbetet för att utveckla en skola, det görs bäst av de som jobbar där. – Det är ju viktigt för oss att informera om att just vårt uppdrag är att peka på de här förändringsbehoven och utvecklingsbehoven, men att det är de som då driver skolan som måste jobba med det. Och det är väldigt självklart för man känner ju sin egen verksamhet, så det går ju aldrig för någon annan utifrån att arbeta med internt förändrings- och utvecklingsarbete, säger generaldirektören. Högsta chefen på skolinspektionen tycker att tillsynen som den ser ut idag fyller en viktig funktion och att deras satsningar är helt i linje med det uppdrag de fått från regeringen. Skolinspektionen viktig  Vad säger då de som har gett dem det uppdraget? Vi ville veta vad själva upphovsmannen till dagens Skolinspektion tänker kring dess roll, men utbildningsminister Jan Björklund vill inte ställa upp på intervju med Kaliber för att svara på våra frågor om skolinspektionen. Ingen av Folkpartiets andra skolpolitiker i riksdagen vill träffa oss heller. Men Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, tar emot oss. – Min första fråga är: hur skulle du beskriva den roll som Skolinspektionen har i det svenska skolsystemet? – Ja skolinspektionen har en viktig roll. Skolinspektionen var när vi tillträdde i regeringen en del av Skolverket. Vi tyckte att den var så viktig så att det skulle bli en egen myndighet, så från 2008 så är Skolinspektionen en egen myndighet och vi har också fördubblat resurserna till Skolinspektionen – dubbelt så mycket pengar och dubbelt så många anställda idag, och vi har också i den nya skollagen från 2011 givit skolinspektionen mycket mera muskler. Nu kan Skolinspektionen ingripa med förelägganden och med viten på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Östberg. – Det finns en stor tilltro, bland annat från politiskt håll, men också hos allmänheten till den här myndigheten och vad den kan åstadkomma, skulle du säga att man lyckas uppfylla de förväntningarna? – Jag tror skolinspektionen gör ett väldigt bra arbete men det är klart att skolinspektionen jobbar ju ständigt för att utveckla sin verksamhet. Under de senaste fem sex åren så har ju Skolinspektionen granskat alla skolor. Vi är nu inne i en ny tillsynsomgång och där är tanken att Skolinspektionen mer ska inrikta sitt arbete på de skolor där man kan förvänta sig att de största problemen finns därför att vi tror att det ger bättre resultat, säger Östberg. – Du var inne på att Skolinspektionen har fått mycket resurser, utökade resurser, men det har också kommit kritik om att, bland annat från Riksrevisionen, om att det faktiskt inte går att säga att Skolinspektionen kan säkerställa kvaliteten i svensk skola, vilket man har förväntningar på sig om.. – Ja nej det är klart att det gäller att utveckla verksamheten och det är klart att även om man har en väldigt bra skolinspektion så ska man inte tro att de kan hitta alla problem i den svenska skolan. Men vi tror att skolinspektionens verksamhet på ett bra sätt bidrar till att göra skolan bättre. På Sveavägen 68 i Stockholm har det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, sitt partihögkvarter. Där tar skolpolitiske talespersonen Ibrahim Baylan emot. Och han menar att en kontrollmyndighet som Skolinspektionen, den behövs i det skolsystem som vi har idag: – Vi behöver kontroll och uppföljning i ett ganska decentraliserat system, det är viktigt, men det har funnits en övertro i den nuvarande regeringspolitiken att det allena kommer att lösa alla problem. Resultaten av detta är ju tyvärr ganska magra, snarare har det lett till en ökad överbyråkratisering, att det är mer fokus på det ytliga, man ska visa att det är rätt, sen om de dokument man visar egentligen har hjälpt eleverna eller inte, det verkar, enligt Riksrevisionen vara mindre viktigt och det måste förändras. Jag tror man behöver bredda Skolinspektionens uppdrag. Precis som Riksrevisionen skriver så måste man kolla på det ju forskningen visar bidrar, nämligen undervisningens kvalitet, lärarnas kompetens, och annat. Idag är det ju väldigt fokuserat på dokumentation och det i sin tur har ju lett till en ökad byråkratisering och att det ser bra ut på ytan men där det i grund och botten handlar om elevers rätt till utbildning och det fullföljs inte, säger BAylan Hur stor kan då en kontrollapparat tillåtas växa innan den motverkar sitt syfte? Finns det en gräns? – Ja jag tror att det finns sådana gränser. Man kan inte bygga ut kontroll hur mycket som helst. Men det är klart att vi ska ha en stark kontroll och vi ska ha en skolinspektion som har starka muskler och som verkligen ingriper när det inte fungerar bra. Så ska det absolut vara. – Det är en relevant diskussion som man måste ta nu för Skolinspektionens verksamhet har ju vuxit enormt mycket. Och det handlar inte bara om att skjuta till nya resurser, man måste också fundera: hur används resurserna? Och den diskussionen är det nog dags att ta nu, skulle jag tro, säger Baylan. Det finns gränser för hur stort uppdrag Skolinspektionen kan få, enligt både Bertil Östberg, folkpartist och statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Socialdemokratiska skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan. Men än är inte gränsen nådd. Inget talar för att skolinspektionens roll kommer minska, oavsett om det blir regeringsskifte eller inte, och det utan att någon vet om det verkligen leder till bättre kvalitet i skolan. Det har vi kunnat berätta i dagens Kaliber. Och vi har också hört en forskare som menar att en växande kontrollapparat till och med bidrar till att skapa misstro gentemot skolan. Men politikerna vi har hört är fast beslutna om att kontroll, det behövs i dagens fria skolsystem, även om kampen om skolan inte på långa vägar är slut. --Vi måste återupprätta den svenska kunskapsskolan. Det är så vi skapar ökad jämlikhet i Sverige. För klassresor de börjar i klassrummet, säger skolminister Jan Björklund. --Tänk om. Tänk om Sverige behöver en skolminister, utbildningsminister som lyssnar på forskarna och lärarna och de andra, och inte bara skjuter snabbare än sin egen skugga, säger Stefan Löfven. Under tiden som politikerna fortsätter att argumentera i sina skolfrågor så går årskull efter årskull ut i den hårt kontrollerade skolvärlden och det är långt ifrån alla som känner att de har fått det dom behövde. Som Andreas, som vi hört om tidigare i den här programserien. – Här är mina betyg. – Och? – Jag hade fyra IG. Nej jag skoja, ha ha. Alltså om man jämför idag och ett år tillbaka, så är idag… idag känns som den dag jag blir insläppt i paradiset. Om man jämför med att komma ut ur helvetet. Det är ganska bokstavligt talat också, säger Andreas. Reportrar Maya Abdullah och Karin Andersson, UR Producent Karl Brodin, UR Exekutiv producent Andreas Lindahl, SR andreas.lindahl@sverigesradio.se

Det är Skolinspektionen som ska säkra kvaliteten i den svenska skolan. Men hur väl fungerar deras kontroll? Kaliber i P1 är tillbaka efter sommaruppehållet och i samarbete med Utbildningsradions Skolministeriet granskar vi i skolinspektionen - myndigheten som skolministern menar ska agera vakthund mot oseriösa aktörer och dålig kvalitet. I det första programmet möter vi skolinspektörer som ifrågasätter systemet och eleven Nora som inte känner att hon fått den skolgång hon blivit lovad. – Musiken är ju mest så, eftersom jag kommer ihåg… jag gick ju en stund kvar i min gamla skola, i nian, typ hela augusti och lite av september, och bara på den korta stunden så märkte jag hur mycket jag lärde mig ändå… du vet slavarna, musikens tid… alltså vi lärde oss mycket om historien om musiken och toner och gitarr och piano och allt det där… Nora går i nian på den nystartade Deltaskolan i Haninge utanför Stockholm. Det är en liten friskola, här går runt 80 elever. Jag träffar henne en dag i maj, och trots att det bara är några veckor kvar till skolavslutningen så har Nora ännu inte fått någon musik- eller franskaundervisning. Även undervisningen i andra ämnen har varit svajig och problemkantad, berättar hon. – Och allt det har de lärt sig och vi kommer inte ha lärt oss nånting om musik. Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger Nora Jag är på Noras skola för att vara med när Skolinspektionen gör en tillsyn här idag. Skolan har varit igång under nästan ett helt läsår, men det här är första gången som Skolinspektionen gör ett fysiskt besök för att kolla hur den nya skolan fungerar. Deltaskolan har sina lokaler inne i ett större kontorskomplex, en senapsgul byggnad i förortens centrum. Deltaskolan marknadsför sig som en skola för livet, och Visionen är att alla elever ska få godkänt i alla ämnen.  Hur bra fungerar kontrollen? Med skolpeng, aktiebolagsdrivna skolor och en i stort sett fri etableringsrätt har Sverige ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. I teorin kan vem som helst starta en skola. Men för att alla elever ska få en god och likvärdig skolgång, har vi sen 2008 Statens skolinspektion, en myndighet som ska se till att alla skolor – kommunala och fristående – håller måttet. Och tilltron till Skolinspektionen som grindvakt är stor. Utbildningsministern Jan Björklund har sagt att Skolinspektionen ska vara en vakthund mot dålig kvalitet. När det under senare år har rapporterats om problemskolor och oseriösa skolhuvudmän, när skolor gått i konkurs och elever och lärare lämnats vind för våg, så har svaret från politiskt håll ofta varit högre kvalitetskrav – och mer och bättre kontroll. Kaliber i samarbete med Skolministeriet från UR ställer frågan: hur bra fungerar den här kontrollen egentligen? Kan Skolinspektionen leva upp till så höga förväntningar? Och vad släpper man igenom? Och varför har Nora inte haft någon franska eller musik? – Sen kommer vi att intervjua rektorn, i en och en halv timme. Och i princip vad vi gör är att vi intervjuar rektorn utifrån ett strukturerat underlag. Vi kommer göra lektionsobservationer, sen kommer vi ha en intervju med eleverna i årskurs 8 och 9, säger inspektören från skolverket. Det är bara fristående skolhuvudmän som måste söka tillstånd och gå igenom en etableringskontroll för att få starta en ny skola. Den som vill starta en friskola fyller i en blankett och skickar in olika dokument till Skolinspektionen. De gör sen en prövning som nästan helt grundar sig på de inskickade dokumenten. När ansökan är godkänd så går den nya skolan igenom en etableringskontroll innan man startar. När Skolinspektionen gjorde en sån etableringskontroll för Deltaskolan på våren inför skolstarten förra året, så hittade man flera brister:  -      Verksamheten bedrivs inte av den huvudman som har godkännande för utbildningen -      Huvudmannen har inte tillgång till elevhälsa vid skolenheten -      Huvudmannen har inte lokaler för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte anställt en rektor som uppfyller behörighetskraven i skollagen -      Huvudmannen har inte rekryterat behöriga lärare i samtliga ämnen som erbjuds vid verksamheten Skolhuvudmannen, Mia Lundberg enskild firma, fick då skicka in papper för att visa hur hon tänkte komma tillrätta med bristerna. Men Skolinspektionen såg att några brister fanns kvar. Det handlade om lärare som saknade behörighet, att det saknades lärare i vissa ämnen och att det inte fanns någon skolkurator. Men i juni 2013, inför skolstarten till hösten, fick Deltaskolan ändå klartecken för att starta och ta emot elever. Skolinspektionen förutsatte att huvudmannen skulle rätta till bristerna före terminsstart. Så långt har det mest varit fråga om en skrivbordskontroll. Det är alltså först nu i maj, när skolan har funnits i nästan ett år, som man tar reda på vad det har blivit av det hela, i verkligheten. "Viljan inte världens största" De två inspektörerna, en jurist och en pedagog, har suttit med på några lektioner under morgonen. Och nu har det blivit dags för ett samtal med skolans rektor Thomas Borg. –  Hur förmedlar ni till eleverna vad det är de ska lära sig och hur kursplanerna ser ut och så där? – Ja, alltså jag kan säga direkt att det som kan göra mig besviken ibland det är att det finns inte världens största engagemang. Om man så att säga ska demokratisera och låta eleverna delta i undervisningen. Så är det ju. Utan de är ju präglade att –planera det där, sköt det där. Viljan är inte världens största eller världens bästa, säger Tomas Borg   – Hos eleverna? – Ja just det, precis.                 Inspektörerna frågar om skolan har skolsköterska och skolkurator. De ställer frågor om bibliotek och utrustning, och de vill veta hur skolan jobbar med särskilt stöd. Det blir snart tydligt att allt inte är på plats, att mycket på skolan inte fungerar, något som rektorn själv medger. – Jag ser ju hellre att en elev går ut härifrån och kan läsa, skriva och räkna, prata engelska än att man kan…ha viss förståelse, förstå mig rätt. – Mm. Sen är det ändå många som har behov av musiken för att förstå engelska. Det får man inte glömma. – I know. Jag vet det. – Jag menar inte…det är inte som så att jag vill sätta det ämnet mot ett annat. Jag menar bara som så här att kan du få över pengar genom att göra så, och kunna anställa två mattelärare istället, eller två språklärare, så tycker jag att det är mer funktionellt. – Mm, jag förstår. Du vi pratade ju lite om lärarnas, och vi har bett om att få en lista och så vidare, men har alla lärare idag… har alla lärare pedagogisk utbildning idag, som jobbar här? – Både ja och nej. Alltså, en del har ju…alla har ju inte pedagogisk utbildning från lärarhögskolan. En del har ju en pedagogisk utbildning från idrottsrörelsen, till exempel. En har jobbat som polis i 20 år, som jag tycker också har en väldigt bra pedagogisk utbildning. Så är det. – Men alla har inte idag formell behörighet? --Nej. Det är riktigt, svarar Deltaskolans rektor Många skolinspektörer ifrågasätter systemet Vi ville veta hur inspektörer på Skolinspektionen själva ser på sina möjligheter att se till så att bara skolor som håller måttet får starta. Vi har fått kontakt med 116 inspektörer, som svarat på frågan om de tycker att kraven som ställs på nystartade skolor är tillräckliga? Och 40 av de uppger att de inte, eller delvis inte, tycker att kraven räcker. ”Bedömning görs utifrån dokument. Svårt att bedöma avsikten med att starta skolan, om de bakom har rätt kompetens mm. Svårt att säga hur det ska bli i verkligheten. Vissa huvudmän är kända som dåliga men får ändå tillstånd att starta nya skolor.” ”Huvudmän startar skolor utan att ha en plan eller veta ens hur man ska se till att eleverna får det de har rätt till. Även vid förstagångstillsyner där skolan uppger att de påbörjat arbete med många olika områden men sen visar det sig att inget gjorts på skolan sedan den startade. Det är inte en skola man bedriver utan en social inrättning för elever med trasslig skolbakgrund och där anställs även lärare som inte är utbildade.” Flera av inspektörerna vittnar om att det är svårt att bedöma om en huvudman är seriös eller ens vet vad det innebär att bedriva en skola. De berättar om uppstartsproblem och att de vanligaste bristerna de ser är att det saknas kompetenta lärare och lämpliga lokaler. Några av inspektörerna ställer också upp på intervjuer med oss mot att de får vara anonyma. Vi har därför låtit andra personer ersätta deras röster. Så här beskriver en av dem hur svårt det kan vara att komma åt olämpliga huvudmän: – Dels är det svårt att få kunskap om en huvudman om man aldrig haft en skolverksamhet innan, dels vet vi att det är många problemhuvudmän eller huvudmän med problem sen tidigare som ändå får tillstånd för att det är juridiskt väldigt svårt att… sätta dit dem eller liksom stoppa dem från att få tillstånd. Det ser vi gång på gång. Det är inte så lätt att komma åt. Det ska ganska mycket till också, det här med bevisbörda. Hon förklarar att även om man upptäcker brister redan i etableringskontrollen så kan det bli svårt att anmärka på bristerna, rent juridiskt, eftersom det är tidskrävande att samla in bevis som ska hålla i domstol - tid som inte alltid finns. Och då väljer man lätt den enklaste vägen. – Vi släpper det, vi låter det gå. Vi kollar det sen i förstagångstillsynen. Vi orkar inte sätta ner foten här heller, för det tar för mycket tid och resurser och det är jobbigt. – Och vad kan man hitta vid de här förstagångstillsynerna?   – Ja, men till exempel så kan man väl redan i förväg ibland se att det här kommer de inte att fixa, de kommer inte att ha kompetenta lärare vid skolstart. De säger att de kommer att ha den här lokalen i ordning och sen när de väl startar… vi kollar ju inte till exempel hur ska ni ge eleverna särskilt stöd. Det gör vi inte i etableringskontrollen. Det finns bara ett visst antal punkter vi kollar på eftersom verksamheten inte är igång. Flera av inspektörerna menar att kraven på nystartade skolor inte är tillräckligt högt ställda, att det inte går att stoppa oseriösa eller dåliga huvudmän så länge de har alla papper i ordning, och att skolorna som tillåts starta kan vara halvfärdiga. Och bilden av en halvfärdig skola är också vad Nora och andra elever på Deltaskolan, målar upp för oss. – I september började jag här… – Och hur tycker du att det har funkat på den här skolan? – Inte så jättebra. Om jag ska vara ärlig så ångrar jag litegrann att jag började här. Den är inte riktigt klar. – Skolan menar du? Hur då? – Det har varit lite sådär med lärare, typ vi har haft tre olika bildlärare. Kafeterian är inte fixad, vi har inga böcker, vi har inga skåp där vi kan lägga våra kläder…ja det är litegrann sådär. Jag tycker inte att den är riktigt förberedd. – Vilka andra ämnen bekymrar dig? Både när det gäller din kunskapsnivå när du ska börja gymnasiet, men också nhär det gäller betyg och så? – Det är musik, det är teknik, sen så är det…vad är det mer? SO… SO också. Det är ungefär de ämnena. Geografi…har vi haft geografi?  (Elever i bakgrunden: – Nä) Vi har inte haft geografi heller… – Har du mycket kamrater på andra skolor så du kan jämföra och höra med dem? – Ja… de tycker att den här skolan är väldigt dålig. Och när jag hör hur mycket de lär sig så mår man själv lite dåligt för jag känner man vill ju inte verka dum sen när man börjar på gymnasiet. – Vad var det som gjorde att du ville byta skola till att börja med? – Det lät så bra, det lockades, rektorn pratade så bra, alla var jättenöjda i början, men sen så började man märka lite grann att den inte var så bra. De får det att låta så bra, så man blev lite lurad, kan man säga. Jag frågar en annan av inspektörerna som vi har pratat med, också hon vill vara anonym och har fått sin röst utbytt, jag frågar om hon tycker att det är rimligt att elever får gå på en skola där allt inte är på plats och kanske förlora en termin eller två. – Nä, nä, absolut inte. Det är det, man är för snäll egentligen och det är väl inte förrän nu man har börjat utarbeta någon form av att man hellre ska fälla än att fria, för egentligen är det tvärtom från vår sida. Det handlar ju om att man måste vara insatt i att det är från dag ett som man ska ha en bra utbildning. Inte att ”vi håller på att göra det här” och ”vi ska fixa”. Om man tänker på vilka som ska gå i de här skolorna, så är det ju för deras skull man ska kunna vara hårdare och stoppa på en gång. Riksrevisionen hittar brister Redan 2012 tittade Riksrevisionen på hur Skolinspektionens kontroller av nystartade friskolor fungerade. Nina Gustafsson Åberg, är utredare på Riksrevisionen och hon menar att Skolinspektionen har svårt att leva upp till den roll man fått i det svenska skolsystemet. – Skolinspektionen har en väldigt viktig roll i det här systemet, för att få hela systemet med fristående friskolor att fungera så behöver man ha en myndighet som släpper in rätt aktörer. Och i den meningen så tycker vi att Skolinspektionen behöver utveckla sin prövning. Riksrevisionen såg i sin granskning att Skolinspektionen hittade brister hos två tredjedelar av alla nystartade skolor när man gjorde en förstagångstillsyn på skolorna. Många av bristerna var återkommande, å det handlade ofta om lärare som inte var behöriga och dålig uppföljning av elevernas kunskaper. Prövningen för att få starta skolor handlar mer om att huvudmannen ska svara rätt på en blankett, säger Nina Gustafsson Åberg: – Och då är frågan lite grann vad prövningen faktiskt lyckas fånga? Man måste komma ihåg att det är en jättekomplex verksamhet… alltså, en majoritet i riksdagen vill ha fristående skolor och man vill att de ska vara bra från dag ett och samtidigt har den här myndigheten ett uppdrag att granska en verksamhet som inte finns. Och det är jättesvårt. Och den här paradoxen, att man fått i uppdrag att granska en verksamhet som inte finns, väcker frågan vad man egentligen kan förvänta sig av Skolinspektionens granskning. – Alltså, vad kan vi ha för förväntningar egentligen på den här prövningen, vad kan man tro att den kan leda till? Det kanske är så att den här prövningen kan sålla bort de allra, allra värsta exemplen och den sållar ju bort väldigt många, det måste man komma ihåg. Men det är samtidigt så som vi också såg att det finns problem med lärare och det finns problem med lokaler och finns ett antal problem som ofta återkommer. Så om man fördjupar prövningen av de områden så kommer man eventuellt de problemen lite tidigare i alla fall. Eller kan se varningstecknen ännu tydligare så att man kanske kan fatta ett annat beslut helt enkelt, säger Nina Gustafsson Åberg. Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen måste bli bättre när de gör sin prövning, men de påpekar också att politikerna har gett Skolinspektionen en svår uppgift, att granska en verksamhet innan den startar. Skönt att lämna skolan För Nora och några av hennes skolkompisar är skadan redan skedd, men hon tycker ändå det ska bli skönt att gå ut nian, trots att hon fortfarande inte vet hur det blir med betyg och ämnen hon inte haft någon undervisning i hittills. – Men det känns skönt ändå, vi ska sluta nu, jag gick bara här i ett år, min brorsa gick här i sjuan, min mamma tog ut honom direkt, och jag ville inte att han skulle gå här för tre år… att gå här, det känns som att han skulle tappa så mycket kunskap som andra lär sig på andra skolor. Om ni kollar runt så märker ni: det är som en fritidsgård. Man gör lite grann hur man vill, man kommer när man vill, man går när man vill. Man har ingen respekt för tiderna och sånt där. Deltaskolans huvudman, Mia Lundberg, har fått chansen att bemöta kritiken från eleverna, men hon hänvisar till rektorn Thomas Borg. Han medger att de haft problem med lokaler och lärare i praktiska och estetiska ämnen, och också när det gäller språkundervisningen. Men trots att han tidigare stolt berättat att skolan är bra på att locka till sig elever, tycker han inte att allt är skolans fel. Noras känsla av att ha blivit lurad, och att skolan är som en fritidsgård, avfärdar han. Och han menar att det är svårt att garantera att eleverna får all undervisning som de har rätt till. – Alltså, det stora problemet är ju vår årskurs 9 där vi inte lyckats med alla bitar. En anledning är ju då att om man byter skola, och byter man skola efter jul, sista terminen som är kvar, det är ju svårt för oss att reparera nånting som man har… man har flytt från nånting va, man hoppar från en tunna till en annan, men vår ambition är att när de går ut så ska de ha betyg i alla ämnen som de har rätt till innan de går ut, säger Thomas Borg. – Det är inte så långt kvar av terminen, hur ska man göra då ? Hur ser du på det? – Först och främst är det så här att, jag har försökt få in antalet timmar som de haft i musik tidigare, och delvis på grund av den timplanslösa skolan så är det svårt att veta hur många timmar musik de haft. – Du har ju ansvar för din skola och för de elever som går här och i det ansvaret ligger ju att ta reda på hur mycket timmar de har gjort i ett visst ämne för att kunna ge den undervisning de har rätt till? – Men alltså, det är klart att jag har ett ansvar för det, men det är ju ganska svårt när man börjar här och har en skolbakgrund där man har bytt skola två eller tre eller fyra eller kanske ännu fler gånger.   fria skolvalet, men en klar nackdel är faktiskt den biten att man kan byta. Man kan hoppa från tunna till tunna när man får problem eller är besviken eller inte är nöjd med betygen, då byter man skola. Och någonstans på resans gång så tappar man information och man tappar nettotid, och det kan ju inte vara som så att den som står sist i produktionskedjan, i det här fallet vi, att skulden enbart ska hamna på oss. Vi har kunnat berätta att Skolinspektionen – kontrollinstansen som ska se till att bara skolor som håller måttet får starta, att de ändå släpper igenom skolor som inte är färdiga. Vi har hört inspektörer som själva berättar om krav som är för lågt ställda. Och när Riksrevisionen undersökte hur bra Skolinspektionens etableringskontroller fungerar, så såg de att två tredjedelar av skolorna som fått starta hade brister när de senare följdes upp. Kanske rättar skolorna till problemen med tiden. Men konsekvenserna – i form av knackig skolgång, uteblivna betyg och osäkerhet inför framtiden, får de elever ta som har oturen att vara först att välja en sådan skola, en skola som trots att den har blivit godkänd av en myndighet, inte kan ge dem den undervisning de har rätt till. Skolinspektionens generaldirektör svarar Är det rimligt att elever som valt en nystartad skola med en massa förhoppningar, att de ska behöva finna sig i att saker inte finns på plats och att undervisningen inte fungerar - under en termin, under ett helt läsår? Nej, det tycker inte den person som är högst ansvarig för kontrollmyndigheten: – Det är naturligtvis inte alls rimligt att elever går i en verksamhet som inte uppfyller lagstiftningens krav och här har ju huvudmannen ett mycket mycket tydligt ansvar, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. – Men man måste också komma ihåg, i det system som finns, de politiska partierna är överens om att det ska finnas fristående skolor och kommunala skolor. Det ska finnas en möjlighet för nya fristående skolor att etablera sig. Då tror jag att man ska vara medveten om att det finns en uppbyggnadsfas för skolorna, precis som det kan finnas stora fördelar i en helt nystartad skola. Men systemet ser ut så att vi har fristående skolor, vi har ett ansökningsförfarande och ansvaret för att bedriva skolan det ligger hos kommunen och de fristående skolhuvudmännen. Och vi ska granska och peka på brister och nödvändiga utvecklingsområden för att eleverna ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd, fortsätter Begler. Ann-Marie Begler är tydlig med att Skolinspektionens verksamhet inte ska ses som någon garant för att skolor som startar verkligen håller måttet. – Nej, och det är ju så att våran etableringskontroll liksom våran tillsyn det skapar ju inga garantier, utan ansvaret för skolverksamheten det ligger ju hos huvudmannen som, när det gäller fristående skolor äger skolan, eller hos de kommunala huvudmännen. Där ligger det, liksom, absolut tydliga ansvaret. Det vi kan göra med vår etableringskontroll det är att se: finns de grundläggande förutsättningarna på plats? Kraven som ställs på nystartade skolor är inte tillräckliga, enligt många av de inspektörer som vi har frågat, men det, menar Ann-Marie Begler, är inte något myndigheten kan rå över. – Man kan naturligtvis ha olika uppfattning om kraven är tillräckliga. Vi följer ju de kraven som lagstiftningen ställer. Man kan ju liksom ha lagstiftning som anger andra typer av krav. Men vårat uppdrag här, det är ju inte att hitta på någon egen verksamhet utan det är att följa de kraven som Sveriges riksdag har beslutat om ska gälla vid etablering av en skola. – Många av inspektörerna säger då att det är svårt att kontrollera vissa saker, alltså huvudmannens intentioner, seriositet eller kompetens att faktiskt bedriva skolverksamhet, och att det är lätt att missa, alternativt att man inte kan komma åt saker fast man ser dem…hur ser du på er roll i det här? – Jo, naturligtvis är det ju så att vissa saker är ju hemskt hemskt tydliga för oss, och det kan man ju också se i våra beslut. Det finns andra saker som är väldigt mycket svårare att kontrollera där vi är hemskt beroende av att få information från elever, från föräldrar och också från lärare. Så att det är ju alltid en problematik i tillsyn och i granskning. Det som vi har gjort då för att förbättra vårt underlag i vår tillsyn det är att vi frågar elever, vi frågar personal och vi frågar föräldrar inför vår tillsyn hur de ser på sin skola. Och då får vi ett väldigt rikt material. – Den myndighet som ska vara en vakthund mot dålig kvalitet måste alltså kompromissa med elevers rättigheter, för att det ska finnas en möjlighet för nya skolor att etablera sig. Det är så systemet ser ut. Och ansvaret för att ge alla elever en god och likvärdig skolgång har samhället överlåtit åt var och en av de aktörer som verkar på skolmarknaden. Vad kom då Skolinspektionen fram till efter tillsynsbesöket på Deltaskolan i maj? I somras, den 27 juni, kom beslutet: ”Skolinspektionen konstaterar att det fortfarande saknas rutiner och strukturer på många områden. Det saknas exempelvis rutiner för att säkerställa att eleverna får ta del av utbildningens mål och att de ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen …” (ljudet tonar ut) Beslutet mynnar ut i ett föreläggande om 11 punkter. Det betyder 11 konkreta brister som Deltaskolans huvudman måste komma tillrätta med. Kritiken handlar om att alla lärare inte är behöriga eller har utbildning för det de undervisar i. Att det saknas specialpedagogisk kompetens och skolkurator. En annan kritikpunkt är att skolan inte alltid gör klart för elever vad målet med utbildningen är, vilka krav som ställs på dem och vilka rättigheter de har. Och det här bekräftar mycket av Noras kritik mot skolan. Deltaskolan säger till oss att de inte håller med om Skolinspektionens kritik i alla delar. Men senast den 30 september måste de redovisa för Skolinspektionen att de har rättat till bristerna. Då är Nora någon annanstans, men i hennes och klasskamraternas gamla skolbänkar sitter en ny uppsättning elever, som kanske har samma förhoppningar och förväntningar som Nora hade. Och hur gick det då för Nora till slut? Hon erbjöds en nödlösning med franskan som hon inte var nöjd med och tackade nej till, men musiken tog skolan igen genom att de två sista veckorna före skolavslutningen ägnades helt åt musik. – Han fixade ju det de två sista veckorna tror jag det var, så det var ju bra att vi fick musik men det var lite klantigt att fixa det de två sista veckorna när man nästan slutat skolan. – Hur var det, vad gjorde ni på de här veckorna? – Vi lärde oss spela piano några låtar, sjöng, spela trummor… vi hann ändå med ganska mycket för att vi gick ju varje dag i två veckor. – Men tror du att du lärde dig lika mycket som om… – Nä, det tror jag inte eftersom de andra niorna, eller skolorna gick i musik i ett helt år… och man läser ju också på musiken om historien om musik, det gjorde inte vi. Vi hann inte det. Den skolan, Deltaskolan hade behövt ett år till. Den var inte riktigt klar. Man kände det. Reporter: Maya Abdullah UR  maya.abdullah@ur.se Producent: Karl Brodin UR karl.brodin@ur.se Exekutiv producent: Andreas Lindahl andreas.lindahl@sverigesradio.se Nästa vecka fortsätter Kalibers granskning av Skolinspektionens möjligheter att hålla ordning i den svenska skolan.  Då handlar det om hur fasaderna putsas upp när skolinspektionen kommer på besök. 

Family businesses move through many transitions as they grow from Founders to much larger family enterprise systems.  The components of this shift include among others:  a range of family dynamics issues that can de-rail business or families, clarifying roles, committing to various business competencies, reaching agreements about reasonable expectations, building solid governance structures and creating a solid plan for continuity.  Most of the critical landscape issues get caught within the porous boundary between family and business, are places where history and differences are triggers for behaviors and require everyone to gain an ability to engage in thoughtful and constructive conversations, meetings and retreats. In our time together, we will explore some of the differences that can create conflict, and some principles that help family business owners stay with the task of continuing legacy. Ann L. Begler helps individuals and organizations create both the vision and structures essential to forward movement.  She is the founder and principal of the Begler Group, a Pittsburgh consulting firm that, through its work, builds and restores human connection, fosters individual accountability, supports personal development and culminates in energized and aligned organizations.  The insight and skill Ann brings to her clients is built on a long career of personal and professional training and growth. After working for several years as a practicing lawyer, Ann completed initial and advanced training in mediation and other forms of conflict management processes. Ann left her practice of law in 2000 to devote her full attention to organizational consulting, mediation, conflict management, and executive coaching.